Lingonhistoria

[Jesus Kristus Är Guds Ord]

såg att det efterfrågades om i en tråd, men råkade stänga den webbläsarfliken och frågan var väl om hur prisläget såg ut 1970, men hittade inte precis det, däremot annat - så startar en ny tråd i kategorin "nödigt? vetande".

Från; INSTITUTIONEN FÖR SKOGLIG LANDSKAPSVÅRD RAPPORT 112. 2011

Blåbärs- och lingonrisets
återhämtning 30 år
efter kalavverkning och
markberedning
1977-2010

Under 1970-talet var debatten hetsig mellan naturvårdsrörelsen och
storskogsbruket. Striden handlade i främsta rummet om kemisk lövbekämpning,
kvävegödsling och hyggesstorlek. Naturvårdens representanter
ville förbjuda besprutning och gödsling samt begränsa hyggenas storlek.
Då och då utnyttjades skogens bär och svampar som vapen i kampen om
skogsskötselmetoderna. I Dagens Nyheter den 12 september l977 kunde
man exempelvis läsa att lingonen försvann p g a det moderna storskogsbruket
(Anon 1977). Ingen ville äta besprutade eller gödslade bär.

[...] Av olika skäl blev det under mitten av 1990-talet lugnt på bär- och
svampfronten i varje fall kring de frågor, vi intresserade oss för. Den
kemiska lövbekämpningen hade m l m förbjudits och kvävegödsling
gick på sparlåga. De stora hyggenas tid var förbi. En ny skogsvårdslag
år 1992....

Bärrisens utveckling
Lingonris

I vår tidigare rapport, där
vi behandlade utfallet 15 år efter gödslingen, nådde vi slutsatsen, att
tillförsel av kväve vid två tillfällen med ett decenniums mellanrum,
påverkade lingonriset negativt.


https://pub.epsilon.slu.se/9196/7/kardell_l_rapport_112_121112.pdf

1945 skrev Oscar “Lingonkungen” Johansson en bok vid namn “Lingon”. I bokade samlade Lingonkungen sina erfarenheter om sin handel med lingon och svensk lingon historia.

Lingonets många användningsområden

Enligt Johansson har Lingonet  troligtvis varit ett av våra viktigaste bär här uppe i norr och har används på flera olika sätt sedan urminnes tider på våra bredd grader. Eftersom lingonet kan användes som konserveringsmedel, sylt, gele, medicin och Vin har bäret varit en stor export vara för Sverige.

[...]

Priset för på ett kilo exporterat lingon låg enligt Johansson före 1900 talet kring 10-20 öre per kilo. Vid första världskriget skiftades priserna en hel del och efter 1924 låg lingon priserna på mellan 30-60 öre per kilo.

https://www.barpris.se/svensk-lingon-historia/

[Tiomilaskogen]

Plockarpriset under 70-talet var högt i jämförelse med vad vi ser idag.
Mellan 15-20 kr kilot. I början av 80-talet betalades blåbär upp emot 30 kr. Priset varierade under säsongen. Bärhandlarna började med skambud men då inga bär kom in höjdes priset.
I mitten av 80-talet kom de första plockarna från Polen och då rasade priset ner till 4-5 kr för lingonen och 7-8 kr för blåbär. När polackerna fick det bättre på hemmaplan och slutade komma hit så kom dagens låglöneplockare från Thailand. De första thailändarna värvades av en thaikvinna som flyttat till norra Sverige. Både hon och plockarna tjänade bra. För bra enligt de stora aktörerna som raskt bildade Skogsbärsbranchens intresseförening. De blev remissinstans för Migrationsverket. Endast deras medlemmar skulle få "bjuda hit" plockare. Som kuriosa kan nämnas att initiativtagaren till föreningen begärde sitt företag i konkurs efter en granskning av skatteverket. De hittade underlag för en skatteskuld på 60 miljoner. Lyckligtvis hade han ytterligare en handfull firmor registrerade så verksamheten fortsätter i oförminskad fart. 
I år betalas lingon med 14 kr och blåbären värderades till 21 kr som högst.
Det går att bli rik på bärplockning men då ska man varken plocka själv eller vara ärlig.