Är islandshästen en brukshäst?

[Nyalunds Naturbruk]

Vi på Nyalunds Naturbruk bedriver turridning på Islandshäst och funderar på om det kan lyda under begreppet brukshäst! Vi tycker ju det, för hästen får ju arbeta  . Snälla, motivera era åsikter!

[Tossefarmors]

Nja en brukshäst för mig är en häst som man arbetar med i skogen eller på åkrar mm. Att man bara rider på hästen, om så turridning tycker jag inte är en brukshäst, men det finns säkert de som tycker annorlunda.

[mattias_33]

Nja en brukshäst för mig är en häst som man arbetar med i skogen eller på åkrar mm. Att man bara rider på hästen, om så turridning tycker jag inte är en brukshäst, men det finns säkert de som tycker annorlunda.

Precis en brukshäst drar timmer i skogen eller en plog på en åker.
Islandshäst är väl mer ett importerat kulturarv. Ungefär som att pizza, tacos eller kebab aldrig kommer kallas husmanskost här.

[Själv är bäste dräng]

Den beskrivningen var bra Mattias

[Nyalunds Naturbruk]

Är ju faktiskt intressant hur man tolkar begreppet  för vi "brukar" ju rida på tur  och islandshästen är ju en häst och då blir ju det en brukshäst  Tanken föddes eftersom det finns så få kategorier här. Vi är i uppstartningsskedet på en turridning på Islandshäst, Nyalunds Naturbruk. Men forum inom det begreppet verkar saknas här. Skulle vilja ha diskussion kring det.

[Själv är bäste dräng]

Tror att brukshäst är vikt just åt de klassiska tyngre jobben. Man kallar väl inte ens vagnshästar av lättare raser för brukshästar? Även om en läkare körde många mil per år med sin doktorsvagn och kanske ett svenskt varmblod som dragare så räknas det nog inte som en brukshäst.

[mattias_33]

Är ju faktiskt intressant hur man tolkar begreppet  för vi "brukar" ju rida på tur  och islandshästen är ju en häst och då blir ju det en brukshäst  Tanken föddes eftersom det finns så få kategorier här. Vi är i uppstartningsskedet på en turridning på Islandshäst, Nyalunds Naturbruk. Men forum inom det begreppet verkar saknas här. Skulle vilja ha diskussion kring det.

Dock rids alla hästar, även den minsta ponny. Finns ju dom som är mindre än hundar.
Det är mer hur man brukar än att det brukas.
Om du kopplar en sulky på islänningen och kör ett varv, kallar du då den för en travhäst?
Är nog samma diskussioner inom hundvärlden. Och det finns nog dom som använder sin Chihuahua i ett brukande ämne. Men att kalla den för en brukshund vore ett helgerån.

Brukande syssla ska vara arbetsamt och till nytta för människan. Ej nöje. Vilket ridning av de flesta slag är numera. Undantaget, kanske på ön där bilar är förbjudna.

[Själv är bäste dräng]

Men de som red hela dagen i sitt jobb, till exempel cowboys, red väl inte på brukshästar.

Ungefär som Pippi Långstrump:
"- Men jag är ett barn, och det här är mitt hem, alltså är det ett barnhem!"

[malarmaster]

intressanta åsikter. För mig som inte är hästintresserad eller provat på  ridning är uttrycket brukshäst rätt luddigt. Alla hästar var väl brukshästar innan bilen? Inom jordbruket användes alla sorter (förutom islandshästar som är en rätt nylig import). Även krigsmaktens hästar som användes som dragare eller som ridhästar i kavalleriet måste räknas som brukshästar i den mening att de jobbar och finns endast för sin uppgift. Staten hade egna stuterier för avel främst till krigsmaktens kavalleri men även för att ta fram dragare t.ex till artilleriets pjäser. Detta hölls ju på ända fram till 50-talet då mekaniska fordon tog över till 100%. Räknas en gruvhäst som bruksdjur? de stackarna fick aldrig se dagsljus eller ett grönt fält. Hästar inom jord och skogsbruk räknas tydligen men inom jordbruket fanns ju inga specifika raser utan det var en salig blandning. Det är ju främst på sluttampen innan traktorn inom jordbruket som vissa raser pga av styrka o uthållighet favoriserades. det finns ju åtskilliga raser som tagits fram inte främst för jord o skog utan för specifika arbetsuppgifter. Bryggarhästar är ett bra exempel. Är det en brukshäst? Som jag ser det skulle jag benämna en häst som finns för en specifik uppgift och kanske tom är framavlad för just denna uppgift som en brukshäst. En arbetande häst med andra ord. "nöjeshästar" används ju mest för ridning och nöje och där kan jag förstå att man inte vill se dem som brukshäst. Men deras förfäder var sannolikt arbetande hästar i samhället. Ridhästar var ju förbehållit adel o rikt folk så kanske inte heller de kan ses som brukshäst.
Islandshästar däremot är ju en kvarleva från innan bilen. På Island måste de därför ses som en brukshäst då den användes till allt. Och följdaktligen måste det arvet komma med hästen så jag skulle definitivt som lekman kalla en Islandshäst som brukshäst. Även om få skulle se denna lilla häst som plogdragare.

[Själv är bäste dräng]

Vi får hoppas Skogaliten eller någon annan som kan det här hoppar in.

Blir min bil terrängfordon för att jag kör ut i skogen? Blir jag målare för att jag målar om huset? Det finns säkert en vedertagen definition på brukshäst i branschen.

[Nyalunds Naturbruk]

Visst kan man se saker ur olika synvinklar? Jag vill ju ha det till, precis som "malarmaster" skriver, att Islandshästen är en brukshäst. Vi använder/brukar ju våra hästar i den turridning vi arbetar med. Sedan om det är för nöjesridning, vilket jag köper, så är det ju trots allt ett arbete den utför. Eller?

[javill]

De första islandshästarna kom till Sverige i slutet på 1800-talet för att användas som arbetshästar på ställen som inte hade råd med en större häst. Islandshästar är små i maten jämfört med en Nordsvensk brukshäst eller Ardenner. På små torp och gårdar behövdes inte en stor häst som dem på samma sätt. Den utdöda Ölandshästen lär ha använts på samma sätt.

När jag var liten sa man arbetshäst om de hästar man använde på gården, skogen eller för transport av människor eller saker och som inte enbart användes för nöjes skull. Kännetecknande är att det är en stark häst som ju islandshästen är. En svensk häst förutom Ölandshästen med liknande egenskaper (stark och viktbärande) är Gotlandsrusset och jag gissar att det funnits liknande hästar runt om i Sverige historiskt sett och som man då använt som arbetshästar.

[Karlsdotter]

I en bokserie från tidigt 1900-tal, Den mindre jordbrukarens handbok, som består av många små häften i olika ämnesområden står det i häftet om dragare för det mindre jordbruket om just importer av islandshäst. Den skulle prövas för att vara dragare på små torp och gårdar, men klarade inte provet, hade den gjort det så hade den säkert funnits kvar. Den var helt enkelt inte byggd för att dra plogen, till och med mjölkkorna i lagårn var bättre dragare än just islandshästen.
I en bok om islandshästar skriven av en isländsk man så talas det om en typ av islandshäst som var fuxfärgad och större samt tyngre än ridhästtypen. Den föddes upp som köttdjur för slakt men användes till en del för att plöja och sköta odlingsmarken som en brukshäst. Men den lär ha försvunnit när man slutade med uppfödningen av köttdjurshästar.
De islänningar som fanns i övrigt användes för vägtransporter och då vägnätet inte existerade så var det som ridhästar eller klövjehästar de användes, vägarna var så obefintliga att vagnshästar inte behövdes. Man klövjade hem vinterfodret osv.

[olivia.k]

Är ju faktiskt intressant hur man tolkar begreppet  för vi "brukar" ju rida på tur  och islandshästen är ju en häst och då blir ju det en brukshäst  ;

Ja, och ordet BRUKShäst lär ju inte komma från ordet att man "brukar rida" utan från just ordet jordBRUK.
Dvs en häst som man använder i jordbruket eller skogsbruket genom att dra timmer, plöja upp en åker, harva åkern, använda framför släpräfsa etc kallas för brukshäst.
Om man har en islänning man drar timmer med kan man väl säga att det är en brukshäst.
Själva ordet Nordsvensk brukshäst måste ju komma från att man använder den i jordbruket till skillnad från den andra Nordsvenska travaren som man använder på travbanan.
Orkade inte läsa alla kommentarer, är kanske nån annan som skev att Jordbruk och skogsbruk kräver en brukshäst, och ingen turridningshäst.

[Karlsdotter]

På en del platser tex norge så användes fjordhäst och nordlandshästar som klövjedjur då åkrarna var för branta för att brukas med häst eller traktordrivna redskap, allt arbete gjordes med handkraft samt klövjning hem till gården. Så är dessa hästraser inte heller brukshästar då? Shetlandsponnyn användes på samma sätt i sin tidigare tid även om de då var små D-ponnys i storlek och sedan krympts ner till dagens mått.

[skogaliten]

Alla som använder en häst till ridning eller vad det må vara "brukar den". Om man sedan kör professionellt i skogen, eller tävlar GP i hoppning, eller "bara skogsmullar", så "brukar man hästen.

Men begreppet "brukshäst" används för hästar som utför nyttoarbete som jordbruksarbete, skogsbruk, eller för den delen, används i stadsmiljö för att tömma soptunnor,  eller klippa gräsmattor i parker, i dagens läge.

Brukshästarna används för "körslor", alltså nyttoarbetet består huvudsakligen av att hästen drar något. Spelar mindre roll om det är ett timmerlass, hö, träkol (mycket träkol kördes med häst till gruvor och bruk för i världen), en plog eller harv, eller säckar med säd på väg till kvarnen, eller för den delen i stadsmiljö, transporter av olika förnödenheter.

I det äldre bondesamhället, så brukades hästar så, men förutom allt det där de drog efter sig, kördes de också med finvagnen eller släden till kyrkan, reds när det var lämpligt, eller klövjade när det var befogat.

Det är inte storleken på hästen som spelar roll, utan lämpligheten för utföra sysslorna. Ridhästmodellerna av häst (SWB, Arab, Connemara, Welsh, eller vilken ras som helst som brukas som "ridhäst"), har en kroppsbyggnad, som inte är anpassad till "att dra tungt". De raser som anses vara "arbetshästar" eller "brukshästar", som Ardenner, Nordsvensk Brukshäst, Fjordhäst (av bruksmodell) m.fl. har en modell, kropp och ben, som passar för att dra, och de flesta individer har ett huvud, lynne, som passar för det ändamålet.

Små hästar, som Shetlandsponnys eller Gotlandsruss, kan t.ex. klippa gräs,  dra lättare harvar, ta hem måttliga lass med timmer/ved från skogen eller dra lättare vagnar (än fullstora hästar), men knappast plöja. Om den huvudsakligen användningen är att den brukas i småbruket, och drar saker, så är det en "brukshäst". Om den huvudsakliga sysslan är att "bli riden", så är hästar ur samma raser ridhästar. Det finns en och annan, som jobbar som hästentreprenör, och som använder "små brukshästar", t.ex. för att klippa parker i städer.

Det finns många raser, av måttligt stora "arbetshästar"/"brukshästar" internationellt (flest i Europa), raser som håller ponnystorlek, och som traditionellt använts i blandat  jordbruk.

Brukshästarna växte i storlek, från mitten av 1800-talet ungefär, när nya, tyngre industriellt framtagna redskap krävde mer dragkraft.

Men hur man än vänder och vrider på det, så blir inte Islandshästar, som används för turridning brukshästar.

Om man istället väljer ut lämpliga individer av Islandshäst, kör in dem, och använder dem för att ta hem ved, harva potatislandet med mera, ja då blev de brukshästar.

Om sedan de där körda Islandshästarna någon gång ibland deltar i turridning, så slutar de inte vara "brukshästar", så länge de huvudsakligen brukas som brukshästar...

[Själv är bäste dräng]

Ok (och tack). Så benämningen brukshäst är alltså inte låst till vissa raser.

Men den här gränszonen som t ex en droska dragen av två lättare travare typ amerikanskt varmblod, som går i taxitjänst hela dagarna, blir det brukshästar då?

[skogaliten]

Ok (och tack). Så benämningen brukshäst är alltså inte låst till vissa raser.

Men den här gränszonen som t ex en droska dragen av två lättare travare typ amerikanskt varmblod, som går i taxitjänst hela dagarna, blir det brukshästar då?

Ja, det tycker jag nog att man ska se det som.

Men om samma travare, oftast rids, och nöjeskörs då och då, men en gång om året "kör folk mot betalning" på den lokala marknaden, så är det mer "vanliga fritidshästar", sådär som  travare ofta blir, efter travkarriären (ibland blir det inte mer än ett premielopp...).

[Nina W]

På Island finns bara en ras och det ær islandshæstarna. Innan traktorernas tid så gjord de allt slags jordbruksarbete och dessutom reds de. Så nog ær, eller var, de brukshæstar. Vi hade en allmænt utbredd ras i Sverige också som var den vanligaste brukshæsten och de var inte hellre stora, så nog kunde det gøra allt, æven dra plogen. Men skulle man anvænda stor plog som pløjde djup så fick man køra två eller trespann. Det fanns vackra, lættbyggda islandshæstar førr också men det var ganska få. Med dom som utgångspunkt har dom avlat fram en het och snabb sporthæst med høga benlyft i tølten som knappast skulle trivas med jordbruksarbete, om de alls skulle orka med det. Turridningsfirmorna har fått svårt att hitta læmpliga hæstar så en del avlar sjælva på hæstar som passar før ændamålet.

[Nyalunds Naturbruk]

Då används begreppet "brukshäst" alltså utefter hur hästen används. Islandshästen skulle kunna vara en brukshäst OM vi till största delen använde den som arbetshäst MEN då vi till största delen använder den i turridning så lyder den inte under det begreppet. Gäller det även Nordsvensk eller Ardenner?

[Själv är bäste dräng]

Ja, nu blir det knivigt... En Nordsvensk Brukshäst som i huvudsak används till turridning är alltså inte en brukshäst.


Men man får helt enkelt skilja på ursprunglig användning av rasen som gjort att den klassas som brukshäst, och den faktiska användningen som gör den till brukshäst eller inte. Som när jag retade grabben som gillar sportbilar och sade att jag skulle köpa en Lamborghini och sätta dragkrok på den Om jag använder en sportbil som dragbil så är den dragbil då, men sportbilar generellt är inte dragbilar.

[mattias_33]

Då används begreppet "brukshäst" alltså utefter hur hästen används. Islandshästen skulle kunna vara en brukshäst OM vi till största delen använde den som arbetshäst MEN då vi till största delen använder den i turridning så lyder den inte under det begreppet. Gäller det även Nordsvensk eller Ardenner?

Ställ dig frågan så här istället.
Vad anser du en islandshäst är avlad till att göra? Dra en plog eller rida.

Att en tyckte att hästen skulle dömas efter hur det brukas ska ni inte ta som allas åsikt.
Man kan mjölka en köttras ko. Men det är ingen mjölkko pga av det.

[Tjalve]

Ställ dig frågan så här istället.
Vad anser du en islandshäst är avlad till att göra? Dra en plog eller rida.

Att en tyckte att hästen skulle dömas efter hur det brukas ska ni inte ta som allas åsikt.
Man kan mjölka en köttras ko. Men det är ingen mjölkko pga av det.

Det var väl ett ganska dåligt exempel. Klart alla kor man mjölkar är mjölkkor oavsett ras och ursprung. Precis som en ko av mjölkras som används som diko inte är en mjölkko.
Hur man klassificerar beror på om man utgår ifrån ras eller användning.

[skogaliten]

Då används begreppet "brukshäst" alltså utefter hur hästen används. Islandshästen skulle kunna vara en brukshäst OM vi till största delen använde den som arbetshäst MEN då vi till största delen använder den i turridning så lyder den inte under det begreppet. Gäller det även Nordsvensk eller Ardenner?

Ardenner och Nordsvensk Brukshäst är primärt avlade för att utföra "brukshästens" arbetsuppgifter. De flesta körs in, men vissa individer används huvudsakligen som ridhästar, ibland p.g.a. ägaren inte har kunskaper att köra en häst, eller för att man saknar skog och mark att köra i. Det förekommer också att man väljer att ha en Nordsvensk Brukshäst, eller Ardenner, som ridhäst, eftersom det är trygga, stabila hästar som är lätta att träna i dressyr, som dessutom kan ridas av tunga personer.

Rasegenskaperna, alltså en kroppsbyggnad anpassad till dragarbete, och det lynne som är önskvärt, för att fungera som "brukshäst" förändras inte enbart för att enstaka individer används som "ridhästar".

Ett fullblod, en varmblodig travare, en svensk ridponny eller en SWB, för att ta några exempel, har en olämplig kroppsbyggnad för tungt dragarbete, de är anpassade till ett snabbt rörelsemönster, med liggande bogblad, och ett för brukskörning olämpliga gångarter, och de är oftast för reaktiva ("högt i blod") för att fungera bra.

Ett tungt lass ska inte "ryckas" igång, det ska "segas" igång, och man vill ha brukshästens rörelsemönster "avmätt" och precist, istället för luftigt och stort, som man önskar hos de varmblodiga hästarna.

Skritt, trav och förmågan att stå stilla, är de gångarter som är intressanta för brukshästen. I tävlingsgrenarna "brukskörning" och "skogskörning", så tävlar man förmågan att manövrera hästen med fyrhjulig vagn eller med olika timmerhanteringsredskap, och då ingår där så är tillämpligt, skritt, trav, hinderpassager, att stå stilla under lastning och lossning med mera.

Bifogar information om brukshästarnas tävlingsgrenar:

http://juf.se/bruks/vad-ar-brukskorning
http://juf.se/bruks/vad-ar-skogskorning
http://juf.se/bruks/vad-ar-bruksridning

Dessutom finns tävlingsgrenen "plöjning", men där finns ingen enkel sammanfattning, utan bara TR.

Det är ju knappast så att Islandshästarna i Sverige de senaste 20-30 åren har avlats för att framhäva brukshästegenskaper, utan snarare för att fungera som ridsporthästar inom de specifika Islandshästgrenarna, där tölten i tävlingar på ovalbanan intar en framträdande roll.
Gångarterna har utvecklats genom åren, och storleken på hästarna har ökat.

Alla hästraser är framavlade för att fungera så bra som möjligt för ett specifikt användningsområde.

SWB, m.fl varmblodiga ridhästar och Svensk ridponny, (ska man vara petig så är det inte renraser, utan mera ett slags avelskoncept), är skapade för att få fram goda Dressyr och hopphästar. Ffa under 1800-talet, så handlade det om att få fram hästar till Kavalleriet.

Varmblodiga travare, ska kunna trava fort, också ett avelskoncept mer än en renras.

Engelsk fullblod, är framtagen med en bas av "orientaliska hästar", för att få fram en snabb galoppör.

Nordlandshäst, Fjordhäst, Gotlandsruss, Shetlandsponny, Islandshäst m.fl. är ursprungligen lantraser, där senare tids avel, i vissa fall har förändrat hästarnas egenskaper en hel del.

Gotlandsrusset har blivit travhäst, och barnridhäst, snarare än "liten brukshäst", även om det fortfarande finns kvar brukshästegenskaper i många avelslinjer.
Fjordhästen i Sverige har också blivit mer av en ridhäst, Nordlandshästen är akut utrotningshotad, och Shetlandsaveln spretar åt många olika håll samtidigt.

Islandshästen är populär som turridningshäst, men aveln verkar driva mot "sporthästar", snarare än enkla, trygga hästar.

Man kan naturligtvis försöka använda en Ardenner som dressyrhäst, och den kan lära sig samtliga moment i ett mer avancerat dressyrprogram, men den kommer aldrig att få topp-poäng, helt enkelt för att dess storlek, och dess gångarter kommer att ge ett "tungt intryck", där det ska vara "lätt och luftigt".

Man kan prova att använda en häst av vilken ras som helst, till att köra i skogen, men de raser som passar sämre för sådana aktiviteter, kommer att skada sig, eller inte acceptera arbetsuppgiften (t.ex. skena) när det blir för tungt/felaktiga belastningar. Sedan kan man ju alltid hitta ett undantag, t.ex. någon som kört tre-fyra månader timmerkörning varje vinter med sin Arab de senaste 10 åren, eller så, men det är i så fall ett undantag.

Vad är egentligen ursprunget till att frågan om Islandshästen såsom en brukshäst ställs?

Att köra in hästar, tycker jag är en klok åtgärd oavsett ras, inkörning kan dessutom påbörjas redan när hästen är ett år, eftersom man börjar utan belastning, utan det är en förberedelseträning inför det som skall komma.

[Nyalunds Naturbruk]

Som svar på din fråga "skogaliten". Först vill vi på Nyalunds Naturbruk tacka, dig och alla andra, för engagemang och intressanta inlägg. Frågan ställdes pga att vi inte hittade någon kategori som stämde in på turridning på islandshäst. Och vi blev nyfikna på hur begreppet brukshäst tolkades då vi använder våra islandshästar i turridning. Och det är ju på sätt och vis ett arbete även för dom. Och då blir dom ju arbetshästar som brukas på turer. Alltså brukshästar. Men detta blir ju ett "ordbajseri" på hög nivå!! 

Ytterligare en fundering. Islandshästen är ju egentligen (oftast) en ponny i höjd mätt, men den är ju en häst 

[mattias_33]

Det var väl ett ganska dåligt exempel. Klart alla kor man mjölkar är mjölkkor oavsett ras och ursprung. Precis som en ko av mjölkras som används som diko inte är en mjölkko.
Hur man klassificerar beror på om man utgår ifrån ras eller användning.

Så om någon skulle annonsera ut Belgian blue som mjölkkor så skulle du inte reagera?

[skogaliten]

Som svar på din fråga "skogaliten". Först vill vi på Nyalunds Naturbruk tacka, dig och alla andra, för engagemang och intressanta inlägg. Frågan ställdes pga att vi inte hittade någon kategori som stämde in på turridning på islandshäst. Och vi blev nyfikna på hur begreppet brukshäst tolkades då vi använder våra islandshästar i turridning. Och det är ju på sätt och vis ett arbete även för dom. Och då blir dom ju arbetshästar som brukas på turer. Alltså brukshästar. Men detta blir ju ett "ordbajseri" på hög nivå!! 

Ytterligare en fundering. Islandshästen är ju egentligen (oftast) en ponny i höjd mätt, men den är ju en häst 

Enligt min uppfattning, så existerar egentligen enbart begreppet "ponny" (A,B,C,D) och "stor häst", för att kunna skapa rättvisa tävlingsklasser med "harmoniska ekipage", och så att ungdomar ska kunna tävla på sina villkor med sina likar, utan att behöva möta vuxna.

Egentligen är det ju bara olika stora hästar, alltihop, med lite olika förutsättningar för att användas för olika sorters ändamål.

De grova och tunga Ardennerhästarna framför plogen, de balettdansande dressyrhästarna, galoppörerna som springer som vinden, de bekvämt töltande islandshästarna, barnets första älsklingsponny, den kraftfulla travaren... Alla är hästar, det är bara de där som sätter tävlingsreglerna, som har bestämt att vissa ska kallas ponny, och andra häst.

Morfologiskt, så är det större skillnad på hästarna som anses vara Kallblod, jämfört med Varmblodiga hästar, än det är mellan t.ex. ett SWB och en mindre ridponny.

Inom den ras jag är uppfödare av, en av våra traditionella brukshästraser, så förekommer det varje år, att ett antal individer som är tydligt mindre än 148 cm stambokförs (ston som visas med avkomma på premiering), vilket är helt OK, enligt rasens kravbild.  Dessa individer, skulle alltså få tävla i dressyr, eller i "tremomentskörning" (sportkörning) i ponnyklasser.

[skogaliten]

Glömde en sak @Nyalunds naturbruk!

Lycka till med att få till turridningsverksamheten!

Hoppas att ni får tag i lämpliga hästar.

[Nyalunds Naturbruk]

Tack skogaliten!  vi jobbar på 

[Håkan B]

Brukshäst Kan ju vara vad som helst egentligen Allt i från Shetlandhästar till stora Shirehästar har hu används i arbete
.