Man måste tänka efter hur ett avlopp fungerar om man skall få det rätt.
Den första delen, rörsystemet, skall ha lagom fall och hala rör. Där är det bättre att byta ut rör än att satsa på att bakterier skall äta rent i en dålig krök, skada eller felmontering (finns de som haft tätningsringen sittandes tvärs över inuti röret, både i villor och stora industriavlopp).
Sedan har vi slamavskiljaren, oftast trekammarbrunn, där det är viktigt att just slam, både flytslam och sjunkande skiljs av. Där är det anaerobt, alltså syrefritt, vilket gör att endast vissa bakterier klarar sig där. Kompostbakterier och andra bakterier som vanligtvis ger sig på matrester, fett och annat närande har alltså inte en chans där.
Sist kommer den biologiska bädden som kan vara markbädd/infiltrationsbädd av sand eller någon modern kompaktare variant av plast. Där skall det finnas syre så att de vanliga bakterierna kan jobba och ta hand om näringen i vattnet. Så i fördelningsbrunnen/inspektionsbrunnen mellan slamavskiljare och bädd är det rätta stället att tillsätta bakterier om man tror man har några som jobbar bättre än de som redan finns i bädden.
Fett som stelnar och fastnar är ofta orsak till stopp i hushållsavlopp. Hår, tops, tamponger och bindor är också rätt vanliga, och då betydligt vanligare om man har gamla betongrör. Sedan finns det ju en del stolligt som stoppas i avloppet som inte bara små barn gör.
