Hur renovera brädfodrad källa

[Hjärpes]

Hej!

Vi har ett torp från 1900 sedan ca 2 år, när vi skaffade det kunde vi absolut noll om gamla hus. Till huset finns en källa som ger sommarvatten in i huset, och som vi hinkar ur på vintern (vi bor inte här permanent). Källan ser ut som en trälåda nedsänkt i marken, är ca 120 cm djup. Tidigare ägare har lappat och lagat dåliga delar med tunna panelbrädor för inomhusbruk, som nu är helt genommurkna och släpper igenom jord och bös som kan ramla ner i vattnet. Vissa delar, de som är under vattnet, ser fortfarande fina ut och själva stommen är inte genommurken trots att den står rakt ner i jorden, så tänker att det från början byggdes av mer hållbart virke. Vattnet som tidigare har varit hur klart och fint som helst (och alltid iskallt!) har nu börjat se dimmigt och något grumligt ut. Vi vill laga brädfodringen, alternativt hitta en mer hållbar lösning. Hur skulle ni gjort? Kan man bara sänka ner brunnsringar i källan? Eller timra den?

Källan rinner av till en liten bäck, tror att vattnet kommer ut genom stenarna som är runtom i marken i överkant och antar att detta utlopp behöver finnas för att hålla vattnet rörligt och fräscht.

Bilder:

[Klockaregården]

Jag hade provat att lägga en skiva över vattenytan, alternativt spänt en presenning över för att undvika att det rasar ner för mycket jord och bös i källan.
Sen hade jag rivit bort allt lappat och lagat och dåligt virke och byggt nytt av bra virke

[Skogsvilde]

Som föregående talare skriver.
Det jag skulle laga med om det finns att tillgå är Sibirisk lärk.

[ärt]

 Traditionellt har alm varit det träd vattenledningsrör byggts av.

[Skogsvilde]

Traditionellt har alm varit det träd vattenledningsrör byggts av.

Jo...  Det har du så rätt i.
Som är dock lite besvärligt att få tag på.

[Hjärpes]

Som föregående talare skriver.
Det jag skulle laga med om det finns att tillgå är Sibirisk lärk.

Ok! Ja lärk har jag hört ska vara hållbart för fukt. Nu har vi kommit fram till att vi ska tömma ”brunnen”, skura ur den och gräva bort slam först samt byta ut lite brädor hela vägen ner. Sen fylla på med ny sand och låta den fyllas på igen. Detta gjorde tydligen tidigare ägare varje vår fick vi reda på! Längre fram får vi se över hela konstruktionen och då kanske det är värt att investera lite för att slippa lappa varje år…

[Hjärpes]

Traditionellt har alm varit det träd vattenledningsrör byggts av.

Intressant, det visste jag inte. Kanske vi har nån alm på gården att göra eget virke av… få forska lite i detta!

[torbjorn]

De stora tillverkarna av trärör (trätuber) för vattenledningar, som tilloppstuber till vattenkraftstationer mm, brukar i första hand använda furu. Gran förekommer också för rör som ligger under vatten (eller i mark under grundvattennivån).

Enligt en gammal tråd här på forumet, förekommer även ek. https://www.alternativ.nu/index.php?topic=70949.0

[Thomas_]

Sibirisk lärk är det som behövs! Skicka pm om du vill ha länk till den skånska direktimportören från Sibirien.

[torbjorn]

Sibirisk lärk är det som behövs! Skicka pm om du vill ha länk till den skånska direktimportören från Sibirien.

Vad skiljer den från de lärkträdspopulationer som växer i Sverige? Av diverse skäl är det ju för närvarande mer eller mindre uteslutet med virkesimport från Ryssland.

[Thomas_]

Vad skiljer den från de lärkträdspopulationer som växer i Sverige? Av diverse skäl är det ju för närvarande mer eller mindre uteslutet med virkesimport från Ryssland.

En normal stock därifrån har 250-300 årsringar. Lärk från våra breddgrader har oerhört sällan hälften så många...

[Nordic Vargtand]

Det är en underart (Larix sibirica) som är litet mer tålig.

Som Torbjörn sade så använde man kärnvirke av furu här i trakter där man inte kan få tag på ädelträ som Ek eller Alm eller Lärk. Man brukade slå en järnring kring tjockänden på stocken för att den inte skulle spricka när de hopfogades.
De gamla rör jag hittat har varit av furu, själva intäckningen har varit en liten rektangel timrad av bilade furustockar som var nedgrävd i blöt myrjord eller lera så att den inte ruttnade under markytan, på den låg det ett litet sadeltak klätt med furuspån på de som fanns här förr.

[fri]

Här har grävda källor oftast fått betong rör, någon är fortfarande stensatt och vad jag vet finns bara en i min närhet som är/har varit inklädd med trä.

Tydligen folk länge varit medvetna om att ytvatten inte bör rinna direkt ner i källan, här ligger nån dm lera som skydd strax under markytan.

[Nordic Vargtand]

Jo, träkonstruktionen fungerar bara där de naturliga förutsättningarna medger detta.
Man tätade ordentligt med stampad naturtorv en god bit runtom förr i tiden innan man hade moderna betongrör.

Men med moderna betongrör är det bättre att täta med tung blålera som man tar en bit (minst 60-70 cm ned) ned så att man inte får med organiska föroreningar från växtmaterial och annat som ligger kvar och förmultnar i tätningsmaterialet.

[Själv är bäste dräng]

Lärk är ju lite lurigt i och med flera arter och så det här med snabbväxande kontra långsamväxande. Egentligen är det ju så med gran och tall så vi borde ju kunna räkna ut det när det gäller lärk också, men lärk verkar ha fått lite kultstatus. Häromkring slog de upp lärkstolp till stängsel, och de höll inte så länge. Grova årsringar.

[Nordic Vargtand]

Kärnfuru är faktiskt betydligt mer hållbart än lärk, det är väl mer det att tätvuxen lärk har ett mer enhetligt virke, till skillnad mot furu och i viss mån ek.
Frodvuxet furuvirke håller som regel mycket dålig kvalitet, tyvärr är dock detta dominerande på brädgårdarna om man köper färdigt virke.
Samma med ekvirke av dålig kvalitet eller splintved då det inte hunnit lagra garvsyra i tillräcklig mängd. Splintveden bör avlägsnas ned till solitt rödvirke från både ek och furu om det skall få maximal hållbarhet, det går inte med samma resultat på frodvuxen furu då den inte har hunnit bilda samma hårda kärna.
(Gran har ingen sådan kärnved då den inte kan lagra koncentrerade terpener på samma sätt i virket som furu. Därför går det inte att göra med granvirke.)

[Thomas_]

Kärnfuru är faktiskt betydligt mer hållbart än lärk, det är väl mer det att tätvuxen lärk har ett mer enhetligt virke, till skillnad mot furu och i viss mån ek.

Det beror nog på användningsområde och hur tätvuxet det är. Till de långa bryggorna av strandpromenaden i Helsingborg har man provat alla tänkbara alternativ genom årens lopp - men det enda som håller över tid har visat sig vara 250-årig sibirisk lärk. Det är rillade plank, 2 x 8 tum, eller möjligen 2 x 9 tum som ligger där.

[Nordic Vargtand]

Jo, det är stor skillnad på furu och furu,  jag har för mig att lärk som ni säger skall ha något bättre motståndskraft i området mitt emellan vatten och luft jämfört med övriga svenska trädslag, jag har för mig att detta också gäller vid kontakt med jord i en syrerik miljö, om jag inte minns fel... Fritt liggande i luften (typ gångbryggor och annat) håller den också längst tror jag, lärk tål också mekanisk nötning mycket bättre (tex av gångtrafik) än tex furu, furu brukar slitas ned snabbt om det utsätts för hårt mekaniskt slitage.

Helt nedsänkt under vatten i en miljö med låg syrehalt använde man ibland al förr i tiden, tex till skeppspumpar och liknande.

[kretslopp]

Far och jag bytte ekramar i vattenkällor ett par gånger. Presis som du tänker göra så länsade vi dom för att få fram klart och friskt vatten. Ekträt gav gott vatten sas det.
För att en källa eller en brunn ska kunna ge friskt vatten, så får inte uttaget vara för litet.

[Hjärpes]

Oj vad mycket jag har missat i tråden. Vi tömde, rensade och lagade källan provisoriskt för ett par veckor sedan, och har inte varit där ännu för att se hur det funkar. Virket blev tyvärr inte av det bästa slaget den här gången heller (Råspont). Ska tillägga att vi endast använder vattnet för disk och dylikt, när det har varit klart har vi också använt det för att tex koka pasta i. En konstig sak som hände medan vi höll på och snickra var att skogens alla möss blev som tokiga! De började komma fram ur sina små hålor och kika fram här och var längs brunnens kanter så att vi blev medvetna om exakt var vi behövde sätta en brädlapp. De pep och sprang fram och tillbaka, till och med rakt över fötterna på oss. Väldigt off topic men undrar varför?!

[Själv är bäste dräng]

Som påminnelse så skiter, pissar och dör möss där de befinner sig. Som de små däggdjur de är så är de inte nyttiga att ha i livsmedel.

[Hjärpes]

Far och jag bytte ekramar i vattenkällor ett par gånger. Presis som du tänker göra så länsade vi dom för att få fram klart och friskt vatten. Ekträt gav gott vatten sas det.
För att en källa eller en brunn ska kunna ge friskt vatten, så får inte uttaget vara för litet.

Vad intressant! Vi har funderat på vem/vilken yrkesroll som skulle kunna hjälpa oss med detta senare, vad arbetar du och din far med? Är det så att man hade ekram, och sedan virke av enklare kvalitet som fordring som hela tiden behövde bytas?

[kretslopp]

Hej Hjärpes! Min far var småbrukare (bonde). Jag har arbetat i lantbruk, industri och omsorg. Far är sen länge död och jag är pensionär (70år) Vilket träslag det var i virket från början vet jag inte. När far och jag lade dit en ny ram sa far att vi får ta ek så det håller ett tag, för det är ingen som bryr sig om att byta ram fler gånger. Jag mins ingen extra fodring. Ramen var hoplagd halv i halv utan spik.