Uppdrag Granskning tog igen upp ett väldigt viktigt ämne!
Det är chockerande hur lite koll det finns på emigrerande sjukdomar, för att inte tala om businessen som görs med sk gatuhundar.
Jag är själv lite jävig gällande ämnet, dock.
Men inte på ett dåligt sätt hoppas jag.
Jag har en gatuhund från Tallinn.
Jag skaffade henne via en förening i Finland, där jag också bodde tills för ett halvår sedan.
Jag betalade för vaccinerna, avmaskningen och hennes resa med färjan.
Hon hämtades av andra föreningsmedlemmar från Tallinn till Helsingfors.
Alltså i koppel, inte i bur.
Detta är ju rimligt, inga extra kostnader och allt var schysst.
Dessutom hör vi ju till föreningen och har haft träffar med de ansvariga.
De har alltså dubbelkollat så att säga, att hunden faktiskt fått ett gott hem.
Att valpar inte görs med hundarna är självklart och kastrering/sterilisering rekommenderas.
Men jag kan ju bara tala för egen del.
När jag fick min älskade hund gick jag direkt till en veterinär i Helsinfors och dubbelkollade allt.
Det tyckte jag var självklart, vilka papper hon än hade haft med sig.
Det tar tid att stifta bekantskap med ett djur, så jag kunde ju inte veta vad hon hade med sig "i bagaget".
Allt var i sin ordning med min estniska nya familjemedlem, så vår historia är en av de lyckliga.
Men jag håller med: hjälp lokala djur istället för att åka långa vägar efter dem.
De blir inte mer värdefulla för att man räddat dem från utlandet.
Det viktiga vore att få bukt på förökningen hos hundarna i dessa hundgårdar!
Det behövs inte fler övergivna djur.
Mvh,
Lisa.
