Tung lerjord.

[Nina W]

Jag bor i Brunskog och precis som nästan överallt annars i den här delen av Värmland så är det tung, kall men näringsrik lerjord. Det är så ren lera att folk jag känner tillverkat en lerugn av den. Kålväxterna och bladgrönsakerna trivs utan särskilt mycket extra mull men inte sockerärtor, lök, morötter mm. Täckodlat och har dessutom blandat ned en massa löv och små kvistar i jorden. Äldsta landet har jag fjärde sommaren nu. Hur mycket måste man blanda ned i leran för att allt ska trivas?
 Jag vill odla squarsh och la en markduk på jorden istället. På den på jag lerjord från åkern, sand som jag hämtat från ett grustag ganska långt bort, torv blandad med färsk hästskit, väl förvrängd kogödsel  som var blandad med spån. Blandade ihop hela härligheten och la lite färdigköpt planteringsjord i gropar som jag planterade i. Strödde på lite Algomin också. Tyvärr trivs dom inte. Så vad ska jag hitta på?

[Be]

Odlar också i lerjord, men har knappt alls grävt neråt, utan det lämnar jag åt maskarna och bygger uppåt i stället. Tycker det har fungerat bra. Är markduken för ogräs? Tänker att den kanske inte behövs alls, så har squashens rötter lättare att själva söka dig dit de vill.

[Jesus Kristus Är Guds Ord]

lerig borde väl vara samma som sand att odla i, för att få raka morötter.

de lägger helt enkelt odlingsjord i de små hålen-

Blandade ihop hela härligheten och la lite färdigköpt planteringsjord i gropar som jag planterade i

låter ju märkligt att detta inte fungerade såklart, antyder väl att något giftliknande kommit in i planterinsjorden, eller fel proportioner av ngot... men gissningsvis borde du kunna skippa köpt planterinsjord helt och hållet. här är en snubbe som rekommenderar granbark, tror han köper kubikmetervis för ~300kr. visserligen för rosor/skott men borde fungera tycker jag. barken sägs vara det i fällda träd som innehåller mest näring. möjligen är löv mer näringsrik men tar längre tid för kompostering?



har ingen erfarenhet alls, mengör några test. har kollat på några youtubeklipp  och det verkar som kompost är vettigt, kan tänka mig att det beror till stor del på att om man vill att maskarna ska arbeta för en, så får man allt ge dem bra mat också.


https://www.youtube.com/results?search_query=improve+clay+soils+

edit, denna verkar rätt vettig. de visar b-la en teknik med att lägga "bra" jord i en tunna med vatten+potatis och på med salt och låt det kallkoka..

Healing the Soil https://www.youtube.com/watch?v=62sRzomFRD0

[Nina W]

Odlar också i lerjord, men har knappt alls grävt neråt, utan det lämnar jag åt maskarna och bygger uppåt i stället. Tycker det har fungerat bra. Är markduken för ogräs? Tänker att den kanske inte behövs alls, så har squashens rötter lättare att själva söka dig dit de vill.

Jag  ville ha ett land på framsidan av huset så att det är enkelt att vattna för squarsh är ju törstiga. Men där finns det en stor  björk och några mindre träd också. Därför tyckte jag att en markduk är en bra lösning, annars tar ju träden för sig.  Landet är inte skuggigt och till sist verkar squashen ha kommit på att det är lika bra att gilla läget. Ni växer dom än o. Inte särskilt fort, .En dom vill ha soligare väder. Ja, jag täckodlat men det tycks ta tio år minst innan maskarna har blandat upp leran så att allt trivs där.

[Skogsvilde]

Jag  ville ha ett land på framsidan av huset så att det är enkelt att vattna för squarsh är ju törstiga. Men där finns det en stor  björk och några mindre träd också. Därför tyckte jag att en markduk är en bra lösning, annars tar ju träden för sig.  Landet är inte skuggigt och till sist verkar squashen ha kommit på att det är lika bra att gilla läget. Ni växer dom än o. Inte särskilt fort, .En dom vill ha soligare väder. Ja, jag täckodlat men det tycks ta tio år minst innan maskarna har blandat upp leran så att allt trivs där.

Man har juh börjat experimentera med biokol på långa håll och jag ska bygga en bädd med biokol till hösten.
Får jag ihop tillräckligt mycket så kan det tom bli biokol i i hugelkulturform.
Den stora fördelen med biokol är att den håller upp till 6 ggr så mycket vatten än vad det väger.
Då får man ett enormt bra vatten och näringsmagasin som dessutom inte försvinner.
 
Den stor nackdelen är att köpa in det...  det är dyrt 15 liter för 270:- såg jag häromdagen.
Jag gör den själv, och efter att experimenterat med en liten kammare så köpte jag en gammal gödningsspridare och fick ut drygt 80L på första försöket. Hade jag varit lite på det så hade jag nog kunnat få ut 120-140 liter om jag varit modig och toppat upp konen.

[Carolus]

Fick ett kommunalt grönsaksland förra året. Tung lerjord.

Funderade också på att tillföra sand, men läsning på internet förtäljde att man bara förvärrar situationen om man tillför sand till tung lerjord.

Har valt samma inriktning som Be, att bygga uppåt.

Beroende på plånbok och ambition har jag sett vissa göra detta i odlingslådor/pallkragar. De ligger nu på 3 varv pallkragar. Skonsamt för ryggen 

Men otrivseln som vissa grönsaker har över tung jord går att överkomma om de har omständigheter eller karaktären att växa långsamt. Så blev sommarmorötterna mest lika korkskruvar, medan sensäsongsmorötterna likt vanliga morötter. Men odlingszoner längre norrut innebär kanske att allt måste växa fort innan kallare årstid? Där har jag ingen erfarenhet, boendes som jag gör i södra Sverige.

En grönsak verkar direkt olämplig för tung lerjord: majs. Den verkar vilja bilda ett rätt stort nät av tunna rötter omkring sig, vilket är svårt i tung jord. Den majs jag satte förra året behövde mycket curlande för att övertaget överleva. Inte värt jobbet!

[Tångräkan]

Jag har också lerjord (som i och för sig är väldigt näringsrik) och bygger uppåt i ramar/ pallkragar utan botten och utan markduk emellan. Tänker som "Be", låter grödorna ta vad de behöver underifrån. Utan markduk underlättar det dessutom för maskarna att söka sig uppåt vartefter jag fyller på med organiskt material (inte sand!) och så får de göra jobbet. Jag gräver så lite som möjligt, man ska inte störa dem som arbetar.

[Taina]

Djupgrävning är det som gäller. vilket innebär massor av typ stall/hästgödsel, med mycket torv i, från  t ex ett ridstall i närheten. Det går åt massor, så det handlar om att ha kraften. Annars kan man köpa barkmull men ack så dyrt, absolut inte bättre.

[Håkan B]

lerig borde väl vara samma som sand att odla i, för att få raka morötter.

de lägger helt enkelt odlingsjord i de små hålen-


 låter ju märkligt att detta inte fungerade såklart, antyder väl att något giftliknande kommit in i planterinsjorden, eller fel proportioner av ngot... men gissningsvis borde du kunna skippa köpt planterinsjord helt och hållet. här är en snubbe som rekommenderar granbark, tror han köper kubikmetervis för ~300kr. visserligen för rosor/skott men borde fungera tycker jag. barken sägs vara det i fällda träd som innehåller mest näring. möjligen är löv mer näringsrik men tar längre tid för kompostering?



har ingen erfarenhet alls, mengör några test. har kollat på några youtubeklipp  och det verkar som kompost är vettigt, kan tänka mig att det beror till stor del på att om man vill att maskarna ska arbeta för en, så får man allt ge dem bra mat också.


https://www.youtube.com/results?search_query=improve+clay+soils+

edit, denna verkar rätt vettig. de visar b-la en teknik med att lägga "bra" jord i en tunna med vatten+potatis och på med salt och låt det kallkoka..

Healing the Soil https://www.youtube.com/watch?v=62sRzomFRD0

Då hade jag hellre valt Nils Åkerstedt metod. https://gronarader.se/odla-med-grasklipp/

[Carolus]

Ja, att tillföra sand till lerjord gör enbart problemen med lerjord värre.

Nils Åkerstedt, 1925-2018, sandodlingsmetod fungerar jättebra enligt flerstämmiga, mångåriga vittnesmål.

MEN metoder förutsätter 100% sand. Så om ditt odlingsland inte råkar ligga på en sandtäkt, måste du införskaffa - transportera denna sand från just en - sandtäkt.

Sedan verkar det inte räcka med att 'bara' vattna under odlingssäsongen - du måste  tillföra gräsklipp. Har sett en odlare som inte gjorde det, fröna grodde men sedan stannade plantorna i växten.

Har inte klart för mig hur pass god Sveriges tillgångar på kvalitetssand ytterst är. Men jag vet att globalt sett börjar det bli problematiskt - det  går åt mängder med kvalitetssand till alla väg- och byggprojekt världen över. Och ökensand funkar inte.
Så ur hållbarhetssynpunkt är kanske inte sandodling det håll vi skall gå.

www.bbc.com/future/article/20191108-why-the-world-is-running-out-of-sand

[jordtradition]

Tror du behöver djupgräva. På så vis får du ner syre i jorden. Samt att du fortsätter tillföra organiskt material. gärna mycket kompost.

[Be]

Jag  ville ha ett land på framsidan av huset så att det är enkelt att vattna för squarsh är ju törstiga. Men där finns det en stor  björk och några mindre träd också. Därför tyckte jag att en markduk är en bra lösning, annars tar ju träden för sig.  Landet är inte skuggigt och till sist verkar squashen ha kommit på att det är lika bra att gilla läget. Ni växer dom än o. Inte särskilt fort, .En dom vill ha soligare väder. Ja, jag täckodlat men det tycks ta tio år minst innan maskarna har blandat upp leran så att allt trivs där.

Oj, ja då förstår jag dilemmat. Har själv problem med odlingar i närheten av lönn, och har försökt utröna olika alternativ. Det beklämmande beskedet jag fick från olika håll var att ge upp kampen (trädrötter tar sig genom allt) och anpassa mig itll förhållandena. Har såpass lite odlingsyta att jag inte helt tänkt ge upp, men får säkert anpassa vilka grödor jag odlar i närheten av lönnarna. Berätta förresten gärna hur det gick med markduken och björken!

[borsdorfer]

VARFÖR HAR INGEN I DETTA FORUM FÖRESLAGIT STRUKTURKALKNING MED KALCIUMHYDROXID. Exempelvis 2 ton per hektar.

Den mest kostnadseffektiva metoden att förbättra egenskaperna hos lerjord.

[Jesus Kristus Är Guds Ord]

finns det belägg för att det är mest kostnadseffektiva lösningen? och hur många år skulle det gälla framöver isf?

[Carolus]

VARFÖR HAR INGEN I DETTA FORUM FÖRESLAGIT STRUKTURKALKNING MED KALCIUMHYDROXID. Exempelvis 2 ton per hektar.

Den mest kostnadseffektiva metoden att förbättra egenskaperna hos lerjord.

Det här forumets inriktning vad beträffar odling är att denna skall vara ekologisk.

Två organisationer avgör i mångt och mycket vad som skall klassas som det och inte : KRAV och EUs förordning för ekologisk produktion.

Enligt dessa är strukturkalkning förbjuden med hänvisning till den kemiska process som krävs för att framställa bränd och släckt kalk. Där används i stort sett alltid fossil energi samtidigt som det frigörs koldioxid

Källa : www.landlantbruk.se/lantbruk/ekoodlare-far-klara-sig-utan-strukturkalkning/

Utsagan Exempelvis 2 ton per hektar säger en del om vilka som propagerar för denna åtgärd: en stor rikstäckande jordbruksorganisation med fossilindustrin i ryggen.

Vidare för detta forums del så är mitt intryck att här finns många odlare där ytan inte räknas i hektar utan i kvadratmeter. Som Nina W som startade den här tråden för sitt grönsaksland. Och då är man kanske igång med andra odlingsåtgärder som på sikt kommer att luckra upp en styv lerjord: kompostering och gröngödsling.

Något som konventionellt odlande lantbrukare inte ägnar sig åt!

Själv har jag börjat med ett grönsaksland där jorden visade sig bestå av tung lera. Redan efter 2 säsonger med planteringsjord och barkmylla så har jorden blivit luckrare.

[Tångräkan]

Tack Carolus! Detta behövde påpekas. Vi pratar ju om självhushållning här, inte om kommersiell odling.

"Själv har jag börjat med ett grönsaksland där jorden visade sig bestå av tung lera. Redan efter 2 säsonger med planteringsjord och barkmylla så har jorden blivit luckrare."

Jag har gjort på samma sätt men med kompostjord, tång, hästskit och trädgårdsskräp (ner med allt grönt och även kvistar och pinnar när jag klipper ner bärbuskar eller rensar ogräs). På två somrar har jag fått jättefin lucker jord, full med maskar, i mina odlingslådor.

[Skogsvilde]

Tack Carolus! Detta behövde påpekas. Vi pratar ju om självhushållning här, inte om kommersiell odling.

"Själv har jag börjat med ett grönsaksland där jorden visade sig bestå av tung lera. Redan efter 2 säsonger med planteringsjord och barkmylla så har jorden blivit luckrare."

Jag har gjort på samma sätt men med kompostjord, tång, hästskit och trädgårdsskräp (ner med allt grönt och även kvistar och pinnar när jag klipper ner bärbuskar eller rensar ogräs). På två somrar har jag fått jättefin lucker jord, full med maskar, i mina odlingslådor.

Precis rätt metod, låt naturen göra så mycket som möjligt så blir det ett bra resultat.

[borsdorfer]

Åse Frank har skrivet om förbättring av lerjord i Kultura 2-3/1993 och i Kultura 4-5/1995.

[Carolus]

Åse Frank har skrivet om förbättring av lerjord i Kultura 2-3/1993 och i Kultura 4-5/1995.

Tänk Brorsdofer, om du i den här tråden kunde återge innehållet i artiklarna?

För dessa tidskriftsnummer är 25 år gamla och svåra att komma åt.

[borsdorfer]

Eva-Lou Gustafsson har skrivet om ämnet i "Försöksresultat för fritidsodlare SLU Ultuna" Nr4 1993 och Nr 5 1994. 
Lerjord med 60% ler. Nio olika behandlingar.

1. Kontroll  2. Klöver/gräs vall i två år   3.  Klöver/gräs vall i två år + bränd kalk  4.  Löv 0,8 kg/kvm 5. Stallgödsel 2,5 kg/ kvm. 6. Torv 1 kg/kvm  7. Gräsklipp   8. Komposterat hushållsavfall 1,7 kg/kvm  9. Komposterat trädgårdsavfall 0,75 kg/kvm.

Gräsklipp gav bästa resultatet, skörd per kvadratmeter.

Purjolök: Kontroll 1,5 kg   stallgödsel 2,2 kg, torv 1,5 kg,  gräsklipp 3,5 kg.

Rödbeta: Kontroll 1,4 kg, vall 2,5kg, vall + kalk 3,5 kg, löv 1,7 kg, stallgödsel 2,4 kg, torv 0,7 kg,   gräsklipp 6,6, hushållskompost 5,8 kg, trädgårdskompost 3,2 kg.