Odla sutare?

[Nordic Vargtand]

Vi har ju tidigare diskuterat odling av Brax och Ruda härinne, dessa både är ju ganska tacksamma att odla då de kan överleva väldigt extrema förhållanden, när jag gjorde min research om rudorna så kom vi in på att man även odlat sutare förr i tiden i slottsparker och liknande. Denna är ju till skillnad mot de båda andra en skygg fisk som vill ha litet djupare vatten.
Jag hade aldrig hört om detta tidigare så det vore onekligen väldigt intressant att veta mer om saken.

[Själv är bäste dräng]

Vet inte så mycket om dem, men de var nog mer ansedda som matfisk förr än braxen och rudor. En farbror jag hade ville alltid ha sutare när vi som barn fick upp sådana. Han hävdade att det var en delikatess. Jag har aldrig smakat.

De dör tidigare än rudorna av syrebrist i alla fall, men det behöver man ju inte utsätta dem för i en egen damm.

[Nordic Vargtand]

Blev väldigt sugen på att prova nu, om vatten nivån håller sig stabil i det nya viltvattnet jag har tillgång till hos en släkting.
Tänkte dock kontrollmäta lägsta djup någon säsong till innan jag lägger dit några fiskar, men ännu verkar det hålla sig någorlunda stabilt i mittfåran.

Rudor och braxen funkar nog ändå, men det vore roligare med sutare.

[Skald]

Ville kika om du kommit igång med sutare ännu, om de klarat vintern och så.

Jag har specimenmetat sutare i många år så det är en av mina absoluta favoritfiskar. Tänkte köpa en eller två och pytsa i trädgårdsdammen här hemma, dom finns i "guld" varianter som är nån form av färgvariation från kontinenten.
Vad gäller odling och det jag tänkte spontant på när jag såg tråden är att sutaren är tämligen kortlivat jämfört med andra inhemska fiskar. 5-6 år närmar sig maxålder, och är något att ta med i beräkningen kring fiskbeståndet.

[Själv är bäste dräng]

Då borde de växa rätt fort.

[Skald]

Då borde de växa rätt fort.

Inte ens det tyvärr.
Sutare över 3 kg är extremt ovanligt i Sverige, de flesta vatten ligger dom max uppåt två kilo om man har tur.
Rekordet på sutare ligger nånstans på 6 kilo, men då handlade det om en fisk i en skånsk pöl som älskade att äta mäsk (man mäskar vid mete, jfr åtel vid jakt) och blev matad i mängder. Fisken fångades flera gånger under sin livstid och fick smeknamnet "Bubblan".

Nån behöver såklart prova att odla sutare och se om det finns nån realistisk vinning i det, men jag trör att de mer traditionella odlingsfiskarna är rimligare att hålla på med. Framför allt karp, som kan växa med så mycket som kilot per år med rätt utfodring. Som ett sidoinlägg så är rökt sutare fantastiskt gott. Fattigmans ädelfisk som nån gammal pensionerad fiskare uttryckte det till mig på 80-talet.

[Själv är bäste dräng]

Ok. Ja jag har bara fått upp sådana på ca 700 gram när jag metat och stora (2 kg) i nät, och aldrig några i glinät, håv eller vid sprängning, så jag vet inte hur de ligger till i tillväxt första året. Den enda fisk jag sett som sticker ut i tillväxt är gäddan som drar iväg rejält. Men den är ju inget att satsa på för hemmaodling.

[Nordic Vargtand]

Har haft problem med onormala fluktuationer av vattenståndet i en av hålldammarna så fiskarna har fått vänta tills det går att hålla ett stabilt vattendjup över hela året, därför ar jag inte kunnat göra detta ännu, tyvärr.
Jag är inte ensam ägare av hela det systemet, jag har bara tillstånd att använda ett par dammar som egentligen är konstruerade för sjöfågel, så vi behöver göra en ganska omfattande kartläggning först innan det blir klart vad som händer.

[Själv är bäste dräng]

Och jag har lite dåligt med tid för mina damm-projekt nu, men med två flasklamm i köket så blir jag mer sugen på en tystare art att föda upp...

[Nordic Vargtand]

Jo, det problemet känner man till, fiskarna behöver man i allafall inte flaskmata var fjärde timma... 

Provfiskat en del i vattnen här men börjar bli osäker om det verkligen finns sutare härikring eller om man måste betydligt längre bort för att finna dem, vilket försvårar projektet en heldel men jag har inte gett upp om det ännu.
Braxen finns ju, Ruda har jag däremot inte hittat, fast känns dumt att släppa dit rudor om man tänkt ha Sutare där sedan.

Räknade litet på det hela och kom fram till att jag tror att det går att ha flodkräftor i samma system om man förlägger det så att kräftorna hamnar nedströms fisken så att de inte kan sprida sig uppåt mellan dammar. och kräftyngel inte kan spolas uppåt, hamnar fisk i kräftdammen är det ju däremot ingen katastrof. (med inhemsk flodkräfta kommer heller inga sjukdomar att spridas nedströms).

Troligen behöver två av dammarna i systemet en ganska omfattande förbättring, så jag måste vänta tills detta blir klart av delägarna då det just nu fluktuerar mellan 0,6 till 2,4 meter cirka över året, vilket fungerar för fåglarna, men blir helt galet för fisk, skall göra om systemet till en fast reglering med ett knärör i ställetför munkdammen som aldrig fungerat som den skall, det finns ändå inget behov av att sänka vattenståndet längre då det är byggt för att vara självreglerande från början, min far byggde en stenlagd ränna där för länge sedan som säkerhet mot smältvatten och för att fisk skall kunna vandra på våren så det händer ändå inget om den dammen överfylls, behöver man tömma hela systemet kan man montera ned knäröret i stället.

Så, troligen blir det inte i år.
Annars verkar tillväxt av insektslarver och annat vara bra där.


En notering här för en som tänkt att prova är att Sutaren behöver mycket djupare vatten än brax och ruda, vad jag vet vill samtliga dessa ha partier med dybotten där de kan övervintra.
Sutare blir också mycket lättare stressade än Rudor om det är mycket distraktioner runt en liten damm, man bör således inte ha dem i en liten trädgårdsdamm som man verkar kunna med rudor då Sutare inte mår bra av det.

[esten]

Flodkräftorna kan bli smittade av kräftpest om du tar in fisk från vatten med kräftpest. Du får bara ta fisk från samma vatten som flodkräftan eller köpa från uppfödare som lagligt får sälja till flodkräftsvatten.

[Nordic Vargtand]

Ok, då väntar jag med kräftorna tills jag vet.
Vad jag vet så är det grönt i samtliga vatten jag har på min karta i skallen och kräftor jag fångat med händerna ser friska och fina ut i samtliga de vattnen.

Mer att jag inte vill ha in signalkräfta dit.

Edit, det är mer det att kräftor äter fiskrommen, därför vill jag inte ha in dem högre upp i dammsystemet då de i så fall stör reproduktionen av fisk.

[esten]

Kräftorna är städare i första hand och håller efter både döda djur och växter innan de ger sig på rom.
Små karpfiskar är större hot när det gäller att äta upp rommen. Tex elritsa och nors.

Kräfthonor som hålls i fångenskap under vintern för att avlas på fodras på asp och allöv, inget animalisk alls

[Nordic Vargtand]

Det har du rätt i, det fanns en gång en gammal kräftodling (eller mer korrekt en biotop för att förbättra förutsättningarna för det naturliga beståndet) i en av dammarna sedan tidigare som jag skulle vilja blåsa liv i igen, så jag tänkte mig att det inte kolliderade med mina fiskprojekt, men då borde det vara grönt.
Asp och al löv finns det stora mängder av där så det borde inte vara något problem. Körde dit mer gammalt tegel och annat där förut de kan ha att gräva boplatser under.

Jag kommer bara att flytta fisk och kräftor mellan vatten som redan är förbundna med varandra på naturlig väg.
Mig veterligen finns där inga signalkräftor, även om där skulle finnas enstaka så är det nog grönt bara de är smittfria, vilket de ju bör vara om flodkräftorna är friska. Jag har i allafall ännu inte sett några så långt uppströms.
Jag brukar inspektera flodkräftor i de systemen i vilket fall (dessa släpps naturligtvis omgående tillbaka på samma platser där de fångades efteråt).

Tänkte mig mest för husbehov i så fall så att man inte krashar den naturliga balansen i vattnen.

Dammsystemet är egentligen en del av en viltvårdsanläggning byggd för att främja fågellivet, därför är det litet mer restriktivt jämfört med en vanlig damm.
Vattenytan är dock för liten för större arter så det mest Knipa och i viss mån Krickor som använder systemet mer frekvent, men de äter ju inte sådant i egentlig mening, de är ju mer intresserade av småkryp.
Vattnet är rent och frecht där tack vare god genomströmning, det är gjort så med tanke på fåglarna så att sjukdomar inte skall spridas så lätt som med stillastående vatten.

[esten]

Den här foldern är väldigt bra att läsa ger mycket info om just kräftpesten och hur den sprids och hur man ser på kräftorna om de är sjuka eller inte
https://www.slu.se/globalassets/ew/org/inst/aqua/externwebb/radgivning/kraftor-och-kraftfiske/3.-se-upp-for-kraftpesten.pdf

[Nordic Vargtand]

Tackar, jo, men där är det grönt, det är i praktiken ett och samma vattenområde det handlar om, det är bara olika förgreningar av det.