Biboet? Stockkupa?

[Styggfaxe]

Någon som har erfarenhet av Stefan Breitholtz kupmodell från boken ”Biboet - bihållning till husbehov”? Modellen figurerade även i tidningen Åter för något år sedan.

Alternativt kanske någon har använt sig av stockkupor, vad jag förstått är principen densamma?

Skulle vara intressant att veta hur det fungerar med den varianten av ”passiv” biodling där man inte skördar särskilt mycket honung, inte behandlar varroa aktivt och låter bina svärma.

[carusogugge]

Oavsett bibostad måste man kunna behandla mot varroa, annars dör förmodligen bisamhället. Första året går nog bra men andra året dukar det under, överlevande bin flyger till bisamhällen i närheten och tar med sig varroan och de virussjukdomar som är en följd av varroan. Och släpper man iväg en massa svärmar...ja de tar ju med sig varroan.

[Styggfaxe]

Ja, det är ju den gängse uppfattningen. Samtidigt finns exempelvis Tom Seeley, som väl ändå får anses ganska respekterad och kunnig, som har hållit samhällen i små isolerade kupor och låtit dem vara utan behandling varvid de överlevt i genomsnitt sex år.

Tanken är att man låter bina bygga egna kakor i ett ca 45 L stort välisolerat rektangulärt utrymme som efterapar den boplats de själva väljer i det vilda. I en sådan boplats ska de teoretiskt kunna hålla värmen stabilare vilket motverkar varroa. Även svärmningen och dess sekundära effekter ska också leda till minskad varroabelastning.   Placeringen av kupor ska också vara gles. Alltså sammantaget någon form av ”passiv” behandlingsstrategi. Man bör kanske ha svärmfångare utplacerade för att inte skicka iväg massa svärmar till grannars skorstenar dock...

Som icke-biodlare tilltalar teorin mig och det verkar ju även finnas en del hård data på att det funkar, men samtidigt inget som verkar ta biodlarvärlden med storm. Då blir jag tveksam igen och därför skulle det vara intressant att höra om någon faktiskt praktiserar det och hur de upplever det.

[Små]

Som biodlare kan man svara på två sätt på sådana här frågor. Ärligt eller välvilligt. Ingen som ställer en sådan här fråga föredrar ärlighet.

[Styggfaxe]

Jag föredrar ärlighet. Vill inte framstå som en med förutfattad mening som enbart föredrar välvillighet - då hade jag nog avstått från att fråga överhuvdtaget .

Jag tilltalas av den teoretiska grunden men jag har själv ingen erfarenhet och undrar just därför om någon där ute med erfarenhet kan dela med sig.

[Små]

I så fall...

Oavsett bibostad måste man kunna behandla mot varroa, annars dör förmodligen bisamhället. Första året går nog bra men andra året dukar det under, överlevande bin flyger till bisamhällen i närheten och tar med sig varroan och de virussjukdomar som är en följd av varroan. Och släpper man iväg en massa svärmar...ja de tar ju med sig varroan.

[Styggfaxe]

Ok... Upplever lite som att jag trampar på ömma tår här. Inte min mening, dock kul med diskussion - gissar att ni inte använt er av metoden jag efterfrågar utan odlar mer konventionellt? Odlar man konventionellt så kan jag ha viss förståelse för att det kanske låter som en tokig idé att ägna sig åt svärmbiodling MEN återigen så är min intuitiva bedömning att den bakomliggande teorin är sund och det verkar ju faktiskt finnas erfarenhet som visar att det går att applicera metoderna i praktisk vardag. Finns ju ”bond-bina” på Gotland som ett svenskt exempel.

https://www.superbiodling.se/sma-bikupor/

Någon åsikt om denna artikel?

[Små]

 Det finns inget "konventionellt" med biodling. Det är en konst, blandat med ett krav på rejäl kunskap om ett till synes enkelt men egentligen oerhört komplicerat djur. Det finns heller inga genvägar. Sorry.

[Styggfaxe]

Letar inte efter genvägar. Sen att inte säga att det inte finns något konventionellt när det gäller biodling förstår jag inte riktigt. Det är ju inte så att alla har olika metoder direkt utan nog finns det väldiga stora likheter i det praktiska arbetet och vilka beslut som tas och varför - alltså finns det något konventionellt. På samma sätt som det gör med det mesta annat, även konstutövning kan ju vara konventionell i den bemärkningen att de flesta akvarellmålare använder pensel och papper även om det finns undantag.

[Styggfaxe]

Hade det inte funnits ett konventionellt angreppssätt hade väl den här tråden varit fylld med kommentarer från folk som odlar bin i stockkupor.

[Styggfaxe]

Och eftersom du nu hänvisar till kunskap så kan du gärna få bemöta innehållet i artikeln jag länkade till. Jag anar att du tycker att det finns tveksamheter så bemöt det gärna med sakliga argument.

[Små]

Det är ju redan gjort. En tveksamhet som carusogugge redan nämnt är varroa.

[carusogugge]

Bina kan säkert hantera varroan bättre i små utrymmen, det visar försöket. Synd bara att det pågick så kort tid, varför lade man av efter två år när de stora bisamhällena fick problem, varför kollade man inte de små samhällena ytterligare ett år?
Tror inte på argumentet att varroan inte har nog med yngelceller att föröka sig i, även samhällen i små utrymmen producerar stora mängder yngel, enligt forskningsrapporten hade de 19 700 yngelceller i juni 2013. Det är nog alla svärmningarna som är den största förklaringen.
Det finns biodlare med "konventionell" skötsel som slutat behandla. Storbiodlaren Terje Reinertsen i Norge fick varroa i sina samhällen 1993, slutade behandla 1997, fick stora förluster de följande åren men sedan gick det bättre, bina lärde sig hantera varroan och hålla den på en låg nivå, de blev varroaresistenta. Forskare har studerat hans bin och en vetenskaplig artikel om detta publicerades nyligen i Bee World, finns även att läsa på Reinertsens Facebooksida.

[Styggfaxe]

Ett annat synsätt är presenterat. Tacksam för det. Det är det som jag syftar till som konventionellt, eller kalla det för det mest ofta förekommande om man hellre vill det.

Det jag frågar är efter är ju erfarenheter från ett tillvägagångssätt som är annorlunda.

Artikeln jag länkade till är lite mer utförlig än mina tidigare inlägg i beskrivningen av principen och därför vore det intressant att (om man nu inte själv har direkt erfarenhet av den metoden utan odlar ”konventionellt”) få åtminstone artikelns olika påståenden bemötta.

[Styggfaxe]

Bina kan säkert hantera varroan bättre i små utrymmen, det visar försöket. Synd bara att det pågick så kort tid, varför lade man av efter två år när de stora bisamhällena fick problem, varför kollade man inte de små samhällena ytterligare ett år?
Tror inte på argumentet att varroan inte har nog med yngelceller att föröka sig i, även samhällen i små utrymmen producerar stora mängder yngel, enligt forskningsrapporten hade de 19 700 yngelceller i juni 2013. Det är nog alla svärmningarna som är den största förklaringen.
Det finns biodlare med "konventionell" skötsel som slutat behandla. Storbiodlaren Terje Reinertsen i Norge fick varroa i sina samhällen 1993, slutade behandla 1997, fick stora förluster de följande åren men sedan gick det bättre, bina lärde sig hantera varroan och hålla den på en låg nivå, de blev varroaresistenta. Forskare har studerat hans bin och en vetenskaplig artikel om detta publicerades nyligen i Bee World, finns även att läsa på Reinertsens Facebooksida.

Intressant, tack för ditt svar! Ska se om jag hittar artikeln.

[Thomas_]

Jag föredrar ärlighet. Vill inte framstå som en med förutfattad mening som enbart föredrar välvillighet - då hade jag nog avstått från att fråga överhuvdtaget .

Jag tilltalas av den teoretiska grunden men jag har själv ingen erfarenhet och undrar just därför om någon där ute med erfarenhet kan dela med sig.

Det finns alltid åtminstone ett annat sätt att göra än det som är vanligast, enklast eller mest framgångsrikt här i världen.

För ett antal år sedan trodde man överlag att jorden var helt platt. Än idag kanske det finns nån handfull människor på jordklotet som tror att det förhåller sig så. Resten seglar med fartygen åt andra hållet mellan kontinenterna nuförtiden, nåja, de flesta dagar i alla fall, när det inte ligger ett grundstött jättefartyg mitt i Suezkanalen. 

Under förra årtusendet, då jag var liten grabb så bar bönderna mjölken i hinkar från mjölkmaskinen vid korna och till kyltanken för att hälla över. När jag var i 5-10-årsåldern skaffade varenda mjölkgård rörmjölkning i Svea rike. Det finns troligen någon människa som bär mjölken i hink än idag, eller i alla fall någon som dagdrömmer om metoden....

När det gäller biodling med varroakvalster i kuporna så finns det väldigt mycket vetenskap, och väldigt mycket praktiska erfarenheter och slutsatser härav idag. För det första är inte varroa ett problem om man har lite grundläggande kunskaper i kvalstrens biologi samtidigt som man har grundläggande kunskaper i bisamhällets livscykel. För det andra finns det en oerhört mycket enklare väg att vandra om man vill uppnå bin som klarar av att hantera varroan utan hjälp utifrån med bekämpningen av parasiterna. Det finns ett fåtal, ett mycket litet fåtal biodlare idag som tror på att mindre samhällen eller svärmande bisamhällen är en framkomlig väg.

[Styggfaxe]

All utveckling och okritisk användning av moderna metoder är ju inte nödvändigtvis av godo - se på klimatet, industriellt jordbruk och förlust av matjord, antiobiotikaresistens etc.

Men den väg du hänvisar till där man kan uppnå bin som klarar av att hantera varroa utan hjälp utifrån med bekämpningen - vilken metod är det? Kan du berätta mer?

[Thomas_]

Men den väg du hänvisar till där man kan uppnå bin som klarar av att hantera varroa utan hjälp utifrån med bekämpningen - vilken metod är det? Kan du berätta mer?

Åhhh, det är ett litet ord som stavas med endast fyra bokstäver...

Jag känner Terje Reinertsen i Norge som omnämns i denna tråd. Hans bin och deras beteende med recapping fungerar ganska bra för att hålla varroan i schack, MEN, hans bin är inte tillnärmelsevis så fromma att jag vill gå nära kuporna en dag med lite åska i luften. Kort sagt - många som sysslar med bin som klarar av att hantera varroan utan människans hjälp har satsat allt på ett enda kort i kapplöpningen.

Jag använder mig av en långsam, men framgångsrik metod i min avel istället. Den går ut på att ständigt ha med sig ALLA egenskaper i bedömningen av testdrottningarna på en och samma gång. Temperament, städiver, honungsskörd, bistyrka osv bedöms, och på samma gång mäts kvalstertillväxten i testsamhällena. Genom att ta ett biprov den dagen spärrgallret åker på samhällena på våren, och ett nytt biprov den dagen man slutskattar, så kan man sedan under vintern med ett datorprogram räkna ut varroans tillväxttakt per dygn i vart och ett testsamhälle. Efter att ha gjort så under en lång rad år förekommer numera ett och annat samhälle som uppvisar minustillväxt, men samtidigt bibehållna goda egenskaper i behållning i övrigt.

[Styggfaxe]

Ok, förstår att det kan vara framgångsrikt om det nu är så att drottningens mätbara egenskaper alltid korrelerar direkt mot samhällets förmåga att hantera kvalstret. Utifrån dina erfarenheter så är det väl så, låter bra! Låter samtidigt som en mer avancerad nivå om man är ny i gemet. Är avelsarbete på bin något som en nybörjare kan ge sig på tidigt i sin biodlarkarriär eller skulle du rekommendera att man börjar ”konventionellt” och behandlar med medel för att sedan införliva avelsarbete för att uppnå det du beskriver?

[Thomas_]

Ok, förstår att det kan vara framgångsrikt om det nu är så att drottningens mätbara egenskaper alltid korrelerar direkt mot samhällets förmåga att hantera kvalstret. Utifrån dina erfarenheter så är det väl så, låter bra! Låter samtidigt som en mer avancerad nivå om man är ny i gemet. Är avelsarbete på bin något som en nybörjare kan ge sig på tidigt i sin biodlarkarriär eller skulle du rekommendera att man börjar ”konventionellt” och behandlar med medel för att sedan införliva avelsarbete för att uppnå det du beskriver?

Det är inte testdrottningarnas egenskaper vi mäter, utan testsamhällenas egenskaper. Dvs arbetsbinas prestationer efter sin moder drottningen.

Inte många biodlare alls som ger sig på avelsarbete i unga år. Jag har avverkat 28 år med bin nu, och sysslat med avel och försäljning av drottningar de senaste 25 åren, så jag är en udda fågel.

Jag behandlar än idag mina samhällen mot varroa, men bara vid rätt tidpunkt, och inte alltid med "medel" utan jag föredrar mekaniskt med "trapping-combs".

https://www.youtube.com/watch?v=KwuR3uMkMF0
https://www.youtube.com/watch?v=4DVm_L7Fkqc
https://www.youtube.com/watch?v=tuJlgzcQWAg
https://www.youtube.com/watch?v=1mC9R1e-tn4