Jag föreslår att gå en kurs, anordnad av Fåravelsföreningen i det distrikt du bor, av ett studieförbund som samarbetar med fårorganisationer, av Länsstyrelsen eller av Gård& Djurhälsan.
Här får du ett exempel på kurs:
https://www.sv.se/avdelningar/sv-ostergotland/kurser/farhallning-och-lammproduktion-norrkoping-26179/https://www.lansstyrelsen.se/sodermanland/lantbruk-och-landsbygd/utveckling-av-landsbygder/kompetensutveckling/farskotsel.htmlDet är nämligen så att det är relativt enkelt att skaffa får jämfört med många andra sorters lantbruksdjur (förutom höns då), men samtidigt något svårare än det verkar, att hålla friska och nöjda får.
Vad avser hur mycket mark som behövs, så behövs relativt sett mer mark till får än till häst eller nöt.
Får är mycket parasitkänsliga, man måste jobba förebyggande med betesplanering och helst växelbete (gärna häst), dessutom behöver fåren grupperas, och grupperas om flertalet gånger under betessäsongen.
Bagglamm kan t.ex. börja betäcka redan i tre månaders-åldern, och därför behöver de skiljas ifrån tackor och tacklamm då. Tackorna behöver återhämta sig, så även tacklammen vill man kunna skilja ifrån.
Och så ska nyfödda lamm och deras mödrar, få ett "rent" (=så parasitfritt som möjligt) bete, som första bete på våren när de kan gå ut. Ett sådant bete behöver ha vilat från får en vinter och en sommar, och då dessutom betats av andra djur, eller putsats. Man behöver alltså två hagar som kan användas för detta ändamål.
Får kan hållas med en rasthage utomhus, förutom sitt inomhus boende, man brukar ofta ha en dörr öppen dygnet runt. Den rasthage man ger tackorna tillgång till under höst/vinter, ska man aldrig (det här är viktigt) ge små lamm tillgång till på våren. En vinterrasthage är "fullsketen" (bokstavligen) med parasiter och encelliga organismer, som kan ge svåra sjukdomstillstånd på lamm, fast de vuxna djuren är immuna.
Så, man bygger helt två eller tre rasthagar vid sitt fårhus. En för vinterbruk, och två för vårbruk, att växla mellan.
Observera att får absolut inte vandrar och rör sig i rasthagen som hästar vill göra. Får går gärna ut och idisslar om de har möjlighet, men de går inte långt ifrån mat, vatten och skydd under vintern, så rasthagarna kan hålla minimistorlek enligt jordbruksverkets regler.
Det är tillåtet att hålla fåren inne hela vintersäsongen i konventionell produktion.
Sedan så behöver får få ett grovfoder som passar för får (finbladigt, mycket örter, högt i protein och energi), och fodret bör serveras i foderhäckar/fodergrindar som minimerar spill. Utfodring av får är intressant, och väl värt att studera.
Ensilage är egentligen bättre att ge får än hö/hösilage. PH-värdet i ensilage är i stort sett identiskt med det i färskt gräs när processen har varit, vilket är förmånligt för vommens funktion. Dessutom är ensilaget mjukare och mer lätt att äta. Ensilage eller hösilage till får, ska vara så kort hackat som möjligt.
Jag har särskilda foderhäckar med rörliga rör, som fåren sträcker ut huvudet igenom för att äta från ett foderbord, det blir minimalt med spill och rester.
Vi fodrar morgon-middag-kväll, och tar bort foderrester varje gång. Överblivet ensilage ger vi till hästarna, som ser det som godis.
Vi tar analys på fodret, och räknar fram hur mycket ensilage de ska från respektive parti foder. På 25 får, så tar vi bort några kilo av det grövsta, som blir kvar på foderbordet, eftersom fåren inte kan äta det.
Halm fodrar man egentligen bara sällan med, halm är för grovt för att fungera bra, om man inte har en fullfodervagn och kan finhacka den och blanda med annat foder.
Men det går åt halm till att göra ströbädden, och det behövs ströas flera gånger i veckan, om det finns mycket tackor och lamm, så kan det behöva ströas varje eller varannan dag.
Tackorna passar på att äta och tugga igenom halmen i samband med ströandet. De letar bortglömda korn, gott ogräs/retser av insådd, samt äter smakliga delar av halmen.
Slakt kan man leja bort till ett legoslakteri, som slaktar med s.k. återtag. Det finns sådan lagliga slakterier utspridda lite runt om i landet. Slaktar man lagligt, så kan man också sälja köttlådor.
Har man lite fler lamm så kan man sälja dessa till t.ex. Scan, eller KLS/Ugglarps, Skara Lammslakteri m.fl.
Ska man bara ha något enstaka lamm för egen konsumtion, så kan man prata med något närliggande viltslakteri, så kan någon säkert komma och hjälpa till med avlivning och kötthantering.
Vilken ras man ska välja beror på väldigt många faktorer, inte minst vilken sorts mark man har att disponera, så det går inte riktigt att svara på så här.
Och så köp den här boken:
https://www.adlibris.com/se/bok/far-9789127117860Den är en renodlad faktabok, och fungerar som uppslagsbok i många fall. Något inriktad mot "produktion" snarare än "hobby", men den är mycket bra. Brukar kallas för "Fårbibeln".
