Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  gestrikefår, slakt och genbank?  (läst 3946 gånger)

boonzo

  • Inlägg: 73
    • Gästrikland
gestrikefår, slakt och genbank?
« skrivet: 02 jul-16 kl 00:50 »
Hej!

Har i en annan tråd frågat om avskiljning av mina gestrikefår, men satt nu ock tittade lite på får i genbank.. hur funkar det att ha djur i genbank som ev "köttdjur"? Dvs om jag vill skicka några djur på slakt varje år för just kött.. Strider det emot reglerna i en genbank om just bevarandet eller gör man som man vill med sin besättning? Dvs vill man bara sälja livdjur så gör man det och vill man bara föda upp för slakt så gör man det? Vet att man kanske inte får ut maximalt av just de svenska lantraserna i köttväg med det känns ändå lite mer unikt med köttet ifrån en svensk lantras, likt linderödssvin tänker jag..

Hur gör ni andra som då har anslutna djur till genbank? Någon här som har dem mest för att skicka på slakt eller är det mest bevarande arbete ni avlar för?

Mvh B

Weasel

  • Inlägg: 1852
    • Skåne
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #1 skrivet: 02 jul-16 kl 19:10 »
Har haft grisar i genbank. Vissa äter man, och de som är trevliga och fina säljer man, eller äter. Man bevarar ju inte enbart för bevarandets skull, utan även för att få fint kött.
Bor i ett hus på landet med mina tre barn. Kuvasz, katter, nakenråttor och hamstrar. Oflar lite för husbehov.

olivia.k

  • Inlägg: 1455
    • Jämtland
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #2 skrivet: 02 jul-16 kl 20:31 »
Jag har får i genbank och man får göra som man vill. Ingen har tid att bry sig om du slaktar alla lamm, eller om du inte ens tar lamm på dina djur.

Om man följer de rekommenderade priserna på livdjur från allmogefår-föreningen, exempelvis på bagglamm så ser du att priset är väldigt lågt, 1100kr plus moms, och med så låga priser kommer du tjäna mer på att slakta, sälja kött och skinn. Om det är väl trist att slakta lamm om det finns köpare av livdjur. Målet är väl att djuren skall växa i antal, att genbankerna skall bli fler.

Bösahusarn

  • Inlägg: 1271
  • Lagom kan också vara för mycket.
    • Skåne
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #3 skrivet: 02 jul-16 kl 21:06 »
Jag har skaffat mej värmlandsfår för att få lite kött, slippa röja sly och samtidigt bevara en ras. Nu försöker jag sälja något lamm men vill även ha något i frysen.

Hade de varit ekonomi o kött  som styrt så hade ju inte genbank och allmogefår varit de rätta.

Hittar du en köpare så sälj, annars fyll frysen.
Det är aldrig för sent att ge upp.

Ek

  • Inlägg: 521
    • Västergötland
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #4 skrivet: 02 jul-16 kl 21:19 »
Jag har får i genbank och man får göra som man vill. Ingen har tid att bry sig om du slaktar alla lamm, eller om du inte ens tar lamm på dina djur.

Om man följer de rekommenderade priserna på livdjur från allmogefår-föreningen, exempelvis på bagglamm så ser du att priset är väldigt lågt, 1100kr plus moms, och med så låga priser kommer du tjäna mer på att slakta, sälja kött och skinn. Om det är väl trist att slakta lamm om det finns köpare av livdjur. Målet är väl att djuren skall växa i antal, att genbankerna skall bli fler.
Hur mycket får du för dina lantraslamm till slakt? lantraserna är väl inte precis kända för att ge några större slaktintäkter dom jag slaktat åt andra har mer sett ut som slaktade harar än lamm. Jag har texel och är mer än nöjd när dom går till 1000 kr.

olivia.k

  • Inlägg: 1455
    • Jämtland
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #5 skrivet: 02 jul-16 kl 21:28 »
Hur mycket får du för dina lantraslamm till slakt? lantraserna är väl inte precis kända för att ge några större slaktintäkter dom jag slaktat åt andra har mer sett ut som slaktade harar än lamm. Jag har texel och är mer än nöjd när dom går till 1000 kr.

Jag menar förstås återtag. Är ingen som skickar sina allmogefår till scan. Risken är väl att de hamnar under 16kg eller var gränsen går där de betalar ut 0kr. En del sparar sina bagglamm över vintern och slaktar dem efter deras andra sommar. Men det blir nog knappast lönsamt om man hör till dem som köper hö och inte söker EU-stöd.
Fällarna från allmogefår är väldigt vackra. En del fällar kan man sälja för 2-3000kr. Därför anser jag det inte osannolikt att det är mer lönsamt att slakta sina bagglamm än sälja dem för 1100kr exkl moms.

Ek

  • Inlägg: 521
    • Västergötland
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #6 skrivet: 02 jul-16 kl 21:39 »
Kan du få så mycket för ett skinn viker jag mig direkt. Men då får du nog va en skicklig säljare. Jag skulle inte klara av att sälja ett endaste förmodligen.

skogaliten

  • Inlägg: 1288
    • -
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #7 skrivet: 03 jul-16 kl 01:29 »
Jag menar förstås återtag. Är ingen som skickar sina allmogefår till scan. Risken är väl att de hamnar under 16kg eller var gränsen går där de betalar ut 0kr. En del sparar sina bagglamm över vintern och slaktar dem efter deras andra sommar. Men det blir nog knappast lönsamt om man hör till dem som köper hö och inte söker EU-stöd.
Fällarna från allmogefår är väldigt vackra. En del fällar kan man sälja för 2-3000kr. Därför anser jag det inte osannolikt att det är mer lönsamt att slakta sina bagglamm än sälja dem för 1100kr exkl moms.

Det är snicksnack att det skulle vara omöjligt att få ett rimligt slaktutbyte från Allmogeraserna, om man undantar de allra minsta som t.ex. Dala-Päls. Det är tråkigt att Allmogeraserna ska behöva få dåligt rykte, när det faktiskt inte är så att de växer sämre än andra raser.
Tillväxten för lammen är ungefär likadan som för andra lantraser som Finull eller Gotlandsfår, det som mest skiljer är att de vuxna djuren är mindre i medelstorlek. Och dessa raser dras inte med det dåliga ryktet...

Jag skickar mina KRAV-Helsinge lamm till Scan. Och har kontrakt. Och får tillräckligt bra betalt jämfört med arbetet med att sälja lådor.

Ska man sälja 20-25 lammlådor eller fler, så måste man sälja till fler kunder än bekantskapskretsen, och då blir det mycket administration, som jag slipper genom att sälja till Scan. Hade jag många fler lamm att slakta, så blir lådorna intressanta igen, då skulle det gå att slakta flera gånger under hösten t.ex.

Jag skickar en KRAV-post (= minst 18 lamm de senaste åren)  med i huvudsak bagglamm varje höst. Vi gör återtag på de flesta skinnen, men inte alla. Samtidigt så skickar vi utslagstackor.

Vi hemslaktar ett eller två lamm  och/eller kanske någon yngre tacka som inte fungerar så bra (uselt mor på andra försöket eller utläkt juverinflammation t.ex.).
Nästan alla tacklamm säljs som livdjur men bara några få baggar, så på en besättning på 20 tackor blir det normalt 18-20 bagglamm att slakta.

Jag får ett bra utbyte på mina lamm. Men att göra som vi gör, kräver att man har minst 18-20 tackor, och att man odlar eget grovfoder. Man måste skicka tillräckligt många djur, med tillräckligt bra kvalitet, annars blir det avdrag för för få djur, eller för dåliga vikter.

Slakten sker vid ca 7 månaders ålder. Förra årets medeltal ser ut så här;

Klassning R;  Medelvikt 20,5; medel fettklass 2

Minsta lammet vägde enligt Scan 16,7 kg, det största 24,5 (för stort för att ge bästa pris enligt Scan)
Bästa lammen klassade R+, sämsta O+.
Tidigare år har vi fått enstaka lamm klassade U och U-, men så blev det inte förra hösten. Våra resultat ligger i linje med Lammproducenternas mål för sina medlemmar...

Vi använder samma uppfödningsmodell för lammen som är gängse vid uppfödning av lamm för slakt, nämligen en kontrollerad foderstat under hela året, med analyserat foder, framräknad foderstat på stall med lämpligt kraftfoder efter behov.
Slaktlammen går på återväxtvall under hösten, men får inget kraftfoder. Givetvis ser vi också till att sköta parasitprevention och ge mineraler och E-selen på lämpligt sätt.

Vi har vallar för grovfoder särskilt avsedda för fåren, och fodrar ensilage från rundbal, kraftfoder är dels fårpellets och/eller åkerböna/ärt/korn samt koncentrat, beroende på vad som går att få tag på och som passar i foderstaten.

Men om man avstår från kraftfoder i tillräcklig mängd relativt grovfodret, så får man tackor som inte kan mjölka tillräckligt i början, då blir det sämre tillväxt på lammen.

Det har tagit oss 8 år att få fram en välfungerande uppfödningsmodell för våra Helsingefår, vi hade också slaktvikter på 13 kg i början, nu fungerar det betydligt bättre sedan några år tillbaka...

olivia.k

  • Inlägg: 1455
    • Jämtland
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #8 skrivet: 03 jul-16 kl 09:54 »
och ge mineraler och E-selen på lämpligt sätt.


Det har tagit oss 8 år

Varför använder du en produkt som E-selen? Har du inte märkt att det är en väldigt svag utblandad produkt som innehåller mindre selen än vanligt mineralfoder? Om du skulle byta ut en fårdos Selevitan mot E-selen skulle du få ge 4kg E-selen vilket blir väldigt dyrt selen då ett kg E-selen kostar ca 100kr. Att som nybörjare ge E-selen förstår jag, jag gjorde själv samma misstag mitt första "får-år" men du har hållit på i 8 år?

skogaliten

  • Inlägg: 1288
    • -
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #9 skrivet: 03 jul-16 kl 14:08 »
Har jag skrivit ut ett produktnamn? Eller ens typ av produkt? Jag har talat om vikten att ge E-vitamin samt selen, utan att nämna något varumärke.

Jag har inte alls pratat om varumärken, vare sig avseende vilka mineraler, fårpellets, vilket koncentrat, eller vilken namnsort av korn eller åkerböna som jag använder.

E-selen är den den vitamin och mineral kombination som man behöver ge i lämplig mängd för att lammen ska utvecklas rätt och vara starka och pigga vid födsel.

Att exempelvis lantmännens flytande E-selen prepparat som man kan köpa t.ex. på Granngården, är i princip homeopatiskt utspätt (=löjligt mycket), är väl känt av de som håller sig välinformerade om olika preparat.

Om du vill veta vad jag ger för något E-selen preparat till mina får, så ger jag bolusar till tackorna med E-selen före och under dräktigheten, i slutfasen, tajmat mot när sista bolusdosen förbrukats, så övergår jag till Lantmännens särskilda lamningsmineral i grusform, "Lamma", som förutom en för lamningstider förhöjd halt av E-selen, har en andel av selenet i form av Selenjäst, som tas upp betydligt bättre av kroppen än mineraliskt selen.
"Lamma" får sedan tackorna under de första 4-5 veckorna efter lamning, sedan övergår jag till "vanliga" mineraler, i grusform på stall, och i slickbalja på betet.
Lammen får en dos av "Chevivit" i samband med första målet råmjölk. "Chevivit" är ett E-selen preparat i form av en pumpspray, som skrivs ut av veterinär, och är särskilt avsett att E-selen "boosta" nyfödda lamm.

Selevital är en fungerande produkt, men det är mycket enklare att ge bolusar. Bolusar är alltså ett slags "piller", som avger det tillskott man vill ge fåren, E-selen i detta fall, under lång tid, alltså flera veckor. Det hamnar i magsäcken och ligger kvar där och "läcker ut" tilskottet. Man ger det på ungefär samma som man avmaskar, med en ingivare.
Det är praktiskt att ge detta, och  samtidigt som göra en hullkontroll, så att man gruppera/gruppera om tackorna.

Ja, vi dräktighetsskannar också numera, så att tackor med många foster kan få gå i en grupp med extra kraftfoder. Jag brukar ha dräktiga ungtackor i samma grupp som blivande trilling- eller fyrlingmammor.

Jag har i princip aldrig några svaga lamm numera.





Bösahusarn

  • Inlägg: 1271
  • Lagom kan också vara för mycket.
    • Skåne
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #10 skrivet: 03 jul-16 kl 21:11 »
Det hamnar i magsäcken och ligger kvar där och "läcker ut" tillskottet.

Här blev jag nyfiken, så snälla utveckla.
Det är aldrig för sent att ge upp.

boonzo

  • Inlägg: 73
    • Gästrikland
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #11 skrivet: 04 jul-16 kl 10:27 »
Tackar er alla för svar! Summan summarum så de djur man inte får sålda eller vill ha kvar själv kör man på slakt med återtag, då låter det inte som att genbank skulle hindra på något vis alls.

Tack!

Mvh B

skogaliten

  • Inlägg: 1288
    • -
SV: gestrikefår, slakt och genbank?
« Svar #12 skrivet: 04 jul-16 kl 12:42 »
Här blev jag nyfiken, så snälla utveckla.


Här är ett exempel på bolusar:

http://www.lgprodukter.se/product.html/cob-i-sel-bolus-2?category_id=125

Det finns flera olika fabrikat, men principen är likadan.

Ett "piller" som avger tillskottet långsamt under en längre tid, så man blir inte beroende av att en enstaka individ verkligen gnager på mineralbaljan, eller äter upp sin portion med tillskott.

Ett problem jag hade med selenevital-pulvret, var att vissa tackor gjorde sitt bästa för att undvika att få i sig pulvret. Det är lätt att hantera om man har väldigt få får, men ju fler fåren blir, desto mer komplicerat och tidskrävande blir det att truga på var och en något de inte vill ha.

Ett annat rimligt alternativ till "pulverselenet" är att skaffa högkoncentrerat flytande E-selen preparat, och dosera med avmaskningsspruta ett par gången inför/vid dräktighet. Där finns också flera olika fabrikat, kallas ibland "drench".

Exempel:
http://www.ggisweden.se/produkt/pardevit-flytande-selen-kobolt-och-vitaminer


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

756 gäster, 5 användare (2 dolda)
xaelanar, mommo, Tur-Johan

* Forum

* Om tidningen Åter



- Förvånansvärt väl sammansatt och innehållsrik tidning! Kanske är det just för att den är skriven av entusiaster, inte professionella skribenter, som den andas så mycket glädje och inspiration.
/Jeuce

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser