Skivval till timmervägg ?

[sove]

Hej alla - ny på detta intressanta forum.
Jag håller på att renovera ett timmerhus från ca 1850 - ingen vet ríktigt..
Vi blev tvugna att byta allt golv / balkar etc i nedre salen pga av fuktskador och då blev vi tvugna att förstöra väggarna för att få bort det gamla golvet.
Det senaste skiktet var uppreglat gips och innanför spänd papp m tapet i ett par lager och längst in klistrad papper på timret med stänkmålning och schablontryck. Endast rester kvar dock.
Nu tänkte vi sätta liggande panel upp till fönsterhöjd och sedan tapeter på något skivmatrial - frågan är vilket ?
Mot ytterväggen har jag spikat mjukfiberboard som isolering/dragskydd - den följer fint timmerväggens krökningar. Finns ingen lerklining - endast husmossa !
Alternativen är:
OSB, med lumppapp som utjämnare och sedan tapet ( eller otryckt tidningspapper )
Plywood av ngn variant, med lumppapp som utjämnare och sedan tapet
Spån

Vad finns för erfarenhet av detta val / varianter ?? Finns det andra varianter av skivor / utjämning ?
Väggarna kommer att bukta lite grann förstås. med det är OK.

Taket är spännpapp med limfärg - skall restaureras efter nedtagning av gipsskiktet.

[ieenilorac]

Masonit är ett bra och miljövänligt alternativ. Eller att pappspänna igen.

[javill]

Ja, masonit är ett bra material. Vi använde 6 mm renoveringsgips när vi gjorde om i vår ena hall nere. Det var vad som rekommenderades då. Idag hade jag valt masonit istället.

[Markus_Almroth]

Ny spännpapp?

[Neon Knight]

Alternativen är:
OSB, med lumppapp som utjämnare och sedan tapet ( eller otryckt tidningspapper )
Plywood av ngn variant, med lumppapp som utjämnare och sedan tapet
Spån

Alla dessa kommer att fungera, liksom förslagen masonit och ny spännpapp.

Edit: och gips.

[Byracka]

Alla dessa kommer att fungera, liksom förslagen masonit och ny spännpapp.

Edit: och gips.

förslagen masonit?

Är den slugare än vanlig masonit? 

Själv har jag använt treetex även till innerväggar.

[Neon Knight]

förslagen masonit?

Är den slugare än vanlig masonit? 

Själv har jag använt treetex även till innerväggar.

Ja, masoniten är minsann inte att lita på.

Treetex har jag haft i ett hus, men jag trodde inte någon använde det längre. En fördel med treetex är att man kan sätta upp tapeterna med häftstift.

[Byracka]

Eftersom väggarna var i treetex fortsatte jag att använda det när jag byggde om.
Och efter att ha sett byggen med gips i gamla skeva torp tycker jag treetexen med sin formbarhet passar bättre i gamla hus.

[Broberg]

Masonit är ett bra och miljövänligt alternativ. Eller att pappspänna igen.

Hade med kört med något av detta på den väggen. Direkt mot timret.

[sove]

Tack för svaren. Jo jag har funderat på ny pappspänning men 2 av väggarna väldigt ojämna, har satt sig sig någon gång samt igensatt dörrhål med utstickande delar.
För att få väggarna skruvbara så övervägar jag skivor då det skall upp en del saker på väggarna.
Masonite - har ni använt tjockare variant el 3 mm ??

Slut på masoniten dock - från wikipedia - men man kan kanske åka till Thailand och handla!
"Masonit tillverkades i Rundvikfabriken i Västerbotten där boardfabriken sysselsatte ca 90 personer och omsatte ca 100 Mkr. Företaget begärde sig i konkurs den 5 april 2011. Masonite AB var den enda producenten i Europa som använde sig av den amerikanska masonmetoden. Masonite AB ingick sedan sommaren 2006 i den norska koncernen Byggma ASA. I maj 2012 packades fabriken ihop och skickades till Thailand."

Man hittar en del oväntade saker ibland - som att bakelit och plywood har samma innehåll - samma "lim" fenolharts,  dvs plast. Så plywood borde vara diffusionstätt. Lutar åt masoniten då.

[Vasa81]

Eldstad?

[sove]

En kakelugn !
I övrigt bergvärme & därtill kopplad spispanna i köket.

[Vasa81]

Om du eld i rumet, kan det vara smart att göra det till en brandcell.

[Broberg]

Om du eld i rumet, kan det vara smart att göra det till en brandcell.

Elden ska vara i kakelugnen, inte i rummet.

[TW]

Först skulle jag driva timmerväggarna ordentligt och fylla alla springor med lindrev. Sedan skulle jag spika mjuk träfiberskiva (houkoleijona/treetex/insulit eller vad de nu råkar heta) direkt på timret och tapetsera på det. Gärna den tjockare sorten eller två lager för bättre isolering. Elektriciteten skulle jag dra i golv och tak och synligt på väggarna för att inte behöva göra åverkan på timret och inte behöva slösa en massa arbete på en uppregling som inte gör någon nytta rent teknisk och dessutom förstör den gamla fina inomhusmiljön. Om man skall regla och tilläggsisolera skall det göras på utsidan enligt min åsikt. Det blir både värmetekniskt och fukttekniskt bättre så.

[Malin Johansson]

Uppreglingar blir dessutom lätt musbon och det finns många fördelar med synlig el och vattendragning.

[TW]

Det har du alldeles rätt i.

Som byggare har jag dessutom lärt mig att det aldra värsta man kan göra är att såga in rör och elinstallatioonerna i timmerväggarna. Installationerna har en planerad livstid på 30 år eller så medan stockväggarna står i minst 300 år om underhållet sköts. Redan efter andra renoveringen med insågade rör brukar timmerstommen vara så söndersågad att den börjar förlora stabiliteten och hållfastheten. Sådant är både dyrt och arbetsdrygt att reparera.

Väggar som har satt sig brukar ofta bero på slarvigt upptagna nyare fönsterhål eller dörrhål eller ruttna syllar eller svärd(gåtar) som har brutits av vid någon öppning. Jag tycker du skall undersöka vad det beror på och åtgärda orsaken en gång för alla.
Om sättningen beror på svärd(gåtar) som fattas eller har gått av brukar det gå att spänna väggen rak med en tillfällig följare av till exempel 5x5 eller 6x6 tums virke och 16 mm gängstång och stora brickor. Man spänner litet i gången under några veckors tid och då väggen är rät sätter man in nya svärd och tar loss följaren. På det viset har jag riktat upp några riktigt vedervärdiga väggar där någon dumskalle hade förstorat fönsterhålen utan att sätta in nya svärd. På ett ställe hade väggen bulnat nästan 10 cm men då jag var färdig far felet kring 2 cm efter vad jag minns.
Om det är riktigt illa sätter man dit följare som får bli kvar. Bulthålen i följarna måste vara avlånga för att tillåta rörelser i stockväggen.

Bara mina åsikter.......

[javill]

Ah, gåtar! Nu vet jag vad några av de konstiga bräderna jag hittat ute på logen är för något. 
Så om jag ska göra ett dörrhål större vid byte av dörr ska jag sätta dit sådana?

[Broberg]

Så om jag ska göra ett dörrhål större vid byte av dörr ska jag sätta dit sådana?

Jo och i fönsterhål med.

[javill]

Jo och i fönsterhål med.

Perfekt att veta. Inte för att jag har några planer på att ändra fönsterna i timmerstommen men, ändå. 
En sak till, gäller det både ytterväggar och innerväggar i timmerstommen? Jag antar att det gör det men, kollar för säkerhets skull.

[Existens!]

Eftersom väggarna var i treetex fortsatte jag att använda det när jag byggde om.
Och efter att ha sett byggen med gips i gamla skeva torp tycker jag treetexen med sin formbarhet passar bättre i gamla hus.

Var hittar man tretex att köpa?

[TW]

Ja det gäller alla öppningar.
T-formade svärd (gåtar) är betydligt starkare än de som bara är gjorda av en infälld 2x2 tums planka.

Statiskt sett är en stockvägg en väldigt komplicerad struktur. Här kommer litet ingenjörssnack:
I princip kan man utgå från tanken att stockväggen är en pelare. Liksom alla tryckbelastade pelare är den utsatt för knäckkrafter som vill få den att bulna. Det enda som motverkar dessa knäckkrafter är svärden och dymlingarna och den styvhet som tvärgående väggar ger (knäckstöd). Det i sin tur gör att man kan anta att alla inknutade stockar är dragbelastade i vågrät riktning eftersom de fungerar som knäckningsförhindrande stöd för väggarna den är ihopknutad med. För att föra den dragkraften från de kapade stockarna vid sidan av en öppning till bindvarvet över och under öppningen och dessutom avlasta gåtarna litet borrar man in dymlingar (narar) ungefär en halv meter ut från öppningen då man nytimrar. Det finns tillsvidare inga beräkningsregler för att beräkna de här vågräta krafterna men jag har studerat skadade stommar och ritat litet kraftdiagram och diskuterat med äldre timmermän och tills någon bättre teori blir utvecklad kommer jag att gå ut från de här teorierna.

Då man sågar i en timmerstomme rubbar man hela det här jämvikten så det gäller att veta vad man håller på med och inte ta bort mera än absolut nödvändigt.

Bara mina åsikter........

[Edgar]

Var hittar man tretex att köpa?

Frågade på XL för någon tid sen. Går tydligen att beställa, men är ingen lagervara.

[Byracka]

Var hittar man tretex att köpa?

Jag köpte av en bekant som jobbade på ett inredningssnickeri.

[sove]

Jo det fattas gåtar i de uppförstorade hålen från ca 60/70 talet. Där de är kvar så är de i "I<" form. De har ersatts med spikgåt..
Dock verkar de flesta dymlingarna vara kvar. Ingen förskjutning kan härledas till just uppsågningen.
Det är väl även så att viss stabilisering erhålls när de vassa stockkanterna (långdraget) trycker på den underliggande välvda stocken. En anseelig tyngd med ca 9 m i nock!
Fönstren krymper nu tillbaka till mer ursprungling 12x14 med spröjs. Och den fula plåtfasaden blir åter lockpanel.

Orsaken till sättningarna verkar dels vara en ändring på 20-talet då huset lyftes och det gjöts en betongsockel under alla väggarna - både inner och ytter, dels är stockarna ojämna i sig. Den som lutar mest är den närmast innertaket på nedre våningen och där spelar avsaknaden av gåtar ingen roll.

Metoden med följareinspända med gängstång har jag använt med framgång på ett härbre i fjällen. Skall även göra så här när ett fönster skall bli dörr !

Det lutar åt board naturell 6mm. Kan beställas på K-rauta, ca 200 :- st. Tillverkas av moelven.
Här i Sundsvall har både k_rauta och bahaus porösboard / TreTex hemma.

[ylvak]

Jag gillar tretex, blir så skön akustik, lite som bomull runt öronen......

[OL]

Tänk på att både masonite och treetex innehåller limprodukter med risk för att det förorenar luften i rummet. Att dreva lär knappast heller betala sig om du ändå sätter en vindtät skiva utanpå. Drevningen är till för att förhindra drag mellan timmerstockarna, även om en skicklig timmerman fick det nästan helt tätt stock mot stock. Spänn ny papp. Det är klart billigare och är lättare att jobba med på en ojämn vägg och man riskerar inte att "döda" rummet genom att väggarna blir för jämna och raka. Det ska ju synas att det är ett timmerhus, annars hade ni ju köpt ett regelverkshus med gipsväggar och raka vinklar och döda 3 glasfönster.... Jag vågar påstå att det går fortare också med papp än att spika upp skivor, då det ju på en buktig vägg lätt blir springor mellan skivorna så det är lite bökigt att få till det. Med pappen överlappar du och det blir således inget problem! Men det var ju ett tag sedan sista inlägget så jobbet kanske redan är klart...

[ylvak]

Hur det är med tretex vet jag inte. Men masonit har inga skadliga ämnen i sig då det är sammanpressade träfibrer och det är träets eget limämne; lignin, som limmar ihop under högt tryck och hög temperatur. 

 

[OL]

Aha, miss av mig! Men oavsett så tror jag pappen vinner i miljövänlighet! Och övriga argument för papp håller ju ändå!

[torbjorn]

Träfiberskivor (hårda sådana såsom Masonit och mjuka såsom Treetex) är ju egentligen i stort sett samma slags träfiberprodukt som papp, det är bara frågan om att processerna har körts på lite annat sätt på fabriken för att få önskat resultat.

[TW]

ja så är det. treetex-insulit-masonit är alla limfria.

jag håller inte med ol då det gäller drevning. drevningen hindrar också luften att cirkulera mellan kalla sidan och varma sidan på väggen. varm luft som söker sig utåt och avkyls mot insidan på vindskyddet och sedan kryper inåt någon annanstans och kyler insidan stjäl en del värme. där det är tätt behöver man inte dreva men efter 100 år eller mer brukar det finnas mycket småspringor.

för övrigt så tror jag inte på spikade gåtar. jag har bytt ett antal sådana mot insågade gåtar då väggarna har bulnat i olika hus. det blev att bulta på provisoriska följare och såga spår i stockändorna med svärdspetsen på motorsågen och sätta in T-formade gåtar. stabiliseringen som långdraget ger brukar vara tillräcklig för att hindra ras men det kan börja bulna ganska illa.

sove
lutar stockarna l längsled? det skall de ju göra för de smalnar mot toppändan och då man timrar vänder man stockarna så att timran växer jämt utan att bry sig om att nåten inte är vågräta.


ursäkta småbokstäverna i början på meningar. jag har vänsterhanden i paket och skriver med en hand

[OL]

Ja, har man så stora springor så att luften fritt cirkulerar är klart att drevning kan vara till nytta. Men helst vill man ju då få till det på utsidan av väggen eftersom det blir svårt att fylla upp hålrummet mellan stockvarven. Som jag lärt mig så skall ju drevet pressas ihop av de två stockarna och så att säga hänga lite skägg utanför. Slår man in för långt så försvinner det ju in i hålrummet. Och har man ändå ner panelen på utsidan så kan man ju passa på att få upp en vindpapp där! Ger väl i princip samma effekt som drevning men är inte lika drygt jobb...

Efter den här informationen om limmet så kommer jag ev att överväga masonit istället för spännpapp mot en yttervägg där vi har varit tvungna att förstärka upp med en stålbalk och det därmed blir svårt att spika pappen... Om tapeten under skulle kunna vara kulturhistoriskt värdefull så spika glest så att den inte förstörs! Och treetex skulle jag även om den då tydligen är limfri avråda från, då den för en som i ett senare skede vill återställa huset är ett rent helvete att få ner. Särskilt om den är lika tätt spikad som hos oss... Jag har hört ett flertal exempel på att treetex blivit rejält hårt åtgången av skadedjur också, men vet inte om det bara är tillfälligheter eller om angreppsrisken är högre.

[TW]

mja.....svår att få ned.......allt är ju relativt.....jag har rivit ned ganska mycket insulit (finländsk motsvarighet till treetex) på olika byggen och med litet tålamod går det väldigt bra och skadar inte timret. spännpapp är värre att få bort om man vill ha bort nubbarna också och så blir det väldigt fula ärr i timret efter spikutdragaren eftersom man inte får hammarklorna under huvudet på tapetnubb. gips är värst att få bort för skruvarna brukar rosta fast i träet och sedan då man skall backa ut dem går de av eller tappar huvudet eller så snurrar bitsen i spåret.

vilket hålrum mellan stockvarven? förr då de högg draget med yxa blev det ganska grunt och så lade de tillräckligt med mossa emellan så att det fyllde alla hålrum. Det är bara moderna byggen och något enstaka gammalt slarvbygge som har något hålrum mellan stockarna. om man har sågat draget med motorsåg och rullar ut en tunn matta av linblånor blir det ju ett hålrum men den sortens utförande skulle inte ha godkänts förr.

i teorin har du aldeles rätt i att drevet skall pressas ihop av stockarna men i praktiken är en del stockar växtvridna och en del litet tjuriga i låman och ibland kan timmermannen ha huggit litet mist och ibland blev det bara inte perfekt. dessutom har fåglarna samlat bomaterial och timran har kanske satt sig litet under 100-200 år. nog brukar det finnas springor att dreva både här och var.

[Malin Johansson]

<3 TW

[Jonatan Stanczak]

Jag är liksom du ny i forumet och har nyligen tagit över en gård där huset är en kombination av ett äldre timmerhus (ålder okänd) som någon gång i historien byggts ut med en övervåning och förlängning i träpanel med spån som isolering. Huset genomgick en omfattande renovering på 1950-talet där träfiberskivor sattes upp mot alla väggar och golv (oavsett timmer eller träpanel) liksom träskivor och plastmattor ovanpå trägolven. Glad i hågen började jag riva och upptäckte bland annat timmerväggarna (som tidigare ägare inte kände till) liksom vacker pärlspont i taket i några av rummen. Nu halvvägs genom rivarhysterin börjar tvivla på om jag inte borde ha lämnat/ska lämna träfiberskivorna (de som jag ännu inte rivit) med tanke på att det aldrig var något fel på dom och att de verkar vara utmärkta material mot både träpanel och timmer? Snickaren ville att jag skulle riva dom alla och istället sätta OSB-skivor och gips men det känns ju helt uteslutet! 

[javill]

Träfiberskivor är utmärkt att ha på väggarna, speciellt mot ytterväggar. Så finns ingen anledning att riva ut om du inte har någon särskild anledning.

[Jonatan Stanczak]

Träfiberskivor är utmärkt att ha på väggarna, speciellt mot ytterväggar. Så finns ingen anledning att riva ut om du inte har någon särskild anledning.

Tack för ditt svar. Men borde man då som snickaren föreslår även sätta upp OSB och gips ovanpå träfiberskivorna? De hävdar ökad isolering och förespråkar eldragning innanför dessa snarare än utanpåliggande. Men känns onödigt och jag ifrågasätter behovet av all denna isolering med tanke på att det nu är (utifrån in) träpanel-vindpapp-timmer (eller stående träpanel med spånisolering)-tunna masonitskivor (i vissa rum) och till sist - tjocka masonitskivor.

Känns bättre att i sådant fall på sikt tilläggsisolera utifrån i samband med framtida panelbyte?

Tack!

[javill]

Nä helt onödigt att sätta dit både gips och osb. Gips är dessutom ett trist dött material som inte följer ett timmerhus naturliga rörelser.
Timmerhus brukar inte behöva tilläggsisoleras så länge de är dragfria. Vindpapp på timrets utsida (som du redan har) och att det är drevat ordentligt runt dörrar och fönster är dock viktigt för att förhindra drag. Vill du isolera så är taket viktigast, där försvinner mest värme. Dragfria golv bidrar också till behagligt inomhusklimat. Använd naturliga material så långt det går och undvik mineralull och plast som inte låter huset andas är mitt tips. Moderna snickare och gamla hus går dessvärre inte så bra ihop.

[Naturellen]

Vi har använt tretexskivor!😊