Ex. plöjningsskola;-)

[Existens?]

Tänke lägga upp en liten tråd om plöjningens ädla konst. Passade på att ta lite bilder när jag var ute förra veckan, och det är ju en del som ska köra sina första fåror.
Plöjningen har alltid ansetts som en speciell sak, det är nog ingen tillfällighet att det anordnas SM och VM i just plöjning, det är liksom lite det som avgör vad det är för kaliber på bonden. Åtminstone förr, nu är det väl ingen som bryr sig så jättemycket.
Och jag kommer bara att redogöra för teg-plog. Växelplog kan ju vem som helst köra 
Och lite nörd är jag kanske, och har deltagit i en del tävlingar, så jag visar det 'riktiga' sättet, vill man sen fuska så är det upp till var och en.

Innan man börjar ska man bestämma sig för vilken metod man vill använda, tegplöjning eller figurplöjning.

Vid tegplöjning, Bild 1, kör man sida vid sida hela fältet, och väljer då oftast det hållet som det blir längst drag på. man sparar en liten remsa runt om, som man har att vända på ( vändteg ) och den kör man sist, varannat år utåt, och varannat år innåt.

Vid figurplöjning, Bild 2, kör man runt-runt fältet. År 1 börjar man ute i kanten och plöjer sig in till mitten, och år 2 börjar man i mitten och plöjer sig ut mot kanten.

Vid alla varianter så håller man reda på hur man körde året innan, och kör tvärtom nästa gång, för att få ett jämnt fält.

Vid första anblicken så ser figurplöjningen smidig och naturlig ut, men personligen så föredrar jag teg-plöjning.
Figurplöjningen är väldigt behaglig de år man börjar i mitten, för då kör man hela tiden traktorn på den oplöjda marken, och det är jämt och skönt. De år man plöjer utifrån, blir det lätt ett väldigt hoppande vid varje vändning.
Man har också kruxet att hitta mitten på fältet, det året man ska börja innifrån, då behöver man nästan vara 2 personer, med snöre emellan, så den ena går i fält-kanten, och den andra ritar upp markeringar in på fältet.
Vid tegplöjning vänder man ju alltid på vändtegen, och slipper alltså hoppa omkring i plöjd mark.
Så summan blir att jag tycker det går fortare att tegplöja.

[Existens?]

Så är det då dags att börja själva körningen.
Det första man gör är att rita upp grunda markeringar på fältet för vändtegen, då blir det lätt att hela tiden sätta i och lyfta plogen på rätt ställe, så får man det enklare sen när man till sist plöjer vändtegen.

Sen är det då dags att börja. och där man börjar är man nästan alltid tvungen att slå ihop två tiltor mot varandra, att lägga en rygg.  Ryggen görs i 3 steg, och grunden i det hela är att all mark under ryggen, ska vara genomplöjd. Man slår alltså inte bara ihop 2 tiltor mot varandra, då blir det ju 60 cm oplöjd mark under, där ogräsen kan växa fritt upp. ( väljer man att bara slå ihop 2 tiltor, så kallas det 'latmansrygg' )

Första steget i en rygg är öppningsfåran.  Där länger man ut toppstången, så man bara plöjer med sista skäret på plogen, det kan vara svårt att få bara den sista att plöja, men det gör inget om de främre repar lite i marken. Är jag på tävling så fäller jag upp de första skären, för att kunna kontrollera exakt hur det går.
Öppningsfåran ska vara rak, ren och lagom djup, ca 8-10 cm.
För att kunna köra rakt, finns det ett knep och det är att alltid stanna, innan man vänder sig om för att se hur det fungerar. Vänder man sig om i farten, så svänger man osvikligt på ratten. Annars får man gärna köra detta drag fort, så blir man av med lite jord, det är ingen nackdel.
samma inställning på plogen används för att göra markeringar, så det är ju lämpligt att köar upp alla öppningsfåror och andra makeringar innan man sen ställer om plogen.
Bilden visar första draget, och man ser att endast bakre skäret jobbar, det i mitten skrapar lite, och det främsta tar inget.

[Existens?]

Så är det då dags att köra drag 2. Första bilden visar traktorns placering ( och att jag inte kört riktigt rakt )
De andra bilderna visar att första skäret nu breddar öppningsfåran åt andra hållet. ( och detta visar nu att all mark under ryggen är avskuren )
Andra skäret repar lite i den gamla öppningsfåran.
Sista skäret lägger upp första tiltan.

Här är det nu viktigt att inte köra för fort, för då välter den sista tiltan över för långt och täpper igen där man sen ska köra i nästa drag, och då får man en onödigt hög rygg.

[Existens?]

Nu är det dags för tredje draget, som då fullbordar ryggen.

Här kör man då tillbaka i den lilla fåra som förhoppningsvis bildades i draget innan. och här kan man gasa på lite, så sluter sig ryggen i toppen, och det blir jämt och snyggt.
Har man misslyckats med draget innan, och det inte finns nån fåra att köra i, så kommer denna tiltan nu att lägga sig uppepå den förra, och man får en spetsig, hög ful rygg.

Efter detta drag är ryggen klar, och man plöjer nu runt den. Så återkommer jag med mer bilder sen om plogens inställning och slutfåran.

[Jonas från Backfors]

Intressant och bra läsning!

[Gångtrött]

Suveränt Ex!
Kan jag inte få lägga in detta i Handboken?
Eller ännu hellre.. Om du skulle kunna göra det själv..

[JBF]

Kanonbra Existens! Ser fram emot fortsättningen!
/JBF

[tench]

Tack!
Jag har bara plöjt med växelplog. Det är väl enkelt antar jag, men lite pyssligt med inställning och att hålla rak kurs förstås. Särskilt ifall man inte har någon större traktorvana sen innan.


Ni får vara lite ödmjuka nu

[björnson]

Bra initiativ. Jag vill tipsa om en norsk rapport som innehåller det mesta man behöver veta om inställning av plogar, och hur man lägger upp rygg och gör avslutning med tegplog. Grundbeskrivningen är för tvåskärig plog, men det är också beskrivet hur det ändras om man har treskärig plog.
http://fulltekst.bibsys.no/hihm/oppdragsrapport/2009/04/opprapp04_2009.pdf

[javill]

Hundöra så jag hittar hit igen.

[Trollmor]

Till handboken, jag röstar ja!

[JBF]

Jaha, då var det snart dags att börja plugga på igen för nu jäklar ska det plöjas i höst! I år tror jag minsann att jag ska satsa på den tvåskäriga plogen, utan stenutlösning...
Inget hindrar väl att jag delar upp min lutande åker (lutar på två håll sas..) i två delar som jag plöjer separat? 75% av åkern kan jag plöja rakt och fint på tror jag, där lutar det bara svagt åt ett håll, men de resterande 25% är det ren nerförsbacke, eller uppförs.. Jag antar att det blir smidigare att plöja i nerförslut?

Det börjar bli en årlig följetong med mina plöjarförsök nu..

//JBF-

[Existens?]

Kan du dela på biten så du plöjer upp-ner, så är det bra, men det får inte bli på bekostnad av att dragen blir jättekorta. Men att plöja på tvärs, i sidolutningar är jättesvårt å få bra.

Sen om det går bättre upp eller ner..tja, det beror mest på vad man har att dra med, det går ju alltid lättare nerför, så då brukar tiltorna lägga sig bättre, men med en liten plog och bra traktor så ska det ju kunna gå lika bra uppåt.

Vad har du för traktor och plog?

[JBF]

Vad har du för traktor och plog?

MF135:a och antingen en enskärig plog av (just nu) okänt märke eller en tvåskärs Fergusonplog (?) Antika grejer alltså...
Det är alltså ena änden av åkern som lutar på två håll, och det är där problemen uppstår. Jag kan säkert hitta problem på andra ställen av åkern också  . Den största delen är ju dock någorlunda plan, endast med ett svagt lut (starkt nog lut för att vissa tiltor senast ville lägga sig på högkant och ramla tillbaka..) Det är ju svårt när det diffar så dant.. Ena vändan perfekt, och så nästa är det lite lut. Ska man behöva hoppa ur traktorn och ändra inställning för varje vändning?

Spontant tror jag att jag tvingas plöja i nerförslut, uppför lyckas jag nog aldrig med.
Det är endast i den skarpast lutande delen av åkern som det blir ganska korta drag, i övrigt är det lagom långa. (Korta= ca 10-15 meter)

[Existens?]

Försök skippa den enskäriga, de är inte direkt lätta att plöja med. En 135:a drar ju lätt 2 skär, och där har du väl stödhjul? du kan ju hjälpa till lite med det, så du får över plogen lite extra, om tiltorna vill ställa sig.

[JBF]

Försök skippa den enskäriga, de är inte direkt lätta att plöja med. En 135:a drar ju lätt 2 skär, och där har du väl stödhjul? du kan ju hjälpa till lite med det, så du får över plogen lite extra, om tiltorna vill ställa sig.

Tack! Skippar gärna den enskäriga. Till den tvåskäriga är det ju något slags hjul ja, men ingen stenutlösning. Fast jag får väl binda kuddar på knäna bara.

Jag ska kika på plogskrället i morgon och se hur det ser ut! Sen kan man ju be till gudarna att det kanske kunde hålla uppe lite med regnandet så man inte behöver slira runt alltför mycket...

[Trollmor]

Du får väl komplettera maskinparken med en amfibie ... 

Hälsningar från ett blött troll!

[JBF]

Vad har du för traktor och plog?

Nu har jag rett ut ett och annat gällande plogarna.. Den enskäriga är en Överumsplog (med stödhjul) och den tvåskäriga är inget mindre än en Ferguson 2*12" plog. Ändrar detta mina förutsättningar för plöjningen? Traktorn är fortfarande MF135:a.

[Existens?]

Kör du med fergusonplogen, det går ju dubbelt så fort och blir bättre.
Jag vill minnas att det finns nån slags stenutlösning på dom, inte sitter den väl helt stum? Även om man får backa för att få den i läge igen. Men jag är lite osäker på den funktionen.

[JBF]

Nja, jag tror mig inte kunna hitta någon stenutlösning på den, ingen fjäder eller något ställe där den verkar kunna "brytas".. Jag ska prova på lite plöjning under dagen så jag återkommer gällande stenutlösningen. Frågan är ju inte OM man kör i sten här i Småland utan NÄR 

//JBF

[Tacitus]

Nu vet jag inte hur det är mde just din plog, men många gammla plogar har en brytbult som skjuvas av när man kör "fast" - då får du helt enkelt fylla fickorna med bultar innan du ger dig ut 

Själv har jag förmånen att ha en gasplog - vilket är värt vartenda öre, man blir jättenöjd när man ser plogkropparna i tur och ordning "helt magiskt" lyfts upp och över steneländena.

Vad gäller figurplöjning så är det ju ett elände att ägna sig åt, det tar tid att vända runt så det räcker med att man måste göra på vändtegen, hade jag mer pengar hade jag lätt köpt en växelplog bara för att slippa allt klater med "bomkörningar"/backning eller få välja på antingen en rygg eller dike i mitten om man trots allt väljer att köra åt båda hållen trots att man har en tegplog.

Det handlar ju inte om att vinna sm i plöjning utan det som räknas är att få till vettiga tiltor på kortast tid och kan man sen göra något åt bränsleförbrukningen så är det ännu bättre - plöjning är extremt dyr jordbearbetning då det går åt mycket både tid och bränsle... så därför behöver man optiimera plöjningen såväl tidsmässigt som gäller åtgång av bränsle.

Om det blir någon enstaka rygg eller dike är inte hela världen, den tar sladdplankan på harven hand om sedan.

Är det länge sen det var plöjt så kan man plöja ordentligt djupt, 20-25 cm, det är också mycket bra med skivrist och skumvingar alt skumrist på plogen vid gammal seg grässvål - är det riktigt jävligt så kan man med fördel köra tallriksredskap eller knivfräs innan plöjningen för att rista upp svålen.

Lägger man sen på rejält med dynga på våren efter höstplöjning så får man bra mullhalt i marken. Stallgödseln är ju guld värd då.

[Existens?]

Jag vet ju inte om det är en sån här plog du har?

http://www.google.se/imgres?q=fergusonplog&hl=sv&sa=G&biw=1024&bih=571&gbv=2&tbm=isch&tbnid=zWuKydWA1HJHUM:&imgrefurl=http://ferguson.blogg.no/1287176074_ferguson_plog.html&docid=3D5MShNRMqOwhM&imgurl=http://bloggfiler.no/ferguson.blogg.no/images/874732-9-1287175883029.jpg&w=1000&h=800&ei=WLyaTpv_OMPh4QSTuuCLBA&zoom=1&iact=hc&vpx=716&vpy=250&dur=31&hovh=201&hovw=251&tx=125&ty=167&sig=117557451768275556218&page=1&tbnh=115&tbnw=144&start=0&ndsp=15&ved=1t:429,r:14,s:0

Det är ju den där snesträvan som går fram framför trepunkten som jag grunnar lite på..Varför har man gjort en sån lösning bara för att sätta skivristen där? Kan den ha nåt med en stenutlösning att göra? Och i så fall är det ju runt bäraxeln hela plogen ska vrida sig om det tar tvärstopp. Mindre stenar kanar den väl över antar jag, så tung är den ju inte.
Annars är väl konstruktionen gjord så för att få en kort plog, det var ju också viktigt med tanke på att en Grålle är extremt lätt i framänden.

Vad gäller teg-eller figurplöjning så föredrar jag nog tegplöjningen trots allt. Figurplöjningen är smidig det året man plöjer inåt, och alltså hela tiden kör på oplöjd mark=jämt och behagligt. Medan det då de andra åren är ett evigt skumpande i det plöjda varje gång man ska vända i ett hörn.

[JBF]

Jag har precis en sådan plog som du länkade till Existens?! Men jag lyckades ta mig fan inte ställa in eländet ordentligt så jag puttrade hem och kopplade på den enskäriga Överumaren. Med den gick det galant (Ja nästan i alla fall) och jag är klar med första åkern.

Denna åker plöjdes upp för två år sedan efter att ha varit oplöjd i tiotalet år Jag märkte skillnad nu gentemot när jag plöjde den för två år sedan.

Problemet med Fergusonplogen var att första plogen tog fint, vände tiltan bra och allt, medan den andra plogens tilta bara ställde sig på högkant. (jag kom ju knappt längre än till öppningsfåran med tvåskärsplogen innan jag bytte. Kanske hade jag kunnat "få till det" om jag hade fortsatt lite...) Eller ser ni redan nu vad jag gjorde för fel? Stora åkern är ju nästa att plöjas ( 0,75 ha kanske?) Vore ju kanon att kunna ställa in tvåskärsplogen tills dess...

Jag fick liksom inget flyt i plöjandet med två skär, antingen gick den för djupt och sög fast eller så plöjde den ojämt?
/JBF som inte fattar ett skvatt...

[Existens?]

En bild skulle säga mycket.. Går plogen rakt bakom traktorn? Alltså uppifrån sett?
Det låter som att du skulle behöva länga tryckstången, så du får ner bakre halvan av plogen bättre,
Är ramen vågrät på båda håll, alltså både sett från sidan och bakifrån?
Tar båda plogkropparna lika brett?

[JBF]

En bild skulle säga mycket.. Går plogen rakt bakom traktorn? Alltså uppifrån sett?
Det låter som att du skulle behöva länga tryckstången, så du får ner bakre halvan av plogen bättre,
Är ramen vågrät på båda håll, alltså både sett från sidan och bakifrån?
Tar båda plogkropparna lika brett?

Ja, foto skulle underlätta! Får byta plog och fotografera. Plogen var ställd lite närmare höger sida på traktorn, kändes som om det skulle bli alltför bred tilta om jag hade den mitt bak traktorn. Eller är det det jag måste ha? Första kroppen tog ändå en bredare tilta än den andra. Provade även att länga stången (till nästan max-kanske för kort stång) men det hjälpte föga. Kanske ska jag prova med en annan stång, får jag den längre så borde ju skär två ta bättre samt skulle plogen vila på det där snedställda stödhjulet längst bak?  Då kanske den inte vill gå på det djup den behagar heller? Det kändes ju som om den bara dök ner i jorden och sögs fast.
/JBF

[Tacitus]

Det kan krävas lite grann experimenterande innan man verkligen får lika många tiltor som antalet plogkroppar, det är kinkigt att plogen går på rätt ställe bakom traktorn - är det en stor traktor i förhållande till plogen kan man behöva skjuta plogen lite grann åt sidan för att få till det.

Är det däremot en plog som är precis så bred att den får plats bakom traktorn så kan det vara bra att låta lyftarmarna vara helt lösa i sidled, då rättar plogen in sig efter var du kör (om man kör rakt dvs  ), mottrycket från tiltan trycker in plogen mot plogkanten och plogkanten håller emot från andra hållet mao.

Detta funkar ju bra på långa tag, men korta tag ska man ju undvika hur som helst för att dom tar aldeles för lång tid.

Sen är det ju också kinkigt med lutningen både i sidled och längsled på plogen, om plogen går "framåtlutad" så tar ju första plogkroppen mycket mer än den andra plogkroppen, men även om lutningen i sida inte är bra så kan ena plogkroppen ta mer än nästa. När väl öppningsfåran är gjord så kan du behöva justera höjden på ena lyftarmen eftersom traktorn lutar när du kör med ena hjulparet i plogfåran och det andra hjulparet på det oplöjda - på det flesta traktorer finns det en ratt/reglage antingen bakpå eller i hytten för att justera höjden på den högra lyftarmen gentemot höjden på den vänstra men om sådan "snabbinställning" saknas så finns det någon variant av vantskruv eller olika bulthål för att reglera lyftarmarnas höjd gentemot varandra.

Om lutningen i sida inte är bra så märks ju detta inte särskilt mycket på en enskärig plog medan det ger stort utslag på 2,3 och 4 skäriga plogar, det är normalt att en flerskärig plog behöver luta lite grann åt landsidan till. Den högra lyftarmen behöver då alltså vara ställd 5-20 cm högre än den vänstra om du har en flerskärig plog. Där får man hitta bäst inställning efter vilken plog man har, antal plogkroppar och hur djupt man plöjer.

Lutningen i längsled justeras ju däremot med tryckstången eller i viss mån med traktorns dragkraftsreglage om sådant finns, sitter som regel vid reglaget för 3-punktslyftens höjd, på delburna plogar justeras däremot detta genom höjdförhållandet mellan lyftarmarna och stödhjulet. På en buren plog med stödhjul för djupreglering så borde man kunna få lite grann samma effekt om hjulet är ställt lågt och man kör lyftarmarna i botten - då tippas plogen framåt pga av det glapp som finns i alla bulthål etc. Så där kan du nog få justera både längden på tryckstången och höjden på ev. stödhjul innan det blir bra.

Eller så borde du kunna ta bort ett sånt stödhjul helt och hållet, en traktor idag behöver inga stödhjul för att fixa djupet utan det fixas lika bra med 3-punktens höj/sänk reglage och dragkraftsreglaget. På moderna plogar finns bara hjul på delburna plogar och plogvagnar och där fyller det ju en något annorlunda funktion.

[JBF]

Oj då Tacitus.. Mycket av det du skrev lär som rena grekiskan för mig. Jag har nu påbörjat den större åkern, men en del av åkern lutar brant så där har jag plöjt nu med den enskäriga plogen, med mycket tomkörning då jag bara plöjer i nerförslut.. Dagens kraftiga regnande gjorde ju inte saken lättare heller. Den planare delen av åkern tänkte jag prova den tvärskäriga plogen på, men jag tänkte fuska och göra öppningsfåran med ryggen med den enskäriga, så att jag sedan lättare kan parkera traktorn i fåran med den tvåskäriga påkopplad och ställa in allt.

Som du skriver så verkar det som om jag haft för kort stång så att plogen tippat lite framåt (vilket borde vara en del av förklaringen till att andra plogkroppen fick mindre tilta än första kroppen. Vidare kanske jag hade höger lyftarm för lågt placerad så att plogen lutade lite mot det plöjda (istället för att som regeln säger vara parallell med marken trots traktorns lutning.) I min nybörjarenfald hoppades jag att denna lutning på plogen skulle göra att tiltorna lättare "trycktes ner" mot marken. Detta borde väl också förklara lite varför plogkropp 2 fick smalare tilta som inte ville lägga sig korrekt.

Kan det alltså vara så att jag måste ha plogen inte bara parallell med marken, utan kanske tom med lite svag lutning mot det oplöjda?
Länger jag stången borde ju också stödhjulet fylla sin funktion bättre och på så sätt hindra plogen från att begrava sig.

Surt att det ska strula med den tvåskäriga. Om jag får skryta lite så är jag faktiskt väldigt nöjd med min plöjning med den enskäriga, om man tar i beaktande att jag för två år sedan aldrig plöjt eller sett någon plöja. Inte heller har någon lärt mig denna sköna konst 

[Existens?]

Eftersom det rullande stödhjulet går i fåran, så har du ingen nytta av det för att hindra begravning av plogen.. Går plogen djupare så följer ju det med ner..
Men om den står alltför mycket framåttippad så blir det ju att den söker sig ner kraftigt i jorden. Då kommer också vändskivorna för högt, så dom arbetar ner tiltan för dåligt.
Bredden på första tiltan får du mäta så den är samma som bakre, den bakre är ju fast, så det är den som bestämmer, tar den 12 tum brett, så ska du ställa in plogen så att även den främre tar 12 tum. Det är inte alltid man kan ha den lös i sidled och hoppas på det bästa utan ibland får man begränsa den sidledes med länkarna.
Toppstången ska gå rakt bakåt, går det inte att få den rak samtidigt som främre tiltan är lagom, då får man flytta plogen på bäraxeln helt enkelt.
Sen antar jag att du har fattat att du reglerar djupet med ena hydraulspaken? Du har väl förmodligen två spakar? Den ena för att bara lyfta upp och ner, och den andra för att reglera djupet på plöjningen, så när plogen vill ner i marken så lyfter hydraulen en aning och för över vikten till traktorn så den drar bättre= Fergusons berömda djupregleringssytem som gör att Grållar ofta far fram obehindrat på veterantraktorplöjningarna medan andra samtida traktorer står vilt spinnande.

[JBF]

Sen antar jag att du har fattat att du reglerar djupet med ena hydraulspaken? Du har väl förmodligen två spakar? Den ena för att bara lyfta upp och ner, och den andra för att reglera djupet på plöjningen, så när plogen vill ner i marken så lyfter hydraulen en aning och för över vikten till traktorn så den drar bättre= Fergusons berömda djupregleringssytem som gör att Grållar ofta far fram obehindrat på veterantraktorplöjningarna medan andra samtida traktorer står vilt spinnande.

Hmm, det antar du?  Jag måste pinsamt nog erkänna att jag aldrig fattar hur jag använder mig av den yttre (?) spaken.. Den inre är ju helt enkelt uppåt eller neråt. Hur ställer jag in den andra spaken då? Måste jag prova mig fram till det djup som jag tycker passar mig och plogen och låta den spaken stå kvar där? Som sagt, på den enskäriga plogen finns ju ett kanonbra stödhjul som sköter detta av sig självt.

[Existens?]

Oavsett om du har stödhjul eller ej, så är det inte det som ska bära plogen, då får du en värdelös dragkraft eftersom du bara bogserar plogen, stödhjulet ska bara gå helt lätt i marken och 'stötta' lite.
Du släpper ner plogen med den vanliga spaken, och sen höjer du med den andra tills du tycker det är lagom djupt och då får den spaken stå där och du sköter upp/ner med den vanliga.
När du har det inställt lagom ska du se att hydraulen går och 'rycker' lite i plogen hela tiden för att hålla djupet, då för den över maximalt med vikt till traktorns bakhjul.

Om det finns nån text kvar på spakarna så brukar djupregleringsspaken heta 'Draft'  eller nåt liknande.

[JBF]

Ja detta var goda nyheter.. Måste provas i morgon. Jag hoppas att jag kommer märka skillnaden!

[Aqualize]

Hmm, det antar du?  Jag måste pinsamt nog erkänna att jag aldrig fattar hur jag använder mig av den yttre (?) spaken.. Den inre är ju helt enkelt uppåt eller neråt. Hur ställer jag in den andra spaken då? Måste jag prova mig fram till det djup som jag tycker passar mig och plogen och låta den spaken stå kvar där? Som sagt, på den enskäriga plogen finns ju ett kanonbra stödhjul som sköter detta av sig självt.

Jag kan varmt rekommendera den här nedladdningen som förklarar hur sådant där ska ställas in:
http://www.maskinisten.net/downloads.php?view=detail&df_id=416

[JBF]

Tackar!

[JBF]

Jag ger upp. Tvåskärig Fergusonplog bortskänkes... Annars skrynklar jag ihop ploghelv*tet! Nä, nu blir det enbart den enskäriga Överumsplogen. Får jag för mig att plöja med den tvåskäriga nästa år: STOPPA mig innan jag börjar..

//JBF

[Existens?]

Oj.. vad är det som går snett?  Förutom plogen då..

[JBF]

Oj.. vad är det som går snett?  Förutom plogen då..

Haha.. Ja, det mesta. Nej, nu lyckades jag ju få den andra plogkroppen att plöja fint, men inte den första... Jag ändrade och hade mig men lyckades inte få till det. Spakarna till trepunkten jäklades också,  jag var ju likt förbannat tvungen att sänka båda spakarna, eller höja båda spakarna. Hade svårt att få det att flyta på (vilket iofs har med nedförsbacken att göra också- jag plöjer ju i den branta delen fortfarande)

Jag tröttnade och tänkte att jag provar med att plöja den andra delen av åkern, den som är plan och fin. Men där orkade inte traktorn dra plogen helt plötsligt... Slirade som fan bara.. (Det har ju regnat snudd på kopiöst här i dag förvisso...)

Jag fattar ta mig fan inte. Med den enskäriga blir det ju nästan kanonresultat. Redan nu ser jag ju att jag knappt kommer att behöva harva mer en ett par gånger där...

[Tacitus]

Har det regnat en massa så krävs det nästan 4-hjulsdrift för att inte slira när man plöjer, så det låter inte särskilt konstigt.

Det är ju det vanligaste felet när man plöjer att första skäret bara ger "halv" tilta, moderna bönder som har massor av plogkroppar på plogen brukar inte bry sig öht om det 

Ofta blir det bättre om man flyttar plogen lite i sidled eller styr ut ordentligt mot plogkanten med det hjul som går nere i plogfåran.

Även inställningen av hur plogen lutar i sidled kan spela in en del.

När du väl har hittat inställningar som funkar så skriv för guds skull ner dom till nästa år....

[JBF]

Ja. Förra året skrev jag ner inställningarna för Överumsplogen i 10-årsdagboken, så det var ju bara att bläddra fram  .
Jag märkte också att det ville till att verkligen köra dikt an mot landsidan med hjulen för att få jämn tilta. Nu kanske säkert nerförslutet gjorde sitt till för strulet också. Nu har man ett tjugo meter brett idiotplöjt stycke i åkern. Ser ut som ett Jas-plan kraschat där. Det känns som om jag inte vågar experimentera mer eftersom jag faktiskt måste så åkern till våren. 

Förresten, hur behandlar man en åker som på ena sidan lutar mer än på den andra. Ställer jag in plogen så att den plöjer bäst på den lite mer lutande delen, vilket får till följd att den mer plana delen inte får en rak skärning av landsidan? Fattar ni vad jag menar? Eller skall EN inställning fungera på all sorts åker, oavsett om det lutar lite (upp eller ner) eller om det är plant som en fotbollsplan?

Kanske är det ändå för blött med min traktor med två skär just nu.   

[Tacitus]

Som jag skrev tidigare så handlar det ju inte om att vinna plöjnings-SM, får du bara till tiltor som blir ordentligt vända så spelar det egentligen inte så stor roll om det ser ut som nödlandningen i Gottröra sedan 

Har du en vettig harv med rejäl sladdplanka så kan man sladda ut rejält stora ojämnheter, är det länge sen det vart plöjt kan det vara väldigt bra att köra med jordfräs eller knivfräs första svängen på våren så att man verkligen slår sönder alla tuvor och rötter och allsköns elände och sedan kör du med harven + sladdplanka och jämnar till.

På första harvningen kan du använda bara sladdplankan på harven och sedan så flyttar du upp sladdplankan och flyttar ner pinnarna succesivt ju jämnare åkern blir.

I värsta fall får du väl bygga crossbana på åkern istället 

Fö så är det vid höstplöjning och snöskottning som man verkligen blir nöjd med att köra 4-hjulsdrivet, en regnig höst eller om man hamnar i ett blöthål så är det väldigt lätt att köra fast en bakhjulsdriven traktor. Har man då 4-hjulsdrivet och lastare med dubbelverkande kolvar även på tilten så ska det däremot mycket till innan man sitter helt fast.

[Existens?]

Visst är det trevligt med fyrhjulsdrift. Men å andra sidan finns det inget redskap som är så effektivt på att föra över vikt till traktorn som en plog, så med rätt inställningar tar man sig fram bra. Största problemet brukar vara första fåran, och  när man börjar första draget för dagen, sen när man fått upp en torr fåra att köra i så går det oftast väldigt bra.

[JBF]

Ja, igår plöjde jag klart den branta delen med den enskäriga plogen och gav mig sedan på den plana biten... Det går som en dans!

[Existens!]

När jag kollade lite i den här gamla tråden så upptäckte jag att jag glömt lägga in ett par bilder från den 'löpande' plöjningen.

Det är viktigt att plogen går parallellt med marken på alla håll. Och det är ju då ramen man kollar på. När man har kontrollerat så att alla plogkroppar tar lika brett, och det är ju då den första som man har möjlighet att ställa in genom att flytta plogen i sidled på bärarmen, så kör man lite och sen går man ut för att se hur inställningen verkar.

På första bilden så ser vi att toppstången här är för kort, och plogen går framåtlutad. Den ska upp åtminstone 5-10 cm i framkanten.

Sen går man bakom plogen och tittar om den är vågrät i sidled, vilket den ser ut att vara på bild 2. Lutar man sig ner så så ska man kunna se att det sticker upp ungefär lika mycket jord framför varje vändskiva. Det ska inte vara ett berg framför nr 1 och bara lite framför den sista. Då plöjer man olika djupt, och det är inte meningen.
Tittar man noga på bilden så ser man att det är lite för mycket framför första skäret, och vi konstaterade ju på förra bilden att den går lite för djupt i fram. Men eftersom plogen är vågrät i sidled, så beror det alltså på att toppstången är för kort, och inte att plogen går snett.

[TiB]

Men inte phaen kan du ge dej ut med en 3-skärig utan fyrhjulsdrift?! Det GÅR inte och 500:an är alldeles för liten traktor. Men ekologisk olja och AC har du väl??
Är inte traktorn lite sned?

[Existens!]

Men inte phaen kan du ge dej ut med en 3-skärig utan fyrhjulsdrift?! Det GÅR inte och 500:an är alldeles för liten traktor. Men ekologisk olja och AC har du väl??
Är inte traktorn lite sned?

Hehe  jodå.. 60 hk är precis lagom till 3 skär.. då går det att köra fort. En buren plog är som sagt perfekt att köa med om man har 2-hjulsdrift, så det är nema problemas.. lite nya däck hade jag nog velat ha däremot.  Men sista jag tröskade fick jag ounka på tröskan, och då rök 3 hektars skörd för att betala det..så däcken får gå.. och nu kvittar det ju.. snart blåser grannen över bitarna här med sina 200 hk-monster.

[TiB]

Ja, vaf......Olof i Merhult plöjde ju åt halva socknen med sin Dexta. Som jag brukar säga, 4-hjulsdrift är för amatörer!  å dom däcken går några år till, om du inte hänger upp dig på designen.

[OL]

Kan man välta vid plöjning? jag har plöjt upp en liten plätt med för en nybörjare (3 året och bara kanske 100x100m) bra resultat! I år tog vi upp ytterligare en liten plätt för att göra potatisåkern lite större och där lutar marken lite grand. Eftersom det är oplöjt sedan ca 50 år eller mer så plöjer jag så djupt jag kan med resultatet att traktorn lutar rätt bra. När en sitter i och kör framåt i lite mer än styrfart så kändes det riktigt otäckt... I stillastående rätt rejäl lutning så en fick hålla emot med fötter och händer, men när jag går ut bakom och tittar så ser ju traktorn inte ut att luta särdeles mycket... Är det bara ovana eller skulle det kunna välta om landsidebakhjulet går över en sten när man har farten uppe? Och det handlar alltså inte om någon stor lutning på fältet men när högerhjulet går i den ganska djupa fåran och körriktningen är så fältets lutning är åt det plöjda till så känns det ändå lite otäckt...

Kör en mf 135 och 2-skärig överumsplog!

[Existens!]

Nej, du kan knappast plöja så djupt så du kan välta med traktorn i fåran, även om vänsterhjulet skulle gå över en sten. Dessutom håller plogen fast traktorn en hel del, och det vore i så fall större risk om du kör i lutning med plogen uppe.

Plöjer man däremot i en kraftig lutning, och sen dessutom lägger jorden neråt, då kan det bli rätt otäckt 
Helst ska man i såna fall lägga jorden uppåt, så man kan köra lite jämnare med traktorn, men då vill det till att få inställningen på plogen bra, så den verkligen klarar att vända upp tiltorna, och dom inte bara blir stående på kant.

[OL]

Jag får väl sluta vara så harig helt enkelt... Logiskt så har jag ju tänkt så själv och som sagt när man tittar bakifrån och ser att bakaxeln lutar kanske 10 grader från horisontalläge och tyngdpunkten med plogen nere måste vara låg så förstår en ju att det inte kan vara någon fara. Men ändå kan det kännas rätt läskigt... Ännu värre med vajerkranen i skogen, den gör ju snarare att tygndpunkten kommer upp högre och kör man över en sten så kranen svänger över och får lutning så känns det ibland som det gungar lite i dalhjulet...

Och här hemma vid fönstret mot fältet så inser jag att det är snarare 30x60 m så jag var visst bara hälften så plöjarerfaren som jag trodde...

[Temeriaire]

Förmodligen får du svårt att sitta kvar innan traktorn välter.  Men är man ovan känns det lite otäckt.
Ett tips vid körning i sneland, eller all körning btw är att ha ett midjebälte som håller dig kvar i stolen. Det låter lite fånigt kanske, men faktum är att du sitter och spänner dig en massa för att sitta kvar i stolen, och det lättar väldigt med bälte. Har upplevt detta både i hjullastare och skogsmaskin.

[TiB]

Nu ska ni få nått att skratta åt, här sitter en som kört fast med en catepillar! Och jag var nära att välta med en 135:a en gång. Körde på snedden nerför en slänt där jag borde kört rakt ner och betydligt saktare. Men det GÅR att köra på två hjul en kortare sträcka!

[Temeriaire]

Nu ska ni få nått att skratta åt, här sitter en som kört fast med en catepillar! Och jag var nära att välta med en 135:a en gång. Körde på snedden nerför en slänt där jag borde kört rakt ner och betydligt saktare. Men det GÅR att köra på två hjul en kortare sträcka!

Äh, bara skryt, det är ju inte svårare att sätta en cat än en volvo...   

[TiB]

Äh, bara skryt, det är ju inte svårare att sätta en cat än en volvo...   

Det fanns iaf inte i min värld förrän jag provat. Fullkomligt omöjligt, trodde jag tills jag gjort det. 

[hånung]

Ja om man är en klåpare till shaffis  nä men  skillnaden mellan en Volvo och en catt är att chatten  är bra mycket sämre att få ner kraften i backen sen spelar det ingen roll om dom är dubbelt så starka .

[Temeriaire]

I morgon ska jag försöka plöja med T-24 och enskärig plog. Har inte plöjt sen jag var tolv, dvs knappt alls.
Hur börjar jag med enskärigt? typ som i exemplet ovan?

[Markus_Almroth]

Den här tyckte jag var bra.
Men jag tänkte gå över till 3-skärigt, och då tyckte jag beskrivningen i denna tråden var guld värd. Särskilt som jag inte riktigt har någon "gamgubbe" att fråga.

https://www.youtube.com/watch?v=WeAOCvt7XcM&t=171s&ab_channel=ClasH%C3%B6glund

/m