Någon med erfarenhet av topplistkupor?

[sydtobak]

Hej
Som rubriker säger, är det någon som har erfarenhet av dessa kupor.
Gärna någon i närheten av Blekinge, så man kunde avlägga ett studiebesök.
Jag har kikat lite på Patrik Sellmans sida och tycker det verkar vara en enkel metod att hålla bin på. http://småbruk.se/category/biodling/
Jag har ingen tidigare erfarenhet av bihållning, men då jag avser att pensionera mig snart, tycker jag att bin kunde vara ett trevligt komplement till mitt övriga självhushållande.
Tacksam för svar.
Kenneth

[Bilou]

İntresse här med! också i Blekinge.

[vattuvarg]

Vad vill ni veta?

[sydtobak]

Vad vill ni veta?

Tja, har du erfarenhet av den typen av kupor så kan du ju börja med lite personliga reflektioner kring den typen av kupor.
Det jag har läst av Sellman, så verkar det vara ett betydligt enklare sätt att hålla bin på än med konventionella kupor.
Att avkastningen kanske är lägre är av mindre betydelse, då försäljning inte är främsta syfte.

[vattuvarg]

Tja, har du erfarenhet av den typen av kupor så kan du ju börja med lite personliga reflektioner kring den typen av kupor.
Det jag har läst av Sellman, så verkar det vara ett betydligt enklare sätt att hålla bin på än med konventionella kupor.
Att avkastningen kanske är lägre är av mindre betydelse, då försäljning inte är främsta syfte.

Personliga reflektioner svarar nog knappast på det ni vill veta. Men jo, det är enkelt med topplistkupa. Inte skitenkelt, men enklare. Mina kupor är billiga och behöver inte lagra delar någon annanstans. Allt finns i kupan. De kan byggas av vanligt virke med enkla handverktyg. De få verktyg som behövs för att sköta dem är billiga och går att köpa på vanliga affärer. Bina verkar trivas i dem (men de är inte så kinkiga). Man stör inte så mycket när man kikar in i kupan så bina reagerar mindre. Rök behövs inte lika ofta. Ibland inte alls. Hanteringen är kaka för kaka och inte låda för låda. Ingen låda behöver lyftas för att komma åt yngelrummet, bara yttertaket. Skattningen sker i mindre skala men oftare (särskilt under dragperioder). Det behövs ingen slunga. Man skär bara av kakan, mosar den, silar bort vaxet och ympar honungen (om man vill). Det går att mata bina med helt vanliga plastbunkar. Bina övervintrar som vanligt.

Det är samma bin med samma vax och samma honung. Det är bara kuporna som ser lite annorlunda ut, egentligen. Jag råkar gilla topplistkupor.

[sydtobak]

Det är väl lite av det du skriver här som gör att jag fastnat för denna typ av kupor. Tröskeleffekten verkar vara lägre än med andra typer av kupor.
Men vi kan ta några mer specifika frågor också.
Hur går du tillväga vid insättning av en ny drottning/samhälle?
Då byggramen endast består av en slät list på toppen, undrar jag hur du undviker att bina bygger kors och tvärs över dessa lister så de ej går att ta en och en.
Du skriver att du skattar kupan kaka för kaka vilket jag ju förstår. Innebär det att du skattar kupan efterhand och inte tar alla listerna samtidigt?
Några frågor såhär på rak arm, kommer säkert fler.

[vattuvarg]

I din del av landet kan du antagligen köpa samhällen eller avläggare från biodlare med topplistkupor. Själv fick jag använda mig av en tämligen brutal metod känd som chop'n'crop. Först skär man av metalltrådarna på sidorna och botten. Ramarna får sedan sina sidor och botten bortklippta med grensax. Egentligen är det faktiskt ändarna på topplisten som kapas. De övriga sidorna sitter ihop som ett C. Sedan skruvas ramens topplist fast i en av topplistkupans topplister. (Hängde ni med där?) När det är klart skär man av de nedre hörnen av kakan så att den går att hänga in i tråget. Ingen rolig procedur, men den fungerar. Utomlands är det många som istället tillsätter bina genom skaksvärm (paketbin). Det absolut bästa är dock att hjälpa en svärm att flytta in i kupan.

Topplisterna är för det mesta inte släta på undersidan. De flesta av topplisterna i mina kupor har en profilerad list på undersidan. I de kupor som byggs i år tänker jag dock snida dem toppiga på undersidan. Om det fungerar så slipper jag köpa färdig list och konstruktionen blir ännu billigare.

Med en topplistkupa kan man inte bara slänga på en skattlåda till utan måste hålla ett öga på utrymmet i kupan. Därför blir det mer logiskt att skatta pö om pö. Samtidigt kan man rotera ut gamla kakor i yngelrummet till honungslagret. Yngelrummet växer också under början av säsongen så man måste göra mer plats där också. Annars blir risken för svärmning högre. När man skattar så skär man av kakan från från topplisten. Det är bara en centimeter eller så överst mot topplisten som sparas. Bina bygger gärna där de redan byggt en gång. De bygger mitt på en helt slät topplist om man placerar den mellan två utbyggda kakor, förresten. Om det bara är en eller två kakor som byggts fel så kan de också roteras ut. Fast då skär man bort allt vax och hänger dem var för sig mellan andra kakor. I en av mina kupor var det ett snedbygge på flera topplister. Lite jobbigare att flytta men egentligen samma sak.

Patrick Sellmans kupor är 150cm långa och har plats för väldigt mycket honung (eller en avläggare). Mina kupor är lika långa som de pallbrädor de kan tillverkas av, d.v.s. 120cm långa. Det räcker inte för den där extra avläggaren men det går ju att bygga en kupa till.

[vattuvarg]

Sen en liten tid tillbaka finns det en facebook-grupp för dig som är intresserad av topplistkupor. Gruppen heter Topplistkupa på svenska. Välkommen att hälsa på oss.

[Ron NL-S]

Mycket intressant!

[sydtobak]

Sen en liten tid tillbaka finns det en facebook-grupp för dig som är intresserad av topplistkupor. Gruppen heter Topplistkupa på svenska. Välkommen att hälsa på oss.

Tack för flera bra svar Vattuvarg.
FB sidan skall jag besöka så snart jag får lite tid över.
Har lite för mycket löneslavande just nu 

[Bösahusarn]

Några funderingar från en som är sugen på att skaffa mej en kupa..

Hur får man bina att bygga på en helt ny topplist?

Hur sker avgränsning mellan "yngellist" och "skattlist"?

[christelle]

Några funderingar från en som är sugen på att skaffa mej en kupa..

Hur får man bina att bygga på en helt ny topplist?

Hur sker avgränsning mellan "yngellist" och "skattlist"?

Bina bygger med vägledning av vad du ger dem, en list eller en bit vaxkaka.
https://www.youtube.com/watch?v=821uVRAcZ1I
https://www.youtube.com/watch?v=MRuAMkRgnEE
Honungen som bina lagrar kommer med tiden att fungera som (drottning)spärr dvs visen kommer inte att lägga ägg bland honungen.
https://www.youtube.com/watch?v=X1XJT-yVZPE
Så fungerar det åtminstone i uppstaplingskupor om en bara, som sagt, ger dem en byggvägledning och inte använder spärrgaller.
Hittade detta på tuben som berör topplistkupor
https://www.youtube.com/watch?v=yKommpn8hnQ

[Bösahusarn]

Intressant!

[Kap Horn]

Hej


Jag är väldigt öppen för nya idéer så jag testade även denna kupa.
Mina erfarenheter: svårare kupa att hålla bi är går knappast att hitta,


Lägger ner projektet efter tre år med denna kuptyp.

[christelle]

Hej


Jag är väldigt öppen för nya idéer så jag testade även denna kupa.
Mina erfarenheter: svårare kupa att hålla bi är går knappast att hitta,


Lägger ner projektet efter tre år med denna kuptyp.

Menar du de fina kuporna som du byggde?

[Bösahusarn]

Hej


Jag är väldigt öppen för nya idéer så jag testade även denna kupa.
Mina erfarenheter: svårare kupa att hålla bi är går knappast att hitta,


Lägger ner projektet efter tre år med denna kuptyp.

Utveckla gärna!

Jag är ju av olika anledningar inte så sugen på att ha en massa utrustning utan söker ett sätt att med lite enklare medle kunna få lite honung som bonus av all pollinering.

Möjligen kommer det gå bra för mej då jag inte är så insatt i hur man gör i "vanliga fall"...

[Thomas_]

Hej


Jag är väldigt öppen för nya idéer så jag testade även denna kupa.
Mina erfarenheter: svårare kupa att hålla bi är går knappast att hitta,


Lägger ner projektet efter tre år med denna kuptyp.

Gratulerar!

[piggetröska]

Gratulerar!

Skulle vara intressant om du Thomas kan tänka dig att utveckla detta utrop lite mera ...

Är det utifrån din bakgrund som komersiell honungsproducent med intresse att maximera avkastningen, eller är det utifrån tanken med topplistekupan att göra insteget till bihållning lite lägre för folk i största allmänhet?

Jag väljer avsiktligt ordet bihållning. Tror nämligen att det kan vara fler än jag som skulle kunna tänka sig att skaffa bin, och då inte i första hand för att få de 4-5 burkar honung gratis om året som jag förbrukar per år (de kan jag lika gärna köpa i butik) utan för att för stödja pollineringen i naturen.

Piggetröskan

[Thomas_]

Skulle vara intressant om du Thomas kan tänka dig att utveckla detta utrop lite mera ...

Är det utifrån din bakgrund som komersiell honungsproducent med intresse att maximera avkastningen, eller är det utifrån tanken med topplistekupan att göra insteget till bihållning lite lägre för folk i största allmänhet?

Jag väljer avsiktligt ordet bihållning. Tror nämligen att det kan vara fler än jag som skulle kunna tänka sig att skaffa bin, och då inte i första hand för att få de 4-5 burkar honung gratis om året som jag förbrukar per år (de kan jag lika gärna köpa i butik) utan för att för stödja pollineringen i naturen.

Piggetröskan

Till att börja med - jag är ingen kommersiell honungsproducent som har intresse av att maximera avkastningen. Det är mina kunder som köper Bruksdrottningar som vill maximera sin avkastning, det är dem jag jobbar för. Den honung jag själv får på köpet är en biprodukt.

I väldigt stora delar av vårt vackra land har vi en parasit, varroakvalstret.  TBH är ett sätt att med öppen famn inbjuda dessa kvalster till festmåltid i bisamhällena. Och även om man är småskalig i biodlandet, så behöver man ju inte nyttja uråldrig teknik mot bättre vetande anser jag.

[Bösahusarn]

Hmm...

Det är ju lite rörigt för den som inte är så insatt...än.

Jag har helt enkelt blivit lite inspirerad av en viss skribent i Åter och därför lite enkelt tagit ställning för att skaffa mej en TBH, på ibland oklara grunder.

Rent fysiskt så skulle det underlätta för min del då jag inte har plats att avvara till slungrum och annat. Pollinering och 5 burkar honung om året är mitt mål med mina bin.

Efter som min far har haft bi länge så vet jag ju att han har haft ett uthus fullt med grejer och lagt ner mycket tid, jag är en sådan där som inte vill göra precis som min far.

Jag försöker läsa mej till vad alla med bredare erfarenhet har att säga tex om varroa och avkastning men det är oftast svårt att se fakta.

För vad jag kan förstå så är det ju så många faktorer som kan göra att samhället dör...och ibland vill man ju testa sig fram. Tyvärr är det ju ett bisamhälle som står på spel när man ska se om man är geni eller idiot..

[Små]

Jag känner igen mig i din post och mitt råd är att försöka göra allt så enkelt och vanligt som möjligt. Experimentera inte. Vanlig kupa, enkla grejor. Det är mitt råd och jag kan backa upp det eftersom jag experimenterat mycket. Men det hade varit mycket bättre att skaffa ett par samhällen och sköta om dem på ordinarie vis. Sedan när man lärt sig grunderna kan man prova andra lösningar.

[Bösahusarn]

Jag känner igen mig i din post och mitt råd är att försöka göra allt så enkelt och vanligt som möjligt. Experimentera inte. Vanlig kupa, enkla grejor. Det är mitt råd och jag kan backa upp det eftersom jag experimenterat mycket. Men det hade varit mycket bättre att skaffa ett par samhällen och sköta om dem på ordinarie vis. Sedan när man lärt sig grunderna kan man prova andra lösningar.

Vi är säkert många som tvunget ska på och prova det lite annorlunda för att lära oss att det kanske inte är så enkelt bara för att det framstår som det naturligare sättet.

Dock är jag lite tjurskallig och nu är jag sugen på att prova TBH. (Och min far har nu sålt alla sina grejer så jag kan inte komma undan större inköp).

Många snöar in på vissa saker, och då får man ju prova sig fram tills det bevisats att det inte funkar alls. Jag har tex. gjort det lite svårare i livet och skaffat genbank för vissa djur, redan där sumpar man ju en del av den ekonomiska aspekten om man egentligen bara har som mål att stoppa lite kött i frysen och slippa göra slåtter på sin äng.

[piggetröska]

Till att börja med - jag är ingen kommersiell honungsproducent som har intresse av att maximera avkastningen. Det är mina kunder som köper Bruksdrottningar som vill maximera sin avkastning, det är dem jag jobbar för. Den honung jag själv får på köpet är en biprodukt.

I väldigt stora delar av vårt vackra land har vi en parasit, varroakvalstret.  TBH är ett sätt att med öppen famn inbjuda dessa kvalster till festmåltid i bisamhällena. Och även om man är småskalig i biodlandet, så behöver man ju inte nyttja uråldrig teknik mot bättre vetande anser jag.

När jag googlar topplistkupa och varao kommer det inga träffar som berättar att TBH skulle befrämja varroa kvalster.

Kan det finnas en konflikt mellan önskemål om bin med hög honungsavkastning och bin med varroa-resistens?  En googling ger vid handen att det senare finns lite här o där i världen. Och de verkar vara 'småodlare´som inte stressar sina samhällen genom att forslar dem härs tvärs till den optimalaste rapsåkern.

Känner till ett sk människo-okontrollerat bisamhälle. De har bosatt sig i ett icke fungerande ventilations system i en yttervägg, och varit där i minst 10år. Svärmat också, men inte varje år. Det finns gott om'vanliga' människo-reglerade bisamhällen i området. Enligt alla varroa varningar så skulle detta samhälle ha dukat under för länge sedan. Nu råkar de ha hamnat i husväggen hos en person som inte bryr sig om dem, om husväggen hade tillhört en konventionell biodlare, hade denna ringt efter Anticimex för att få bort varroahotet från väggen?

Sedan var det om uråldrig teknik eller inte. Bösahusaren är nog inte den enda på det här forumet som inte har tillgång till ett stort korsvikeshus utan får hålla till godo med mindre. TBH innebär mindre mängd utrustning som skall förvaras.
Betraktar man småbrukare - hemmaodlare ur ett lantbrukarperspektiv så använder de förra en uråldrig teknik mot bättre vetande, nämligen kompostering och djurgödsel. Modern teknik (sk.bästa vetande) säger konstgödsel. Trots detta så fortsätter väldigt många med sina komposter.

Piggetröskan

[Skogsvilde]

Precis klarat av andra vintern med topplistkupa.
Saknar all erfarenhet av så kallad konventionell biodling.

Jag upplever thb som en väldigt lättsam form att hålla bin.
Visst det kan vara meckigt att inspektera kakorna då dom saknar ramen som ger dom stöd men det går och till slut får man en viss finnes.
Visst man har svårt att få ut lika stora skördar som ur en uppstaplingskupa men man lägger likvärdigt mindre tid på skötseln.
Och utrustningen den är liten, knappt existerande om man jämför. Jag har en gammal Saftmaja och honungssil, några hinkar med lock och en plastlåda till omhändertagandet av honungen.
Var kupa har en minikofot och en tunnbladig billig filékniv.

Någon undrade om hur man gör för att styra bina till att bygga rakt.
Jag har förstått att det kan vara lurigt när man tillsätter paketbin,  då kan man fästa präglat vax i listen så får dom en jättetydlig indikering på var dom skall bygga och man låter dom bo trångt då dom helst bygger på längden eller så stryker man vax på listen som antingen är trekantig eller har en grillpinnar häftad i sig.
När man har tio etablerade kakor så utökar man genom att flytta ytterväggarna 2 lister åt gången.
Skall man tex resa bort så kan man göra lite olika. Man kan vara kaxig och öppna upp rejält eller så flyttar man kakorna så man får 2 tomma lister i mellan.

Jag ska säga det att jag har all repekt för de konventinella odlarna men jag upplever topplistkupan som en betydligt mer ekonomisk lösning för självhushållaren då man med ytterst små medel kan skapa en rejäl kupa som kommer vara till nytta och glädje under många år.
En handbyggd köpt kupa i högsta kvalité går loss på 6000:- man kan även bygga sin kupa av spillvirke för någon hundring. Skruv, beslag och ytbehandling kostar en slant som bekant.
Allt beror var man vill lägga sig.
De kupor jag byggt har jag lagt väldigt mycket tid på bland annat så sågar jag brädorna av bakar och limmar, dessa kostar mig 80kr/kbm.

Avseende varoan så testade jag mitt första samhälle i höstas med skakburk och fann 5 kvalster på 100 bin, det tyder på att jag inte har ett speciellt stort tryck. Trots att jag bor i varoaland.




En del chansar

[Små]

Känner till ett sk människo-okontrollerat bisamhälle. De har bosatt sig i ett icke fungerande ventilations system i en yttervägg, och varit där i minst 10år. Svärmat också, men inte varje år.

Man kan önska att det vore så som du skriver, men utan varroabehandling kollapsar tyvärr samhället, obönhörligen, helt säkert, 100%, det är hugget is sten.
Att ägaren observerar att det finns bin under flera år beror på att det ibland kommer en ny svärm som bosätter sig där. Ett sådant gammalt bo känner spejarbina av på långt håll.

[addebadde]

Man kan önska att det vore så som du skriver, men utan varroabehandling kollapsar tyvärr samhället, obönhörligen, helt säkert, 100%, det är hugget is sten.
Att ägaren observerar att det finns bin under flera år beror på att det ibland kommer en ny svärm som bosätter sig där. Ett sådant gammalt bo känner spejarbina av på långt håll.

Det är inte riktigt sant. En spillra samhällen klarar sig men har sannolikt förlorat en hel del av de önskvärda egenskaper som en biodlare vill ha.

[Små]

Jo, det är tyvärr helt sant. Ingen "spillra" klarar sig. Samhället kollapsar utan undantag på hösten/vintern ibland första eller troligen andra året, allra senast tredje hösten beroende på hur många varroa som följde med svärmen. Även om svärmen från biodlaren har bara några få varroa så kollapsar samhället obönhörligen.

Skogsvilde skrev

Avseende varoan så testade jag mitt första samhälle i höstas med skakburk och fann 5 kvalster på 100 bin, det tyder på att jag inte har ett speciellt stort tryck.

Men 5 kvalster per 100 bin är egentligen ganska mycket. I samhället finns då kanske kring 500 kvalster, sätt in det i en modell, t ex https://www.rozehaven.ca/hivemodels/  och se hur länge samhället klarar sig. Det klarar sig aldrig längre än en säsong.

[addebadde]

Jo, det är tyvärr helt sant. Ingen "spillra" klarar sig. Samhället kollapsar utan undantag på hösten/vintern ibland första eller troligen andra året, allra senast tredje hösten beroende på hur många varroa som följde med svärmen. Även om svärmen från biodlaren har bara några få varroa så kollapsar samhället obönhörligen.

Så här skriver I.Fries professor i "biodling":

Till skillnad mot av människan riktat avelsarbete, visar historien att angrepp varroakvalster på de flesta platser antagligen inte utrotar arten A. mellifera. De allra flesta bin dör sannolikt om ingen bekämpning sker, men efter något eller några decennier återhämtar sig den spillra bisamhällen som överlevt och kan bygga upp en ny livskraftig population, trots angrepp av varroakvalster. De bin som överlever genom naturligt urval kan ha förlorat för biodling och produktivitet flera önskvärda egenskaper. Vad exemplen emellertid visar är att även våra raser av europeiska bin på sikt kan överleva med varroakvalster utan att dessa måste bekämpas. Problemet är vägen dit. Att utsätta den svenska bipopulationen för ett naturligt urval i detta sammanhang är uteslutet, med de konsekvenser för pollinering i allmänhet och biodlingen i synnerhet, en sådan ansats skulle leda till. Att fortsätta bekämpa kvalster så effektivt att eventuella skillnader i tolerans inte visar sig, leder å andra sidan till att biodlingen allt framgent är hänvisad till att bekämpa varroakvalster. Slutsatsen måste bli att finna en medelväg, en strategi som medgör att det går att skilja på bisamhällen med bättre och sämre motståndskraft mot varroakvalster. 

[Små]

Vad Fries beskriver är hur det naturliga urvalet går till om påfrestningarna på ett djur är stora men inte för stora, så att hela populationen dör ut. Men jag sätter mina slantar på att om ingen biodlare på jorden behandlade sina bisamhällen mot varroa så skulle våra europeiska bin dö ut fullständigt efter några år. De asiatiska och afrikanska skulle ta över i varmare trakter.

[addebadde]

Jag tror du är onödigt pessimistisk. Med det synsättet är avel meningslöst. Det finns biodlare som levde på att sälja varroa förr (sålde modersamhällen och behöll svärmar) och behövde då inte behandla själv i någon större utsträckning. Och det är ju även så apis cerana gör när varroatrycket blir för högt, lämnar modersamhället och bygger nytt. Varroan dör ju också med bisamhällets död.
Men att återgå till ursprungsfrågan: jag har inga tbh men varför skulle man inte kunna kolla varroatryck med skakburk? Behandlingen är väl inte annorlunda.

[Små]

Med det synsättet är avel meningslöst.

Nej, avel är verkligen inte meningslöst. Men när det gäller att avla fram bin som är motståndskraftiga mot varroa så är svårigheterna enorma. Kanske kommer man att lyckas, men det kommer att ta tid.

[Skogsvilde]

Samtidigt så finns det tydliga indikationer på att thb kan vara den kupa som skapar en livssituation för bina dom gör att dom kan samexistera med varoan.

Postat med Alternativ.nu´s app

[piggetröska]

Man kan önska att det vore så som du skriver, men utan varroabehandling kollapsar tyvärr samhället, obönhörligen, helt säkert, 100%, det är hugget is sten.
Att ägaren observerar att det finns bin under flera år beror på att det ibland kommer en ny svärm som bosätter sig där. Ett sådant gammalt bo känner spejarbina av på långt håll.

Nix, det är inte nya bosättare som kommer varje år. Samhället har vaknat till liv på våren samtidigt som bin i kupor. Svärmingarna från samhället har iaktagits.

Vill tillägga att min tidigare googling som inte gav något belägg att THB ökade/befrämjade varroa inte heller gav några belägg att THB skulle vara undantagna från varroa. Det finns anvisningar hur man behandlar THB kupor mot varroa.

De rapporter som finns om bisamhällen som själva klarar av att hålla stånd mot varoa  berättar inte om kuporna är konventionella eller THB.

Tydligen är en rapport  av en vetenskaplig undersökning på ett 'varaoresistent' bisamhälle i Norge på gång.

Undrar nu hur bisamhällen i Europa klarade att överleva varroa innan människan började kontrollera dem, enligt Wikipedia för Europa i folkvandringstid, alltså ca år 100 e kr. Eller fanns varroa inte på den tiden? Kanske någon bikunnigare än mig i den här tråden kan upplysa?

Piggetröskan

[Skogsvilde]

Nix, det är inte nya bosättare som kommer varje år. Samhället har vaknat till liv på våren samtidigt som bin i kupor. Svärmingarna från samhället har iaktagits.

Vill tillägga att min tidigare googling som inte gav något belägg att THB ökade/befrämjade varroa inte heller gav några belägg att THB skulle vara undantagna från varroa. Det finns anvisningar hur man behandlar THB kupor mot varroa.

De rapporter som finns om bisamhällen som själva klarar av att hålla stånd mot varoa  berättar inte om kuporna är konventionella eller THB.

Tydligen är en rapport  av en vetenskaplig undersökning på ett 'varaoresistent' bisamhälle i Norge på gång.

Undrar nu hur bisamhällen i Europa klarade att överleva varroa innan människan började kontrollera dem, enligt Wikipedia för Europa i folkvandringstid, alltså ca år 100 e kr. Eller fanns varroa inte på den tiden? Kanske någon bikunnigare än mig i den här tråden kan upplysa?

Piggetröskan

Det skulle vara trevligt om norskarna kommer fram till något. Oavsett om det visar i negativ eller positiv riktning för thb.

En anledning är att man i en thb skapar en mer naturlig miljö, med en lagom temperatur och luftväxling som bina själva kan reglera i en större utsträckning än vad dom kan i en konventionell kupa.
Ett sådant enkelt grepp kan göra enorm skillnad.

Jag skulle även säga att bina överlevde under dom stora folkvandringarna pga att dom fick leva ett mer " naturligt" liv än vad man låter dom göra när man skapar deras bostäder, stänger till dom osv osv efter de idéer vi har om ett bra boende för dom.

Jag misstänker att väldigt många bin skakar på huvudet åt de stolleprov vi människor utsätter för dom för och så spottar dom i nävarna och helt enkelt löser problemet utifrån de förutsättningar dom har fått.

[Små]

Undrar nu hur bisamhällen i Europa klarade att överleva varroa innan människan började kontrollera dem

Vi har bara haft varroan här i Europa ungefär 50 år, den sprider sig med några km om året, i genomsnitt. Flyttar man ett infekterat samhälle till ett varroafritt område så går det förstås mycket snabbare.

[Kap Horn]

I väldigt stora delar av vårt vackra land har vi en parasit, varroakvalstret.  TBH är ett sätt att med öppen famn inbjuda dessa kvalster till festmåltid i bisamhällena. Och även om man är småskalig i biodlandet, så behöver man ju inte nyttja uråldrig teknik mot bättre vetande anser jag.

Hej


Nonsens, kuptypen och varroan har inget med varandra att göra och ditt påstående har (som vanligt vill jag säga) ingen underbyggnad utan är enbart just ett påstående och inget annat.


Jag använder mig av förångning och det fungerar utmärkt även i denna kupa.
Märkligt nog så var mitt starkaste samhälle förra året just det som satt i en sådan kupa.


Däremot är det inte enkelt, särskild för en nybörjare, att hantera denna kuptyp.


Man får tex dålig tillgång till samhället om det behövs/krävs vid tex undersökning av amerikansk yngelröta.
Detta är en av anledningarna att jag inte bygger fler.


En annan är att de är svårare att bygga än en "rektangulär" låda.


Har även några tio ramars LN kupor igång men de har inte heller övertygat mig.
För stora, för tunga, men framförallt inte bivänliga pga av volymen.
Återstår två som har kommit i det närmaste urvalet: Warrékupan och "Mellifera Einraumsbeute"


(finns beskrivningar här i forumet...och på nätet)


Trevlig helg

[piggetröska]

Lite mer googlande berättar att varroan har anlänt till Europa genom kontakter med det asiatiska honungsbiet, Apis Cerana. Detta bi har tydligen varroa som en naturlig parasit.

Australien betraktar Apis Cerana som en invasiv art. Men i detta bis ursprungliga habitat börjar det få problem p g a skövlingen av regnskog, biets förekomst är alltså i huvudsak i vilt tillstånd, inte människoreglerat.

I Asien är Apis Cerana en bättre pollinerare än det europeiska honungsbiet. Det lever i mindre samhällen och producerar mindre mängd honung än det europeiska.

Källa: University of Floridas hemsida, under Apis Cerana.

Piggetröskan

[christelle]

Hej
...

Har även några tio ramars LN kupor igång men de har inte heller övertygat mig.
För stora, för tunga, men framförallt inte bivänliga pga av volymen.
Återstår två som har kommit i det närmaste urvalet: Warrékupan och "Mellifera Einraumsbeute"


(finns beskrivningar här i forumet...och på nätet)


Trevlig helg

Om en tänker ergonomiskt så verkar varken TBH eller Mellifera Einraumsbeute vidare bra hantermässigt, höga ramar och en måste vrida överkropp och armar för att kunna plocka med ramarna, warrékupan finns bara i trä (tungt) och där ska lådor lyftas av och på? LN i trä innebär också tunga lyft.
Varroan struntar väl i hur binas bostäder ser ut - det är bara lösa overifierade påståenden att den ena eller andra kupmodellen skulle öka eller minska varroaangreppen. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/beskrivningavbisjukdomar.4.1a4c164c11dcdaebe12800064.html

[Skogsvilde]

Om en tänker ergonomiskt så verkar varken TBH eller Mellifera Einraumsbeute vidare bra hantermässigt, höga ramar och en måste vrida överkropp och armar för att kunna plocka med ramarna, warrékupan finns bara i trä (tungt) och där ska lådor lyftas av och på? LN i trä innebär också tunga lyft.
Varroan struntar väl i hur binas bostäder ser ut - det är bara lösa overifierade påståenden att den ena eller andra kupmodellen skulle öka eller minska varroaangreppen. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/beskrivningavbisjukdomar.4.1a4c164c11dcdaebe12800064.html

Nja, varoan och bina påverkas av hur deras bostäder ser ut och hur ventilationen ser ut.
Thb är betydligt bättre ventilerad än de flesta kuporna.

[christelle]

Nja, varoan och bina påverkas av hur deras bostäder ser ut och hur ventilationen ser ut.
Thb är betydligt bättre ventilerad än de flesta kuporna.

Om detta är belagt så borde väl den myndighet som handhar bisjukdomar meddela detta?
Varroan förökar sig inne i yngelcellerna som bina nogsamt ser till har det varmt och skyddat.

[Skogsvilde]

Om detta är belagt så borde väl den myndighet som handhar bisjukdomar meddela detta?
Varroan förökar sig inne i yngelcellerna som bina nogsamt ser till har det varmt och skyddat.

Det är en självklarhet att boendet och dess miljö påverkar.
Det behöver ingen myndighet påvisa.
Det som måste forskas på är hur det påverkar.

Fördelen med tex en frigolitkupa är främst biodlarens då den borde vara enklare för bina att hålla varm och ett mindre antal bin behöver jobba med att hålla yngelcellerna varma.
Nackdelen är att varoan har det varmt och gott i hela kupan och kan röra sig fritt.
I en generellt sett svalare kupa där bina själva har möjlighet att styra ventilationen själva så går det åt en större bimassa till att hålla yngelcellerna varma vilket innebär att det blir mindre honung till rovmänniskan. Men man slipper lägga fullt så mycket jobb på att bekämpa varoa.

[addebadde]

Det är en självklarhet att boendet och dess miljö påverkar.
Det behöver ingen myndighet påvisa.
Det som måste forskas på är hur det påverkar.

Fördelen med tex en frigolitkupa är främst biodlarens då den borde vara enklare för bina att hålla varm och ett mindre antal bin behöver jobba med att hålla yngelcellerna varma.
Nackdelen är att varoan har det varmt och gott i hela kupan och kan röra sig fritt.
I en generellt sett svalare kupa där bina själva har möjlighet att styra ventilationen själva så går det åt en större bimassa till att hålla yngelcellerna varma vilket innebär att det blir mindre honung till rovmänniskan. Men man slipper lägga fullt så mycket jobb på att bekämpa varoa.

Det skulle man vilja ha källa på. För motsatsen vet man tydligt. Bin tål värme bättre än varroan. Det är ju tom en behandlingsmetod.

[piggetröska]

Varroan struntar väl i hur binas bostäder ser ut - det är bara lösa overifierade påståenden att den ena eller andra kupmodellen skulle öka eller minska varroaangreppen. http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/binochhumlor/beskrivningavbisjukdomar.4.1a4c164c11dcdaebe12800064.html

Jordbruksverket och andra liknande inhemska o utländska institutioner  ser gärna till de stora aktörernas  intressen i branschen. Om branschen anser att de konventionella kuporna är de avkastningsmässigt optimala så kommer inte JV att i första hand forska där utan  istället ta kemikaliespåret.

Jag tycker om Skogsvildes beteckning Rovmänniskan.

Människan vill som vanligt båda äta (bi)kakan och ha den kvar.

Tydligen behöver bi inte enbart en viss mängd pollen utan också pollen av olika sorter för att må bra.
Så när man kör ut en bunke samhällen till ett område där de bara har rapsåkrar att ta ifrån så får de inte den pollenvariation som de skall ha.
Kanske blir det ytterligare en faktor som underminerar binas naturliga försvar mot parasiter?
Andra faktorer som försvagar bina är det också vi människor som står för, giftsprutning av grödor samt utsläpp av andra miljögifter i ekosystemet.

Visserligen gillar jag min macka med honung på, men jag hoppas att den inte bidrar till kollapsade ekosystem som kan bli ifall honungsbiet får svårt att överleva. Jag tänker på Total Beehive Collapse, där forskarna säger att det inte är någon enskild faktor som orsakar, utan antagligen ett flertal negativa faktorer sammantaget som blir bina övermäktiga. Betalar i så fall gärna mycket mer för honungsburken om detta kan undvikas.

Piggetröskan

[Skogsvilde]

Det skulle man vilja ha källa på. För motsatsen vet man tydligt. Bin tål värme bättre än varroan. Det är ju tom en behandlingsmetod.

Svårt att he dig en bra källa på det.
Och ja...  Det stämmer att värme kan vara en bra behandlingsmetod mot varoa.

Mina högst ovetenskapliga funderingar grundar sig i funderingar kring hur bin överlever i det fria.
För det gör dom bevisligen.
Och en thb är ett boende som liknar hur bin mycket väl skulle kunna bosätta sig i det vilda.


Jag tror verkligen att thb innebär ett skötselsystem som lämpar sig för självhushållning främst pga att man har allt kupmatriel i kupan, och kan klara sig med de enklaste redskap för tillvaratagandet.
Dessutom så får man en annan resurs vilket är vaxet som kan användas till enormt mycket i självhushållet.
Jag använder det själv till klädimpregnering, till skor, tätning av olika slag.

Att sedan konventionella odlare har så mycket emot thb tror jag beror på att det är svårt att lära om och implementera ett annat system i ett som man själv upplever fungera bra. Och det är lätt att förstå.

[christelle]

Jordbruksverket och andra liknande inhemska o utländska institutioner  ser gärna till de stora aktörernas  intressen i branschen. Om branschen anser att de konventionella kuporna är de avkastningsmässigt optimala så kommer inte JV att i första hand forska där utan  istället ta kemikaliespåret.

...
Piggetröskan

Mm, det kanske är så, men det finns andra projekt och tankebanor än "kemikaliespåret" tex

https://www.biodlarna.se/bin-och-biodling/vsh-projektet/

http://hastriketsbiodlare.se/SvBRapp101.pdf

[Små]

funderingar kring hur bin överlever i det fria.
För det gör dom bevisligen.

Nej

[Skogsvilde]

Nej

Nja...  Du har rätt dom söker sig ett boende.
Och där överlever dom och frodas om förutsättningarna är rätt.
En kupa är "rätt" bland annat. Mer bra i vissa fall och andra mindre bra men dom fungerar.

[Thomas_]

Varroan struntar väl i hur binas bostäder ser ut - det är bara lösa overifierade påståenden att den ena eller andra kupmodellen skulle öka eller minska varroaangreppen.

Varroan struntar helt riktigt i hur kupan ser ut. Men för den ovane biodlaren blir det lättare att hålla varroatrycket nere med en modern kuptyp. Om man tex talar med vår Bihälsokonsulent om övervintringarna i vårt vackert avlånga land, så visar all statistik att det är just varroan som skördar flest vinterdöda samhällen år efter år.

Många tar alldeles för lätt på att ha koll på varroatrycket i sina samhällen.

[Niklas Nyström]

Jag har erfarenhet av både Top Bar Hives (TBH) och för den delen större större erfarenhet med uppstaplingskupor. Att bina själva klarar varroan bättre i en TBH tror jag inte alls. Jag tycker att man skall fråga sina biodlande grannar först om man vill experimentera med att INTE behandla varroan med de metoder som verkligen är testade och som man VET fungerar. Risken är nämligen väldigt stor att man bjuder grannarnas bin på varroa och att dessa får problem trots att de sköter varroabekämpningen.
Det fanns mycket fler vilda honungsbisamhällen innan varroans intåg i Sverige. Jag kan inte tro annat än att det är varroans fel, så att de klarar varroan om de får bo i ett ihåligt träd tror jag är nonsens.
Ett annat feltänkt som har vädrats här är att man inte behöver slunga honungen från TBH-kupor. Vem har på allvar menat att man måste göra det när man skördar från uppstaplingskupor. Det är väl bara att skära ut kakorna från ramarna och mosa på från dessa också om man vill. Sen ser jag nog det som ett lättare sätt att använda slunga om man har tillgång till det.
Vill avslutningsvis säga att jag tycker att TBH-kupor är väldigt trevliga om man vill umgås med bin, men en uppstaplingskupor är bra mycket lättare att sköta om man vill vara rationell. Att det blir större skörd i någon av kupmodellerna är inte min erfarenhet, bina samlar så mycket dom kan.

[piggetröska]

Det fanns mycket fler vilda honungsbisamhällen innan varroans intåg i Sverige. Jag kan inte tro annat än att det är varroans fel, så att de klarar varroan om de får bo i ett ihåligt träd tror jag är nonsens.

Intressant, då är någon mer än jag som iakttagit att det fortfarande finns vilda bisamhällen i Sverige trots varroa. I strid med annan bestämnd åsikt i den här tråden.

Det finns en forskare som heter Hannes Bonhoff. Han håller inte alls med om att det är nonsens för bin att bo i träd och må bra.
www.superbiodlarna.se/drombostad1/

Piggetröskan

[Niklas Nyström]

Jag tror absolut att bin mår bra av att bo i ett ihåligt träd. Det tycker jag är självklart, det håller jag med om. Det har jag aldrig ifrågasatt!
Det jag vill ha sagt är att jag tycker att man skall tänka till ordentligt några varv innan man prövar metoder eller icke-metoder vad gäller varroa-bekämpning, eftersom man inte bara riskerar de bina som man själv har valt att sköta om, utan att även biodlande grannar kan få se sina samhällen duka under pga reanvasion från samhällen som inte klarar varroatrycket. Det finns mängder av exempel på detta.
Om nu mitt ordval av nonsens sätter käppar i hjulet för att föra fram mina tankar och åsikter i denna infekterade debatt så ångrar jag såklart det ordet och önskar att jag valt något mer neutralt.

[Bösahusarn]

Så, många spännande funderingar och fakta som har lyfts!

Vill dock poängtera att tråden handlar om erfarenheter, inte fördomar...

Och den stora frågan verkar vara hur man egentligen behandlar varroan i en TBH? för problemet är ju ett faktum.

Jag hittar sidor om wettex och tymol...finns det några andra bra tips?

[Niklas Nyström]

I de TBH- kupor jag har haft använde jag topplistor som inte var heltäckande. Dvs blev ett mellanrum mellan listerna. Då går det utmärkt att droppa oxalsyra mellan listerna och även använda myrsyra på wettextrasa.
Om man använder lister som har ett litet mellanrum mellan sig kan man lägga en vaxad duk eller kanske en tunn plywood över för att det skall bli tätt.

[Bösahusarn]

I de TBH- kupor jag har haft använde jag topplistor som inte var heltäckande. Dvs blev ett mellanrum mellan listerna. Då går det utmärkt att droppa oxalsyra mellan listerna och även använda myrsyra på wettextrasa.
Om man använder lister som har ett litet mellanrum mellan sig kan man lägga en vaxad duk eller kanske en tunn plywood över för att det skall bli tätt.

Jaha, inte svårare än så? 

Ja, jag som blivande nybörjare förstår ju inte riktigt vad problemet är...varroan finns, metoder för att hålla den stången finns och risker att det hela skiter sig finns.

Rimligtvis är det ju brist på personlig kunskap/erfarenhet som gör det svårt att prova sig fram med rätta metoder när man får för sig att bygga en egen kupa. Jag antar och räknar in mej själv som naiv nybörjare, som börjar med TBH går in med hopp om att inte behöva störa samhället eller hjälpa dom med mer än lite foder. Naivt var ordet.

Dom som redan är vana med staplade kupor har ju en annan erfarenhet tydligen och många verkar ha problem med att se TBH som något bra.

[christelle]

När det gäller varroa finns det vedertagna metoder att bekämpa dem. http://www.lansstyrelsen.se/skane/SiteCollectionDocuments/Sv/lantbruk-och-landsbygd/djurhallning/Biodling/Varroabekampningekologiskametoder.pdf
Personligen använder jag mig av drönarutskärning och oxalsyrabehandling sent i december.
Och har noll vinterförluster så här långt.

[vattuvarg]

En topplistkupa måste hantera varroabekämpning precis som alla andra kuptyper. De vanligaste metoderna för TLK just nu verkar vara "Tymol på Wettex" och oxalsyreförångare.

Ventilationen av en topplistkupa kan göras på flera sätt och det blir därför lite svårt att i svepande ordalag säga något om hur effektiv ventilationen är i en genomsnittlig kupa. Sammantaget kan man i alla fall konstatera att det går att ventilera en topplistkupa för den som vill det.

[KitOutErik Rydh]

Vilken kupa skall jag välja?
Jag har under 4-5 år haft TBH parallellt med oisolerade lådor med LN-ramar. Numera kör jag aldrig med mellanväggar utan de får bygga vax själva.
Som Varroa-begränsare har jag använt framför allt myrsyra och då i form av långtidsbehandling med
"Myrsyra-applikator" på hösten. Har tyckt att detta är bra till i synnerhet TBH eftersom behållaren enkelt skruvas fast i en ribba och placeras på lämplig plats i kupan. Någon höst har jag slarvat och fick slänga in Thymol (apiguard) mitt i vårdraget. Detta tog bort alla kvalster men snuvade mig på årets skörd.
Jag har drivit min biodling för att jag vill lära känna dessa kryp och för att jag ÄLSKAR färsk honung direkt ifrån vaxkakan. Har  noterat att det blir mycket vax över från TBH och det är ju också användbart (och dessutom dyrare än honung om vi nu ska prata pengar).
I år har jag övervintrat båda kuporna på ca 50% honung och 50% socker. Båda har haft en fin start med starka övervintrande bin.
Vi är ju olika, vissa av oss inramade och vissa fribyggare.
För mig är det en underbar känsla att sakta lyfta första ribban i TBH-kupan och sedan arbeta mig framåt genom honung, pollen och yngel. Inte är det enkelt alltid men för er som verkligen vill lära känna denna superorganism kan jag varmt rekomendera TBH framför de mer inramade alternativen.
Jag har kvar LN-kupan än så länge men sanningen är att 90 % av utrustningen jag har tillhör detta system.

Några länkar med mer inspiration:
Bok: Naturlig biodling https://www.adlibris.com/se/bok/handbok-i-naturlig-biodling-9789127142312?gclid=EAIaIQobChMI78nljo2B2wIVDcayCh0jGwklEAQYASABEgLFwvD_BwE
Biodlarförebild: Treatment free Beeceeping Hawai http://www.paradisenectar.com
...eller på youtube: https://youtu.be/vsqELn7YeQk

[Bösahusarn]

Någon med topplistkupa som gjort en sammanslagning med framgång? hur har ni löst detta?Jag funderar på tidningspapper men inte riktigt löst hur jag ska montera det som mellanvägg än...  Tips?

[Skogsvilde]

Någon med topplistkupa som gjort en sammanslagning med framgång? hur har ni löst detta?Jag funderar på tidningspapper men inte riktigt löst hur jag ska montera det som mellanvägg än...  Tips?

Skär till två avskiljingsväggar, i tunnare material än vanligt bortåt hälften.
Lämna 4-5 cm runt om och ta bort innanmätet.
Lägg tidningspapper mellan och skruva ihopa.

[Bösahusarn]

Skär till två avskiljingsväggar, i tunnare material än vanligt bortåt hälften.
Lämna 4-5 cm runt om och ta bort innanmätet.
Lägg tidningspapper mellan och skruva ihopa.

Gott!

Funderade annars på att göra en i kartong med lite hål och sen tejpa på tidningspapper, men det är ju lite mer kyrkans barntimme över detta...

[Skogsvilde]

Gott!

Funderade annars på att göra en i kartong med lite hål och sen tejpa på tidningspapper, men det är ju lite mer kyrkans barntimme över detta...

Alla sätt är bra om dom funkar.
Mitt går att återanvända.

[Bösahusarn]

Jo jag insåg ju att det finns en del fördelar med din metod...och när cirkelsåget ändå var framme så löstes detta.