Alternativa metoder att tvätta bort mögel/alger/lavar från träfasad

[svarvarsson]

Hej!

Fråga 1: Jag håller på att rusta upp och måla olika byggnader på en gammal bondgård, och undrar om någon känner till något alternativt sätt att bekämpa mögel, alger, lavar och sånt i en fasad, innan ommålning? Vet att det finns olika gifter på marknaden, men jag tycker det känns lite otäckt att använda dem. Finns det någon gammal "huskur", eller alternativ metod, eller måste jag hantera något riktigt giftigt ämne?

Fråga 2: En del fasader (som nästan alltid är i skugga) har blivit bevuxna av lavar (och mossor?). De går att borsta bort, men vet någon om sporer eller rötter sitter kvar i träet trots avborstning? Växer de tillbaka efter ommålning med slamfärg?

Hoppas någon har något tips!

Önskar alla en fin dag!

[Håkan B]

Har du prova med ättikssyra eller trädgårdsättika det är samma sak .

[torbjorn]

Sura saker såsom ättika kanske kan fungera för att ta död på en del växtlighet (men då snarare bladväxter, fanerogamer, än den beväxning det är frågan om i det här fallet). Men de är inte användbara för att tvätta bort alger, utan då behövs något mer alkaliskt eller något som innehåller tensider.

Många fasadtvättmedel innehåller inga speciella gifter, utan det är ungefär samma sak som ett vanligt allrengöringsmedel, handdiskmedel eller "miljöavfettning". Läs tillverkarens produkt- och säkerhetsdatablad, som ska finnas tillgängliga på nätet.  Den finstilta texten på förpackningarna kan också vara av intresse. Det kan nämnas att för några år sedan sålde Biltema ett fasadtvättmedel som var både billigare och bättre som avfettning än det avfettningsmedel de sålde samtidigt. Dessutom miljömässigt att föredra eftersom det inte var baserat på  petroleumprodukter.

Min erfarenhet är att bästa sättet att slippa beväxning på skuggiga baksidor av byggnader är att dels se till att det är god ordning på hängrännor och stuprör så att fasaden håller sig så torr som möjligt, se till att inte gräs växer upp mot fasaden, och att större växtlighet (sly, buskar mm) håller sig på åtminstone några meters avstånd från byggnaden.
Om man planerar nya byggnader är det en fördel ur beväxningssynpunkt om de får minsta möjliga väggyta (alltså vanligtvis en gavel) mot norr, och taknocken i ungefär nord-sydlig riktning.

[malarmaster]

Hej!

Fråga 1: Jag håller på att rusta upp och måla olika byggnader på en gammal bondgård, och undrar om någon känner till något alternativt sätt att bekämpa mögel, alger, lavar och sånt i en fasad, innan ommålning? Vet att det finns olika gifter på marknaden, men jag tycker det känns lite otäckt att använda dem. Finns det någon gammal "huskur", eller alternativ metod, eller måste jag hantera något riktigt giftigt ämne?

Fråga 2: En del fasader (som nästan alltid är i skugga) har blivit bevuxna av lavar (och mossor?). De går att borsta bort, men vet någon om sporer eller rötter sitter kvar i träet trots avborstning? Växer de tillbaka efter ommålning med slamfärg?

Hoppas någon har något tips!

Önskar alla en fin dag!

1. Det beror på vad ytan är målad med. Slamfärg borstas av och där det växt mossa o lavar finns sporer i träet och det kommer tillbaks om förhållandena blir gynnsamma,dvs fuktigt. Jag brukar använda ett desinficeringsmedel mot dessa sporer och sedan göra som Torbjörn skriver,håll växtligheten några meter från fasaden.
Är det en oljefärgsyta tvättas efter skrapning med ammoniakvatten med riklig sköljning efter .ANVÄND INTE DAMMVATTEN;ÅVATTEN eller liknande till sköljning. Dessa innehåller mängder med nya algsporer som du därmed planterar på fasaden.
Efter tork målning med ny oljefärg.

2. Ja.

[malarmaster]

Sura saker såsom ättika kanske kan fungera för att ta död på en del växtlighet (men då snarare bladväxter, fanerogamer, än den beväxning det är frågan om i det här fallet). Men de är inte användbara för att tvätta bort alger, utan då behövs något mer alkaliskt eller något som innehåller tensider.

Många fasadtvättmedel innehåller inga speciella gifter, utan det är ungefär samma sak som ett vanligt allrengöringsmedel, handdiskmedel eller "miljöavfettning". Läs tillverkarens produkt- och säkerhetsdatablad, som ska finnas tillgängliga på nätet.  Den finstilta texten på förpackningarna kan också vara av intresse. Det kan nämnas att för några år sedan sålde Biltema ett fasadtvättmedel som var både billigare och bättre som avfettning än det avfettningsmedel de sålde samtidigt. Dessutom miljömässigt att föredra eftersom det inte var baserat på  petroleumprodukter.

Min erfarenhet är att bästa sättet att slippa beväxning på skuggiga baksidor av byggnader är att dels se till att det är god ordning på hängrännor och stuprör så att fasaden håller sig så torr som möjligt, se till att inte gräs växer upp mot fasaden, och att större växtlighet (sly, buskar mm) håller sig på åtminstone några meters avstånd från byggnaden.
Om man planerar nya byggnader är det en fördel ur beväxningssynpunkt om de får minsta möjliga väggyta (alltså vanligtvis en gavel) mot norr, och taknocken i ungefär nord-sydlig riktning.

medel som innehåller tensider skall undvikas på ytor som skall målas. anledning är att tensider är jättesvåra att skölja bort och ger en yta som alltså färg får svårt att fästa på. använd istället ett riktigt tvättmedel för just fasadtvätt ,alltså en målartvätt framtaget för ändamålet. finns det dessutom alger o annan påväxt väljer man en alg o mögeltvätt som dessutom desinficerar ytan. Frågan om giftighet kontra miljö är ju också konstig då man idag påpekar miljövänligheten med moderna vattenbaserade färger.
En vattenbaserad färg innehåller mellan 5-10% olika gifter för algdödning,svampgift,konserveringsmedel m.m. tillverkarna ligger hela tiden på gränsvärdena för de olika gifterna men då lagen inte tar hänsyn till den sammanlagda mängden utan bara tittar på varje enskild tillsatt ämne kan tillverkaren lätt kringgå regelverket.
Mest gift i vinner Folksams test och ger alltså reklam.... Ulf

[OliK]

...

Många fasadtvättmedel innehåller inga speciella gifter, utan det är ungefär samma sak som ett vanligt allrengöringsmedel, handdiskmedel eller "miljöavfettning". Läs tillverkarens produkt- och säkerhetsdatablad, som ska finnas tillgängliga på nätet.  Den finstilta texten på förpackningarna kan också vara av intresse. Det kan nämnas att för några år sedan sålde Biltema ett fasadtvättmedel som var både billigare och bättre som avfettning än det avfettningsmedel de sålde samtidigt. Dessutom miljömässigt att föredra eftersom det inte var baserat på  petroleumprodukter.
...

hej
skulle vara försiktig med att sätta likhetstecken mellan icke-petroleumbaserat och miljöfördelaktigt.
Största problemet med petroleum är att den eldas upp i ohemula mängder. Att använda den som råvara för speciella, funktionella ämnen kan vara bättre ur miljösynpunkt än att kämpa med ogräsmedel, gmo osv för att fixa samma funktion från odlade råvaror.
/olik
/olik

[Berberis]

1. Det beror på vad ytan är målad med. Slamfärg borstas av och där det växt mossa o lavar finns sporer i träet och det kommer tillbaks om förhållandena blir gynnsamma,dvs fuktigt. Jag brukar använda ett desinficeringsmedel mot dessa sporer och sedan göra som Torbjörn skriver,håll växtligheten några meter från fasaden.

Vad är det för desinficeringsmedel som kan användas när det växt sporer under slamfärgen?

[svarvarsson]

Hej-

Jag hade glömt bort att jag skapat den här tråden- och nu såg jag att här finns massa tips! Tack!

Jag läste i en bok att man kan tvätta en alg-angripen panel med såpa och sedan behandla med boracol för att förhindra att algerna kommer tillbaka. Någon som har erfarenhet av det medlet? Vad tror ni om den metoden? Det är alltså trä som tidigare målats med slamfärg det gäller i mitt fall.

[msand]

Hörsägen: hade en kille här som spolade vårt avlopp med varmt högtrycksvatten. Han hade samarbetat med en målare och högtryckstvättat fasader med kokhett vatten innan målning med slamfärg. Sägs ha tagit död på alla alger.


Skickat från min iPhone med Alternativ.nu

[torbjorn]

Såpa är jag skeptisk till, den är inte särskilt verksam som rengöringsmedel vid vanlig rums- eller utomhustemperatur utan man måste komma upp i högre temperatur (40-80 grader, olika beroende på typ av såpa) hos både vattnet och den yta som ska rengöras, för att den ska göra maximal nytta. Dessutom är såpa notoriskt svår att skölja bort fullständigt, den kan nog vara ännu värre än tensidbaserade tvättmedel på en yta som ska målas.

Boracol är säkert bra mot alger och annat men om man läser säkerhetsdatabladet, som är lätt att googla fram, så verkar den inte så trevlig. Bl a innehåller den en borförening som inte är så rolig att ha att göra med (och av någon anledning har man "glömt bort" den under rubriken Ekologisk information).

En sak jag har observerat efter att jag sist var aktiv i denna tråd, är att om man tittar på en lavbevuxen slamfärgsmålad fasad så ser man ofta att vissa brädor är mycket värre bevuxna än genomsnittet medan andra inte är angripna alls.

[malarmaster]

Hörsägen: hade en kille här som spolade vårt avlopp med varmt högtrycksvatten. Han hade samarbetat med en målare och högtryckstvättat fasader med kokhett vatten innan målning med slamfärg. Sägs ha tagit död på alla alger.


Skickat från min iPhone med Alternativ.nu

man högtryckstvättar inte träfasader. anledningen är att det pressas in så mycket vatten i träet att det tar en säsong för det att torka innan målning.
Dock skulle säkert en ångbehandling döda mycket på fasaden men det lär ju ta tid att gå över en hel fasad med en ångtvätt.

bara för att man målar med en slamfärg som alltså andas är det olämpligt att måla på en fuktig/blöt fasad. färgen lägger sig bara utanpå och regnar så småningom bort. Ett fuktigt underlag är dessutom bra grogrund för ny påväxt,det finns massor av sporer i luften...

[msand]

man högtryckstvättar inte träfasader.

Hörsägen som sagt - avloppskillen sa att han använde sin dieselvärmare (som normalt används till högtrycket) i spol-bussen till tvätten.
Eftersom han samarbetade med en riktig målare så kan de mycket väl enbart ha använt ånga på något sätt.

[Själv är bäste dräng]

man högtryckstvättar inte träfasader. anledningen är att det pressas in så mycket vatten i träet att det tar en säsong för det att torka innan målning.

Det tycker jag låter konstigt. Det tar en säsong att torka färsk ved, men trä som en gång torkat torkar igen på några veckor när det blivit blött.

[kretslopp]

Jag  har varit med om att när det var en  högtrycksspolad fasad, så möglade det i väggen. Så det ska du undvika. I rödfärg finns det en hel del salt, för att den inte ska mögla och för att trät ska torka snabbt när det blivit blött. När jag har tvättat fasad har jag haft salt och ättika i vattnet det har fungerat utmärkt. Det har hållit sig algfritt i flera år.

[malarmaster]

Det tycker jag låter konstigt. Det tar en säsong att torka färsk ved, men trä som en gång torkat torkar igen på några veckor när det blivit blött.

jag använder uteslutande trädgårdsslang o "vanligt"  tryck och fuktmäter alltid innan målning. normalt tar det två veckor efter vanlig tvätt så är det målningsbart. vid högtryckstvätt pressas massor av vatten in i brädan,dels slår du sönder ytan,dels får vattnet svårt att torka ut då du slagit sönder porer m.m. De mätningar jag gjort på fasader där de högtryckstvättat visar på kraftigt höjda värden flera månader efter.  Skräckfallet var på en kulturbyggnad,liggande timmer med stående brädpanel utanpå,målat med slamfärg. Där högtryckstvättades fasaden så grundligt att spännpappen på innerväggarna blev fuktskadade och limfärgen fick fuktringar. Det huset fick utrustas med avfuktare.
Arbetet utfördes av en målarfirma som anlitade en underentreprenör som inte begrep sig på träfasader. Jag inkallades som konsult och huset kunde inte åtgärdas på utsidan förrän följande säsong. Då utfört av en firma som begrep sig på  kulturhus. Men det är faktiskt ingen skillnad egentligen på vilken träfasad man tvättar. det är själva tvättmetoden som är intressant.

[Själv är bäste dräng]

Jo, det är klart att dyngar man på så mycket så att det går genom panel och stock, då har man tagit i för mycket. Och högtryck när det kommer över ett visst tryck så skadar det trät.

Men att en entums brädpanel skulle ta flera månader att torka, det tycker jag låter så konstigt att jag måste testa själv. Tror det hänger ihop med klåpare som tryckt vattnet förbi/genom vindpappen. Men jag har haft fel förr, så jag är nyfiken på hur mycket det kan göra.

[Thomas_]

Det tycker jag låter konstigt. Det tar en säsong att torka färsk ved, men trä som en gång torkat torkar igen på några veckor när det blivit blött.

Det är inget konstigt alls. Att trä skulle torka snabbare andra gången det torkas är inte sant. Dränker du en bräda i vatten, till samma vattenhalt i cellerna som en nysågad bräda har, så torkar den inte ett dugg snabbare än den nysågade.

Man högtryckstvättar inte trä.

[Själv är bäste dräng]

Det är inget konstigt alls. Att trä skulle torka snabbare andra gången det torkas är inte sant. Dränker du en bräda i vatten, till samma vattenhalt i cellerna som en nysågad bräda har, så torkar den inte ett dugg snabbare än den nysågade.

Man högtryckstvättar inte trä.

Jaså du, det säger du. Det kanske du har belägg för? Är inte du snickare, då har du väl läst om hur träets celler beter sig olika när det är färskt och när det fått torka? Läste lite om det där förra året, så har du uppgifter som säger annorlunda så är det intressant. Hittade inget om det då jag läste på om torkningsprocesser hos trä.

[Thomas_]

Exakt, jag har läst ganska många timmars teori om träets egenskaper, torkningsprocessen osv. Och det jag kommer ihåg från den tiden, mitten på nittiotalet, är att egenskaperna är vad de är i träet, och har inget med ålder att göra.

[Själv är bäste dräng]

Hittar inte den mest utmärkande studien jag läste, men här är en av de intressanta egenskaperna hos trä nämnt  https://www.traguiden.se/om-tra/byggfysik/fukt/fukt/fuktinnehall-och-sorptionskurvor/

När det gäller panelträ som utsätts för sol, vind och vatten som bryter ned och tvättar ur ligninet så blir det en ständig förändring av trät. Lägger man till slamfärgens svällande egenskap som stänger och öppnar för vattnet, och åldringsprocesserna från målning till dess det är dags igen, så skulle jag säga att träts egenskaper påverkas av ålder.