En modell av en s.k. fältässja, eller trampässja. Tyvärr inte min.

Märkt "Josef Kihlberg Hjo".

Någon som har info? Mejla mig gärna.

Snygg bila jag sparade fotot på, hittad på nätet - värd att dela med sig av.

Det angavs 20 cm lång egg och Arboga. Kan någon härleda till smeden / smedjan?

Samlar på huggvapen - eller bilder på dem som i detta fall. Hittade denna skapelse på en samlarsida där ute i etern...

Eggen angavs var 31 cm.

Kan det nedre stödet vara en senare förstärkning eller var den där från början?

Märkningen "A/S PERKURE" i närbild.

Någon trodde det kunde vara en Dansk tillverkare.

Jag har googlat efter info om detta exemplar men hittade inget - är det någon av er som kan hjälpa mig.

?

Hittade detta as till element av näst intill solid täljsten.

Nu ser det ytterst knasigt ut då jag av anledningar har placerat basen upp-och-ned överst. Det är så satans tungt att jag inte jonglerar runt med det för ett fotos skull.
Jag har en närbild på elingången i mitt album, den är märkt "A/S PERKURE"...?

Jag har…

Hittade detta as till element av näst intill solid täljsten.

Nu ser det ytterst knasigt ut då jag av anledningar har placerat basen upp-och-ned överst. Det är så satans tungt att jag inte jonglerar runt med det för ett fotos skull.
Jag har en närbild på elingången i mitt album, den är märkt "A/S PERKURE"...?

Jag har…

Pilspets efter önskemål från en pil- & bågmakare.
Den råa ytan sparades för att blidka de som tycker att det skall vara så för att det skola synas att det är handsmitt - dock slipas annars ytorna vanligtvis på vapen. Det hela blir en paradox - som jag ser det.

RoBerT BjörK 2009 Smedja Beckholmen

Kroken smidde jag för att klara vikten av en 20 kg ljuskrona, men överdimensionerade allt för att den även skulle klara vikten av en visuell bedömning. Den skulle upp i en grov bärande limträbalk. Skruven är ett klurigt moment.

RoBerT BjörK 2009 Smedja Beckholmen

Lås för dörr av typen smällelås. Referenslitteraturen härleder till 1600-1700-tal.
Opåverkat är alltid kolven i låst läge. Låsfjädern trycker på kolven hela tiden, så det finns alltså inget upplåst viloläge.

RoBerT BjörK 2000 Terra Nova-varvet; Gbg.

Min rekonstruktion av ett galler från sen järnålder, hittad i Mästermyren på Gotland.

Användning, funktion är inte 100% säker. En del anser det vara ett eldgaller, men den mest givna gissningen för nutidsmänniskan blir grillgaller.
Eldgaller: En brasa på gallret för att lysa upp. Efter att ha provat anser jag att det…

Färdig-brasad skälla klar att hängas runt halsen!
Järnplåt, handklippt, vikt och brasad med mässing och koppar. Smidd järnkläpp.

Kursledare Ante under MNT-träff på Bäckedals f.h.s. 2003.

RoBerT BjörK 2003 Bäckedals smedja.

Nitad järnkittel på ca 4 liter skvalpmån.
En rekonstruktion av ett fynd från Bengtsarvet; Sollerön i Siljan; Dalarna. Orginalet finns att beskåda på Statens Historiska museum i Stockholmo.

Då jag syftade genom monterglaset så fick jag inga exakta mått, därför har den inte riktigt orginalets proportioner men är ändå snarlik.…

Nitad järnkittel på ca 4-5 liter med skvalpmån.
Lade tid på att varje del för att ge den ett autentiskt uttryck - som om var plåt var utsmidd för hand och att inga delar är identiska.

På uppdrag av Gunnes gård; UVK.
Tack till Jamtli - Jämtlands läns museum.

RoBerT BjörK 2008 Smedja Beckholmen

Spegel spegel i skroten där... und so weiter.

Det hade självklart gått med en hammare, men det var skönt att kunna byta vikt beroende på moment, och så var det lite av ett experimenterande. Nitningen utfördes mestadels med första kulhammaren från vänster, den är liten och lätt vilket underlättar snabba friktionsalstrande slag.

Mot-verktygen som hjälpte att få kitteln färdig. Som synes består de av egentillverkade lösningar av bl.a. skrot som dragkrok, pållarring och en del från jordbruksmaskin. Kunde klarat det utan hälften men finner det intressant att söka hjälpmedel och testa dem.

Grått stål - järn och svart oxidskikt - s.k. glödskal. Före ytbehandlingen med tjärbränning.

Nitad kittel på 8 liter med skvalpmån av järnplåt.
Obehandlad ser man den naturliga stålgrå ytan jämte det svartare oxidskiktet - s.k. glödskal.

Egen formgivning inspirerad av forntida förlagor från nutida Svedala.

Smidd 2009 smedja Beckholmen; Stockholm.

Lås för dörr av typen smällelås. Referenslitteraturen härleder till 1600-1700-tal.
Opåverkat är alltid kolven i låst läge. Låsfjädern trycker på kolven hela tiden, så det finns alltså inget upplåst viloläge.

RoBerT BjörK 2000 Terra Nova-varvet; Gbg.