En nackdel som man bör beakta innan man skaffar MES och då framförallt dvärgarna är att dom inte trivs så bra om det blir allt för kallt på vintern. Det gäller förvisso de flesta stridshönsraser då dom är mer eller mindre hard featherd (dvs har hårda korta tätt åtliggande fjädrar och väldigt lite dun) och vissa av raserna har dessutom bara bröstpartier och väldigt dåligt med fjäder under vingarna. Dvärgarna är alltid lite mer känsliga då dom har mindre kroppsvolym och blir kalla fortare.
Med detta inte sagt att dom inte tål att det blir kyligt eller att vara ute men min egen erfarenhet är att dessa raser mår bäst i ett hönshus som är frostfritt och då framförallt nattetid. Jag har haft Dv MES, O Shamo, Ko Shamo och Yamato Gunkei och därför kanske min erfarenhet inte stämmer på de stora MESarna även om jag håller det för troligt.
En anna nackdel är att de flesta Stridshöns raser är väldigt utpräglade "pyntfåglar"
Man ska inte räkna med så många ägg. Mina dv MESar klämde kanske ur sig en 40-60 ägg /år eller så
Någon slaktkropp att tala om är det inte heller och köttet är seeeeeeegt även på unga fåglar.
Det positiva är att dom är väldigt nyfikna i sättet och blir tama och roliga. Håller man sig till DvMES så äter dom lite då dom är små och följaktligen skiter dom inte så stora kluttar heller
Sedan har dom ju ett fantastiskt tilltalande utseende
