Koka linoljesåpa

[korren]

--------------------------------------------------------------------------------------
Eftersom en person raderade sina inlägg i denna tråd kan den vara lite svår att förstå. Hoppas ni får något ut av att läsa den iallafall. Delar av de raderade bitarna finns längre ned.
--------------------------------------------------------------------------------------

Linoljesåpa är lite väl dyrt, 100 kronor litern. Sen finns den bara i ett fåtal butiker i Sverige.

Jag använder såpan till skurgolv.

Finns det någon som har erfarenhet av att göra egen linoljesåpa?
Eller som använt tvålflingor istället med bra resultat?

Som jag förstått tillverkas såpa av kaliumhydroxid, olja och sprit.
Var hittar man kaliumhydroxid och vilken sprit skall användas?

[korren]

Tack för det!

Det borde väl gå bra med både kokt och rå linolja?
Har inte hört talas om tvätttvål och tvättpulver, är det ett gammalt recept? Kanske är det Almgrens respektive Grummes produkter?

Undra om det skulle fungera att istället göra tvål som rivs till flingor.
Linolja och kaustiksoda...

[korren]

Från byggnadsvård Nääs rekommenderas tvålflingor till skurgolv.
Någon som har testat detta?

[Humle]

Finns några ganska otrevliga tillsatser i t.ex. kokt linolja har jag hört. Rå kallpressad linolja (som värms upp i vattenbad) anser många slöjdare vara överlägset när det gäller att olja in slöjdalster.

Finns även linolja att köpa i vissa mataffärer som kosttillskott av några omega 3-fettsyror.

[Anders G.]

Kaliumhydroxid är det samma som pottaska som är det samma som lövträdsaska .
Björk lämnar den bästa askan .....

Ur aska får man Na/K-karbonat, inte deras hydroxider. Men det kan fungera ändå. Observera att alkaliteten i (rena) karbonater är ca 1/3 av hydroxidens.

[korren]

Jaha,
Det var olika bud det,
kalium hydroxid eller karbonat
och tillsatser i den kokta linoljan.
Intressant men förvirrande.

[korren]

Jo, jag tittar och i översta receptet står det 24 g kaliumhydroxid.
Betyder det kaliumhydroxid eller aska?
Om det nu betyder kaliumhydroxid var får jag tag på den?

[korren]

Var inne på lokala färghandeln idag. KOH fanns inte.

Kanske stämmer det vad dom skriver på shenet:
    
"I Sverige hobbytillverkas inte såpa lika mycket som tvål eftersom råvarorna kaliumhydroxid och stark alkohol är svåra att få tag på. I USA är det lättare och där har Catherine Failor gett såptillverkningen en viss popularitet."
 
http://www.shenet.se/recept/sapa.html

[korren]

Så du menar att ett recept på linoljesåpa skulle kunna se ut så här:

Såpa av aska ;
4 kg aska (helst björk)
kokas med
10 lit vatten i 30 min . Låt stå och dra över natten . Nästa dag avslås luten och silas .
Luten kokas
1,25 kg kokt linolja ilägges , allt får koka ca 60 min
Såpan får kallna , och öses därefter i hink .

[onkelskruttet]

Finns några ganska otrevliga tillsatser i t.ex. kokt linolja har jag hört. Rå kallpressad linolja (som värms upp i vattenbad) anser många slöjdare vara överlägset när det gäller att olja in slöjdalster.

Finns även linolja att köpa i vissa mataffärer som kosttillskott av några omega 3-fettsyror.

smaken är som baken och det kan finnas lika mycket skit i rå, allt beror på hur den framställs. Billig linolja framställs kemiskt=mycke biämnen som fälls ut och man får en billig och till mycket värdelös olja. Oljan skall vara kallpressad sen om den är rå eller kokt är som sagt helt olika beroende på vem som frågas. Dock så tränger rå olja in bättre då dess molekyler är mindre, dock tar det mycket längre tid innan oljan oxideras = torkar ordentligt.

Fridens!

[Anders G.]

Förvirring med karbonater och hydroxider, javisst. Den alkaliska karbonathaltiga vätskan man får ur askan kallas gammaldags alldagligt "lut", på engelska lye. För att få natrium- eller kaliumhydroxid kunde man tex dra ur hydroxiderna med karbonat ur bränd kalk, CaO, en uppväxling liksom.

Karbonatsåpa duger, huvudsaken är att man har roligt. Men det blir inte samma drag i KCO3 som i KOH.

[korren]

Roligt är det men jag vill nog gärna ha drag.

[korren]

Jaha,
Nu raderades halva tråden av någon anledning.
Jag fyller i lite av det som försvann.. och tack igen till receptskrivaren. Såpan är säkert utmärkt.

Skrivet av anonym
"« Svar #1 skrivet: Igår kl. 17:15 »
Kaliumhydroxid är det samma som pottaska som är det samma som lövträdsaska .
Björk lämnar den bästa askan .

Linoljesåpa ;
120 g linolja
24 g kaliumhydroxid
Löses i
50 g vatten
upphettas under omrörning i ca 1 tim på vattenbad .
Då bör massan vara förtvålad
Några g alkohol påskyndar förtvålningen

Såpa av aska ;
4 kg aska (helst björk)
kokas med
10 lit vatten i 30 min . Låt stå och dra över natten . Nästa dag avslås luten och silas .
Luten kokas
1/4 kg sönderskuren tvätt tvål och 1 kg tvättpulver ilägges , allt får koka tills tvålen smält (ca 10 min)
Såpan får kallna , och öses därefter i hink .

Talgsåpa ;
10 liter lut (se föregående recept)
1/4 kg talg finskuren
1 dl vattenglas
1 msk borax
Allt blandas och får koka till hälften kokat in , Röres tills det kallnat (då och då)
Prova om såpan är klar : ta ut ett prov och ställ kallt , om det blir till gelemassa är den färdig"

"« Svar #3 skrivet: Igår kl. 20:12 »
Tvätt tvål är en vanlig typ , utan en massa exotisca produkter .
Brukar finnas på de flesta affärer .
Tvättpulvret samma sak ett enkelt , eller om det finns tvåltvättmedel .
ÖCB har tillverkat till beredskapslagren .

Linoljan brukar vara kokt men skulle tro att rå också funkar .

Alkoholen billig okryddad från systemet , eller skogsstjärnans om det finns ."

[korren]

Jag är ledsen om du känner dig illa behandlad. Var det angående hydroxid/karbonat pratet och att såpan inte skulle ha tillräckligt drag?

[korren]

Och posta gärna fler recept!
Extra stark hushållstvål låter bra.

[torbjorn]

Vänta här nu... den hydroxid man brukar använda i rengörings- och tvålsammanhang är ju natriumhydroxid NaOH (E524), inte kaliumhydroxid KOH (E525). Den senare används framför allt som elektrolyt i NiCd och NiFe -batterier, och går om inte annat att få tag på via firmor som håller på med större batterier för UPS-bruk etc. Jag vill varna för att återanvända elektrolyt från kasserade batterier eftersom den kan vara förorenad av giftiga tungmetallsalter.

Det finns för övrigt gott om olika tvålrecept i häftet "Kemisk tekniska recept sammanställda av Sven Englundh", utgivet av AB Mora Offset på 80-talet och sålt bl a genom Clas Ohlson. Det där häftet bör dock läsas med viss skepsis och inte utan egna kemikunskaper, det finns en del saker som verkar vara uppåt väggarna - kommafel, felräkningar i översättning mellan enheter, hopblandning av nya och äldre namn på samma kemikalier osv.

[Anders S]

Jag är inte insatt i allt detta, men tror mig veta följande:
Träaska innehåller till stor del kalium. Det lär förekomma som oxid. Löser man det i vatten blir det hydroxid, alltså lut (asklut), som kan användas som rengöringsmedel. Det verkar rimligt att det fungerar både med kalium- och natriumhydroxid vid tillverkning av såpa och tvål, men jag känner inte till detaljerna.

Uppgiften om att man skulle få karbonat vid förbränning av trä tvivlar jag på.

[esten]

Kaliumhydroxiden används för att framställa såpa , medans natriumhydroxid används vid tvåltillverkning .

Man kan byta ut natriumhydroxiden går att byta mot natriumkarbonat (målarsoda , propplösare)

Fläckurtagningstvål : galltvål
100 g hushållstvål smältes och blandas med 10 g oxgalla på vattenbad .
För att ta bort lukten av galla kan tex 0,2 g rosmarinolja el.0,1 g spikolja tillsättas .

Tvålkokning
2 kg hopsamlat fett
6 lit vatten
½ kg natriumhydroxid  (späcksten)
3 hg salt
Smält späckstenen i lite flod/regn vatten och häll detta jämte fettet i en gryta . Låt massan koka på jämn eld i 3 tim . Se upp , vill koka över .
Rör sakta . Prova om den är klar . Häll lite av masssan i en kopp kallt vatten , om den är klar Stelnar den snabbt utan synliga flottrester på ytan är det tid att fälla ut tvålen .
Lägg i saltet i små portioner under omrörning . Låt massan koka upp mellan varje saltning .
och tillsist koka en tim .
Lyft av grytan då alla föroreningar samlats på botten .
Låt den långsamt kallna och hårdna .
Skär upp tvålen dagen efter . Lägg den att torka på svalt ställe .
Den grå beläggningen runt tvålen skärs bort och används till tvätt el. såpa .
Den bruna lut som blir kvar är bra för tvätt av bleck och koppar .
Tvål av ben : samma som ovanstående men 1 kg fett till 2 kg färska okokta ben och mer späcksten

Hushållstvål
Fettavfall smältes och skummas . Härefer emulgeras fettet med en utspädd lösning av lut .
Till 100 g fett tas 100 g 5%-ig natriumhydroxid .
Blandningen kokas under omrörning tills en fin emulsion bildats Sedan tillsätts en lösning av 10 g natriumhydroxid i 60 g vatten och blandningen hålles i svag kokning i omk 2 tim .
varunder bortkokat vatten ersätts .
Att tvålen är klar ses som att massan blir likformig och sammanhängande samt att den i tunna skikt är genomskinlig .Samt att ett uttaget prov löser sig klart i vatten .
Vill inte tvållimmet bildas tillsätts mer hydroxid i små mängder till det bildas .
När tvålen är klar utfälles den med med koksalt . Lös tvålen i vatten och fäll ut igen för renare tvål .Parfymeras om så önskas med eteriska oljor el. likn.

Dessa tre tvålar är "vassare" och passar bäst till rengöring eller klädestvätt .

Pimpstenstvål :
blanda 50 g 35 gr kokosfett med 30 g finpulveriserad pimpsten eller fin sjösand och 30 g 33%-ig natriumhydroxid Efter ytterligare stund tillsätts 5 g av hydroxidlösningen och 10 g vattenglas 
Tvålen formas och får kallna .

kokostvål
50 g kokosfett smältes och får svalna till 35 gr Därefter tillsätts under omrörning en lösning av 7,5 g natriumhydroxidlösning och 2,5 g kristalliserad soda i 15 g vatten
Sedan en homogen massa bildats tillsätts ytterligare 15 g vatten och ev. luktämnen .
Massan hälles i form och får stelna .

Transparent tvål
30 g kokosfett blandas med 12 g glyserin och upphettas till 40 gr
Härefter tillsätts långsamt 30 g 33%-ig natriumhydroxid lösning
När massan blivit likformig får den stå tills allt förtvålats Då är tvålen klar
Härefter löses tvålen i 30 g alkohol under uppvärmning och får kallna .
Istället för glyserin kan socker användas

Dessa tvålar är bra som hygientvålar

[esten]

Tvåltvättmedel (pulver)
1) Upplös 80 g kalcinerad soda i 160 g vatten Filtrera om det behövs och tillsätt 600 g fint riven tvättvål . Omrör massan tills den blir likformig tillsätt ytterligare 16 g KS och pulverisera efter att massan svalnat .

2) Uppvärm 1 del oljsyra (olein) på vattenbad och tillsätt under omrörning en lösning av 1 del KS i 4 delar vatten samt därefter ytterligare 1 del KS .
Massan pulveriseras efter avsvalnandet .

3) Blanda 3 delar tvålpulver med 1-2 delar KS Detta blir ett mycket kraftigt tvättmedel
För vittvätt kan lite natriumperborat tillsättas .

[Anders G.]

Jag är inte insatt i allt detta, men tror mig veta följande:
....
Uppgiften om att man skulle få karbonat vid förbränning av trä tvivlar jag på.

Jag är insatt, det är inte Du. Du har fel.
Edit: stavning

[Anders S]

Jag är insatt, det är inte Du. Du har fel.
Edit: stavning

Något tendensiöst citat av dig. Det jag främst sa att jag tror att jag vet var något annat, som du inte citerade. Det framgår av styckeindelningen.

Anledningen att jag tvivlar på att man skulle få karbonat är att det vid fullständig förbränning typiskt blir metalloxider i askan. När den löses i vatten blir det hydroxid (lut). Direkt bildning av karbonat vid eldning känner jag inte till, men redogör gärna för vad du vet om detta. Kemiska reaktioner är ju i praktiken mer komplicerade än i skolboksteorin, så visst är jag öppen för att det kan hända fler saker, som jag inte känner till.

Karbonatisering av kalciumhydroxid till kalciumkarbonat kan ske med tiden. Dito magnesium. Vet ej med kalium och natrium. Detta används i kalkbruk, som är CaO, löst i vatten Ca(OH)2, härdar genom att ta upp koldioxid CO2, vilket ger kalksten CaCO3. Detta kallas karbonatisering.

Även vid såp- och tvåltillverkning sker det väl en karbonatisering, där luten omvandlar fettsyrornas karboxylgrupper -COOH till karbonater. (Ej helt säker på detta.) Men detta sker vid tillverkningen av tvål och såpa, inte vid förbränningen av träet.

[esten]

Anders S har rätt !
Karbonatiseringen sker med tiden .
Färsk tvål är starkt frätande och kan ge skador på hud och kläder , tvålen härdar med tiden och luten förvandlas .

Står en hel del i de andra tvål trådarna på forumet om just detta att tvål måste mogna för att vara behaglig att tvätta sig med .

[Edgar]

När man bränner trä under normala omständigheter bildas kaliumkarbonat. Kaliumoxid det talas om är oerhört reaktiv, och förenar sig med koldioxiden som ingår i förbränningsgaserna (om den överhuvudtaget hinner bildas).

Magnesium, kalcium m.fl metaller är inte alls så reaktiva som alkalimetallerna. Här bildas oxider vid bränning.

Färsk tvål är frätande, men det beror på att den är tillverkad på annat än asklut, nämligen alkalihydroxid. Här tar det tid innan den ombildas till karbonat.

Tvål- och såpatillverkning är ingen karbonatisering. I princip är det en neutralisation av fettsyra med alkali. Det kan fungera att göra tvål med alkalikarbonat som lut, men betydligt enklare och snabbare med hydroxiden.

Tyckte jag läste nånstans i tråden att "propplösare" var karbonatet. Alla propplösare jag sett innehållsdeklarationer på  innehåller hydroxiden. Inget "drag" i karbonatet som propplösare heller.

[Anders S]

Jag fick upp denna gamla tråd via slumpad tråd. Då jag mindes att jag inte var övertygad om vissa framförda påståenden kollade jag upp detta igen genom att söka på nätet. Jag får vid en snabbkoll ingen enhetlig bild, men den som preliminärt övertygat mig mest innehåller bland annat dessa punkter:

* Karbonater bildas främst vid mindre het förbränning. Vid högre temperatur bildas mer oxider. Jag tolkar det som att karbonater är mindre oxiderade förbränningsprodukter, alltså mindre förbrända, än oxider. Inte primärt att oxider omedelbart övergår i karbonater, även om det kan ske senare. (1)

* Kaliumoxid kan bildas vid högre temperatur men följer då i stor omfattning med rökgaserna ut, i ökande grad ju varmare elden är. (1)

* Lakvatten från träaska innehåller mycket mer hydroxid än karbonat:
”Wood ash leachate contained 92% hydroxide and 8% carbonate.” (2)

* Av metalljoner innehåller träaska främst kalcium. Ofta är kalium näst vanligast. Sammansättningen varierar mycket mellan olika träslag. (1)

Källor:
1) http://www.fpl.fs.fed.us/documnts/pdf1993/misra93a.pdf

2) http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/096085249190207Z

Övrigt jag kollat på som kan vara intressant (och som ger en delvis annan bild):
http://sv.wikipedia.org/wiki/Aska  (Jag är skeptisk till denna artikel då den inte alls nämner oxider som beståndsdel i aska. Den har en enda källa, som är 60 år gammal.)
http://en.wikipedia.org/wiki/Wood_ash
http://journeytoforever.org/biodiesel_ashlye.html
http://www.alcasoft.com/soapfact/history.html
http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/096195349500004Q
http://journals.lww.com/soilsci/Abstract/1993/11000/Wood_Ash_Composition_and_Soil_Ph_Following_Intense.8.aspx

[Edgar]

Som jag förstår din källa 1, så har man av olika träslag framställt aska vid 500 ^o C.  Sedan har denna aska värmebehandlats på olika sätt, för att undersöka vad som händer. Vid höga temperaturer avgår koldioxid från karbonaterna, vilket framgår av vikt/temperaturdiagrammen.

Källa 2 får jag inte tillgång till hela, men av sammanfattningen får jag för mig att det handlar om vad man ska göra med aska från förbränning av trä.

För min del tycker jag inte detta tillför något nytt i sak. Vedaska som talas om tidigare i tråden kommer förmodligen inte från eldstäder med förbränning vi 900 - 1000 ^o C

[Anders S]

Man brukar väl rekommendera björkaska som brunnit så hett som möjligt, så den blivit vit? Hur varmt kan denna brinna? Beror på eldstaden förstås. Och vad får den för sammansättning?

Jag får inte heller upp hela texten för källa 2, men det verkar som man undersökt temperaturer på 538 till 1093°C. Dock oklart vid vilken temp och trädslag man får 92% hydroxid och 8% karbonat.

[Edgar]

Källa 2 har att göra med hur man ska bli av med eller kunna använda träaska. Man har värmt askan till de olika temperaturerna (ungefär som källa 1).  Aska är ett problem för sophanteringen, därav försöken om jag fattat rätt. 

[Anders S]

Kanske relevant: hur man gör lut av träaska:

"White Ashes

Dried palm branches, dried out banana peels, cocoa pods, kapok tree wood, oak wood, (or for really white soap, apple tree wood) make the best lye ashes. Ordinary wood used in cooking fires will do.

Whatever wood is used, it should be burned in a very hot fire to make very white ashes."

http://journeytoforever.org/biodiesel_ashlye.html

I Sverige föredrog man tydligen björk. Men att det skulle brinna varmt känns igen, liksom att man vill få en vit aska.

För övrigt: Om syftet är ett annat än att göra tvål spelar kanske mindre roll, så länge man undersöker rätt saker. Jag tycker det verkar som man gör det i de källor jag citerat, men jag är inte säker på den saken.

[jesper spalding]

Hej, jag tänkte skura min trall med linoljesåpa men med tanke på priset så tänkte jag blanda egen. Jag har inhandlat kokad linolja och grönska och min tanke var att blanda dessa. Men verkar inte vara så enkelt efter att ha läst era inlägg. Blir det ingen bra effekt?

[Skogsvilde]

Hej, jag tänkte skura min trall med linoljesåpa men med tanke på priset så tänkte jag blanda egen. Jag har inhandlat kokad linolja och grönska och min tanke var att blanda dessa. Men verkar inte vara så enkelt efter att ha läst era inlägg. Blir det ingen bra effekt?

Det är en process som man måste följa.
Rätt enkelt om man följer ett recept

[korren]

Antar att "grönska" betyder såpa. Hade valt att behandla med antingen såpa eller olja. Inte blanda linolja och såpa, blir inte linoljesåpa.

Om du skall tillverka såpa av linolja behöver du kaliumhydroxid, kalielut, frätande och ganska dyrt.

[fri]

Hej, jag tänkte skura min trall med linoljesåpa men med tanke på priset så tänkte jag blanda egen. Jag har inhandlat kokad linolja och grönska och min tanke var att blanda dessa. Men verkar inte vara så enkelt efter att ha läst era inlägg. Blir det ingen bra effekt?

Menar du att priset på trall eller kanske skurning är högt?
Linoljesåpa är fantastiskt billigt, går ju att köpa svensk  premium produkt för under 110kr/ i femlitersdunk så det lär inte vara några nämnvärda summor att spara på att koka egen såpa om man inte råkar vara linodlare med egen oljepress och ett ovanligt stort behov av såpa.

[jesper spalding]

Antar att "grönska" betyder såpa. Hade valt att behandla med antingen såpa eller olja. Inte blanda linolja och såpa, blir inte linoljesåpa.

Om du skall tillverka såpa av linolja behöver du kaliumhydroxid, kalielut, frätande och ganska dyrt.

Ja precis grönsåpa skall det stå. Tidigare säsonger har jag kört med riktig linoljesåpa men kostar ju ändå 500 för en dunk och har ganska stor yta. Så tänkte prova en egen blandning. Men rekommenderar du/ni att applicera grönsåpa först och sesan olja linolja isåfall. Är det någon som prövat att blanda? Får man inte samma rena mjuka resultat?

[torbjorn]

Läs på en del om kemin bakom såptillverkning först. Det är inte så enkelt som att blanda en vegetabilisk eller animalisk olja med något alkaliskt, man måste ha koll på många detaljer för att få de kemiska reaktionerna att bete sig som man vill så att resultatet verkligen blir såpa och inte en oanvändbar sörja.
Jag kan rekommendera "Handbok i kemisk teknologi", band IV, utgiven 1949 och artikeln "Framställning av tvålar och andra tvättmedel" på sida 377 och ca 10 sidor framåt.  Boken bör gå att hitta på större referensbibliotek eller via antikvariat. Eller vänta och hoppas att den blir inscannad och utlagd på nätet så småningom av t ex Google eller runeberg.org .

[korren]

Så tänkte prova en egen blandning. Men rekommenderar du/ni att applicera grönsåpa först och sesan olja linolja isåfall. Är det någon som prövat att blanda? Får man inte samma rena mjuka resultat?

Skulle gissa på att du då får en oljad trall, mörkare resultat. Testa på några brädbitar först. Billig såpa går också bra men kan ge ett sämre resultat. Återigen det beror på din trall. Testa först.

[fri]

Tidigare säsonger har jag kört med riktig linoljesåpa men kostar ju ändå 500 för en dunk och har ganska stor yta. Så tänkte prova en egen blandning.

Om du redan har använt linoljesåpa med gott resultat undrar jag om det är så klokt att börja experimentera för att spara några få kronor och inte veta att resultatet blir lika bra och snyggt som det brukar.

Har du kunskaper om hur grönsåpa reagerar med den befintliga ytbehandlingen? Jag tror att du iofs kan tvätta ytan och börja olja den i stället, men det går knappast lättare eller blir billigare  eller snyggare än att fortsätta med linoljesåpa.

Om du inte vill slösa pengar på att köpa ny såpa kan du ju välja att lämna trallen obehandlad i stället, det är väl det lindrigaste och billigaste.

[borsdorfer]

Man brukar väl rekommendera björkaska som brunnit så hett som möjligt, så den blivit vit? Hur varmt kan denna brinna? Beror på eldstaden förstås. Och vad får den för sammansättning?

Jag får inte heller upp hela texten för källa 2, men det verkar som man undersökt temperaturer på 538 till 1093°C. Dock oklart vid vilken temp och trädslag man får 92% hydroxid och 8% karbonat.

Att få kaliumhydroxid från aska ur en braskamin eller kakelugn är omöjligt.
Om du vill framställa kaliumkarbonat är bok något bättre än björk. Blanda askan med lika viktsdelar vatten. Det som går i lösning är främst kaliumkarbonat. De fasta beståndsdelarna (främst kalciumsulfat, magnesiumsilikat och kalciumfosfat) filtreras eller dekanteras bort. Lösningen av kaliumkarbonat blandas med en suspension av släckt kalk i vatten. Resultatet blir kalciumkarbonat som filtreras eller dekanteras bort och kaliumhydroxid i lösningen.
För att få linoljesåpa förmodar jag att okokt linolja skall användas. Proportionerna mellan kaliumhydroxid och linolja är viktiga. Därför är det enklare att köpa ren kaliumhydroxid.

[borsdorfer]

Från byggnadsvård Nääs rekommenderas tvålflingor till skurgolv.
Någon som har testat detta?

Tvålflingor löses bäst av en blandning av T-sprit och vatten. Att koka tvålflingor med vatten går också bra.