Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  kontinueligt skogsbruk  (läst 10910 gånger)

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
kontinueligt skogsbruk
« skrivet: 16 dec-17 kl 16:36 »
Jag tittade nyss på en kort video om Lubeckmodellen (Silverskog) Det är presis så jag tänker. Hugg bort dom dominanta kvistiga träden och spara undervegetationen och dom klena träden. Jag gör ju också så att jag är noga med att göra utforslingsvägar över hela skiftet. Sen är jag noga med att det inte ska köras vid sidan av utan bara på vägarna. Är det blött så ska det risas så det blir spårfritt. Mycket blött så får huggningen vänta. Det ska bara huggas från Oktober till April. Jag återkommer var femte år med ny huggning.
kretslopp

Skogskunnig

  • Inlägg: 144
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #1 skrivet: 20 dec-17 kl 16:38 »
... och var femte år hugger du en tredjedel av träden, har du skrivit förut. Då är det inte många träd kvar efter 20 år = fem huggningar.

Ett svart får

  • Inlägg: 9921
    • Bohuslän
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #2 skrivet: 20 dec-17 kl 16:55 »
... och var femte år hugger du en tredjedel av träden, har du skrivit förut. Då är det inte många träd kvar efter 20 år = fem huggningar.
En femtedel av det bestånd som finns för stunden, inte en femtedel av det som fanns vid startpunkten...

Skogsola

  • Gäst
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #3 skrivet: 20 dec-17 kl 17:56 »
Det är ju bra att var och en kan bli salig på sin tro...

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #4 skrivet: 21 dec-17 kl 09:43 »
Om du är rädd om uppväxten (underbeståndet) kommer det nya träd.
kretslopp

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #5 skrivet: 22 dec-17 kl 10:56 »
Vi har ju ett litet skifte med mycket varerande åldrar mellan 120 år och 5 år eftersom tidigare ägare mest har låtit allting växa och bara huggit några stockträd för husbehov någon enstaka gång. Skogsexperterna förespråkar kalhuggning men det struntar vi i.

Jag har ju börjat gallra litet smått med bågasåg och yxa för att bygga upp ryggmusklerna igen (kan inte ännu använda motorsågen uppe utan att bli överansträngd i det skadade området) och har funderat och iaktagit en del.
Jag tycker mig se att jämfört med ett skifte som har skötts enligt experternas läror så innehåller vårt skifte mycket högre utbyte av fullgott sågvirke och mycket lägre andel pappersved och betydligt högre andel brännved.
Med tanke på att långa raka sågstockar med få kvistar är den dyrbaraste delen av sortimentet och att vi behöver brännved varje år så är ju den fördelningen fullkomligt idealisk för oss.
Det innebär att då jag blir frisk kan jag hugga bort sådana granar som inte längre växer och bygga hus av dem och endå ha skog kvar.

De halvvuxna granarna har tyvärr en del toppbrott för att tidigare ägare inte har brytt sig om att gallra bort björkar och aspar som hänger över dem men de som inte är toppbrutna kommer på sikt att producera betydligt bättre virkeskvalitet än modernt gallrad plantskog i samma ålder.

Allt beror ju på vilken sorts utbyte man vill ha men om man bara är ute efter att maximera mängden sågstock av toppkvalitet då är jag tämmeligen säker på att kontinuerligt skogsbruk ger störst utbyte per århundrade och hektar.
Att sedan dagens skogsmaskiner och utrustning inte är anpassad för den här sortens skogsbruk är ett eget problem.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

torpjens

  • Inlägg: 2372
  • Vi lever på naturens villkor
    • Södermanland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #6 skrivet: 22 dec-17 kl 13:16 »
Jag tycker mig se att jämfört med ett skifte som har skötts enligt experternas läror så innehåller vårt skifte mycket högre utbyte av fullgott sågvirke och mycket lägre andel pappersved och betydligt högre andel brännved.


Det där är intressant tycker jag. Det är precis den fördelning jag själv önskar på min lilla markplätt (10 ha). Även om jag har lite mark har jag bekanta som har mer och är mer beroende av skogens ekonomiska avkastning, därför blir det ofta samtal om hur skog ska skötas. För bekantingarna, som inte vill lägga allt för mycket tid i skogen, verkar vanlig skogsskötsel med röjningar och gallringar bäst. Min tanke är att det nog ger bra utdelning i förhållande till arbetsinsats. De röjer lite själva och lejer ut resten. Ett bestånd med kanske hälften-hälften massa och sågtimmer ger rätt bra men jag undrar hur det står sig mot det du beskriver med mer sågtimmer och mer brännved?


På min plätt röjer jag och tar stormfällen. Har haft in maskiner två gånger. Ena gången var det gammal gran med en del röta på 2 ha som fick huggas rent, andra gången en sedan långt före min tid eftersatt plantering som fick gallras igenom. Nu röjer jag lite, mest med inställningen att det ska vara vackert och promenadvänligt (om några år i alla fall) och så tar jag enstaka träd till ved och spar fina till framtiden. Förhoppningen är att få en ganska gles "skog" som består av rejäla träd till sågtimmer och halvgamla träd för ved och unga träd för kommande trädgenerationer. Vet egentligen inte vad jag håller på med men jag är glad ändå.  ;D


Inbillar mig att det du beskriver känns rätt vettigt, det borde väl bli så att om man inte sköter skogen så kväver gamla stora träd de yngre träden så de blir skräp-/bränn-ved? De ena tar för sig på de andras bekostnad liksom... Ur ett självhushållarperspektiv, där massa inte är så intressant, är det rätt idealt tänker jag. Dessutom behövs inte mycket arbete som det verkar på din beskrivning.


Beroende på mark och sånt tänker jag att det ändå kan vara bra att röja lite så man inte bara får massa allt för tät granblandad asp med fulväxta björkar i. Förstås kanske det rättar till sig med åren men det är inte kul att gå omkring i ett allt för tätt uppväxt gammalt hygge som bara består av arm- till lår-grova stammar av "skräpträd".


Allt ovan egentligen en fundering på vad jag själv håller på med och vad jag är ute efter. Jag vill ha just den fördelning du beskriver, ved och sågtimmer och jag vill helst slippa kalhugga - av rent estetiska skäl. Så jag undrar lite hur man kontinuitetsbrukar fram en sådan blandning. Kanske har jag fått en del av svaret här.


Vad är din uppfattning om hur det kommer att bli framöver i området du beskriver? Kommer något av brännveden att växa till sig och bli fint timmer eller är den så undertryckt och dålig att allt måste bort en dag?
Problemet är inte att makt korrumperar, det är att de korrumperbara söker makten.

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #7 skrivet: 22 dec-17 kl 14:47 »
Min uppfattning är att vår stora utmaning inför framtiden är att rädda så många yngre granar som möjligt från att bli toppbrutna. Tidigare ägare har som sagt inte hållit efter någonting sådant så en del skada är redan skedd men mycket går ännu att rädda men både jag och pappa har litet nedsatt förmåga i kroppen just nu och vi kan inte hugga mer än vi orkar.

Bortsett från det skulle jag inte säga att skogen har tagit någon akut skada av att inte bli skött på minst 50 år.
Det som har hänt är att de starka träden har konkurrerat ut de svaga och vi har fått dels förstaklassiga stockträd av en kvalitet som knappt förekommer i modernt skogsbruk och dels skräpträd som oftast bara duger till brännved.

Vår oskrivna skogsbruksplan för de närmaste två-tre åren är att hugga bort:

-Sådana björkar och aspar som hindrar nästa generation granar och tallar från att växa och förorsakar toppbrott.
-Innanruttna granar innan sjukan sprider sig.
-Glesa ur några granklungor som är så täta att de har slutat växa och kan ruttna.
-Björkar och aspar som själva är sjuka och kunde ge sitt livsrum åt en yngre generation.
-Vindfällen om de kommer.

På litet längre sikt räknar vi med att hugga bort:
-Granar som har slutat växa och kan bli virke till mitt framtida egna hem och snickeriverkstad.
-Ett björkbestånd som under sig har fått en undervegetation av naturliga granplantor.

Det här är ett experiment...... men vi räknar med att skiftet ger större ekonomisk vinst som självhushållningsskog än som kalhygge.

Utrustningen som jag har från tidigare är rätt storlek för att driva kontinuitetsskogsbruk. Massey-Ferguson 165 med 5 tons Gisebo kärra och Normet vajerkran.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

torpjens

  • Inlägg: 2372
  • Vi lever på naturens villkor
    • Södermanland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #8 skrivet: 22 dec-17 kl 15:35 »
På vilket sätt gör asp och björk att gran får toppbrott? Jag vet att björkar kan piska sönder granar men inte att de kan göra toppbrott, är det också genom pisk?
Problemet är inte att makt korrumperar, det är att de korrumperbara söker makten.

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #9 skrivet: 22 dec-17 kl 16:02 »
Toppskottet bryts av då det blir piskat och kvistarna blir ny topp.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Skogsola

  • Gäst
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #10 skrivet: 23 dec-17 kl 12:25 »
 Går av gör de inte av piskning. Däremot så kan de självdö. Toppbrott blir det av mycket snö i oskött skog.

Skogsola

  • Gäst
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #11 skrivet: 23 dec-17 kl 12:28 »
Lübeckmetoden går ut på att man fäller någon enstaka stor ek och inväntar självföryngring av bok och silvergran i luckan. Känns inte helt relevant på våra breddgrader.

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #12 skrivet: 23 dec-17 kl 14:17 »
Går av gör de inte av piskning. Däremot så kan de självdö. Toppbrott blir det av mycket snö i oskött skog.

Det var kanske fel i min terminologi men du vet mycket väl vad jag menar.

Att fler träd skulle brytas av snön i det som ni kallar "oskött" skog tror jag inte på.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Skogsola

  • Gäst
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #13 skrivet: 23 dec-17 kl 17:34 »
I oröjd skog blir stammarna väldigt långsmala för att de växer dåligt i grovlek men sträcker sig upp  till ljuset. Sådana stammar tål inte värst mycket snötryck. Man kan se det som en naturlig gallring när de vekaste bryts av.

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #14 skrivet: 29 dec-17 kl 16:38 »
Ja då jag tänker på det så är det faktiskt vanligt med sådana snöbrott i riktig tät klenstammig granskog....det har du rätt i.....
Jag högg bort de topplösa pålarna som stod kvar i ett sådant bestånd efter en storm med blötsnö och drog ut dem med vinsch. De blev bra ladutimmer........ fast det som blev kvar efter stormens och min gallring håller på att bli ett lämpligt tätt bestånd av fantastiskt fina stockträd med små och få kvistar så slutresultatet var inte alls illa.

Fast jag tycker att jag har sett samma fenomen i nygallrad granskog........ med skillnaden att det skogen blev väldigt gles efter det......
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Skogsola

  • Gäst
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #15 skrivet: 29 dec-17 kl 17:38 »
 Det är helt klart ett dilemma- Har man inte röjt skogen från början så får man snöbrott när man börjar att rota i den. Gallra svagt och ofta!

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #16 skrivet: 31 dec-17 kl 11:49 »
Alternativet är att gallra svagt och sällan.
Somliga förespråkar det alternativet och säger att det stöder sig på forskning. Jag vet inte vad som är bäst.

Jag vet bara att det blir mycket bättre kvalitet på virket och mycket större andel virke och mindre andel bakan då man sågar plankor och bräder av skog som har varit svagt gallrad.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

andtol

  • Gäst
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #17 skrivet: 31 dec-17 kl 12:12 »
Jag som har så lite skog, bara 3 ha, tycker det låter bra att bara göra ett litet uttag varje år. En femtedel av det nuvarande vuxna beståndet låter bra.

Skogskunnig

  • Inlägg: 144
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #18 skrivet: 01 jan-18 kl 00:51 »
En slarvigt gallrad äldre skog kanske har 1200 stammar. Om du gallrara ut en femtedel varje gång så får du:

1200
960
768
614
491
393
315
252

Om den har färre stammar när du börjar går det fortare att få ner stamantalet. Träden tar slut. Och om man gallrar så ofta som vart femte år så är skogen hela tiden instabil och i riskzonen för vind- och snöskador så det kommer att falla en hel del träd utöver de du avverkar så den blir fort gles och sen -r det bara att ta ner resterna, markbereda och plantera. Dyra gallringar och sen en olönsam slutavverkning.

Ett svart får

  • Inlägg: 9921
    • Bohuslän
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #19 skrivet: 01 jan-18 kl 08:38 »
En slarvigt gallrad äldre skog kanske har 1200 stammar. Om du gallrara ut en femtedel varje gång så får du:

1200
960
768
614
491
393
315
252

Om den har färre stammar när du börjar går det fortare att få ner stamantalet. Träden tar slut. Och om man gallrar så ofta som vart femte år så är skogen hela tiden instabil och i riskzonen för vind- och snöskador så det kommer att falla en hel del träd utöver de du avverkar så den blir fort gles och sen -r det bara att ta ner resterna, markbereda och plantera. Dyra gallringar och sen en olönsam slutavverkning.
Det kommer inte vara 252 träd efter 40 år eftersom det hunnit komma upp en del nya på den tiden...

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #20 skrivet: 01 jan-18 kl 10:02 »
Du är välkommen hit och titta på hur det ser ut i verkligheten. Om du räknar stammar så kommer antalet inte att minska utan att öka eftersom du har en flerskitad skog med mycket ungskog. Om du gör relaskopering (räknar ut volymen på varje hektar) kommer volyminnehållet att vara detsamma över tid när överbeståndet blivit utglesat kommer nytt bestånd underifrån. 
kretslopp

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #21 skrivet: 01 jan-18 kl 11:37 »
Jag tvivlar på skogskunnigs teorier......... det låter inte logiskt.......

Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Skogsola

  • Gäst
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #22 skrivet: 01 jan-18 kl 11:55 »
Stamantalet kommer kanske att vara någorlunda konstant om man räknar in underväxten. Men volymen kommer det inte att vara mycket kvar av.

Ett svart får

  • Inlägg: 9921
    • Bohuslän
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #23 skrivet: 01 jan-18 kl 13:50 »
Stamantalet kommer kanske att vara någorlunda konstant om man räknar in underväxten. Men volymen kommer det inte att vara mycket kvar av.
Volymen kommer hålla sig på en relativt jämn nivå och bara variera de 20% man avverkar var femte år. I det konventionella skogsbruket får kurvan en sågtandsform, volymen ökar gradvis till man efter 70 år kalavverkar och då går den ner på noll. Så den stora frågan är vilken modell som har störst genomsnittlig volym över längre tid?

Skogskunnig

  • Inlägg: 144
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #24 skrivet: 03 jan-18 kl 11:27 »
På 40 år hinner plantor växa till 12-15  höga träd om de startar på ett hygge, men på 40 år hinner merparten av plantorna inte ens bli 2 meter höga om de startar inne i en sluten skog. Ett litet fåtal som växt allra fortast har kanske hunnit bli 5 m. Titta på Mats Hagners ytor med Naturkultur. Där planterades till och med flera tusen plantor per hektar, både tall och gran, men nästan inga har kommit nånstans än, framförallt inte tallarna. Massor av dom har dessutom dött genom åren och då är de bestånden ändå ganska glesa.
 
Kretslopp har inte kört sin variant i 40 år än. Hagners ytor har man följt i nästan 30 år och i Siljansfors söder om Mora finns ytor som man följt i snart 100 år.

Om du redan har fullt med halvstora, medelstora och små träd och massor av föryngring och det allra mesta är gran, jamen då har du ju en blädningsskog och kan köra med blädning. Men det är ju ett specialfall som knappt existerar. Jag har bett Kretslopp att lägga in foton men än har vi inte sett nåt. Jag har frågat efter mätdata men än har vi inte sett nåt. Hur långa toppskott har plantorna inne i dina gallrade bestånd? Två-tre decimeter eller 2-3 centimeter?


kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #25 skrivet: 03 jan-18 kl 18:40 »
Jag har försökt lägga in bilder vid ett par tillfällen men inte lyckats. Det beklagar jag. Jag har gjort relaskopering (uppskattat virkesinnehåll per hektar) vid ett par tillfällen. Virkesinnehållet har varit något högre inför varje ny femårsavverkning. Trädhöjden har ökat med ca 2m och stammantalet har ökat. Fler klena stammar. Dom grövsta stammarna vid sista huggningen (i fjor) var runt 40 cm i brösthöjd och 22 - 24m höga. Det här beståndet är ett  planterat bestånd som är ¤5 år gammalt. Dvs det planterades för 40 år sen. Förmodligen 5 år gamla barotsplantor.
kretslopp

Skogskunnig

  • Inlägg: 144
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #26 skrivet: 03 jan-18 kl 19:00 »
Väldigt bra ståndortsindex, ca T33/G35, inte precis nån vanlig skogsmark.
Hur många stammar, per hektar? Idag? Hur höga är de du kallar klena och hur många är de grova?

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #27 skrivet: 18 jan-18 kl 14:32 »
Efter gallring blir det en extra stor tillväxt, det syns på årsringarna. Med mina så tätt återkommande gallringar är tillväxten stor hela tiden. Vist det är en ganska hög bonitet (tillväxtpotential) om jag ser på grannens skog. Men jag har maxat tillväxten med det här systemet! Ändå blir det betydligt bättre kvalité på mina träd med mindre kvist.
kretslopp

Skogskunnig

  • Inlägg: 144
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #28 skrivet: 22 jan-18 kl 16:27 »
Nej, tyvärr, du ökar inte tillväxten när du gallrar. Du sänker hela beståndets tillväxt. Det du ser är att träden växer till sig nertill på stammen men inte upptill. Man kan till och med råka ut för att höjdtillväxten sjunker en aning om man gallrar hårt. Så det du ser är att träden får sämre form, blir mer koniska (större avsmalning) och det tar 10-15 år innan de återfår den tidigare stamformen.

Intressant att du inte svarar på enkla frågor...

Hur många stammar, per hektar? Idag? Hur höga är de du kallar klena och hur många är de grova?

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #29 skrivet: 29 jan-18 kl 09:47 »
Både av praktisk lärdom och av teoretiskt kunnande och läsande av försök; tillväxten ökar alltid på kvarvarande träd vid gallring. - Toppskotten blir alltid längre efter gallring. Trädavsmalningen blir i genomsnitt bättre eftersom dom frodvuxna knaggiga tas bort när jag gallrar. Som tidigare sagt; antalet stammar har inte minskat, vid relaskopering kan jag konstatera att volymen per areal ökar. Jag har följt Mats Hagens försök dom liknar inte min skog als. Det är trettiotvå år sen jag kom hit och började bruka skogen. Trädhöjden  varierar, men ser jag till dom högsta  träden så ligger den mellan 18 och 22 meter. Flera av dom kan jag också beteckna som klena. Toppskottstillväxten i underbeståndet ökar alltid rejält efter gallringen, även på små plantor mellan 20 och 40 cm ligger den på nu.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #30 skrivet: 31 jan-18 kl 10:41 »
Skogsbruk, du frågar efter antalet stammar per hektar, det vet jag inte för jag har inte räknat dom. Jag mäter i stället in min skog med relaskopytor, för då får jag veta vilket virkesinnehåll jag har.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #31 skrivet: 08 feb-18 kl 09:35 »
Skogskunnig, hur har du det? Driver du eget skogsbruk? Beskriv för oss hur du gör.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #32 skrivet: 24 mar-18 kl 09:06 »
Har du övergrova träd så låt dom stå. Hade själv ett par grova granar där Sydved lovade köpa dom grova  stockarna, men det blev bara vrak och inget betalt.
kretslopp

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #33 skrivet: 31 mar-18 kl 09:51 »
Ja det är märkligt att de kasserar övergrovt för alla som har varit i bakändan av en blocksåg och tagit undan plankor och bräder och bakan vet ju att övergrovt virke ger det överlägset bästa utbytet vid sågning. Mycket virke och litet bakan.
Volymen är stor i förhållande till omkretsen och bakanen blir tunna eftersom rundningen är långsam.

Dessutom finns det fullgott kärnvirke till fönstersnickeri inne i övergrova tallar. I klenare tallar är kärnan så liten och full av invuxna torrkvistar att den inte ger någonting men då tallen börjar bli 150 år eller mer och litet platt i toppen då blir det riktigt fönstervirke.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Skogsola

  • Gäst
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #34 skrivet: 31 mar-18 kl 10:18 »
 Problemet är att de väldigt grova stockarna är så få att sågverken bryr sig inte om att dimensionera anläggningarna för att kunna ta emot dem. Men en liten mobil bandsåg kan ta dem.

Thomas_

  • Inlägg: 2203
  • Biodlare sen tidigt 90-tal. Finsnickare sen -97.
    • Skåne
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #35 skrivet: 31 mar-18 kl 19:31 »
En annan aspekt är ju att de har brist på uppvärmningsved i skogsindustrin, inte minst i pappersindustrin. Och de övergrova stockar som klassats som "vrak" går väldigt ofta till just bränsle där.

Att behålla dem för egen vedproduktion, alternativt sågning i mindre bandsågverk är ofta en god idé för skogsägaren.
Egenföretagare som lever på bin, pollineringstjänster, avel och drottningodling, uthyrning av bisamhällen till företag och privatpersoner, samt honungsförsäljning. Bedriver Buckfastavel sedan 1996, är lärare på Fristads Folkhögskolas utbildning i Yrkesbiodling, samt är regional Bihälsorådgivare.

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #36 skrivet: 23 maj-18 kl 16:51 »
Sommaravverkning är dåligt för omgivande skogar för det ökar barkborre och andra insektsangrepp. Det är också förödande för alla häckande fåglar och andra djur. Så det hör inte hemma i  ett varsamt skogsbruk. Eller någon skogsskötsel över huvud taget.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #37 skrivet: 23 maj-18 kl 17:15 »
I handboken står det att man ska ha mer än 20 meter mellan stickvägarna. Det tycker jag är förödande. Stickvägarna ska ju vara så tätt för att ingen maskin ska behöva lämna vägen. Varken vid gallring eller utkörning. Körs det kors och tvärs över känsliga  rötter blir det bara en massa stormfällning, tillväxthämmande skador och röta. Dom råden som står i handboken är inte tillämpliga för den som är rädd om sin skog.
kretslopp

TW

  • Inlägg: 2684
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #38 skrivet: 23 maj-18 kl 22:59 »
En fullstor kran på en skogsmaskin har väl över 10 meters räckvidd. Det är väl så de räknar.

Om skogsbruket är i liten skala så man kör med vajerkran då kan man ha upp till 100 meter mellan stickvägarna utan att man någonsin behöver köra utanför vägarna.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

kretslopp

  • Inlägg: 2246
  • mindre gård, nästan självförsörjande, pensionär.
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #39 skrivet: 24 maj-18 kl 11:04 »
 Men i praktiken, när jag ser averkningsmaskin i gallring, så kör dom kors och tvärs. Virkesutköraren rättar sig efter hur virkesbuntarna ligger och kryssar sig fram till dom. Så i stället för att ha givna vägar blir det kors och tvärs vägar som upptar större areal än om det lagts ut bestämda vägar, samtidigt som beståndet skadas.
kretslopp

Ett svart får

  • Inlägg: 9921
    • Bohuslän
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #40 skrivet: 24 maj-18 kl 11:39 »
Man kan ju göra som i bergen i Oregon och spänna upp en wire och hämta timret med linbana

Klasb

  • Inlägg: 536
    • Gotland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #41 skrivet: 24 maj-18 kl 11:57 »
fungerar dåligt i gallring


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

755 gäster, 8 användare (2 dolda)
xaelanar, kretslopp, malle h, gruvtrollet, Stengrim, Banelinjen

* Forum

* Om tidningen Åter



- Bästa tidning jag någonsin har läst!
/Jeya M

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser