"You ain´t seen nothing yet".....
Dom kan smälla på ganska rejält när de gör upp rangordningen och som jag har förstått det.
Efter att ha studerat min systers ena get (hon hade två) får man vara glad så länge de inte ger sig på grannarna eller de gäster man faktiskt vill ha kvar ett tag. Med tanke på den andra tråden om stängslingen...
Mig hatade hon innerligt och det var ömsesidigt kan jag tala om
. Jag försökte verkligen fjäska för henne men lyckade aldrig. Det var bara min syster som "dög" fast jag krusade med godsaker och gullegull. TJONG! Upp på bakbenen och TJONG! jag höll mig undan.....
Den geten lyckades förutom att äta upp posten i tid och otid (de gillar dagens tidning bäst och räkningar men inte fönster på fönsterkuvert. Det tycker dom inte om, de spottar ut fönstret och tuggar i sig räkningarna....alternativ ekonomi kallas det), paralysera halva grannskapet så att de inte vågade ta sina söndagspromenader. En gång följde hon med en jägare som passerade på rådjursjakt och förstörde hela hans dag...(fast det var vi väl inte precis ledsna för men min syster var tacksam för att han inte sköt henne när hon försökte sno hans matsäck).
Detta charmtroll lever tyvärr inte länge utan hon dog förra sommaren efter en kortare tids sjukdom. Men hon har satt sina spår i historien.
Lycka till iallafall med era små getter. har ni haft dom länge? Jag gissar att rangordningen blir tydligare med tiden och att det då blir lugnt men jag är långtifrån säker.
Frid Kokopelli Mana som föredrar hästar som också kan vara hårda mot varandra.
