Höjd villaskatt och svartjakt: Lars Ohly

[take]

Hmm.  Sparbankerna ägs inte av låntagarna utan av huvudmännen, vilka oftast utgörs av kommuner ioch landsting. Och Swedbank har gått ifrån det vet jag inte. Hur det är med länsförsäklringar vet jag inte heller.

Länsförsäkringar ägs av sina försäkringstagare, precis som "dina försäkringar", ett såkallad omsesidigt försäkringsbolag. Länsförsäkringen lade för mycket pengar på hög och hadde då råd att starta en bank.

[Filip Skräplund]

Det var Landshypotek jag menade, inte Länsförsäkringar.
Jag får lite utdelning därifrån varje år, i relation till lånebeloppet.

[Jerker Nordlund]

Bankvärden är ett kontinuum med små medlemsägda sparkassor i ena ändan och jättelika multinationella hydror vilka  kontrollerar kapitaltillgången globalt  i den andra.

Dessa kan etiskt och funktionsmässigt betraktas var och en för sig, men sammantaget förvaltar de ett betalningssystem med vissa brister vilka kollektivt kan kritiseras.

I huvudsak kritiseras räntan (från fördelningssynpunkt) och den okontrollerade ökningen av kapitalmängden, FRB - Fractional Reserve Banking (från stabilitetssynpunkt) . Fenomenen har delvis olika bakgrund, men sammantaget skapar de ett ockerliknande övertag på marknaden för den som kontrollerar penningmängden - dvs bankerna själva.

[Jerker Nordlund]

Länsförsäkringar ägs av sina försäkringstagare, precis som "dina försäkringar", ett såkallad omsesidigt försäkringsbolag. Länsförsäkringen lade för mycket pengar på hög och hadde då råd att starta en bank.

Länsförsäkringar är det enda försäkringsbolag jag övervägt att dra inför tinget. Få se om jag får tid med det. So much för "försäkringstagarnas eget bolag" .  Måste vara de andra försäkringstagarna i så fall.

[Mangan]

Att leva på ränta är fundamentalt fel.  Det är utsugning. Att däremot leva på sitt kapital i form av kunnande eller genom investering i affärsverksamhet är inte fel, därför att kunnandet är en process som genererar värde i sig genom att omsättas - vilket inte kontanter gör och affärsverksamhet innebär ett risktagande, vilket inte utlåning mot säkerhet gör.

Jadu, det där med att ränta är utsugning, det håller jag inte alls med om, men strunt i det. :-)

Men vinst på kapital investerade i fastigheter borde då vara okej, så för att återkomma till fastighetsskatten och -priserna, varför skall just de dämpas?

[Mangan]

TIllgången på fastigheter är begränsad, nybyggnationen av bostäder till trots. Detta bweror på en språkförbistring. En fastighet är inte ett hus. En fastighet är lagfarten över marken som huset står på. Tillgången på sådana ökar inte när tillgången på kapital ökar.

En liten passus. Det du säger är fel, antalet fastigheter ökar mest hela tiden, när efterfrågan på villor ökar, skapas det nya villafastigheter.

Du har även det att priset på en fastighet är beroende av vad den innehåller (hyreshus tex), vilket kan ändras på grund av efterfrågan.

Att man inte kan skapa mer mark är förvisso helt sant, men användsningområden av den mark som finns och indelningen i fastigheter (och därmed antalet lägenheter) påverkas av efterfrågan.

[Jerker Nordlund]

En liten passus. Det du säger är fel, antalet fastigheter ökar mest hela tiden, när efterfrågan på villor ökar, skapas det nya villafastigheter.

OK - antalet fastigheter ökar kanske, men den totala arealen ökar inte. Avsyckningen har ju i sig ett värde som återspeglar en tjänst utfört av lantmäteriet. Detta värde kan dock vara negativt, om styckningen är jord på ett sådant sätt att användningen av arealen försvåras.

Du har även det att priset på en fastighet är beroende av vad den innehåller (hyreshus tex), vilket kan ändras på grund av efterfrågan.

Prisökningar på grund av realinvesteringar är inget konstigt. En fastighet med ett hyreshys på är mer värd än en fastighet utan ett hyreshus på, i vart fall om du befinner dig i ett område där folk vill bosätta sig hellre än att bruka jordbruksmarken (Det finns exempel där fullgoda hyreshus har fått ett negativt värde - fastigheten skulle värderas upp om husen försvann)

Det luriga ligger i det där med "ökad efterfrågan". Spelet mellan tillgång och efterfrågan är en  marknadsliberalismens blinda fläckar, vilket är synd, eftersom det är teorins centralpunkt (liksom att det är synd att mervärdesteorin inte fungerar eftersom marxismen bygger på den). "Ökad efterfrågan" låter ju fint, det låter ju som om det finns fler personer som vill skaffa sig bostäder. Men ökad efterfrågan kan också innebära mer kapital att köpa fastigheter för - den psykologiska efterfrågan kan vara densamma, men den nominella möjligheten att lägga upp kapital har ökat. Det är det här som är drivkraften bakom fastighetsspekulationen - bankerna överproducerar kapital för utlåning vilket i sin tur trissar upp fastighetspriserna, vilket i sin tur skapar ökad psykologisk efterfrågan eftersom alla vill äga det som stiger i värde, vilket skapar mer möjligheter för bankarna att tjäna pengar på andras skuldsättning, vilket till slut leder till krascher med genomsnittliga 20-årsintervaller, vilket ofta leder till att skattebetalarna får betala pengar för att upprätthålla betalningssystemets funktion. (samt att en del av spekulanterna lyckats sälja i tid och i fortsättningen kan "försörja sig" som rentierer)

Att man inte kan skapa mer mark är förvisso helt sant, men användsningområden av den mark som finns och indelningen i fastigheter (och därmed antalet lägenheter) påverkas av efterfrågan.

Det går också bra att skapa nya bostäder helt utan kapital. Amishfolket bygger ofta det nygifta parets hus under bröllopsfesten. När festen är färdig står huset klart att flytta in i - utan en krona i lån eller framtida räntekostnader.

[Ulric Eriksson]

det är synd att mervärdesteorin inte fungerar eftersom marxismen bygger på den

Men aaargh!

"Mervärdesteorin" fungerar per definition, eftersom den bara är en direkt följd av hur Marx definierar värde. Definierar man värde på något annat sätt, t.ex. värde = pris i kronor, fungerar den förstås inte.

[Jerker Nordlund]

Men aaargh!

"Mervärdesteorin" fungerar per definition, eftersom den bara är en direkt följd av hur Marx definierar värde. Definierar man värde på något annat sätt, t.ex. värde = pris i kronor, fungerar den förstås inte.

Definitionen kanske funkar, liksom att definitionen av tillgång, efterfrågan och marknadspris funkar.

Men mervärdesteorin klarar inte av Per Gessle-provet.  En fungerande ekonomisk teori måste kunna förklara hur man kan bli miljardär genom att sjunga trallala genom stan hela dan - och här uppvisar mervärdesteorin betänkliga svagheter.

Däremot lyckas den rätt bra med att förklara hur kapitalackumulation kan uppstå i en icke-kreativ industrimiljö, även om den inte skiljer hur på avkastningen från främmande och eget kapital, vilket är teorins egentilga svaghet. 

[Ulric Eriksson]

Fast det gör ju inte hållfasthetslära eller strängteorier heller.

[Jerker Nordlund]

Fast det gör ju inte hållfasthetslära eller strängteorier heller.

Slingra dig inte nu - de är inte ekonomiska teorier. Även om kvantfysiken kan förklara allt upp till en grodas storlek, vem det nu var som sade det.

[Mangan]

"Ökad efterfrågan" låter ju fint, det låter ju som om det finns fler personer som vill skaffa sig bostäder.

Eller skaffa sig villa istället för att hyra(*), eller att de vill köpa större, eller att de vill köpa fler (fritidshus, "townhouse"). Och då har vi helt bortsett från fastigheter som inte är privatbostad åt ägaren, vilket är en icke alls föraktligt del.

Att fastigheter (och häri inkluderar jag fastighetstillbehören, såsom byggnader) skulle vara någon slags "oelastisk vara" det köper jag inte. Det skapas villaområden både här och var. Och det rivs hyreshus både här och där.

Återigen, varför skall pengar investerade i fastigheter motarbetas? Pengar som arbetar är väl helt okej?

(*) Efterfrågan på mark per hushåll går därmed upp.

[Mangan]

Det vore bra om moderatorn gav fan i att ändra mitt inlägg...

[Jerker Nordlund]

Att fastigheter (och häri inkluderar jag fastighetstillbehören, såsom byggnader) skulle vara någon slags "oelastisk vara" det köper jag inte. Det skapas villaområden både här och var. Och det rivs hyreshus både här och där.

Med fastigheter menar jag mark, inte byggnader. Marken är inte elastisk. Den töjer inte på sig bara för att priserna på den går upp.   

Ett undantag här utgör de s. k. tredimensionella fastigheter som nu börjar bli allt vanligare. Om du kan köpa fastigheter på höjden ökar tillgången på dem, vilket dock på det stora hela kommer vara en ganska marginell ekonomisk verksamhet.

Återigen, varför skall pengar investerade i fastigheter motarbetas?

Det som skall motarbetas är att nytt kapital produceras genom skuldsättning. Med en ökad fastighetsskatt minskar incitamentet att finasinsiera sitt fastighetsinnehav genom skuldsättning. 

Pengar som arbetar är väl helt okej?

Pengar arbetar inte. Människor arbetar. Och maskiner. Pengar är ett medel för handelsutbyte eller för att allokera resurser, dvs tala om vilka insatser som skall göras vart.

Det är OK att handla och det är OK att ha planer om vad man vill göra. Det som inte är OK är att tjäna pengar på att inneha pengar och låta andra betala för att själva ta den ekonomiska risken för sin egen skuldättning.

[Jerker Nordlund]

Det vore bra om moderatorn gav fan i att ändra mitt inlägg...

Jag har ibland svårt att se skillnad på "citat" och "ändra"-knappen i de trådar jag är moderator. Jag kan trösta dig med att det är till mycket mer obehag för mig än för dem vars inlägg jag tillfälligtvis lyckas ramponera.

[Mangan]

Med fastigheter menar jag mark, inte byggnader. Marken är inte elastisk. Den töjer inte på sig bara för att priserna på den går upp.

Det var liksom lite märklig uppdelning du gör där.

Jordabalken, kap 2
"   
1 § Till en fastighet hör
byggnader, ledningar, stängsel och andra anläggningar som har anbragts inom fastigheten för stadigvarande bruk,
på rot stående träd och andra växter,
naturlig gödsel." 

Marken töjer sig inte, bostadsområdena gör det. Ändring av användningsområde beror på efterfrågan. Från åker i träda för 20.000:-/ha till tomtmark med priset över 5 miljoner per ha (ingår kommunalt VA, men i alla fall).

Det som skall motarbetas är att nytt kapital produceras genom skuldsättning. Med en ökad fastighetsskatt minskar incitamentet att finasinsiera sitt fastighetsinnehav genom skuldsättning. 

Det där stämmer då rakt inte.

Oberoende av hur människor finansierar sin bostäder så betalar de lika mycket i fastighetsskatt.
Lånar man däremot 10 miljoner för att köpa näringsfastighet utan bostad, betalar man ingen fastighetsskatt alls.

Fastighetsskatt är en boskatt. Bra eller dåligt, men den styr i varje fall inte hur man finansierar sin bostad. Är det dit du vill komma, tycker jag du skall titta på kapitalskatten och dess pendang ränteavdraget.

[Ulric Eriksson]

Slingra dig inte nu - de är inte ekonomiska teorier. Även om kvantfysiken kan förklara allt upp till en grodas storlek, vem det nu var som sade det.

Det är inte jag som slingrar mig. Det var du som påstod att mervärdesläran inte fungerar därför att den bara förklarar mervärde. Den är olyckligt fri från recept på krusbärsmarmelad också.

[Jerker Nordlund]

Det var liksom lite märklig uppdelning du gör där.

Jordabalken, kap 2
"   
1 § Till en fastighet hör

Tillbehören ökar ja. Där har du också kärnfrågan i den oenighet jag och Bo uppnådde vad gäller fastighetsskattens utformning. Jag ville beskatta tillbehören hårdade än han, dock lindrigare än vad som är fallet idag. Jag tog intryck av Bo där, men inte hela vägen ut och gör man inte det blir det svårt att fortsätta tala med Bo.

Det där stämmer då rakt inte.

Oberoende av hur människor finansierar sin bostäder så betalar de lika mycket i fastighetsskatt.
Lånar man däremot 10 miljoner för att köpa näringsfastighet utan bostad, betalar man ingen fastighetsskatt alls.

Fastighetsskatt är en boskatt. Bra eller dåligt, men den styr i varje fall inte hur man finansierar sin bostad. Är det dit du vill komma, tycker jag du skall titta på kapitalskatten och dess pendang ränteavdraget.

Ökad fastighetsskatt minskar viljan att dra på sig lån eftersom det kan vara svårt att få en avkastning som täcker både räntan och hyran. Fastighetsskaten driver alltså ner både räntan och priserna. Fastighetsskatten drar samtidigt effektivt in inkomster till staten som annars hade hamnat i kapitalutlånarnas fickor.

Med eget kapital blir förlustriskerna mindre. Då har man bara fastighetsskatten att betala. För eget boende är dessutom inte förlustrisken lika känslig som för en uthyrning eller annan affärsdrivande verksamhet.

[Jerker Nordlund]

Det är inte jag som slingrar mig. Det var du som påstod att mervärdesläran inte fungerar därför att den bara förklarar mervärde. Den är olyckligt fri från recept på krusbärsmarmelad också.

Det var synd det.

Om marxisterna hade försökt skapa ekonomiska incitament med hjälp av krusbärsmarmelad hade de nog lyckats bättre.

Jag skall läsa på lite om mervärdesteorin och kanske återkomma med den i en annan tråd. Men nu måste jag skapa ett överenskommet mervärde på 12,5 % åt min egen arbetsköpare.


*tillägg*

Mervärdesdefinitionen har jag inget större problem med. Det är mervärdesteorin som inte håller måttet.

[Jonian Noxha]

Ytterligare ett tecken på att Betsson fortsatt håller en stark position och att de är på alerten i spelbranschen är att de redan den första dagen för licensansökningar här skickade in sin ansökan till Lotteriinspektionen.