Gammal åker jäklas med nybörjare

[andreasm]

Hej,
Jag hade tänkt att få fart på och så vall på en åker som inte plöjts på minst 10 år, bara slagits för ensilage. Delar av åkern är väldigt sank och eftersom den inte plöjts på länge så är det en hel del grova rötter som växt in från omkringliggande björkar.
Det var med andra ord inte de bästa förutsättningarna för en nybörjare som aldrig plöjt förut... Efter lite trixande fick jag plogen inställd så att det gick som en dans på de väldränerade delarna; men de övriga delarna liknar mer ett militärt övningsfält som använts för handgranatkastning...
Jag har börjat harva för att försöka få lite ordning på det men det är som sagt enormt mycket tuvor.

Jag hade inte förväntat mig ett perfekt resultat i år utan får förhoppningsvis ordning på det hela efter några år, men nu vet jag faktiskt inte riktigt vad jag ska göra? Harva till det ser hyfsat ut (vet inte om det går...)? Plocka tuvor (massvis...)eller bara låta dem ligga och försöka välta ned dem så gott det går? Sedan så in något (gräs?), slå det, och sedan plöja om det igen till hösten?

Jag började dika förra sommaren men det har inte riktigt gett den effekt som jag hoppades ännu...

Tips mottages tacksamt...

/Andreas

[Xoot]

Två viktiga frågor.
Vad har du för traktor och vad har du för slags redskap?

[Halte]

Jag har inte börjat än men jag mina förutsättningar är som dina.. Min kompis som är heltidslantbrukare sa åt mig att köpa en skålsvans och köra med istället för harven.
Citat:"Det är förvisso omodernt men det kommer göra ett betydligt bättre jobb än en harv efter du misslyckats med plöjningen"

Så en sådan ska jag köpa inför höstens misslyckade plöjning

[Xoot]

spadrullharv, tallriksharv, pinnharv.

[Tjalve]

 Det ju ingen tvekan om att det blir bättre om man sprutar ihjäl vallen innan man börjar köra sönder den. Men det ju försent nu. Tallriksharv eller skålsvans för att dela tuvorna hjälper sedan lite regn så de börjar ruttna. Det brukar vara svårt att få ordning på en åker med gammal vall första året. Är det mycket tuvor kvar vid sådd är det risk för att de kommer i ensilaget om man slår nära marken första året, kan vara bättre med säd och tröskning då. Det enda man kan göra är upprepad mekanisk bearbetning och hoppas det blir bättre andra året då man sår in vallen igen. Kör på hösten hjälper också.
Vad gäller dikning tar det ibland lite tid för vattnet att leta sig fram till de nya rören så det blir nog också bättre med tiden.

[andreasm]

Två viktiga frågor.
Vad har du för traktor och vad har du för slags redskap?

Inte så mycket ;-) En MF 135:a och en fjäderharv. En lite tuffare harv hade nog inte skadat...

Det ju ingen tvekan om att det blir bättre om man sprutar ihjäl vallen innan man börjar köra sönder den. Men det ju försent nu. Tallriksharv eller skålsvans för att dela tuvorna hjälper sedan lite regn så de börjar ruttna. Det brukar vara svårt att få ordning på en åker med gammal vall första året. Är det mycket tuvor kvar vid sådd är det risk för att de kommer i ensilaget om man slår nära marken första året, kan vara bättre med säd och tröskning då. Det enda man kan göra är upprepad mekanisk bearbetning och hoppas det blir bättre andra året då man sår in vallen igen. Kör på hösten hjälper också.
Vad gäller dikning tar det ibland lite tid för vattnet att leta sig fram till de nya rören så det blir nog också bättre med tiden.

Så om jag lämnar tuvor och är försiktig när jag slår (slår lite högre) så borde det funka. Jag har kört såpass med harven att de är ganska "urskakade". Och sedan plöja igen i höst alltså!

Får hoppas vattnet hittar diket snart :-)

[Karlsdotter]

Jag skulle ha trädat jorden om det varit så mycket tuvor i den . Så då harvat och harvat tills den varit fin och slät . Samlat och kört bort alla tuvor och använt dem att fylla igen nån ojämnhet med på annat ställe där man sen fyller upp med annan jord . Då komposterar de och man får bättre nytta av dem .
Varje mm av en avhuggen kvickrotsrot är nog för att starta en ny planta och i slutänden har du mer ogräs än när du startade .
Så i det fallet är inte skålsvansen eller andra skärande "harvar" bra .

Att spruta hjäl vallen innebär att du sprider glyfosfat på åker som sedan stannar längre än vad vetenskapen säger , det ger geneffekter också och studier visar att folk blir sjuka av det på sikt .

[andreasm]

Jag skulle ha trädat jorden om det varit så mycket tuvor i den . Så då harvat och harvat tills den varit fin och slät . Samlat och kört bort alla tuvor och använt dem att fylla igen nån ojämnhet med på annat ställe där man sen fyller upp med annan jord . Då komposterar de och man får bättre nytta av dem .
Varje mm av en avhuggen kvickrotsrot är nog för att starta en ny planta och i slutänden har du mer ogräs än när du startade .
Så i det fallet är inte skålsvansen eller andra skärande "harvar" bra .

Att spruta hjäl vallen innebär att du sprider glyfosfat på åker som sedan stannar längre än vad vetenskapen säger , det ger geneffekter också och studier visar att folk blir sjuka av det på sikt .

Nä, någon besprutning blir det inte fråga om, jag har inte så bråttom att nå ett bra resultat - jag har lyxen att gå och harva (!) med den här åkern ett tag, så att säga 

Om jag ska låta det gå i träda, då harvar jag alltså vidare med jämna mellanrum hela sommaren? Det är dock så ojämnt plöjt att jag måste plöja om vissa bitar i höst - plöjer man även upp det som legat i träda igen eller hoppas man att harven gör sitt och det bara är att så nästa vår?

[Xoot]

Du verkar ju ha en plog så den biten har du löst.
Sen tycker jag du ska skaffa dig en kultivator och några pinnharvar i sektioner.

Kultivatorn hjälper dig, direkt, något enormt med vattenavrinningen samt luckrar jorden fin.
Pinnharvarna hjälper dig att jämna allt. Behöver inte ta så lång tid.

Kultivatorn och pinnharvarna hittar du tillsammans för max 1.000kronor på rätt ställe.
C-harven hade jag sålt och önskat lycka till hos den nya ägaren.

kultivatorn och pinnharven funkade jättebra för mig när jag drog med fyrhjuling och grålle.
Pinnharvarna kan du köpa lösa och göra en dragbalk av valfri stock. Kapa in snitt med motorsåg för snörena.

En gång när det var alldeles jävligt med tuvor överallt efter dålig plöjning så körde jag en spadrullharv.
Annars hjälper ihärdigt körande med tidigare nämnda redskap.

[Karlsdotter]

Vitsen med trädan är att trötta ut ogräset . Så det ska inte få chansen att växa till och fröa av sig . Lite som ogräshackningen i en trädgård .
Med harven så drar man upp ogräset med rötterna och placerar det på ytan där det torkar och dör , det som hamnade lite under ytan och kommer igen tar man nästa harvning , osv osv tills åkern är ogräsfri .
Ogräset som man tagit död på ger lite extra näring .
Vissa harvar brukar vara bra på att fastna igen med rotogräs som kvickrot så då kan man åka ut till en kant och skaka ur harven där och ev bränna rötterna . Eller flytta dem .

En kultivator med pinnar är ett bättre val än en med skivor .

[Tjalve]

Svartträda är ju miljövidrig, för att använda ett alternativ ord. Leder till näringsläckage och är inte rekommenderat numera.
Så in med ettårsgräs och slå det det blir på sensommaren. Nästa år går det bättre.

[Karlsdotter]

Inte mer miljövidrigt än att sprida kemikalier på åkrarna som dödar allt mikroliv för långa tider framöver och som ger skador på gener hos allt levande .

Så du tål inte att bli emotsagd ? 

[Anders S]

Jag tror det hade varit bättre att först putsa ner tuvorna med betesputsare eller en gammaldags slaghack. Kanske även att hålla på och putsa vallen i ca ett år, med några putsningar per år. Då omsätts stagnerad organisk substans i tuvor, förna och rötter och du får bättre omsättning och mer tillgänglig näring i marken.Du motverkar även en del besvärliga rotogräs om du har sådana. Och först därefter plöja.

Som läget är nu har jag inget att tillägga till de förslag du har fått.

[Tjalve]

Inte mer miljövidrigt än att sprida kemikalier på åkrarna som dödar allt mikroliv för långa tider framöver och som ger skador på gener hos allt levande .

Så du tål inte att bli emotsagd ? 

Det är nog bättre du ställer den frågan till dig själv.
När du ändå är igång kan du väl presentera lite stöd för dessa genskador.

[andreasm]

Tack för alla goda råd!
När grannbonden kom med gödsel trodde jag att det skulle bli någon rolig gliring men antingen så är han väldigt snäll eller så var han uppriktig när han sa att det inte var "sååå" farligt och att det är ett helsike att bryta såpass gammal vall 

Jag kommer att göra så här; de mindre delar som är helt katastrofala (kanske 15% av ytan) kommer jag att fortsätta att harva under sommaren (jag kunde inte ens plöja igenom överallt pga rötter & sankt) och övriga delar kommer jag att ordna en "tuvsamlarfest" för ungarna under en heldag  Förhoppningsvis blir det så rent att jag kan köra en såmasking utan större problem... Jag tror jag satsar på en blandning av ettårigt gräs + vall.
Sen får jag hålla tummarna hårt :-)

[Karlsdotter]

Det är nog bättre du ställer den frågan till dig själv.
När du ändå är igång kan du väl presentera lite stöd för dessa genskador.

Är så många artiklar så , men några . Det handlar om GMO , MEN det är i grödor där man genmodifierat för att kunna spruta mer med round-up . Så inte GMOt som man tror är det största hotet utan den ökade användningen av glyfosfat .

http://www.theecologist.org/News/news_analysis/2176082/deformities_sickness_and_livestock_deaths_the_real_cost_of_gm_animal_feed.html

http://www.i-sis.org.uk/GM_Soy_Linked_to_Illnesses_in_Farm_Pigs.php

http://www.nationofchange.org/first-long-term-study-released-pigs-cattle-who-eat-gmo-soy-and-corn-offers-frightening-results-13723

http://intellihub.com/farmer-reports-gmos-causing-deformities-birth-defects-in-piglets/

Det är bara att fortsätta att läsa , google är din vän .

[Tjalve]

Är så många artiklar så , men några . Det handlar om GMO , MEN det är i grödor där man genmodifierat för att kunna spruta mer med round-up . Så inte GMOt som man tror är det största hotet utan den ökade användningen av glyfosfat .

http://www.theecologist.org/News/news_analysis/2176082/deformities_sickness_and_livestock_deaths_the_real_cost_of_gm_animal_feed.html

http://www.i-sis.org.uk/GM_Soy_Linked_to_Illnesses_in_Farm_Pigs.php

http://www.nationofchange.org/first-long-term-study-released-pigs-cattle-who-eat-gmo-soy-and-corn-offers-frightening-results-13723

http://intellihub.com/farmer-reports-gmos-causing-deformities-birth-defects-in-piglets/

Det är bara att fortsätta att läsa , google är din vän .

Peer review artiklar är en bättre vän, vilket ingen av dessa artiklarna verkar vara.

[Karlsdotter]

Om du letar på din favvoplats så ska du se att det kommer fram även där .

Artiklar har även funnits i tex ATL och jordbruksaktuellt

[Jocke]

Hade jag brutit en gammal vall så hade jag höstplöjt den och sedan brukat till den på våren med en skålsvans alt spadrullsharv när jorden reder sig. Sedan svart trädat den fram till Augusti o då sått in den med ny vall.
Slipper mkt av ogräset då samtidigt som gräset har lättare att etablera sig då utan hjälp av fånggröda.

[Rubensgården]

Jag är också nybörjare. De grövsta tuvorna brukar jag försöka pricka med traktorns framhjul så att den slås sönder.

[kretslopp]

Att riva upp gammal vall, och få till en bra såbädd är inte enkelt! Att börja på "rätt" sätt är att först slå eller betesputsa. Därefter ska grässvålen rivas sönder. Lättast går det med talriksharv eller spadrulharv, men det går också bra med kultivator eller fjäderharv. Generellt gäller att harvpinnarna ska vara högt ställda så att dom bara tar lite i marken. Du ska köra många gånger också på tvären. Nu först är det dags att plöja.
När plöjningen harvas ska det helst vara tort väder och solsken, talriksharv är inte så beroende av det. När du börjar ska harvpinnarna vara högt ställda så att du inte vänder upp plogtiltan och får upp stora torvor. Det ska bara riva lite grand. Du ska alltid börja med att harva långsmed plogtiltorna, samma riktning som du plöjde. När du nu harvat flera gånger och jorden känns lucker kan du så.
Vinter med käle är din bästa vän, så om du höstplöjer och sen väntar till våren med harvning och sådd så vinner du mycket. 

[n annesch]

Jag fann att det var svårt att få tag på högstråiga kornsorter. Det som fanns tillhands var kortstråigt och anpassat för Roundup besprutning. De högstråiga kornet som effektivt kväver ogräset finns inte längre att få tag på

[Anders S]

Jag fann att det var svårt att få tag på högstråiga kornsorter. Det som fanns tillhands var kortstråigt och anpassat för Roundup besprutning. De högstråiga kornet som effektivt kväver ogräset finns inte längre att få tag på

Var har du frågat då? På Lantmännen? Du kan ju också höra dig för om det finns nån som fortfarande odlar långstråigt korn, som du kan handla av. Annars kan det gå att få tag på små mängder t.ex. på Nordiska Genbanken eller genom Föreningen Allkorn, som du kan uppföröka.