AB

[johankinden]

Måste ett aktie bolag gå med en viss vinst varje år, eller kan det gå "jämt" ut vid bokslutet för att te.x banker skall tycka att det är okey. Har nämligen hört att man skall ha en viss vinst i aktiebolag varje år ca 25% vinst av aktievärdet stämmer detta? eller är det bara så att det inte får gå back mer än 50% av insatt kapital eller aktie värdet.

[trädman]

Nej, aktiebolag måste inte gå med vinst varje år och det finns de som aldrig lyckas gå med vinst, även om vinst naturligtvis är målet för alla seriösa företag (det finns dessvärre även andra sorters företag...). Det är dock viktigt att företagets kapital inte förbrukas och det är också viktigt att styrelsen vidtar de åtgärder som ska göras (kontrollbalansräkning etc) bolaget har förbrukat för stor del av kapitalet (50%), annars kan de bli personligt betalningsansvariga. Och då faller en av huvudpoängerna med att driva en verksamhet i AB-form - "brandväggen" till den privata ekonomin

[Existens?]

Sen är det ju också så att eftersom årens resultat bokas in i balansräkningen, så kommer flera års , även små, förluster tillslut att urholka det egna kapitalet. Så en förlust i resultatet måste kompenseras med ökade tillgångar på andra sätt, och det är inte helt enkelt.  Enklast är ju då att tillföra egna pengar till bolaget.

[Lindell]

Åter igen en affärsplan och en budget med täckning över flera år. Har man syftet att käna pengar och har förluster som överstiger 50% av aktiekapitalet kan man bli tvungen att skjuta till underskottet. Det är täckningen av underskottet som avgör om du måste gå i KK eller ej. Väljer du att skjuta till kapital är det bara att fortsätta om din långsiktiga prognos är en vändning till vinst och att affärsplan/budget etc är trovärdiga och realistiska.

[olof]

Om man tror att man har några förlustår i början kan det vara klokt att sätta in mer pengar i ett aktiebolag än bara aktiekapitalet redan från början, det kallas överkursfond. Om man gjort en rimlig affärsplanen kan man direkt se hur mycket extra man behöver sätta in redan vid starten för att inte knapra på aktiekapitalet (vilket man alltid bör vara försiktig med).

Men samtidigt ska man tänka på att ett aktiebolag inte är en sparbössa, normalt kan man använda aktiekapitalet till långsiktiga investeringar eller oftare lånar man till alla investeringar och överkursfonden ska inte användas till investeringar utan bara räcka till räntor m.m. tills dess att bolaget kan tjäna in dessa pengar själv.

[TiB]

Jag har alltid haft enskild firma. När jag började var det billigare att starta, på den tiden fanns vissa fördelar med AB men jag förutsåg att skillnaderna skulle bli mindre och mindre. I mitten av 80-talet kunde en fördel vara att det fanns vattentäta skott mellan det privata och AB, inte t. ex. EF eller handelsbolag. Bankerna ville också att man hade AB, det var ju finansvalparnas tid.
 
Efter hand som finansvalparna blivit mogna hundar har kraven på säkerhet, oavsett företagsform, ökat och brandväggarna mot ens personliga betalningsansvar försvunnit. Man får själv garantera lånen, skatter och ev. mer.

Vi var ett gäng som startade samtidigt. Jag vare den ende som inte ville ha AB.
De som skrattade åt mig då har flera konkurser och perioder med näringsförbud bakom sig.  De har haft långa perioder med "avbetalningar" på sina gamla kursade Aktie-Bolag.

Fördelarna med EF:
Under dessa 27 år har mina redovisningskostnader varit c:a hälften av vad de varit om jag haft AB.
I dåliga tider har jag haft större handlingsutrymme än med ett AB.
I bra tider har jag (utom de första åren) haft samma fördelar i de flesta avseenden som jag hade haft med ett AB.
Mindre insyn från konkurrenter m.fl. än om jag haft AB.

Många gnölade när aktiekapitalet ökades till 50 och senare 100 tusen.
Min uppfattning är:
Tror man inte ens egen affärside är värd en halv mille ska man inte sjösätta projektet. Följden blir bara att vi andra får betala konkurserna.

[Existens?]

Nu har ju iofs kostnaderna för ett Ab sänkts betydligt iom att revisorsplikten är avskaffad och aktiekapitalet åter sänkt till 50 000.
Bokföring och bokslut får man ju kosta på sig oavsett om man har AB eller EF, skillnaderna är marginella. Ofta är närmast EF krångligare att deklarera.
Jag förordar alltid AB om verksamheten förväntas ge vinst. Annars är ju en EF bättre.
Det är ett bekymmer med bankerna som kräver personlig borgen för lån, det urholkar ju själva vitsen med AB, och har man lite att komma med så bör man kunna förhandla sig till enbart företagsinteckningar som säkerhet.
Har man inget att komma med och inget kanonbra affärside, så får man finna sig i hur det är, så är det bara.

Att någon skulle bli personligt ansvarig för skatter i ett AB som har intakt aktiekapital vid en konkurs, har jag aldrig hört talas om. Jag har heller aldrig någonsin under mina 25 år med AB fått nån frågan från skatteverket om att borga för företagets skatter.

[TiB]

Man har enklare redovisning i EF än i AB?.........eller?
Inga revisionskostnader i EF, det är först nu de är borttagna i mindre AB?
På vilket sätt skulle EF va krångligare att deklarera?
Hur vet man innan att affärside´n ger vinst? En stor procent av de bolag jag vet har "ändrat bolagsnummer" (som man säger) de senaste 25 åren. En del många gånger!
Att bankerna kräver borgen för lån tycker jag är rätt. Om min egen affärside inte är värd startkostnaden så är den väl rätt kass?
Betr. skatter och avgifter kan man ligga skrynkligt till vid en konkurs, och vanligen är det vid kris i kassan man GÖR konkurs?
I vart fall om det är ett friskt bolag, ingen konkursnisse som planerar att låta andra betala för sig............väl?

[Lindell]

Slantarna man sätter in kan sättas in som "Lån från Aktieägare" 2393 till konto 1930 och tas ut när det passar.

[Existens?]

Nej, jag tycker inte redovisningen skiljer nåt särskilt. I EF har man ju alltid att hålla reda på privata insättningar och uttag, risk för sammanblandning av privatekonomi och firman, osv. jag tycker ett AB är mer renodlat. Det är företaget, punkt liksom. Sen betalar man ut sin lön till sig själv precis som till vilken anställd om helst.
Revisorn är borta, om man vill, i AB som startas nu, eller om man vill välja bort revisorn på bolagsstämman.
Vad gäller deklarationen så är det mest en känsla jag har, tycker det är krångligt med enskild firma, och mycket är ju just det här med vad som är vad, vilket hör till firman, vilket är privat. Räntefördelningen är ju också nåt som tar ett tag att bli klok på.

Nej man vet ju såklart inte om en affärside ger vinst, men oftast så startar man ju inte om inte kalkylerna åtminstone utvisar vinst.  Jag tycker det är fel av bankerna att kräva borgen i ett AB, det hämmar företagsamheten i onödan. Dom måste också våga ta lite risker och inte bara skjuta över allt på företagaren, denne går ju aldrig riskfri ändå.
Men ofta tar dom ju dubbla säkerheter. Köper du en grävmaskin för 1 miljon i ett AB så kan dom mycket väl kräva både företagsinteckning ( alltså säkerhet i grävaren) och utöver det en personlig borgen på kanske 800 000.. Då  kan man ju lika väl ha en EF, går det åt skogen i det läget så sitter man ju ändå med en livslång skuldsättning.
Just vid stora investeringar så tycker jag EF visar sin allra sämsta sida. Många är ju dom som i god tro satsat miljoner i en EF och sen går i konkurs och får lämna både hus och hem, och kanske ändå sitter kvar med en halvmiljon i skulder. Privata skulder försvinner ju aldrig i en konkurs.

Ett AB kan ju tekniskt sett gå i konkurs även med intakt aktiekapital, pengarna kan ju vara slut även om balansräkningen visar ok, tidigare års goda resultat kan ju ha skrivit upp balansen. Oftast är det ju då styrelsen själv som begär bolaget i kk för att just undkomma pesonligt ansvar, och även för den delen följa lagen.

[Existens?]

Slantarna man sätter in kan sättas in som "Lån till Aktieägare" 2393 till konto 1930 och tas ut när det passar.

Jag skulle nog döpa det till *lån från aktieägare*

Det omvända är inte helt tillåtet i varje situation.

[TiB]

Klart man måste hålla isär kassorna i EF, precis som i ett AB. Vad är skillnaden om man är ensam i firman och inte slarvar själv. Och följderna ser jag som desamma oavsett form. T.ex om du betalar eller tar ut något med fel kort......som risdaxmännen.
Visst blir väl konsekvenserna desamma?
Samma sak när man tar ut lön, nästan.
Det mesta av tiden har ju soc. avg. varit något lägre i EF än AB?

Just för konteringen har jag valt att även lägga ut bokföringen på samma byrå som deklarerar. Annars blir en stående fråga: Varför i hälvitte har han konterat si & så
Vad som är privat och i "bolaget"....i många fall blir det ju en samvetsfråga. Men då lurar man ju sig själv om det så bara gäller att dra av gångjärnen till hönshusdörren. Man vet inte vad ens EF genererar. Manövern som sådan kan ju många med AB också genomföra.

I en sak kan jag förstå dig. Om tendensen för folk med EF slarvar mer med verifikat och andra papper (typ kommer med dom i en ICA-kasse) eller inte verifierar sina egna uttag. Eller egna insättningar. Det KAN ju va så att en liten firma (oavsett form) har tomt i kassan så man tankar på sitt eget kort. Enkelt då att verifiera inköpet och klämma ut ett kontoutdrag därtill.
Jag tror det är mycket en fråga om diciplin.

Jag tycker inte man ska starta någon form av företag FÖRRÄN man ser om det ger vinst. Att bilda AB för att springa och gömma sig bakom när det hettar till tycker jag är bedrägeri mot oss andra. OCH mot sig själv.

Banken är en affärsdrivande verksamhet. Ska DE stå med risk så måste de ju få gardera sig också. Kolla att det finns bärighet, hålla fortlöpande koll på hur DERAS pengar mår.
Nu är det ju så väl inrättat att, om "banken" blir tvungen att ge sig på grävmaskinsförsäljning, så får de ju inte BÅDE de 800 tusen och köpeskillingen. Men köper man en grävare för 1 mille som bara inbringar en halv vid försäljning så har man gjort en dålig affär och ska stå för det. Det är ju faktiskt FÖRETAGARENS affärside som havererat! Inte bankens, inte skattebetalarnas, inte de som levererat hydrauloljan............Det är ju företagaren som gör affärerna, företagaren som vill tjäna pengarna, varför ska han då frånskrivas all risk?
Blir det helt tokigt i alla fall så finns ju skuldsanering.

Jag har många gånger tyckt det varit för LÄTT att starta företag, oavsett bolagsform. Vi kan inte  förvänta oss att NÅGON ANNAN alltid ska stå med röven bar om det går dåligt.
Därifrån till att tycka bankerna är några änglar är steget långt. De är samma banditer som de som säljer el, försäkringar, politiker.................

[Lindell]

Konto 2393 är lån från aktieägare.

[Existens?]

Klart man måste hålla isär kassorna i EF, precis som i ett AB. Vad är skillnaden om man är ensam i firman och inte slarvar själv. Och följderna ser jag som desamma oavsett form. T.ex om du betalar eller tar ut något med fel kort......som risdaxmännen.
Visst blir väl konsekvenserna desamma?
Samma sak när man tar ut lön, nästan.
Det mesta av tiden har ju soc. avg. varit något lägre i EF än AB?

Just för konteringen har jag valt att även lägga ut bokföringen på samma byrå som deklarerar. Annars blir en stående fråga: Varför i hälvitte har han konterat si & så
Vad som är privat och i "bolaget"....i många fall blir det ju en samvetsfråga. Men då lurar man ju sig själv om det så bara gäller att dra av gångjärnen till hönshusdörren. Man vet inte vad ens EF genererar. Manövern som sådan kan ju många med AB också genomföra.

I en sak kan jag förstå dig. Om tendensen för folk med EF slarvar mer med verifikat och andra papper (typ kommer med dom i en ICA-kasse) eller inte verifierar sina egna uttag. Eller egna insättningar. Det KAN ju va så att en liten firma (oavsett form) har tomt i kassan så man tankar på sitt eget kort. Enkelt då att verifiera inköpet och klämma ut ett kontoutdrag därtill.
Jag tror det är mycket en fråga om diciplin.

Jag tycker inte man ska starta någon form av företag FÖRRÄN man ser om det ger vinst. Att bilda AB för att springa och gömma sig bakom när det hettar till tycker jag är bedrägeri mot oss andra. OCH mot sig själv.

Banken är en affärsdrivande verksamhet. Ska DE stå med risk så måste de ju få gardera sig också. Kolla att det finns bärighet, hålla fortlöpande koll på hur DERAS pengar mår.
Nu är det ju så väl inrättat att, om "banken" blir tvungen att ge sig på grävmaskinsförsäljning, så får de ju inte BÅDE de 800 tusen och köpeskillingen. Men köper man en grävare för 1 mille som bara inbringar en halv vid försäljning så har man gjort en dålig affär och ska stå för det. Det är ju faktiskt FÖRETAGARENS affärside som havererat! Inte bankens, inte skattebetalarnas, inte de som levererat hydrauloljan............Det är ju företagaren som gör affärerna, företagaren som vill tjäna pengarna, varför ska han då frånskrivas all risk?
Blir det helt tokigt i alla fall så finns ju skuldsanering.

Jag har många gånger tyckt det varit för LÄTT att starta företag, oavsett bolagsform. Vi kan inte  förvänta oss att NÅGON ANNAN alltid ska stå med röven bar om det går dåligt.
Därifrån till att tycka bankerna är några änglar är steget långt. De är samma banditer som de som säljer el, försäkringar, politiker.................

Jag förstår hur du menar, och kan väl hålla med dig till en del.
Men en företagare kommer alltid att vara den som står största risken, det kan ingen företagsform ta ifrån en, och ska så inte heller.
Men själva tanken med ett AB är ju att det ska minska risken, samt att det bli enkelt att ha in fler ägare. Säkerheten som finns i företaget i form av inventarier och kapital, ska räcka som borgen för banken.
Det funkar inte att alla ska ha tredubbla skyddsnät, varken banken eller den startande företagaren, riskerna måste delas, och risker måste vågas ta.
Problemet  i sverige är ju inte direkt att det startas för många företag, vi ligger ju på bottenplats i såna sammanhang, och det är ju en följd av att alla ideer ska analyseras sönder och samman. Vilken god ide som helst kan ju analyseras sönder, om man så vill.
Men i EF och bolag där man borgar fullt ut, så är en oproportionerlig stor risk lagd på företagaren och vid en konkurs så står man med skulder livet ut. Jag tycker inte att det är okej att då hänvisa till skuldsanering. En något uppdaterad konkurslagstifning vore mer rimligt.
Att man efter en konkurs i en EF sitter kvar med samtliga skulder, är det ju också tyvärr alltför få som vet om. Hade man mer koll på sånt kanske många direkt dåliga företag aldrig skulle startats.

Eller så kan man göra som en gammal restaurangägare en gång sa till mig.. : *Felet folk gör, är att dom börjar vitt, och sen blir det aldrig nåt över. Man ska börja svart, tills man har gott om pengar, sen kan man gå över till vitt.*
Ett farligt råd, givetvis, men det ligger nåt i det.
En granne till mig har slaktat svart i 10 år..nu hade han ett antal hundratusen  undanstoppade och kunde börja köra vitt. Köper allt kontant och behöver inte låna nåt...

[TiB]

Vetephaen om vi inte seglar in lite på samma spår Existens!?

AB (eller bolag över huvud taget) är just bolag=att det finns mer än en ägare.

Låt oss säga att grävaren kostar 1 mille, att amortera på 5 år. Efter att ha gett phaen i smörjningen ett tag är den glapp i alla leder. Planeringsskopan sönder för att den använts vid stenbrytning. Gummilarverna slut för att de körts i skogen, underhåll eftersatt. Efter ett år är den värd 600 tusen. Sjunkit i en mosse och måste bärgas.
Företagaren har gått i väggen.
Skuld hos banken 1 000 000, det fanns bara pengar till räntan.
Säljs för kilopriset till försäkringsbolaget "på rot" för 200 000.
Bankens förlust 800 000.
Företagarens förlust om han inte står i personlig borgen? Visst, han är skyldig att underhålla egendomen väl men..........det fanns inga pengar till det.

Hur ska vi reda ut det här?
Att banken inte ska stå någon risk i ordets rätta bemärkelse regleras i banklagen. De FÅR inte låna ut pengar som de inte kan vara ganska säkra på att få tbax. Här vid lag tillämpas vanlig svågerpolitik, som i övriga samhället.

Jo det startas för få företag men jag tror anledningen är att Rikets befolkning är för vana vid att bli tagna vid handen när vi kliver ur vaggan, ledsagas genom livets alla skeenden och så tippas i graven när vi står på dess rand. Det är väl mest sexpartnesr vi fattar egna beslut om.
Alternativt att vi toge ansvar när vi börjar, sätta oss in i regelverket mer. Det är ju en del av företagandet. Här tycker jag att Skatteverket är bra, ofta vill de titta till företaget efter ett år och räta upp det som blivit fel. Ja, så det inte blir fel ett år till.

Tekniken att börja svart är i viss mån gångbar och rätt flitigt använd men då börjar man inte med en maskin för en mille.  Inte "någon annans" mille iaf!
Det som stör mig är när man bränner "någon annans" mille, så köper tillgångarna för 125 tusen av konkursförvaltaren man själv valt, som sen blir det egentliga startkapitalet.

Är det rätt?

[Existens?]

Nej, det är ju såklart inte rätt, men ofta är det ju så det blir.
Jag har handlat mycket med restauranger i min dag, och där var det ju inte ovanligt med 3 konkurser innan lånen var nere i den nivå som det bar. ( jag brukade förlora pengar i varje konkurs ).

Det är ju ett tecken på att man räknat fel från början. Jag vill inte tro att det är medvetna val, men jag vet inte.
Företagsrekonstruktion är ju lite samma grej, fast man undviker konkursen.. (ett tag )

[eremit]

Kolla med böcker om AB från Björn Lundén Information.Dom är lättlästa och informativa och inte så dyra. www.bf.se tror jag adressen är.