AKUT HJÄLP

[trassla]

En av mina getter har killat och ena killingen var död och den andre lever. Hon har kvar livmoderkakan och hon verkar inte intresserad av sin lilla killing. Vad skall jag göra? Tyvärr har bocken gått kvar hos dem hela tiden.

[louise]

kakan kommer väl ut, eller har det gått flera timmar?

Skilj av dem i egen box några dagar så de kan "bonda" ifred.

[Sussilo]

När föddes killingen? Se till att killingen får råmjölk omg. och sätt mor och barn i eget litet utrymme hos flocken. Kolla med ca 4 timmars mellanrum att killingen får mat, oftare om den verkar äta för lite.  Mjölka ett par tag i var spene så du ser att det kommer mjölk. Ibland får man hjälpa killingen att hitta. Om det inte funkar får du flaskmata, vilket inte alltid är lätt. Bäst om killingen diar geten, det stimulerar livmodern till sammandragningar så efterbörden lättare kommer ut.

[trassla]

Den lilla killingen har fått dia. Pratade med en veterinär i går kväll, och hon sa att det kan ta upp till 2 dagar innan efterbörden kommer ut.  Bocken försvann i går kväll och nu går getterna ensamma i en gemensam box, den är väldigt stor. Nu i morse så har den andra geten killat, så nu är det bara en kvar.

[Sussilo]

Har getmamma nr 1 knutit an till sin killing? Killingar behöver dia lite men ofta! Stora utrymmen är inte alltid bra för förstagångsföderskor och deras killingar. De kan ibland behöva bli avgränsade i mindre utrymme inne hos flocken just för att knyta an och få igång diandet. För det mesta brukar det gå bra.

[trassla]

Sussilo- Igår gick det jättebra när bocken försvunnit. Men idag springer hon ifrån den lilla hela tiden. Jag pratade med den som jag köpt getterna av och hon sa att jag skulle hålla fast mamman så att killingen får dia, och att geten skulle låta killingen dia sedan varje gång jag kommer in. Men det har slutat med att geten vet vad som skall hända, och börjar springa undan när jag kommer. Den andra geten som blev mamma i morse, hon har varit framme och slickat den lilla i baken. När sedan mamman kommer och luktar på den så går hon därifrån. Den geten som är kvar att killa hon tittar på den lilla och går helt enkelt rakt fram till henne och stångar omkull henne. Skall jag ta killingen därifrån och mata henne med flaska eller skall hon gå kvar hos sin mamma. Hur många gånger om dagen skall hon i så fall bli flaskmatad?

[Sussilo]

Det finns så många olika åsikter..... Jag tillhör dem som av olika anledningar inte vill ha flaskkillingar och jag skulle avgränsa geten och killingen i ett mindre utrymme inne hos övriga flocken. Där skulle jag se till att killingen får dia t.ex. åtminstone morgon, middag, eftermiddag och kväll och hoppas på att geten "släpper till" när jag inte är där. Det naturliga är alltid det bästa. För mig har flaskmatning varit den absolut sista utvägen. Kanske den andra geten som slickat killingen också ställer upp på en mjölkskvätt?

[trassla]

Jag vill helst också att den skall dia själv, men om den inte gör det så måste jag ju ta till flaskan.
 Jag hade hoppats på att den andre geten skulle kunna dia henne men icke sa nicke.

[Sussilo]

Jag skulle låta killingen vara kvar i flocken om den är frisk och pigg. Gå dit flera ggr/dag, senast innan jag lägger mig, hålla fast geten så killingen får dia naturligt och vara kvar hos sina artfränder  .

[Trollmor]

Hålla fast, det brukar inte funka för mig.  Men den som var intresserad, om Du hade passat på då...  Men det visste Du ju inte.  Den som inte har killat än, kan vara en möjlighet, om Du är med när hon killar, och passar på när hon föder, så att det blir en enda röra av killingar i samma fostervatten.  Det lyckades för mig en gång.

  Men som den latmask jag är, skulle jag i detta fall ge upp och flaskmata tills killingen är stark nog att lära sig dricka ur skål, och sen mata med skål i tre månader.  Ibland är det näst bästa det enklaste.

  Inte klarar en liten killing att hålla på och springa ifatt sin mamma för att stjäla en droppe innan hon springer igen.

  Ett alternativ är förstås att "köpa" mjölken av mamman:  Inte hålla fast, utan ge henne något riktigt gott, och smuggla dit killingen.  Kolla bara först att inte juvret är ömt, för då skaver hon nog bort den lilla.

[Sussilo]

För mig har det alltid funkat att hålla fast geten så killingen kan dia. Under tiden har geten blivit utfodrad med något gott. Tycker det har varit det absolut smidigaste, rätt mat, rätt temperatur, rätt förpackning - och ingen disk! Var och en måste hitta den lösning som passar bäst. Självklart måste juvret kollas, så där inte finns något som gör ont när killingen diar.

[Trollmor]

Jo, att locka med något gott är nog det bästa.  Jag tror vi är helt överens där, Sussilo!

[trassla]

Hon låter den lilla dia när hon får morötter och äpple och havre. Idag fick jag se hur hon diade den andra geten när hon drack vatten, så uppenbarligen får hon i sig det hon behöver. tack för era råd

[trassla]

Nu har jag upptäckt vad problemet är ; den lilla har ju tänder. Så nu får jag flaskmata henne.

[Jennyt]

Nu kan inte jag nåt om getter ..... men fölungen här hemm är snart ett år.... har munnen full av tänder och diar finfint...... min egen pojk fick tänder när han var 4 mån. och ammade tills ham var 10mån, utan problem.

Sugtekniken påverkas inte av tänder, så jag skulle bli förvånad om gaddarna ställer till med dina problem. Hoppas allt löser sig

[Anna Ho]

Vet inte hur det är med getter men kalvar föds med tänder så jag skulle inte bli så förvånad om getter oxå gör det.
Kalven lägger tungan över tänderna när den diar, naturen har ordnat allt sånt så himla klokt !!

[trassla]

jag har för mig att jag läst någonstans att det finns killingar som föds med tänder och där var man tvungen att flaskmata. Jag tänker mänskligt, men det finns de som ammar länge och där de små knattarna biter till att det gör redigt ont.

[Trollmor]

Tänder, ja.  De flesta killingar suger bra ändå, utan att skada spenen.  Några gnager hål på skinnet, och mina getter har snarast varit för tålmodiga, och låtit de små äta ändå.  När jag hittat såren, har jag gått emellan och mjölkat och flaskmatat.  Men i det här fallet sprang ju mamman undan från första början?

[trassla]

Första dagen fick den dia, men sedan vill hon inte släppa till. Jag får muta henne med havre och hålla henne tills den lilla har diat.

[Sussilo]

Jag skulle göra precis som du gör, Trassla . Om du strör havren ovanpå en tuss gott hö eller blandar med skurna grönsaksbitar, tar det längre tid för geten att leta upp havren. Då får killingen bättre tid på sig att dia och du att undersöka juvret. Det är fullt normalt och i naturens ordning att killingar diar fast de har tänder, kolla bara att juvret inte är sårigt.

[trassla]

Om man är tvungen att stödmata hur ofta och hur mycket åt gången?

[Sussilo]

En gammal väl beprövad metod vid flaskuppfödning av killingar är 3x3x3, dvs 3 dl, 3ggr/dag i 3 månader. Men det beror ju på lite hur gammal killingen är och om den får mat av geten också. En alldeles nyfödd killing dricker inte 3 dl på en gång och en 3 månaders behöver mer än 3 dl. Som du gör nu, behövs ingen stödmatning.

[Trollmor]

Ja, 3x3x3 ser jag som ett minimum, men som Sussilo säger, det beror även på ålder och kondition.

  Bra knep även att lägga havre ovanpå hö eller annat.  Inte bara längre tid att äta, utan även mer koncentrationskrävande, så geten inte märker lika mycket vad som händer i bak ... 

[trassla]

Har kollat juvret men det finns inga sår eller skador på  det. Nu har hon börjat försöka bita den lilla i svansen när hon diar. Hon är snart 1 vecka och får nog försöka stödmata henne ändå. Så nu kommer tjatet igen Hur mycket skall jag ge henne åt gången? 3 x 3 är väl lite mycket när hon är så liten.

[Sussilo]

Av mig får du ett tjatigt svar ! Håll fast geten på ett sätt så den inte kommer åt att bita killingen och låt killingen dia tills den är mätt, ca var 4:e timma. Jag har ställt mig grensle över geten, böjd med ryggen vänd mot getens huvud och hållit fast i getraggen medan killingen diade. Enkelt, men det finns säkert andra sätt och synpunkter! Är killingen frisk och pigg med lagom rund och go mage, behöver du väl inte oroa dig? Att få en killing att acceptera nappflaska, speciellt när den diat naturligt, är inte så lätt enl. min uppfattnng. Vill du absolut ge dig på det, så pröva dig fram med mjölkmängden och ca var 4:e tim. Men jag tycker det verkar onödigt 

[Gruff]

Getter släpper ofta till när ingen ser. Och "tankningen" går fort, så det är lätt att man missar de faktiska mattillfällena. Hade den inte fått mat av sin mor, hade det synts ordentligt redan första dygnet (krum rygg, insjunkna sidor och apati) och den hade nog varit död redan. Dom VILL inte ha sin unge rännandes efter sig som t.ex en tacka vill med sina lamm. Dom lär dom att stanna där mamma vill och sen går dom iväg själva, äter och kommer tillbaka för att tanka ungen. Som rådjuren gör.

[Anna Ho]

Gruff, du som kan mycket om getter, hur är det med tänder, har de det när de föds som tex kalvar ??

[Trollmor]

Javisst har de tänder, och de allra flesta begriper att de ska hålla undan dem när de diar.  Endast några få gör sår på spenen.  Oftast föds de inte med tänderna framme, men snart nog ska de börja prova på fast föda, och då behövs de, parallellt med diandet, under flera månader.

Gruff har helt rätt i att Du bör titta på killingen i första hand.  Verkar den pigg, växer den, skuttar den?  I så fall får den vad den behöver - någonstans ifrån!  Och, ja, "tankningen" går fort, när killingen blivit stark.  På en halv minut är det över, och mamman kliver över sina barn och går.  Ibland kan man se dem stå med nosarna i vädret, som om de undrade "Vart tog mjölken vägen?  Den var ju här nyss!" 

[Jennyt]

Ts skrev att geten börjat bita lammungen i baken...... jag tänkte .....är inte det normalt Min fölmärr biter alltid till fölungen i rumpan när hon tycker att fölis står fel eller är för hårdhänt eller gör något annat fel. Det är alltså hennes sätt att korrigera sin avkomma.......

Är det inte samma med getter? Isåfall är det ju någonting positivt...... eller det kanske var så du menade från början

[Trollmor]

Mina bet aldrig sin egen avkomma, bara andras äckliga ätteläggar.  Med en min av "Tänk ändå, att det kan finnas så vedervärdiga varelser här i världen!"

[Jennyt]