kompostera sin egen avföring

[admin]

malin
 Sö 9 Dec, 2001 - 21:04
--------------------------------------------------------------------------------
hej, jag har hört om det här med att kompostera sin egen avföring - att det skulle bli ett för kort kretslopp (alltså ohälsosamt) om man använde jorden direkt till de grönsaker man ska äta. Vad tänker ni om det? Man kan ju förstås använda det till djurens foder så blir det lite längre kretslopp...
 
cattis
 Fre 4 Jan, 2002 - 20:39
--------------------------------------------------------------------------------
Det är precis så man gjorde i "gammla tider", man satte människo skit där man odlade djurens man och djurens skit där man odlade manniskornas mat. Fungerade hur fint som helst då, och gör det säkert än idag.
 
Vattendoktorn
 Må 7 Jan, 2002 - 12:49
--------------------------------------------------------------------------------
Lotta Lanne har skrivit en bok om kompostering överhuvudtaget, Höganäs kommun har tillskrivit torrdassägare beskriving om avföringskompostering.
Hälsningar fd Vattendoktorn.  

[Yehala]

Jag har odlat vitkål på "dasskompost" med utmärkt resultat. Den bör komposteras i minst två steg - en "efterkompost" som ligger ett halvår innan den används.

[Itagüí]

När det väl har blivit jord, så är det jord. Den jorden från djurbajs är också jord. Jord är jord.

Det krävs bara tillräcklig kompostering. Jorden i sig är ju också bajs, maskbajs, skalbaggebajs, tusenfotingbajs, gråsuggebajs, och alla småkryp ända ner till mikroorganismernas bajs.

Är det något man kanske ska tänka på så är det väl anrikningen av "okända ämnen", sådana man får i sig via köp-maten, mediciner och sådant. Jag har ingen aning i vilken grad de olika ämnena anrikas, vet inte ens vilka som finns kvar i bajset. Men det är ju troligt att det är något.

Så det kan ju vara bra att ha det till annat än matväxter om man inte gillar tanken på anrikningen.
Man kan också upprätta en avlång komposthög (med gott om utrymme) där man låter växterna som börjar växa där växa fritt.
Man fyller på åt ett håll så det bildas en långsträckt liten kulle. På det viset använder växterna på kullen jorden, och förmultnar och växer upp igen och förmultnar, och förhoppningsvis sprids materialen så mycket att man efter tio år, kanske mer, kanske mindre, inte har mer anrikade "konstigheter" i den jorden än vad som finns i vilken jordplätt som helst i Sverige.

Om man är över 50 så gör det nog ingen större skillnad. Anrikningen tar (troligen, jag VET ingenting) så lång tid att man hinner dö av ålder innan effekterna märks.

[lottis]

Men är det tillåtet att göra så med sin skit, att man lägger den i sin kompost. Dert är väl lite ofrächt om man också har en borrad brunn på tomten. Tänk och få ner skiten i brunnen.

Samt även tanke på ev.grannar.

[Neiklot]

Men är det tillåtet att göra så med sin skit, att man lägger den i sin kompost. Dert är väl lite ofrächt om man också har en borrad brunn på tomten. Tänk och få ner skiten i brunnen.

Samt även tanke på ev.grannar.

Det var en torpare någon mil ifrån där jag bor som gjorde så.
Han komposterade sin egen avföring och fick helt plötsligt en massa kolibakterier (heter dom så?).

Jag jobbade samtidigt med ett sportfiske/vattenprojekt då och var mycket intresserad av allt som hade med sånt att göra.
Han hade komposten inte allt för långt ifrån brunnen.

Men man får väl tänka sig för lite. Och kolla upp varifrån brunnsvattnet kommer. (Så att man inte komposterar direkt ovanför någon undervattenskanal/bergskälla).

Det är dessutom rätt så dyrt att lämna in vattenprover till laboratorium. (Det finns istortsett ett i varje kommun)
Det kostar allt från 200 till 700 s.kr beroende på i vilken kommun man bor.

Och skulle det vara så att man får ner "bajsbakterier".
Så vet jag inte alls vad man ska göra.
Man kan kanske flytta avföringen/komposten (hur trevligt är det?), och sen gäller det att tömma brunnen och skrubba den ren ett flertal gånger.


Men vad finns det för alternativ till kompostering om man har utedass?
Jag vet att förr hade komunerna så dom körde ut och tömde dassen för en mindre peng.
Men hur är det idag?

[lottis]

Ja du, får man ner bajsbakterier i brunnen är det nog bara att gräva igen den och gräva en ny, dyrt eller kanske renat av billigare i längden med ett prov från vattnet i alla fall.

Hände faktiskt våra grannar oxo för länge sedan, vilket gjorde att vi alla fich kommunalt vatten, och det var en befrielse.
 
....eller prata med kommunen om hämtning.
Jag vet att JAG inte vill bo i närheten med nån som gräver ner folkskit i jorden.

surt sa räven.....

[Neiklot]

Ja du, får man ner bajsbakterier i brunnen är det nog bara att gräva igen den och gräva en ny, dyrt eller kanske renat av billigare i längden med ett prov från vattnet i alla fall.

Hände faktiskt våra grannar oxo för länge sedan, vilket gjorde att vi alla fich kommunalt vatten, och det var en befrielse.
 
....eller prata med kommunen om hämtning.
Jag vet att JAG inte vill bo i närheten med nån som gräver ner folkskit i jorden.

surt sa räven.....

Det beror nog väldigt mycket på var och hur man gräver ner det.
Och om man komposterar det, eller bara gräver ett hål och tömmer skiten där!

Det är ofta dyrt att lägga så man får kommunalt vatten.
(Anslutningen)..det beror ju iof's på hur långt det är från närmsta andra anslutning.

[Camilla]

Det är ju skillnad på en latrinkompost och en vanlig trädgårdskompost! En latrinkompost bör ha någon form av botten, så inte lakvatten rinner ut och förorenar, precis som en gödselhög. Dessutom ska man, i de allra flesta kommuner, ha tillstånd för att kompostera latrin.

...fast jag får väl säja att jag själv syndar på en del punkter. Gäller det bara att tömma lådan till mulltoan så gräver jag ett hål i vår lövkompost och tömmer den där. Där lägger jag även hönsgödseln, det sätter lite fart på lövkomposten! Tunnan till utedasset blir det ju större mängd i, så den komposteras i en tät kompost i mellan 6 mån/ett år (lite beroende på årstid) innan det blandas i den vanliga komposten.

Så har vi gjort i tre år nu, och vi har inte blivit förgiftade än, trots att vi har en ganska grund, grävd brunn. Jag tror det är betydligt större risk att grundvattnet blir förorenat av t ex en läckande septitank....

/Camilla

[lottis]

Ja ja

Friskt vågat, hälften vunnet som det heter.

Jag skulle inte vilja riskera min brunn.

Och jag antar att det finns en anledning till reglerna kring "skiten".

Sen är det ju så förbannat kallt med utedass......

Ha det.
Lottis

[Yehala]

Hejsan

det är klart att man inte ska riskera att förstöra sitt vatten! Jag har komposterat skit i över 13 år på olika platser och på olika sätt.

en variant är att man använder tunnor med lock som sedan får stå förslutna i 6 månader innan de töms. Då är bakterierna borta enligt vissa hälsåvårdsexperter. Det kan sedan komposteras som vanligt. Det luktar väldigt illa om man har urin med, men lukten försvinner inom något dygn. Dock lite känsligt om man har grannar. Blanda med löv mm...

Annars har det varit traditionellt dass - rakt ner i backen. Man tömmer ibland och flytttar det då halvkomposterade materialet till en efterkompost. skydda för regn.

Viktigt är att man inte har komopst och dass p fel plats i förhållande till brunnen. Har ma koll på det så bör det vara helt ofarligt.

En förorenad brunn måste inte täppas igen. Det är nog en överdriven reaktion. 1) kolla om brunnen läcker i någon av de övre ringarna. 2) gräv upp och lägg ett tätt lager med lera runt om (minst 30 cm tjockt) Om bakterier kommit in underifrån kan det vara allvarligare - är det en engångshändelse kan man kanske eliminera orsaken (upphöra med en felaktigt placerad dasskompost t.ex.) annars blir det nog att gräva ny brunn.

varianter : kompostera i sluten behållare under dasset med urinseparering. Sprid den färdiga fina joden direkt i blomsterlanden.

variant : urinseparering och soldriven brännare som torkar / bränner upp skiten. man tömmer sedan resterna i komposten. (Har jag läst om)

Just nu har jag WC   (usch så äckligt)  

[Itagüí]

Jag pissar alltid utanför, på olika ställen i trädgården, så att inte urinet hamnar i dasset - det stör förmultningsprocessen och skapar dålig lukt.
Enligt lagarna är det förbjudet att pissa utomhus. Självklart ska inte stadsbefolkningen gå ut och pissa, de bor alldeles för trångt. Men på landet är det ungefär lika dumt som att förbjuda djuren att pissa utomhus.
Det handlar om att sprida det, då blir det aldrig sån koncentration på det att det kan ta sig ner under humuslagret och växtrötternas nivå. Kvävet bidrar till ökad växtproduktion vilket ger högre andel förna i din trädgård = förbättrar jorden, vilket i sin tur ger rum för mer och större växter med större kvävebehov, vilket ökar förmågan att ta upp urin vilket ytterligare ökar växtligheten. En positiv spiral.

Ett urinfritt utedass (med t.ex. sågdus i)  luktar i princip inget.

Då när man tömmer dasset så är det nedersta redan långt gånget i förmultningen.

Sen måste man såklart lokalisera komposten på ett klokt ställe. Med kunskap så är det knappast några risker. Vill man vara bombsäker så kan man alltid gjuta en betongplatta och bygga ett litet skjul ovanpå så har man ett komspothus. Då kan man isolera det och ha kompostering året runt också om man vill = snabbare jordframställning.

Lottis, jag anser att reglerna finns pga okunskap, dels hos de som skapat reglerna, och dels hos de som reglerna är avsedda för. Därav behovet av regler.

Kan man sina grejer har man ingen anledning att följa dessa skitregler (dubbel mening ). Man ska inte följa regler "bara för att".

Sen kan man faktiskt ordna så att utedasset håller skön värme också. Börja med att ha en sittdyna av liggunderlagsmaterial. Vindtäta. Låt den inte hamna för långt bort från huset.

Det finns ju modeller där man har ett "utedass" inne.  Skiten hamnar i en soltorkare som ligger på utsidan. Där torkar den upp av solen och blir torrt damm som kan samlas ihop och spridas utomhus. (Ritningar: www.earthship.org)

Lycka till Lottis

[lottis]

Jahaja.

Men av hänsyn till mina grannar, OCH mig själv så väljer jag att följa reglerna ändå. Och jag är glad att mina grannar gör det med, utifall att brist på kunskap skulle förekomma.

Det känns bättre med WC, så slipper jag se vad andra har lämnat efter sig så att säga.

Skitjobb är inget kul.

[lottis]

En sak till,

Det går ju lätt att pissa ute med en väl anpassad "utväxt".

För hälften av befolkningen blir det mera ....besvärligt....

[Yehala]

Jag har studerat ekologiska metoder för att ta hand om skit i Ladakh och Kina.  I Ladakh har man andra förutsättningar (torr jord, dricksvatten från bäcken) än här, men i Kina är det ganska lika. Där har man ju samlat in skiten och spritt ut på åkrarna, vilket ibland har varit orsak till smittospridning. I samband med mitt intresse för ekologiska projekt i Kina stötte jag på en rapport från en eko-konferens i Nanning, som just handlade om bl.a. hur man tar till vara på skiten på ett ekologiskt sätt, utan att det uppstår risker med smitta ellerlukt / flugor etc.  De kunde konstatera att efter svält, så är förorenat vatten från avföring den näst största dödsorsaken på den här planeten.

Jag pratade ju i ett tidigare inlägg om att man förvarar skiten i slutna tunnor i 6 månader för att sedan efterkompostera. Detta duger inte längre om man ska hålla modern standard. Vad som duger är dock svårt att få fram. Citat:

In a study performed in Mexico Redlinger et al (2001) investigated the occurrence of feacal coliforms in the collected dry material over a 6-month period. Only about 1/3 of the samples fulfilled the Class A values, according to the US EPA. The reduction of the coliforms was mainly related to the desiccation, with a higher percentage of drier samples fulfilling the regulations. 6 months storage gave lower values of coliforms. pH was not measured.   US EPA applies a classification for reuse of biosolids (for Class A compost <1000 faecal coliforms/ g). In addition there is alternative options to measure the absence of viruses, helminth ova and Salmonella. EPA rules divide sludge — which it calls biosolids — into two categories, depending on how it is treated and cleaned (EPA 1999). The more expensive Class A treatment aims to kills all the pathogens that live in the waste. The more common Class B treatment kills some of the pathogens. CDC (US Center for Disease Control) is now recommending that all sludge be cleaned to Class A in US because of the risk that diseases could be transmitted through the Class B sludge.

Table 2. Summary of the effects of sewage sludge treatment  
on pathogens expressed as log10- reduction (from US EPA 1999).

PSRP Treatment Bacteria Viruses Parasites  
(protozoa  
& helminthes)
Anaerobic Digestion 0.5-4 0.5-2 0.5
Aerobic Digestion  0.5-4 0.5-2 0.5
Composting (PSRP)  2-4 2-4  2-4
Air Drying 0.5-4 0.5-4 0.5-4
Lime stabilization 0.5-4 4 0.5

In Europe compost guidelines is currently under discussion. In the current official third draft from the EU committee, sludge is divided into an advanced and a conventional category. For the advanced treatment it is stated that the process should be initially validated by an at least 6 log reduction of a test organism such as Salmonella senftenberg 775w, should not contain any Salmonella in 50 g samples and less than 5 x 102 cfu/g with an at least 6 log reduction. For conventional treatment just a 2 log reduction of E coli is required. However in the later, the application rules for fruits and vegetables are very strict. Fruit and vegetables in contact with the site of application is not allowed for consumption within a 12 month period and if eaten raw, not for 30 months following application (Working Document on Sludge, 3rd official draft, EU, 2000).

I tabellen ovan tycks kompostering vara det som säkrast förstör mikroorganismer (minskar med 1/100 till 1/10000 del) bortsett från förbränning. Torkning i luft eller tättsluten tunna reducerar bara från 1/3 till 1/10000 del. Problemet är att myndigheterna vill reducera mikroorganismerna till en miljondel för att vara på säkra sidan. (Avancerad metod) Då är det så gott som riskfritt, och man kan odla sina morötter i den jorden.  Om man använder den "vanilga" metoden och reducerar till minst 1/100 så får man inte odla grönsaker i den jorden förrän efter 12 månader, och ska man äta dem råa måste man vänta 30 månader!  

Länk: Internet Dialogue on Ecological Sanitation

[lottis]

Jamen dom dära mulltoorna då?

Det måste ju vara idealiskt....eller

Då blir det mull snabbt och lätt...

Lottis

[hanne]

Vanliga s.k. mulltoaletter kan vara ett krävande åtagande och behöva skötas som spädbarn för att funka. Det är min dåliga erfarenhet. Det ska vara inte för mycket kiss (brun pöl på golvet om det kommer för många gäster) sågspån, inte för mycket, inte för litet. Slutresultatet blir inte mull precis. Detta gäller alltså en vanlig liten modell. (Utan "urinseparator").

Drömmer om att skaffa ett Clivus multrum, dvs. en jättestor tank under toagolvet där slutresultatet verkligen är klart för bruk, dvs efter ca två år, tror jag. Se http://www.clivus.com. Modellen som min kommun skulle acceptera kostar ca. 25.000 och då måste man själv installera. Plus betala en miljö/registreringsavgift vid anmälan!!! Clivus-modellen är rätt omständlig att installera med skorsten högre än husnocken osv. Kräver dessutom el (fläktar, fuktare etc.) Men jag har hört att den funkar jättebra och dessutom är luktfri.

Tanken på att använda färskt dricksvatten för transport av avföring är motbjudande när världen står inför stora problem med minskad tillgång på drickbart vatten. (Men visst, det känns onekligen fräschast - för stunden - med vattentoa). Vissa kommuner är långt framme och ger t o m bidrag om man lägger om till ett bra förmultningssystem. Tibro (tror jag) är en sådan kommun. Men i min kommun får man alltså "böta". Åtminstone om man bor inom stadsplanerat område. Finns det någon här med erfarenhet av Clivus Multrum så skulle det vara kul att höra mera om det. Ännu bättre om någon känner till ett elfritt alternativ.

PS: utedass på landet kan faktiskt vara underhållsfria. Vi hade ett när jag var liten som låg med baksidan i en lutande backe. Vind, vatten, löv och mikroorganismer såg till att allt bara "försvann". De flesta utedass byggs nog lite undangömt bland buskage i plan mark. Och då måste man ju flytta skiten förstås.

[lottis]

Jag kommer ihåg när jag som barn var och hälsade på släktingar i Finland. Då hade man utedass med 3-5 sitthål i rad, med olika storlekar.

Byggt så att det var låååångt ner till skiten, sen antar jag att dom använde det till jord och nån form av gödning/kompost.

Trevligt med sällskap, men huuuu vad kallt på vintern, brrrrr

Lottis

[Yehala]

Nej, mulltoa vill jag aldrig ha. Hade det när jag hyrde ett hus en sommar och den bullrade så att jag stängde av den och ordnade ett utedass istället. Man vill ju inte höra en brummamde fläkt dygnet runt. Dessutom gick den sönder under de få gågner jag använde den. Den var dessutom krånglig att sköta och det luktar i hela huset om det blir strömavbrott. Med andra ord en mardröm.

Dessutom brukar jag inte ha så mycket värme i huset -  jag eldar med kamin och inte med el. Och att då hålla konstant 20 grader i toan är svårt. (annars funkar den inte) för att inte tala om när jag är bortest. Då blir det kallt inne på vintern.

[hanne]

Visste ni att folk gick tillsammans på utedass långt efter att man fått WC? Bara för sällskaps skull (dock mest sommartid). Bruket upphörde först när våra bostäder blev större och det blev vanligt med eget rum...

Fick just svar från Clivus (ifall någon mer blev intresserad): Vi har nu M4 tankar i lager avsedda för max 4 personer året runt men dom är billigare än de tidigare tankarna och med 6 personer i snitt skulle jag rekommendera två tankar. Se
http://www.multrum.com/sweden/svehemma/index.htm

Vi har inget tryckt material så du får göra en utskrift av de sidor du är mest intresserad av. Här är priser och delar http://www.multrum.com/sweden/delar/index.htm Om ni köper två kan vi erbjuda viss rabbatt på tank 2

Den enda elförbrukningen är fläkten som bara dra ca 5 watt likström vid 12 Volt eller med vanlig ström ca 25 watt.

Innebär det att man kan köra med bilbatteri eller solfångare då tro? Hur lite man än behöver blir det ju problem vid stömavbrott i alla fall! OBS! Jag är inte återförsäljare, har bara velat ha en i drygt 25 år nu...men tvekar fortfarande, dels pga priset, dels pga elberoendet.

[Mikael Perman]

Hej.
Har använt en sorts mulltoa under 18 år i sträck. Först under 6 år på landet, och sedan under 12 år fram till idag i ett normalt villaområde i närheten av Stockholm.

Fabrikatet är/var Huskvarna, men det har sedan sålts ut, och jag kommer inte ihåg märket just nu.

Denna mulltoa har fungerat bra, och den är urinseparerande, så piss och skit blandas inte, det ska tydligen vara en förutsättning. men jag har sett exempel på många, många mulltoasorter som är rena stink och äckelbomberna.

Skiten hamnar i en plasttunna, som man bara lyfter ut då den är full, och häller i några slevar jord över.

Det krävde ett komposteringstilllstånd från kommunen.
Det innebar att all skit skulle förvaras i tunna utan att blandas i en vanlig kompost under 6 månader, minst.

Sedan kunde det blandas i komposten.
Som sedan skulle blandas med mer vanlig trädgårdskompost innan den spreds. (Komposten och gödslingen är min frus ansvarsområde!)

Vi har använt komposten för att gödsla vårt grönsaksland och även andra delar av trädgården.

Jag behöver byta tunna cirka 4-6 gånger per år.

Har man hällt i lite jord då och då, så blir den inte helt omild mot smak oh lukt.

Pinket går att blanda med urintank också, som blandar 30-50% urin med resten vatten, men det har vi inte infört, på grund av praktiska problem att installera den tanken på den plats där vi har muggen nu. Den ska dock flyttas inom en nära framtid, så då kanske det kommer också.


Min bror har en än smartare lösning. Han använder en vanlig vattenspolande mugg, där skiten sedan åker genom en centrifugalseparator som fungerar med självtryck, och lägger skiten i en stor behållare, medan urinen går vidare ner i ett vanligt infiltrationsavlopp. Det kan kombineras med UV-ljus bakteriekontroll för urinen också. Den behöver han bara gräva ur en gång per år. Färdigmullat. Men han har inte haft den i ett år ännu, så framtiden får väl utvisa om det håller vad det lovar.

Mikael Perman