Första gången!!

[Anette Ö]

Hej.
Vår lilla Amiga ska killa för första gången. Igår började hon få flytningar och jag har glömt/förträngt hur lång tid innan killning flytningarna börjar . Har en liten aning långt bak i skallen att killingen brukar komma inom 48 timmar, har jag rätt?? Hur brukar dvärggetter klara första killingen någonsin, behöver hon nån hjälp tror ni? Snälla någon hjälp mig!! Amiga är ju min lilla bebis och jag blir så nervös .
Hälsningar Anette

[Trollmor]

Oj, oj oj, då förstår jag att Du har mer stresshormoner än blodvätska!  Nu ska vi ta det här sakligt.  Ungefär 99 % av mina getter klarade av det hela utan minsta assistens.  Man bör ha uppsikt över alla hundra, för man vet inte i förväg vilken av dem som är den hundrade, den som behöver hjälp.  Maximal otur om det skulle vara Din lilla älskling.  Jag har en del inomhusjobb idag, så jag kan hålla ett litet öga på om Du har skrivit något mera.  Om jag får gissa, så blir det ungefär så här:  Du går ut till Amiga, och hon håller på och krafsar en skön bädd åt sig.  Orolig, vill att Du håller handen.  Så Du sätter Dig där och pratar uppmuntrande och lugnande med henne.  Hon blir lugn av Din närvaro, och börjar med jobbet.  Du ska se att hon kommer att göra det lugnt och sakligt,  När killingen kommer, kommer hon att lägga ihop öronspetsarna och krysta fram den på ungefär en kvart.  Nummer två kommer i regel inom en halv timme.  Annars börjar efterbörden synas, men den släpper inte genast.  Nu har Amiga glömt Din närvaro, och är helt koncentrerad på sin FÖRMÖGENHET.

Jag skulle GISSA att detta inträffar idag eller i natt.  Jag hopas att allt går bra för Er, och missa nu inte detta Livets Under!

Låt mig få veta hur det går!  Nu ska jag koppla ner mig och ringa ett viktigt samtal.

[Trollmor]

Förbaskade Amiga!  Hon stör mig i jobbet, hon tittar på mig med ängsliga förstföderskeögon!  Kan Du slänga åt mig Ditt telefonnummer, så ringer jag upp Dig.  Ifall hon skulle behöva hjälp.

[Anette Ö]

Tack snälla Trollmor .
Jag var nyss ut och kollade till tösen och hon ligger i godan ro och tuggar halm i gethuset. Inte syns det nått mer än lite klet i rumpen heller. När de andra har killat så har jag varit sååå lugn för de hade ju gjort det förut men nu ojojoj . Det känns som när jag väntade första barnet själv .
Så du tror som jag att killingen kommer inom ca 48 timmar efter första flytningen???
Hälsningar Anette

[Trollmor]

Ja, men bäckenbanden är ett säkrare tecken, i vart fall på lantrasgetter.  Du har ju afarikaner, eller hur?  Det är egentligen Balbinas område, men just förlossningarna är nog rätt lika.  Det fanns en länk här nånstans till en jättefin sida med bilder på hur man hittar bäckenbanden.  Jag har inte tid att leta fram den nu, har hundra e-brev att besvara.  Nej, fem, men det kommer ändå att ta timmar.  Så tack för att Du hörde av Dig.  Nu kan jag koncentrera mig bättre.

När geten står upp, känn med tumme och ett finger på ömse sidor om ryggragen från svansen och framåt.  Bäckenbanden känns som en benbit när de är spända, cirka 45 graders vinkel mot ryggraden, när de är helt slappa, släppta, hittar man dem inte alls, utan i stället sina egna fingrar genom hud och mjukdelar.  Då brukar området också vara ömt eller nåt, geten vill inte bli undersökt på detta sätt.  Då är det högste 24 timmar kvar, enligt min erfarenhet.

[Anette Ö]

Hej igen Trollmor.
Oh vad bra tips jag fick. Jag ska genast ut och klämma lite försiktigt på Amiga . Om hon ömmar så är det nära alltså?
Jo men visst har vi Afrikaner, du har så rätt så .
Jag återkommer med upplysningar om min lilla bebis under dagen .
Hälsningar Anette

[Trollmor]

Om Du misslyckas med att hitta bäckenbanden är det nära.  Jämför gärna med bocken, han är nog inte dräktig!  :D  Tror jag ...

[Anette Ö]

Men Trollmor, vi har ju ingen vuxen bock vi brukar ju ha lånebock .
Jag försökte känna på Amiga och jämförde med hennes mamma som killade 9/4. Amiga var mjuk ca fem-tio cm från svansen och under ryggraden medans Hanna var hård på sammma ställe. Hittade jag rätt tror du? Jag kände från svansen och framåt under ryggraden .
F ö så går Amiga nu och betar däremot så har hon blivit lite rosa och öppen i själva springan . Jag minns att de andra blev så också men nu när jag är så nervös för Amigas skull så har jag totalt glömt hur det var annars.
Hälsningar Anette

[Anette Ö]

Jag var nyss ut och gav getterna kvällsmat och Amiga sprang runt precis som vanligt. Sen tittade jag på henne ordentligt och såg att nu kommer det vitt klegg. En total dejavu upplevelse, det är på G !!!!!!!
Skriver mer senare. Hoppas du vill ha jour ikväll Trollmor .
Hälsningar Anette

[Trollmor]

OK, så länge hon går och betar är det nog ingen livsfara i alla fall...  Bäckenbanden är en sena (ungefär) som går från ryggraden och snett utåt - bakåt och den andra änden är fäst i bäckenet.  När förlossningen närmar sig slappnar de för att ge maximal plats åt stostret.  Men det är ju dumt att ha minskad stadga i kroppen längre än nödvändigt, så det brukar inte vara så länge.  Fästepunkten mot ryggraden är ungefär mitt emellan svansroten och den vinkel som bildar övergången till den mera plana ryggen.  Bättre än så kan jag nog inte beskriva det.   Hade jag gott om tid skulle jag leta reda på länken åt Dig, det var en jättebra sida - på engelska - med bilder och instruktioner.  Foton på förlossningar.  Mjölkgetter.

Rosa könsöppning, fyllt juver, slempropp som hänger utanför, annorlunda svansföring, sådant har jag observerat vid andra tidpunkter än just före förlossning.  Men inte släppta bäckenband.  Helt släppta.  På getter.  Som jämförelsematerial duger vem som helst som säkert inte är högdräktig.  Det var därför jag drog till med bocken.  Mamma blir bra, om hon redan har fött.  Då har bäckenbanden dragit ihop sig igen och gör sin vanliga tjänst.

Inte heller har jag sett riktiga krystningar annat än när det varit allvar på gång.  Men då pågår ju redan arbetet.

[Trollmor]

Viss jour kan jag ha, men då underlättar det om jag får Ditt tel nummer.

Fast det behövs säkert inte.  

[Balbina]

säkraste tecknet på att det är på G tycker jag är att de blir svullna i rumpan, springan öppnas upp och de slemmar. Då kommer det snart bebisar.

Även att de flämtar, rör sig stelt (kan de göra ändå om det är trångt i magen), ändrar sitt beteende, ligger mycket och så blir det en speciell lukt när det börjar dra ihop sig.

Stör inte din get för mycket, springer du och kollar henne hela tiden så kommer förlossningen ta längre tid (om du inte har sån tur att hon vill du ska vara med, de flesta av mina vill att jag ska "hålla klöv" och stötta dem) Bättre då om du bara kan kika in genom ett fönster, eller bästa lösningen - en övervakningskamera.
Hoppas det går bra för Amiga och att hon får en fin bebis/ två.

[Trollmor]

De flesta av mina ville också ha sällskap, men det får man ju diskutera med varje födande moder.  Jag kanske hade fördomar p g a namnet?  

[Anette Ö]

Alla våra getter är riktiga kelgrisar och enbart sällskapsdjur och Amiga är absolut inget undantag . Hon gör verkligen själ för namnet för hon är min bästa vän bland getterna . Jag kan ju inte låta bli att gå in till henne när hon ropar efter mig . När Amigas mamma killade så fick jag inte gå ifrån henne, hon ville krysta fram bebisen när jag fanns brevid. Likaså de andra getterna, då satt jag i gethuset och typ höll klöv. Det var bara Hjördis som överraskade mig genom att få trillingar på natten.
Amiga mår bra men nu vill hon inte äta fast jag bjöd på älsklings godiset mariekex. Det kommer vitt ur henne precis som det gjort på de andra när det var nära inpå. Hon är definitivt lugnare än jag i alla fall . Jag är bara så himla rädd att nått ska hända henne och att hon inte kommer klara av att få ut bebisen men som Trollmor skrev, det vore ju himla underligt om Amiga skulle vara just den 100:e....
Hur som helst, jag uppdaterar under kvällens gång .
Hälsningar Anette

[Lena A]

Vi följer med spänning vad som händer med Amiga.  

[Sajjbertjorven]

Vansinnigt nyfiken.........

[Trollmor]

Ack ja, vilket drama.  Man vänjer sig aldrig.    Lyckligtvis.    Nu måste jag koppla ner, så pojkvännen får en chans att ringa!  

[Anette Ö]

Jag har nyss varit ute och suttit en stund hos getterna. Amiga kom o la sig hos mig med huvudet i knät . Hon var otroligt trött och gäspade hela tiden. Det är nog så att det tar längre tid första gången precis som med oss människor .  Annars kanske hon inte vill ha mitt sällskap . Hon har inte öppnat sig mer men det kommer vita flytningar än. Nu ska jag gå och lägga mig med vidöppet fönster så hör jag om hon ropar inatt, jag kommer nog vakna av minsta pip antar jag. Hur som helst, dramat fortsätter imorgon. Håll tummarna alla att det går bra om Amiga beslutar sig för att fixa killningen själv .
Återkommer imorgon.
Godnatt alla.
Anette

[Trollmor]

Gäspar?  Då kanske det inte är så väldigt långt kvar ändå...  Jag skulle nog kolla den damen om några timmar.

[Anette Ö]

Haha, jo jag hade allt tänkt gå ut igen om en timme. Inte tusan kan jag bara gå o lägga mig o sova tills imorgon bitti, nä en över beskyddande hönsmamma det är vad jag är det
Anette