Frågor kring avlopp

[Pentti Linkola]

Gå bra enligt lag är inte samma som att det går bra för natur. Bara för att inte vattentäkt är i närheten, så läcker det vidare ändå om man leder piss i marken. Liksom annat skit. Däggdjur ska tömma sig där det hör hemma och ingen annanstans.

[Nordic Vargtand]

Naturliga ämnen bryts ju ned i marken, men medicinrester och annat är tyvärr svårt att få bort även i moderna reningsverk (jag har varit där och studerat processen, den är faktiskt förvånansvärt primitiv bland annat aktiva rötkammare som motsvarar en korrekt gjord infiltrationsbädd i delar av slutreningen (men idag använder man en typ av plastföremål som skall ge stor bioyta för nyttiga bakterier att bryta ned avfall på, detta skall i en infiltrationsbädd motsvaras av gruslagret), men ändå uppnår man bra resultat i löpande prover av utloppsvattnet där ) Meningen med bädden är att avloppsvattnet sakta skall sippra genom det aktiva skiktet efter att partiklar avskiljts i brunnarna (dessa får man ösa ur när det satt igen för mycket, jätteäckligt men behöver inte göras lika ofta i ett BDT system som i ett för toavatten som behöver ses till ganska ofta BDT systemet kan man fixa själv om man är litet härdad (annars tar man dit slambilen), slam från toalettvatten måste man lämna in eller kompostera såsom latrin från torrdass om man vill göra det själv (vilket jag tror ytterst få vill...).).

Medicinrester och andra kemikalier som inte bryts ned så lätt i naturen är nog en tickande bomb även i vatten som gått genom riktiga reningsverk misstänker jag. Framför allt när det når havet. Vi kan nog tryggt vänta oss att se mer av vad detta innebär inom en ganska snar framtid... Vi är en del av naturen och vi kommer att ingå i näringskedjans tak där vi får i oss allt sedan (oavsett om man äter kött eller växter), Det oroar mig också...

[christelle]

Kommunens "miljögubbe" glömde ringa tillbaka så vi vet inte riktigt vad/hur vi får och inte får göra kring avloppslösningen. Vi har tagit kontakt med en firma som sysslar med biologisk rening med vatten och växter med mera och de ska komma och göra en bedömning. Men är inte kommunen med på noterna så blir det nog inget av med det heller utan vi får satsa på ex vis förbränningstoa och BDT avlopp.

[Gilbert]

Det är kommunen som avgör om det är tillåtet med förbränningstoa. I Norrtälje får man inte sätta in sådana om man är åretrunt boende. Just infiltrationsanläggningar är länstyrelsen väldigt noga med och många har fått förelägganden. Räkna med 50.000 för en helt ny anläggning med besiktning, undantaget att man inte behöver spränga, då drar kostnaderna lätt iväg.

[christelle]

Det är kommunen som avgör om det är tillåtet med förbränningstoa. I Norrtälje får man inte sätta in sådana om man är åretrunt boende. Just infiltrationsanläggningar är länstyrelsen väldigt noga med och många har fått förelägganden. Räkna med 50.000 för en helt ny anläggning med besiktning, undantaget att man inte behöver spränga, då drar kostnaderna lätt iväg.

Här är det Miljöförbundet Blekinge Väst och kommunen som bestämmer och alla toalettlösningar utom förbränningstoa ska anmälas enligt 45 § i avfallsförordningen (2011:927)
50000 låter billigt - vad för en för den summan?
Bara ansökan kostar över 5000.

[Nordic Vargtand]

Ni har inte funderat över en vanlig tank modell större?

Den kostar inte så mycket mer att tömma än att rensa en vanlig brunn faktiskt, ända är att det fort blir mycket vätska av spolvatten i den om man inte kan åtminstone delvis separera urin (eller göra ettan utomhus när det är rimligt som hos oss... Eller ha en sådandär äckelkanna brevid toan som en del med mulltoa har. ).

En tank får man som regel gräva ned i princip vilka områden som helt om man har tillstånd då den ju inte släpper ut någonting i naturen.

[christelle]

Ska kolla upp med kommunen om sluten tank till toan och BDT avlopp till resten - tanken blir ju väldigt snabbt full med påföljande tömning om allt går ner i bara den.

[Nordic Vargtand]

Skall finnas minireningsverk också men jag har ingen erfarenhet av dem, de skall dock såvitt jag fattat vara godkända även på känsliga platser.

[christelle]

Skall finnas minireningsverk också men jag har ingen erfarenhet av dem, de skall dock såvitt jag fattat vara godkända även på känsliga platser.

Ja, minireningsverk + tillsättning av kemikalier + slamavskiljare som ska tömmas + infiltrationsanläggning är ok inom detta högriskområde men det är det jag är skeptisk till och letar efter andra och tillåtna alternativ.

[torbjorn]

En handgriplig avloppsfråga:
Markavloppsrör, 110 mm, brun PVC-plast, förlagda 1983-84. Kan man anta att de fortfarande är i fullgott skick och har lång återstående livslängd, eller bör man passa på att byta dem när det ändå görs andra avloppsarbeten och grävresurser finns redo?

[Gilbert]

Grattis till 110 mm, vi hade 130 och ett gammalt svart rör, men det gick att fixa det också. Det finns adaptrar/muffar från 120 till 110 men inget till gammalt 130. Alla toaletter har standard 110 mm.

[torbjorn]

Här kom nog 110 mm-röret mellan boningshus och enkammarbrunn till när huset byggdes ut och toarummet flyttades till utbyggnaden 1983.  När jag grävde i närheten av brunnen hittade jag rester av gamla lerrör utströdda här och var.  Från enkammarbrunnen till stenkistan var det 6" cementrör, totalt igensatta sedan många år. Materialet i rören var helt torrt utom på ett par meter närmast enkammarbrunnen.

[christelle]

Här kom nog 110 mm-röret mellan boningshus och enkammarbrunn till när huset byggdes ut och toarummet flyttades till utbyggnaden 1983.  När jag grävde i närheten av brunnen hittade jag rester av gamla lerrör utströdda här och var.  Från enkammarbrunnen till stenkistan var det 6" cementrör, totalt igensatta sedan många år. Materialet i rören var helt torrt utom på ett par meter närmast enkammarbrunnen.

Här en del info hur en ska tänka/förfara vid köp av fastighet med enskilt avlopp.
http://husagare.avloppsguiden.se/

[Nordic Vargtand]

Plasten brukar hålla mycket länge under jord, vad som tar död på PVC plast är UV ljus från solljus.
Däremot kan man kontrollera att det inte satts igen av mineralutfällningar från backen.
Om det gjort det så går det att spola rent med högtrycksutrustning men man får nog göra en avvägning i så fall vilka delar man behöver byta och vilka det är lönt att behålla, men har det inte gjort det är det som regel ingen fara (baserat på praktiska erfarenheter, men detdär med mineralutfällningar verkar variera väldigt kraftigt beroende på var man bor...) Kontrollera även att inte saker som växtrötter och annat har nått ned till ledningarna,

[Gilbert]

En 3 kubiks toatank håller i ca 50 år, eller tills det kommer en ny ägare och ändrar på allt.

[Nordic Vargtand]

För en riktig markbädd brukar man räkna på anläggningskostnader (alltså enbart själva kostnaden för rör, grävning och annat) om ca 50k under förutsättning att de tär lättgrävt och inte tillkommer saker som extra tilläggskostnader för grusfrakt och liknande om man bor "olägligt", osv.

Jag trodde inte att det var tillåtet över huvud taget nära vattentäkter, men om ni säger det så...

Var dock över 30 år sedan vår byggdes så har inga aktuella siffror att tillgå...
Men en snabb överslagsräkning ger vid handen grovt räknat ovanstående siffra +/- 10-20k kanske (beroende på lokala förutsättningar) samt tillståndskostnader och annat.

Så, nej, billigt är det inte, men å andra sidan så behöver man inte bry sig mer än att ta dit slambilen en gång om året de kommande 40 åren om det gjorts rätt.
(de brukar dock hålla mycket längre i praktiken än vad som anges jag tror inte att man behöver byta den under en livstid, det räcker för det mesta att låta spola rent inloppsröret (med högtryck, finns företag med särskilda spolbilar som kan ordna detta, brukar kosta några tusen för en genomgång och rengöring samt deponi av fasta spolmassor, mm om de tär mindre arbeten, tar kanske en förmiddag i snitt, spolningen brukar vara gjord på några timmar (gjort detta hos en bekant för några år sedan där en lång ledning mellan två brunnar satt igen). ) om den ger intryck av att ha satt igen.)

[20%bonde]

Kommunens "miljögubbe" glömde ringa tillbaka så vi vet inte riktigt vad/hur vi får och inte får göra kring avloppslösningen. Vi har tagit kontakt med en firma som sysslar med biologisk rening med vatten och växter med mera och de ska komma och göra en bedömning. Men är inte kommunen med på noterna så blir det nog inget av med det heller utan vi får satsa på ex vis förbränningstoa och BDT avlopp.

Om det är anläggningen i Land-länken du hänvisar till (dyr), som ska komma och göra en bedömning, så kan du säkert få tillstånd för den. De har ett tillägg för områden med högt miljöskydd, den sista tanken, som är en storsäck med kalk som binder fosfor bra. Den kalksäcken ska bytas med jämna mellanrum (typ 5 år beroende på belastning) och det är också rätt dyrt. kom ihåg att fråga om det.
De flesta kommuner godkänner separerande system (BDT-rening med infiltration, annan lösning för toan) oavsett skyddsnivå, eftersom både näringsämnen och smittämnen till största delen finns i toafraktionen.
Förbränningstoa kan vara en smidig lösning, den är ganska lätt att installera jämfört med andra system. Men de är rätt dyra i inköp (billigaste vacuumtoasystemet ligger jämförbart i inköpspris), och driftskostnaderna är ganska höga också. De bygger på att man lägger i en papperspåse vid varje besök (ca 1 kr), sen drar den några kWh när allt kokas och förbränns, så det blir nog 2-4 kr per besök. räkna lite på det.
Sluten tank blir väldigt fort full om man inte har extremt snålspolande toaletter. Vad jag vet finns endast en toastol (självfall) som behöver i genomsnitt 1 liter per spolning, men av de jag pratat med som har den så upplever de att tanken ändå blir full förvånansvärt fort.
Är man några stycken så kan det nog vara vettigt att titta på vacuumsystemen, det finns i dagsläget tre olika fabrikat i Sverige. De gör av med 5-6 dl vatten per spolning, en trekubikstank uppges räcka till minst 3000 spolningar innan den måste tömmas. Systemen måste inte vara så dyra, och är inte så tekniskt komplicerade heller.
Det gjordes en brukarenkät för ett par år sen http://www.wrs.se/wp-content/uploads/2015/12/Vakuumrapport-Kungsbacka_WRS_150510-med-bilagor.pdf som kan vara läsvärd om man överväger det alternativet.

Nackdelen med separerande system är förstås att man också behöver en slamavskiljare+infiltration för BDT-vattnet.

Anläggningstypen som du diskuterade tidigt i tråden, men kemfällning i en större slamavskiljare följt av en infiltrationsbädd är nog billigare, och en väldigt robust anläggning. Olika tillverkare tillför kemikalien på olika sätt, t.ex. BAGA doserar den ute i tanken medans andra har en dunk under diskbänken.
Jag tycker inte man ska stirra sig blind på att det heter kemikalie (låter alltid dåligt), det är en järn- eller aluminiumbaserad lösning som inte är speciellt miljöfarlig (både järn och aluminium är mycket vanliga metaller i jorden). Att kalksäcken marknadsförs som en kemikaliefri kretsloppslösning kan man kanske ifrågasätta: kalken bryts i Polen (med föroreningar som följd) och tar så småningom slut där. När säcken är nybytt är vattnet som rinner från den sjukt basisk, typ pH12, alltså frätande. Vad som är kem och inte kanske kan diskuteras...

Minireningsverk tar ofta mindre plats än andra lösningar, men är i olika grad tekniskt avancerade. Ofta krävs att man tecknar ett serviceavtal för ett antal tusenlappar per år. Jag tycker också man ska analysera sitt vatten (kemisk analys räcker) och fråga tillverkaren att de kan garantera att verket kommer funka som det ska med just ditt vatten. skriftligt. Enskilda vatten skiljer sig mycket åt, och det kan krävas en hel del pillande (och ibland ändå inte funka) för att anpassa verket.

[christelle]

Den där kalksäcken/fosforfångaren vägde jättemycket och skulle placeras så att det gick att lasta av med lastbil dvs den hade fått placerats en rejäl bit bort och enligt försäljaren som var här skulle den bytas vartannat/tredje år.
Vi drog tillbaka vår ansökan för infiltreringsanläggning eftersom ingreppen blivit alltför stora på fastigheten där anläggningen skulle ligga och som tidigare sagts att vi inte ville ha koncentrerade kemikalier på toa som skulle blandas i avloppet - och vi har fått pengarna tillbaka. I stället ansökte vi därefter om ett slutet system men då började miljöförbundet tjata om hur vi skulle göra med toapappret efter urinering i toan och då tröttnade vi faktiskt helt...
Nu har vi ansökt och fått tillstånd för separett (inte inomhus) och anmält att vi sätter in en förbränningstoa. Så blir det, en rörmokare ska plombera vattnet till toan och via foto intyga att det är avstängt.
Med det kommer inte vår tomt att bli sönderkörd och uppgrävd, vi kommer att slippa den kommunala tömningen av avloppstanken och kostnaden för förbränningstoan kommer inte att bli ens en femtedel av vad det kostar med en ny infiltrationsanläggning, vi får egen kemikaliefri gödning, vi sparar vatten. Och vem vet - om några år kanske Miljöförbundet/kommunen kommer med nya regler 

[Nordic Vargtand]

Papperet slänger man väl i en separat soppåse som går med vanligt hushållsavfall.
Det är samma som med barnblöjor och annat.
Normalt går det ju annars ned i latrinpåsen.

Elda upp det ute eller i pannan om ni  har en sluten värmepanna.

Jag eldar upp papper när jag kan, tömmer alla äckliga sopor som är lämpliga att elda i en eldningsbar påse eller direkt i  pannan från sopkorgen.

Det går inte att slänga papper i urinsepareringen på separett toan (eller, ja tekniskt möjligt är det väl men det är att be om problem man inte vill ha... Går att hänvisa till fabrikanten om inte annat om det då är det knappast någe snack om det.).
Så, där har de i så fall fel.

Men, någonstans måste man väl gå och skita också, eller hur tänker de?
Att man skall springa upp till dem och skita då och bara använda toan för urin, eller? Verkar korkat tänkt tycker jag.

[christelle]

Papperet slänger man väl i en separat soppåse som går med vanligt hushållsavfall.
Det är samma som med barnblöjor och annat.

Elda upp det ute eller i pannan om ni  har en sluten värmepanna.

Jag eldar upp papper när jag kan, tömmer alla äckliga sopor som är lämpliga att elda i en eldningsbar påse eller direkt i  pannan från sopkorgen.

Det går inte att slänga papper i urinsepareringen på separett toan (eller, ja tekniskt möjligt är det väl men det är att be om problem man inte vill ha... Går att hänvisa till fabrikanten om inte annat om det då är det knappast någe snack om det.).
Så, där har de i så fall fel.

Det var papperet från toan till den (då precis ansökta) slutna tanken Miljöförbundet skulle ha reda på hur vi skulle förfara med. Papperet från Separetten lägger en direkt i tunnan bland fekalierna så just det vet de nog för de har iaf inte sagt nåt om det papperet.
Ej bakteriekontaminerade toapapper, använt hushållspapper och använda servetter, tomma rullar mm komposteras tillsammans med hushållsavfall, det blir fin kompost av det så det är lite synd att elda upp det.