Med
social ekonomi menas internationellt en ekonomisk sektor mellan den privata och den offentliga. Gränserna mellan den sociala och den privata/offentliga ekonomin är lite flytande, men oftast brukas de verksamheter räknas dit som har ett kooperativt ägande och finansiering och/eller en målsättning för verksamheten som inte (helt)kan definieras med vanliga finansiella lönsamhetstermer. En civilekonom skulle kanske säga att verksamhetsmålet är överordnat lönsamhetsmålet.
Den första varianten känner vi väl till i Sverige, i och med att vi har en rik historia av kooperativ och ekonomiska föreningar byggda på delägarskap, men den andra varianten är relativt liten ovanlig i Sverige , men desto större utomlands.
När man inom den sociala ekonomin sätter upp de icke-finansiella verksamhetsmålen brukar de ibland vara vagt ställda som att "hjälpa barn i tredje världen" eller "skapa en bättre miljö". Sådana allmäna utsagor förpliktar dock inte till så mycket, varför man inom den sociala ekonomin går över allt mer till att kvantifiera sin målsättning. T ex kan ett socialt kooperativ vars målsättning är att skapa arbetstillfällen i glesbygd ha som målsättning att skapa 3 nya arbetstillfällen per 100 finansierade stödmedlemmar och år. Eller så kan en hjälporganisation mot drogmissbruk ha som målsättning att hjälpa 50 personer bort från gatan till ett värdigt boende, varav minst 10 per år skall återkomma i samhällsnyttigt arbete. Den sociala ekonomin tar alltså genom privata investeringar på sig ett ansvar som vi i Sverige, genom vår folkhemshistoria kommit att se som främst ett uppdrag för välfärdsstaten.
Genom att studera utfallet mot den sociala målsättningen kan finansiärerna se om deras insatser har gett god social avkastning, eller om de gör bättre i att placera sitt kapital någon annanstans.
Det vanligaste exemplet på vad en social finansär bidrar med är att ställa sitt kapital till förfogande utan att kräva ränta för det. Ett exempel på det i Sverige är de stödsparfonder som administreras av JAK medlemsbank. Här kan privata finansiärer stödja sociala projekt som de finnerr intressanta utan att bli delägare i dem eller ta en finansiell risk. Istället sätter de in sina pengar räntefritt på JAK, varefter JAK lånar ut dessa pengar till projektet och därmed tar på sig risken för kreditförluster.
Fjällbete I Åredalen Ek För. delfinansierar sin verksamhet genom ett sådant
stödsparprojekt. Exemplet är valt av mig för att visa på en verksamhet som kunde vara av intresse för tidningen Åters medlemmar att stödja, men det finns andra, allt från att säkerställa lokförares omställningsbidrag till att bygga en moské i Växjö.
Det sociala målet för föreningen Fjällbetes verksamhet beskrivs som:
Fjällbetes verksamhetsmål är att vara:
ett resultatinriktat och vinstdrivande men företaget ska samtidigt ges en stark profil av att vara "bra för Åredalen", t.ex. genom att rikta en del av vinsten till bygdenyttiga ändamål.
Den målsättning som sätts upp för de sociala finansärerna i stödsparprojektet är:
# Lokalbefolkningen i Åredalen ska uppleva att Fjällbete ger:
# Prisvärd lokal mat av hög kvalitet.
# Ett öppnare och vackrare landskap med betande djur.
# Meningsfulla upplevelser och glädjerikt lärande till barnen.
# Konkreta möjligheter att göra sig delaktig i hembygdens basnäring.
# Möjlighet att spara/placera pengar med god avkastning.
Turismnäringen i Åredalen ska uppleva att Fjällbete ger:
# God tillgång på prisvärd lokal mat av hög kvalitet.
# Möjlighet att tillfredsställa gäster med höga krav på etik & miljö.
# Ett vackrare och mer intressant landskap som resmål.
# Möjligheter att sälja nya upplevelser till gästerna.
# En chans för Åredalen att bli marknadsledande inom Ekoturism.
De som tycker detta är intressant nog kan stödja projektet med en räntefri finansiering och får egen del då en förtur att köpa företagets produkter.
