Alternativ.nu
Bygga & Bo => Bygga och renovera => Ämnet startat av: Pateras skrivet 11 jan-22 kl 09:12
-
Ursäkta om jag låter amatörmässig men det är för att jag är det och försöker reda ut saker.
En timmerstuga kan stå utan värme på vintern vad jag har förstått utan att ta skada om det är en enkel stuga?
Kan en stuga byggd med reglar och plank också stå kall under vintern utan att ta skada precis som en timmerstuga?
Anledning till att jag undrar är för att jag letar (alternativt kanske ska bygga) en stuga som kommer vara utan el eller vatten indraget och som kommer stå kall större delen av vintern.
Enda värmekällan kommer vara en vedspis eller en kamin liknande något från Vermont tex Defiant.
Vilket av dessa två alternativ klarar sig bäst och vilken har längst livslängd (gissar på timmer)?
Jag har säkert glömt massa saker men fråga bara för att få bättre klarhet med vad jag menar :P
-
Reglar och plank klarar sig bra vid kallställning, det som skiter sig brukar vara tapeter, gips och sådant, plus om man har täta mattor på golvet. Men ett modernt regelhus har ju också problemet att det sitter en plast under gipsen som gör att allt förvärras när det periodvis blir kallare inne än ute.
-
Reglar och plank klarar sig bra vid kallställning, det som skiter sig brukar vara tapeter, gips och sådant, plus om man har täta mattor på golvet. Men ett modernt regelhus har ju också problemet att det sitter en plast under gipsen som gör att allt förvärras när det periodvis blir kallare inne än ute.
Rätt mig om jag har fel men visst kan jag bygga utan gipsskivor?
Jag har fått för mig att jag kan bygga på detta vis med sett från utsidan. Panel --> luftspalt --> Hunton vindtät --> isolering (träfiber) --> Hunton vindtät --> Panel. Funkar detta eller har jag missat något?
Tänker på att ha panel inne så inga taper eller liknande, med andra or så basic som möjligt.
-
Gips är ju ett modernt material framtaget för att främst ge släta ytor. den byggbeskrivning du gjort ser bra ut. Undvik moderna material utan håll dig till beprövade saker. när det gäller målning invändigt klarar inte moderna färger stora temperaturskillnader. De krackelerar och vid fukt möglar de. Använd även här beprövad teknik. Linoljefärg funkar lika bra ute som inne. Limfärg (som främst används på takytor inne) klarar också ett kallställt hus under förutsättning att det inte blir enormt fuktigt. Det finns dock ett recept på limfärg med linoljeförstärkning som gör den vattentålig och som gör den lämplig även till väggar. Äggoljetempera kan också funka under förutsättningen att fuktigheten vid kallställning är rimlig. Den tenderar nämligen vid stor fukthalt att mögla pga innehållet av protein (äggen).
Timmerhusets fördel är ju att det klarar kallställning oftast utmärkt. Regelhusets fördel är troligen att det är enklare att värma upp pga bättre isolering och under förutsättning man använder organiska material i isoleringen och undviker plast (allt måste kunna andas) så skulle jag nog ändå satsa på ett regelhus. Även det är ju en beprövad teknik. Stolpvirkeshus har ju funnits sedan vikingatid.
-
Absolut kan du bygga utan gips, som vindskydd funkar Örnpapp utmärkt oavsett om du bygger en panelad timmerstuga eller en regelstomme.
Väljer man mtrl som visat sig fungera bra i tidvis kallställda hus i mer än en mansålder bör det gå bra att bygga ett sådant även i dag.
-
Gips är ju ett modernt material framtaget för att främst ge släta ytor. den byggbeskrivning du gjort ser bra ut. Undvik moderna material utan håll dig till beprövade saker. när det gäller målning invändigt klarar inte moderna färger stora temperaturskillnader. De krackelerar och vid fukt möglar de. Använd även här beprövad teknik. Linoljefärg funkar lika bra ute som inne. Limfärg (som främst används på takytor inne) klarar också ett kallställt hus under förutsättning att det inte blir enormt fuktigt. Det finns dock ett recept på limfärg med linoljeförstärkning som gör den vattentålig och som gör den lämplig även till väggar. Äggoljetempera kan också funka under förutsättningen att fuktigheten vid kallställning är rimlig. Den tenderar nämligen vid stor fukthalt att mögla pga innehållet av protein (äggen).
Timmerhusets fördel är ju att det klarar kallställning oftast utmärkt. Regelhusets fördel är troligen att det är enklare att värma upp pga bättre isolering och under förutsättning man använder organiska material i isoleringen och undviker plast (allt måste kunna andas) så skulle jag nog ändå satsa på ett regelhus. Även det är ju en beprövad teknik. Stolpvirkeshus har ju funnits sedan vikingatid.
Ja men stort tack för sjukt bra input. I sidan ska inte målas utan antagligen vara helt obehandlad. Vill ha så rustikt som möjligt.
-
Absolut kan du bygga utan gips, som vindskydd funkar Örnpapp utmärkt oavsett om du bygger en panelad timmerstuga eller en regelstomme.
Väljer man mtrl som visat sig fungera bra i tidvis kallställda hus i mer än en mansålder bör det gå bra att bygga ett sådant även i dag.
Tack så hämskt mycket för bra input. Jag var lite orolig över att jag var ute och cyklade och behövde massa plast och skit men så tänkte jag efter att hur ska huset andas då när det står kallställt :P
-
Tack så hämskt mycket för bra input. Jag var lite orolig över att jag var ute och cyklade och behövde massa plast och skit men så tänkte jag efter att hur ska huset andas då när det står kallställt :P
Moderna mtrl är i bland både snabba och bekväma att jobba med och tätare eller med färre skarvar än traditionella men det är kanske inte det man prioriterar mest om man bygger åt sig själv.
-
Moderna mtrl är i bland både snabba och bekväma att jobba med och tätare eller med färre skarvar än traditionella men det är kanske inte det man prioriterar mest om man bygger åt sig själv.
Kan man använda Hunton Vindtät under plåttak (så klart med luftspalt) eller ska man ha Hunton Trossbotten? Hur ska jag göra med taket?
-
Kan man använda Hunton Vindtät under plåttak (så klart med luftspalt) eller ska man ha Hunton Trossbotten? Hur ska jag göra med taket?
Jag rekommenderar boken 'bygga fritidsstuga' av Lars Ingemar Hultqvist, i den kan du få tips, mtrl rekommendationer och vettiga ritningar som får kopieras och användas vid bygglovsansökan.
Boken visar en stuga i regelvirke med panel på 28m2 som lätt kan utökas till 54m2.
-
En sak som antyds tidigare i tråden men som förtjänar att skrivas lite tydligare:
Fuktspärrar, byggplast mm använder man ENDAST i hus som är avsedda att stå ständigt uppvärmda och bebodda.
Sommarstugor, gäststugor, förråd, garage och liknande byggnader som med stor sannolikhet kommer att vara kallställda då och då, eller där det sällan eller aldrig pågår fuktalstrande verksamhet (typ matlagning, klädtvätt, dusch/bad), bygger man utan fuktspärr.
-
plast används endast då man använder isolering av typ mineralull eller stenull. De kräver detta då de annars buffrar fukt.Vilket ju är en katastrof för det trävirke som är i väggen. bygger man med material som andas behövs inga plaster. Även i hus som endast uppvärms då och då krävs alltså plast som kondensskydd om mineralull används. blöt mineralull torkar sällan ut utan ger istället upphov till mögel och i förlängningen röta på anliggande trä.
-
Även i hus som endast uppvärms då och då krävs alltså plast som kondensskydd om mineralull används. blöt mineralull torkar sällan ut utan ger istället upphov till mögel och i förlängningen röta på anliggande trä.
Det där har du fått om bakfoten, om man bygger torra bostadsutrymmen likt de som beskrivs i boken bygga fritidsstuga går det utmärkt att avstå plast och använda mtrl som förhydringspapp, asfaboard och masonit.
Bygger man dusch sätter man lämpligen plastmatta eller motsvarande på golv och vägg och förstärkt fuktstyrd mekanisk ventilation(paxfläkt) lokalt i våtutrymmet.
-
men då används inte mineralull utan isolering som kan andas.
-
Det finns många exempel på byggnader som har klarat sig i många år med mineralullsisolering och ingen fuktspärr alls, utan minsta fuktskada eller mögel- eller rötangrepp.
-
men då används inte mineralull utan isolering som kan andas.
I den konstruktion jag rekommenderar föreslås naturfiber eller mineralull, ingen plastfolie. Till bjälklaget rekommenderas speciellt kutterspån eller lösfylld naturfiber ev kompletterat med mineralull klämd vid kanterna och iaf jag anser att Hultqvist och Liedner som gett ut boken på Svensk byggtjänst är erfarna och har torrt på fötterna då de rekommenderar mineralull eller sprutad naturfiber utan plast i konstruktionen.
-
Vi behöver inte äns diskutera andra material efter som jag endast kommer använda träfiber och det är redan "spikat" :P
Detta var ju min första tanke Panel --> luftspalt --> Hunton vindtät --> isolering (träfiber) --> Hunton vindtät --> Panel
men skulle man klara sig så här istället? Panel --> luftspalt --> Hunton vindtät --> isolering (träfiber) --> luftspalt --> Panel
för då skulla jag kunna spara lite pengar på att inte sätta Hunton vindtät på insidan av huset eller måste man ha det där också?
-
Jag skulle inte sätta vindtät under innerpanelen, bättre se till att isoleringen inte har glipor.
-
Jag skulle inte sätta vindtät under innerpanelen, bättre se till att isoleringen inte har glipor.
Ok tack :)
-
Vi behöver inte äns diskutera andra material efter som jag endast kommer använda träfiber och det är redan "spikat" :P
Detta var ju min första tanke Panel --> luftspalt --> Hunton vindtät --> isolering (träfiber) --> Hunton vindtät --> Panel
men skulle man klara sig så här istället? Panel --> luftspalt --> Hunton vindtät --> isolering (träfiber) --> luftspalt --> Panel
för då skulla jag kunna spara lite pengar på att inte sätta Hunton vindtät på insidan av huset eller måste man ha det där också?
Din tilltänkta leverantör Hunton har förmodligen som många andra byggmtrltillverkare en instruktion hur produkten ska användas, den brukar lätt hittas på nätet.
Det är nog ganska ovanligt att någon vill ha asfaboard(för det är väl det vi pratar om här, Hunton Vindtät) på den varma sida av väggen då den är asfaltsinpregnerad och kan lukta starkt.
Om jag skulle välja asfaboard i dag skulle jag sannolikt ta Moelvens fabrikat då den har rätt längd(274cm) och därmed täcker även bjälklaget på en normal yttervägg.
Asfaboard har fördelar utvändigt, den styvar upp regelstommar likt GNU och andra skivmtrl så man ofta inte behöver sätta hålband, den brukar vara tålig för väder och vind på ett helt annat sätt än förhydringspapp vilket är tacksamt om man inte kan få på ytterpanelen direkt.
-
Har asfaboard på mitt ouppvärma förråd och baksidan av den luktar inte gott...
-
Har asfaboard på mitt ouppvärma förråd och baksidan av den luktar inte gott...
Av de fina bilderna vi sett på ditt bygge är skivorna nya, Finska och sitter i en väl ventilerad miljö, skulle du i dag välja asfaboard även till ett bostadshus eller är lukten för intensiv?
-
På utsidan jo, men inte insidan. Tror märket är Hunton annars.
-
Jag har sett skivor som gamla byggnadssnickare kallade Asfaboard, men som var av något annat märke och luktfria. Gröna på ena sidan, träfärgade (som treetex) på andra sidan.
-
Hej Pateras
"Detta var ju min första tanke Panel --> luftspalt --> Hunton vindtät --> isolering (träfiber) --> Hunton vindtät --> Panel"
Angående din byggplan. Luftspalt innanför panelen är bortkastad om du kör obehandlat trä, slamfärg eller linoljefärg som tillåter fukt från insidan att passera ut genom panelen. Luftspalt innanför en panel är en produkt av täta ytbehandlingar/färger som jag antar att du inte jobbar med i alla fall. Bättre isolering utan luftspalt också.
-
Hej Pateras
"Detta var ju min första tanke Panel --> luftspalt --> Hunton vindtät --> isolering (träfiber) --> Hunton vindtät --> Panel"
Angående din byggplan. Luftspalt innanför panelen är bortkastad om du kör obehandlat trä, slamfärg eller linoljefärg som tillåter fukt från insidan att passera ut genom panelen. Luftspalt innanför en panel är en produkt av täta ytbehandlingar/färger som jag antar att du inte jobbar med i alla fall. Bättre isolering utan luftspalt också.
Hur menar du att ytterväggens isolering skulle bli bättre utan luftspalten under ytterpanelen?
Jag anser att luftspalten gör att panelen torkar lättare och snabbare efter slagregn och att även asfaboarden har lättare att klara regn och fukt om panelen inte ligger dikt emot.
-
Hur menar du att ytterväggens isolering skulle bli bättre utan luftspalten under ytterpanelen?
Jag anser att luftspalten gör att panelen torkar lättare och snabbare efter slagregn och att även asfaboarden har lättare att klara regn och fukt om panelen inte ligger dikt emot.
Så där har jag också tänkt, men blir lite tveksam efter att ha plockat ned panel som suttit dikt an i 60 år, och inte hittat skador därav. Isoleringen blir ju bättre om man även kan räkna panelen till väggens tjocklek, men om fukten förstör så kostar det mer än det smakar.
Det där kan förstås vara olika om det är fuktigt där man bor, takutsprång mm.
-
Angående luftspaltens vara eller inte vara hade jag ett liknande dilemma när jag bytte panel på en stuga i somras. Det var byggt utan luftspalt, åtminstone sedan mitten 70-talet, och målat med slamfärg. Såg inga direkta skador, anledningen till bytet var att det blev snyggaste sättet att få bort tidigare hål som sågats ut i fasaden. Funderade mycket på hur göra vid byte eftersom "alla" säger att det måste vara luftspalt.
Men jag tror som tidigare inlägg att det är "moderna" färger som inte andas som kräver luftspalt och det går bra utan om man använder diffusionsöppen färg. Det borde hur som helst inte vara skadligt med luftspalt och eftersom luften i den är lågströmmande torde det inte påverka isolerfunktionen särskilt negativt. Luften i sig har ju bra isolervärde (konduktivt) så det är främst konvektiv strömning som kan kommer påverka.
-
Inte måste det vara luftspalt, de flesta timmerhus har ju fått vindpapp och panel direkt på timmret och det är ju 90-100år sen det var aktuellt.
Många av plank husen i 'enkelt virke' typ gran med faströta och liknande har klarat sig fint utan luftspalt sen de byggdes för kanske 80år sedan.
Men numera vill de flesta ha välisolerade väggar och då kan man knappast räkna med att väggen torkar ut något med värmeläkage innifrån och kunskapen att välja bra virke och spika panel så det håller över tid har tydligt minskat så att välja en liten luftspalt är ju ett enkelt och billigt sätt att ge såväl panelen som huset bättre förutsättningar för ett långt liv
-
Isoleringen blir ju bättre om man även kan räkna panelen till väggens tjocklek
Det är luft som isolerar, inte panel.
-
Det är luft som isolerar, inte panel.
Luft isolerar om den står stilla. Har du panelen på läkt så blir det förmodligen samma temperatur på luften i mellanrummet som i omgivningsluften.
Har du panelen dikt an så blir det ju som att du använde en tum tjockare trävägg.
-
Har du panelen på läkt så blir det förmodligen samma temperatur på luften i mellanrummet som i omgivningsluften.
Sannolikt, men luftspalten ökar chansen att väggen bakom är torr eller torkar fort. Om isoleringen och för den delen brädorna om de sitter dikt mot väggen är det minsta fuktiga lär inte den där brädslåningens tjocklek göra varken från eller till för isolerförmågan en sån här Januaridag.
-
Om du jämför med en timmervägg så har du samma förhållande. I ett boningshus med inte allt för bra isolering hjälper värmen inifrån till att torka, och gör kanske till och med så att panelen torkar fortare än om den hängde fritt.
All panel jag ser här på gården skulle en sådan här dag gå fint att elda i spisen.
-
Om du jämför med en timmervägg så har du samma förhållande. I ett boningshus med inte allt för bra isolering hjälper värmen inifrån till att torka,
Så är eller var det och det bör man undvika, tittar man på en oisolerad logvägg ser man att panelen klarar sej fint om den sitter luftigt och att torka vägg med inomhusluft är väldigt oekonomiskt.
-
Inte precis så att man skall torka vägg med inomhusluft, men när man har ett hus som inte är allt för isolerat så blir det allt lite värme kvar till yttersta delen av väggen. Om man inte bryter värmeledningen med en luftspalt förstås.
Men jag vet inte när det blir för fuktigt klimat eller när väggen blir så välisolerad att det är skadligt. Kan bara se att panel utanpå timmerhus fungerar här, och då den sitter dikt an så gör den även nytta till isoleringen. Ett välisolerat hus i Göteborg skulle kanske ruttna, och ett hus som mitt skulle väl klara sig ett sekel i Norrlands inland.
-
Inte precis så att man skall torka vägg med inomhusluft, men när man har ett hus som inte är allt för isolerat så blir det allt lite värme kvar till yttersta delen av väggen. Om man inte bryter värmeledningen med en luftspalt förstås.
Och just den lilla luftspalten gör att det går åt mindre energi att värma huset vintertid därför bör den monteras även om den var ovanlig för 75 eller 100år sedan.
-
Det där får du gärna förklara. Hur kan en luftspalt som ventileras med uteluft bidra till isoleringen?
-
Det där får du gärna förklara. Hur kan en luftspalt som ventileras med uteluft bidra till isoleringen?
Om vindpappen/asfan/utegipsen/vindävens eller vad man nu har för vindspärr yttersida är torr går det åt betydligt mindre värme än om den är fuktig, att värma/torka väggen med inomhusluft är dyrt och inneffektivt. Bättre att panelen får agera klimatskal och torka ut välventilerad än att baksidan sitter dikt underlaget.
-
Ok, alltså att medan vattnet dunstar från panelen så kyls den ned, och sitter den tryckt mot huset så får man lägre temp på väggen än vad uteluften har. Men när panelen är torr, utan avdunstningskylning, så isolerar den precis som trä gör. Och är panelen torr den stora delen av tiden så borde det rimligtvis bli ett plus.
-
Har byggt nått liknande på en ö i skärgården som står kallställd på vintrarna.
Byggde (utifrån och in):
Panel - luftspalt av 22x100 bräder - 12mm vindskyddsskiva hunton - reglar/isolering - invändig panel.
Skippa vindskyddsskivan på insidan och lägg panelen inne direkt på reglarna. Jag använde isovers vanliga glasullsisolering. Tycker det har fungerat bra. På platsen fanns en drygt 30 år gammal dåligt byggd bastu som jag rev samtidigt. Den hade också glasullsilsolering i väggarna. Allt så torrt och bra ut i väggarna och tyckte inte konstruktionen hade tagit nån skada av det alls. Tror det där med träfiberbaserad isolering mest handlar om att kunna ta ett dyrare pris.
Plast ska du undvika. Hus med plast i väggarna utgår ifrån att man har värme året om, samt att det finns aktiv frånluft som alltid skapar ett undertryck i huset.
-
Hur menar du att ytterväggens isolering skulle bli bättre utan luftspalten under ytterpanelen?
Jag anser att luftspalten gör att panelen torkar lättare och snabbare efter slagregn och att även asfaboarden har lättare att klara regn och fukt om panelen inte ligger dikt emot.
Luftspaltens idé är just att skydda panelen så den torkar upp. Skulle aldrig chansa och lämna bort den även fast det finns många äldre hus som klarat sig fast man struntat i luftspalt.
-
Luftspaltens vara eller icke.
Det var så de sa på träförädlingsutbildningen jag gick. Att luftspalt är bortkastat på en diffusionsöppen konstruktion, och att panelens tjocklek istället bidrar till väggens totala isolering om den sitter dikt vägg.
Skulle luftspalter bidra till bra isolering så skulle det byggts med flera luftspalter antar jag så det verkar inte troligt.
Det är verkligen tät färg som förstör trä, och sådan färg har det kladdats mycket med genom åren så inte konstigt att paneler och väggar ruttnat ner.
-
Skulle luftspalter bidra till bra isolering så skulle det byggts med flera luftspalter antar jag så det verkar inte troligt.
Det är verkligen tät färg som förstör trä, och sådan färg har det kladdats mycket med genom åren så inte konstigt att paneler och väggar ruttnat ner.
Jag hävdar att utan luftspalt och med handelns virkeskvalite är luftspalten ett absolut måste med tät färg
annars riskerar man ju att få byta panel och en fasadpanel bör överleva den som spikar upp den om man inte bygger alldeles galet.