Tung eller lätt jord, vilket är bäst ?

[borsdorfer]

Hur mycket väger en deciliter av din jord ?
Lätt jord 40 gram
Tung jord 100 gram.
Någonstans där emellan torde väl vara optimalt för de flesta grödor.
Tog ett prov i en trädgård, vägde 70 gram. Efter torkning i ugn vid 150 C vägde jorden 44 gram.

[von tratt]

Tung= drar åt lera, lätt = drar åt sand. Båda går bra att odla i, inte nödvändigtvis optimalt för samma grödor. Tror jag.

[borsdorfer]

Lätt jord (40 gram per deciliter) innehåller ofta en stor procentandel torv. Lätt jord blir fortare varm en solig dag.
Potatis odlas ofta i sandjord, sockerbetor gärna i lerjord. Morötter inte gärna i lerjord.

[Ett svart får]

En riktigt tung och fet lerjord som håller fukten bra hade varit trevlig. Jag har en lätt sandjord med drag av podsol 

[Radar]

Att analysera jorden genom att väga den eller något bryr jag mig inte om.
Man har den jord man har och sätter potatis som första gröda på en plätt. Året därpå sätter jag potatisen på en annan plätt och strösslar ut ärtor där den första potatisen växte. Tredje året gödslas det med det gödsel jag fått tag på och försöker få kålväxter att överleva. Eventuellt lägga gräsklipp mellan raderna.
Fjärde året lite mindre krävande rotväxter och eventuellt gräsklipp. Sedan är det dags för potatisen igen och ett nytt varv.
För varje år har jag också tagit upp en ny plätt och i år dubblar vi mängden potatis och det medför också att det kan bli en plätt med blommor eller så. Varje plätt är på ca 30 m2, som verkar ganska lagom för 15 kg sättpotatis.

Om det visar sig att det inte vill växa annat än ogräs i plättarna får man väl skicka in ett jordprov på analys.

[MickeMård]

Tänker mer att det är viktigare med hummushalten. Men jag skulle själv föredra något mittemellan om jag fick välja. Har själv någon slags sandjord som jag försöker tillföra mycket organiskt material till, typ täckmaterial och komposterad djupströbädd.

[MickeMård]

Har också tagit jordprov på min jord men det kan vara lite overkill, hade inte gjort det om jag inte odlade kommersiellt, tror jag.

[Carolus]

En riktigt tung och fet lerjord som håller fukten bra hade varit trevlig. Jag har en lätt sandjord med drag av podsol 

Grannens gräs är alltid grönare..

Har själv tung lerjord ... det är lätt att bli hemmablind och bara se nackdelar när andra ser fördelar.

[borsdorfer]

Vikten ger en uppfattning om jordens porositet. Ett stort problem inom lantbruket är att tunga traktorer komprimerar jorden. I en villaträdgård finns inte detta problemet.
Två extremer när det gäller vikt av jord: är torv 20 gram/dl, och stenmjöl 160 gram/deciliter.
Att ta jordprov är väl främst för att se hur mycket tillgänglig växtnäring jorden innehåller, samt jordens pH-värde.

[borsdorfer]

Fick en reklambroschyr från Hasselfors Garden, några produkter från dem:
Frilandsjord  100 gram/dl
Gräsmattejord 130 gram/dl
Grönkompost 80 gram/dl
K-dress  120 gram/dl
Mineraljord typ A 140 gram/dl
Mineraljord typ B 150 gram/dl
Mineraljord typ C  120 gram/dl
P-jord 45 gram/dl
Rabattjord  65 gram/dl
R-dress 70 gram/dl
Rhododendronjord  65 gram/dl
S-dress 140 gram/dl
Surväxtjord  100 gram/dl
Trädgårdsjord E  120 gram/dl
Trädgårdsjord E biokolboost  120 gram/dl
Trädgårdsjord multi  100 gram/dl
U-jord  50 gram/dl
Växtjord typ A 125 gram/dl
Växtjord typ B 125 gram/dl
Växtjord typ C 100 gram/dl
Växtjord typ D 130gram/dl
Växtjord regnbädd  150 gram/dl
Ängsjord  130 gram/dl
***Skulle även gärna vilja ha uppgifter från andra producenter/leverantörer av jord***

[borsdorfer]

Det finns ett examensarbete om växtjord av Jakob Åhlander, SLU år 2012.
Finns tillgängligt på nätet.

[Carolus]

Fick en reklambroschyr från Hasselfors Garden, några produkter från dem:
Frilandsjord  100 gram/dl
Gräsmattejord 130 gram/dl
Grönkompost 80 gram/dl
K-dress  120 gram/dl
Mineraljord typ A 140 gram/dl
Mineraljord typ B 150 gram/dl
Mineraljord typ C  120 gram/dl
P-jord 45 gram/dl
Rabattjord  65 gram/dl
R-dress 70 gram/dl
Rhododendronjord  65 gram/dl
S-dress 140 gram/dl
Surväxtjord  100 gram/dl
Trädgårdsjord E  120 gram/dl
Trädgårdsjord E biokolboost  120 gram/dl
Trädgårdsjord multi  100 gram/dl
U-jord  50 gram/dl
Växtjord typ A 125 gram/dl
Växtjord typ B 125 gram/dl
Växtjord typ C 100 gram/dl
Växtjord typ D 130gram/dl
Växtjord regnbädd  150 gram/dl
Ängsjord  130 gram/dl
***Skulle även gärna vilja ha uppgifter från andra producenter/leverantörer av jord***

Tycker listan innehåller jordsorter som nog inte är prioriterade i självhushållning, t e x Gräsmattejord, Rhododendronjord

Däremot tycker jag att listan saknar en viktig 'jordsort': Barkmylla.

En mycket värdefull 'jordsort' när det gäller att luckra upp tung lerjord så att även plantor som vill ha lättare jordar trivs.

[borsdorfer]

Barkmylla/Barkmull är tydligen en blandning av komposterad bark och torv.
Går det att göra själv ?

[Skogsvilde]

Barkmylla/Barkmull är tydligen en blandning av komposterad bark och torv.
Går det att göra själv ?

Javisst..

En annan variant är att kompostera löv och ersätta torven med det.

[Carolus]

Barkmylla/Barkmull är tydligen en blandning av komposterad bark och torv.
Går det att göra själv ?

Skall det vara riktigt noga så är barkmull och barkmylla inte riktigt samma.

Tyvärr används benämningarna om varandra.

Barkmylla är en fermenterad produkt.

Barkmull kan i sämsta fall vara något annat, t e x icke fermenterat.

[borsdorfer]

Vad är kisellera ?
Både Flyinge och Weibulls har plantjord som är berikad med kisellera.

[Ett svart får]

Vad är kisellera ?
Både Flyinge och Weibulls har plantjord som är berikad med kisellera.

Ja, det kan man fråga sig, google verkar inte ens veta svaret. Men det verkar vara vanlig lera, hämtad från marken, som gör att jorden håller fukt och näring bättre. Man får helt enkelt lerjordens fördelar, men eftersom lerinslaget är begränsat slipper man nackdelarna.

[von tratt]

Ha, ja, det var kryptiskt. Kisel finns i alla leror. Men mer i vissa än andra. Kisellera är vad jag kan se inget vedertaget begrepp utanför jordsäljarbranchen och skönhetsindustrin. Lermineral brukar delas in i främst 1:1 och 2:1-typ, 2:1 typ montmorillonit innehåller mer kisel. Om det är bra, eller dåligt, i sig är inte nödvändigtvis viktigt, de har olika egenskaper överlag. Även inom grupperna, tyvärr. Kanske har det förekommit att måttligt användbar(?) kaolin-lera har prånglats ut och producenterna på det här bakvända sättet försöker markera kvalitet? Ämnet är inte särskilt lättgenomträngligt, så mer än så har jag inte att komma med.

[Carolus]

-----Kisellera är vad jag kan se inget vedertaget begrepp utanför jordsäljarbranchen och skönhetsindustrin.----------------------------------------------

Jordsäljarbranchen & Skönhetsbranchen . . . vilken kombo!   Typ Kim Kardashian o  Anna-Caren Sätherberg . . .

[fri]

Vad är kisellera ?
Både Flyinge och Weibulls har plantjord som är berikad med kisellera.

Är det inte kiselgur som blandas i plantjord?

[Nordic Vargtand]

Tung lera är mer produktiv för jordbruksgrödor, men också svårare och mer energikrävande att bruka.
Som regel återfinns tung lera i de lägre delarna av terrängen och lätt sandjord i de övre, i allafall norrut där inlandsisen har legat, detta har att göra med hur grus och stenar en gång rörde sig i smältvattenströmmarna från inlandsisen. den allra tyngsta är nästan som skiffer och brukar utgöra sjöbotten under dylagren av växtsediment som tillkommit senare, denna yttrar sig såsom blålera på åkern, den är nästan hermetiskt tät, blir hård som cement när den torkat men håller vatten länge, på aktiv åkermark eller åkermark som länge varit aktiv har man sökt att blanda upp dessa partier med mull och nedplogad sandjord för att få en mer homogen brunjord, längre upp kan det dock fortfarande vara i princip ren sand med mineralutfällnignar då denna är svårare att göra någonting åt, detta var man troligen hänvisad till att odla i förhistorisk tid innan man hade moderna plogar som förmådde rå på den tyngsta lerjorden, förr i tiden så fick man gräva om den för hand då den inte gick att bereda med "åder" Ådret levde dock kvar långt in i modern tid till vissa speciella uppgifter som potatisodling då potatis är en av få grödor som klarar sådan mark om man tillför näring, tex tång eller kogödsel. Men jag tror att man odlade potatis även på tyngre jord då det ger bättre avkastning och att man främst använde åder till att rensa och kupa potatisen, kålrötter och betor, mm med eftersom plogen skulle skada potatisarna eller kålrötterna, ådret var gjort i trä och hade en mjukt rundad ovansida som inte skar sönder potatisarna i jorden, det går heller inte lika djup ned i backen så att det skär sönder rötter och var billigt att tillverka då det inte gick åt så mycket järn, för plöjning är det värdelöst, men för den typen av sysslor, att lägga upp och rensa odlingsvallar till rotsaker och grönsaksodling är det närmast perfekt, så jag tror att en del av vår tids syn på hur man gjorde förr är inkorrekt.

[fri]

Nu i början på vintern skulle jag säga att sandig eller mullhaltig jord är bäst, det går fortfarande att ta upp fin potatis och morötter trots enstaka minusgrader i luften.

[Skogsvilde]

Nu i början på vintern skulle jag säga att sandig eller mullhaltig jord är bäst, det går fortfarande att ta upp fin potatis och morötter trots enstaka minusgrader i luften.

Och ännu lättare om man täckt med halm.

[fri]

Och ännu lättare om man täckt med halm.

Jag la björklöv på ett morotsland, det är säkert sämre än halm men duger gott för mina behov...