Nu räddar vi skogen!

[lottalotta72]

Eller berättar i alla fall hur man gör. Hjälp oss att få vår bok om naturnära skogsbruk publicerad! Just nu crowdfundar vi för att få in pengar itll layout och tryckning (skrivandet har vi klarat av ideellt).

https://www.fundedbyme.com/en-us/campaign/3604/skogspraktika-bok-om-nytt-satt-att-bruka-skog-2/#.U0AUjJX-B_A

[MagnusH]

Vem räddar skogsägaren från alla kostbara nya idéer?

[kurt]

Nu var väl det här snarast fråga om gamla idéer i ny förklarande förpackning, och boken är ju just avsedd för att ge skogsägare beprövade alternativ. Kunskap är är ju aldrig dyrbar, det är vidskepelse och fördomar som kostar.

[Nina W]

Kænner du till føreningen Skydda skogen? Dær finns det riktiga proffs som vet allt om alternativt skogsbruk. Jag ær inte sjælv proffs men jag har varit med på skogsfestivalen några gånger. Dit kommer respekterade forskare och biologer. Dom sa att før skogsægaren ær blædning eller luckhuggning mest lønsamt før då får han mest kvalitetstimmer, men før massaindustrin ær kalhyggning lønsammast. Det ær billigare att kalhugga men då tar man ju æven væxande træd  Merarbetet med att køra mindre maskiner (eller hæst) och hugga selektivt betalar sig før skogsægaren på sikt før då får han ju hugga igen om tjugo år eller så och får som sagt mer kvalitetstimmer. En skog med olika trædslag i olika åldrar står emot stormarna bæst och i genomsnitt så kommer det en stormen Gudrun vart femtionde år - alltså inom trædets livstid i en produktionsskog.

[lottalotta72]

MagnusH: En av poängerna med naturnära skogsbruk är just att det inte är kostsamt. Precis som Nina W skriver så är detta sätt att bruka skog mer lönsamt för den enskilda skogsägaren eftersom man slipper många av de kostnader som är förknippade med kalhyggesbruk. Det är också mer stormsäkert och mindre risk för skadeangrepp. Dessutom mindre risk för näringsurlakning som sänker markens produktivitet - vilket gör att man slipper gödsla. Läs gärna vår bok när den kommer!

[MagnusH]

Du gör reklam för en metod som du påstår är bättre än allt annat, och så skall vi köpa din bok för att veta varför? Jo, det knepet är väl kanske inte helt nytt. Vad innebär mer exakt "naturnära skogsbruk", och vad skiljer det från tex blädning? Eller är det Hagners Naturkultur som det handlar om? Att låta slumpen avgöra vad som skall växa bra, men det är väl knappast för skogsägarens bästa.

De studier jag har läst har kommit fram till att med dagens teknik är trakthyggesbruk det mest lönsamma för skogsägaren. Övriga metoder producerar betydligt mindre virke, helt enkelt.

Näringsurlakning? Näringen försvinner när man tar ut biomassa. Det är klart, hugger man inte så mycket virke så försvinner inte så mycket näring... Gödsling sker inte alls i södra halvan av Sverige, så det är inget vidare argument.

[MagnusH]

Nu var väl det här snarast fråga om gamla idéer i ny förklarande förpackning, och boken är ju just avsedd för att ge skogsägare beprövade alternativ. Kunskap är är ju aldrig dyrbar, det är vidskepelse och fördomar som kostar.

Mmm, och hur beprövade är de här metoderna som förespråkas? Hur länge har ekonomin, skötseln och det slutgiltiga resultatet studerats?

[lottalotta72]

Naturligtvis vill vi som skrivit boken gärna att du ska köpa den. 

Förhoppningen är emellertid att den också ska gå att hitta på bibliotek när den kommit ut. Då kan du läsa den alldeles gratis och få svar på alla de frågor du nu ställer. Det är liksom poängen med att skriva en bok: att ge utförlig info i stället för snuttifierad, som det lätt blir på sådana här forum. Vi som skriver debatterar gärna i forum också, men ibland vill man få breda ut sig och tala till punkt i lugn och ro.

 Vill du veta mer reda nu så kan du googla på naturnära skogsbruk. Då hittar du nog en del svar.

Snabba svar på några av dina frågor:

Naturkultur och naturnära skogsbruk är inte samma sak.

Hög virkesproduktion är inte detsamma som god lönsamhet.

Näring lakas ur marken när det regnar och marken är uppbruten.

[Halte]

De studier jag har läst har kommit fram till att med dagens teknik är trakthyggesbruk det mest lönsamma för skogsägaren. Övriga metoder producerar betydligt mindre virke

Set finns nya studier som påvisar minst lika bra tillväxt och lönsamhet med hyggesfria metoder, metoder som dessutom ger höge naturvärden.
http://www.eviem.se/sv/aktuellt/Hyggesbruk/

SLU håller väl på med en studie just nu också, borde kunna bli klar i slutet av året. Den ska bli intressant att läsa.

Rätt metod på rätt plats är viktigt och ska man besluta om produktionsmetod ska man göra det på fakta och inte på antaganden som blivit "fakta". Trakthyggesbruket kommer alltid finnas kvar men det finns ett stort utrymme för hyggesfritt i vårt land med stora arealer som lämpar sig för detta. Det vore ju bra att öka den arealen betydligt om det nu inte ger avkall på ekonomi och tillväxt. Det skulle ju kunna rädda många hotade arter. Win-win-situation

[andtol]

Jag tycker det låter praktiskt att slippa röja.

Det är bra med "nya" ideer som inte bara handlar om snabba pengar.

[Che Guevara]

Jag tycker det låter praktiskt att slippa röja.

Det är bra med "nya" ideer som inte bara handlar om snabba pengar.

Toll det är inget nytt utan gammalt beprövat som tas upp på nytt bara

[andtol]

Toll det är inget nytt utan gammalt beprövat som tas upp på nytt bara

Ja, det var därför jag satte ordet nya inom citattecken. Jag menade att de inte var nya.

[Nina W]

Till skogsfestivalen kom en skogsmästare som heter Martin Jentzen. (www.silvaskog.se På skogsfestivalen kommer jag ihåg att han pratade om att Oslo marka, alltså Oslos stadsskog, hade skötts genom plockhuggning länge nu med gott resultat. Han gav även svenska exempel på det. I norra Sverige finns en gammal man som heter Harald Holmberg. Han har till och med gått till rätten för rätten att bruka sin egen skog på det sätt han alltid gjort och han har segrade till slut! Det har stått mycket om honom i Land skogsbruk. I Tyskland har Lybäcks stadsskog också skötts på detta sätt och man har noga bokfört uttag, återväxt etc och kommit fram till att det lönar sig bättre än kalhuggning. Var även något exempel på det från södra Sverige. I en skog där man högg vart 6 träd så fick man ut 1/4 i slutlig inkomst mot om man kalhuggit. Kvar fanns en massa växande träd av olika slag i olika åldrar. Om tjugo år eller till och med tidigare kan han göra om det. I en blandad skog med olika trädslag i olika åldrar minskar också risken för skadeinsekter och sjukdomar. Och som sagt, stormar det så står de flesta träd pall. I sådana skogar är det trevligt att vandra och plocka bär och svamp. Kalhyggen med dito planterad skog är inte bara fula, dom är dessutom mer eller mindre svårframkomliga.

Minns också att någon pratade om värdet av lövskog. Till ex rönn ger virke som är mycket värdefullare än björk för möbelindustrin, det gäller bara att det kommer i rätt händer.

Angående näringsläckage. Spåren efter dom tunga skogsmaskinerna blir ibland som nya bäckar som dränerar marken. Det är inte bara spåren, utan tyngden förstör ofta det underjordiska, naturliga vattensystemet som vi inte tänker på för att det inte syns. Det finns regler för hur nära vattendrag dom får hugga men vid mindre bäckar och åar som bryter man ideligen mot lagen utan att det får några konsekvenser. Näring lakas ur och hamnar i vattendragen med övergödning till följd. Och följande näringsbrist i marken.

Massaindustrin står för 1/4 av landets export, om jag minns rätt. Dom har en massa lobbyister som påverkar de som beslutar om skogsbruket på alla nivåer ända upp i riksdagen. Även utbildningen av skogsmästare. Därför är det bara några få som ifrågasätter deras synsätt.

Nu fick du lite att tänka på, hoppas jag. Kom ihåg att kolla upp Martin Jentzen och Silvaskog! www.silvaskog.se

[Che Guevara]

Ja, det var därför jag satte ordet nya inom citattecken. Jag menade att de inte var nya.

Ok det missa ja

[MagnusH]

[...] det finns ett stort utrymme för hyggesfritt i vårt land med stora arealer som lämpar sig för detta. Det vore ju bra att öka den arealen betydligt om det nu inte ger avkall på ekonomi och tillväxt. Det skulle ju kunna rädda många hotade arter. Win-win-situation

Är det ett antagande, eller har du några fakta som stödjer det?

Hyggesfritt och olikåldrigt är inte riktigt samma sak, tex är plantering/sådd under skärm hyggesfritt men räknas knappast som olikåldrigt.

[MagnusH]

Är det alltså Lübeckmodellen som ni försöker sälja in, det verka så med tanke på att Silvaskog AB redan har en bok som heter "Lilla skgospraktikan". Jobba rni ihop med dem, kanske?

Lübeckmodellen uppfanns 1994, så den är varken gammal eller beprövad.

Forskning i ämnet:
http://www.skogsstyrelsen.se/Global/PUBLIKATIONER/Skogsskotselserien/PDF/11-Bladningsbruk.pdf

[Halte]

Är det ett antagande, eller har du några fakta som stödjer det?

Hyggesfritt och olikåldrigt är inte riktigt samma sak, tex är plantering/sådd under skärm hyggesfritt men räknas knappast som olikåldrigt.

Ja det är väl ett antagande.. Jag utgår ifrån att finnarnas studie inte är gjord i någon extrem biotop som är extremt olik all annan mark i deras land, det förtar ju studiens syfte.
Och förhållandena i Finland är ju tämligen lika Sverige så där kan man väl flytta över resultaten till Sverige.. Är man ovillig att göra det får man väl vänta på resultatet från SLUs studie..

[MagnusH]

Minns också att någon pratade om värdet av lövskog. Till ex rönn ger virke som är mycket värdefullare än björk för möbelindustrin, det gäller bara att det kommer i rätt händer.

Det är för att det är så svårt att få tag i. Om det skulle finnas lika mycket rönn som gran att köpa för snickerierna, tror du de hade köpt de enorma volymerna och till det priset som är idag?
Men som nischprodukt är det säkert bra, tillsammans med tex masurbjörk och fågelbär. Det finns skogsägare som har prövat det med, med oftast inte så jättebra resultat.

[MagnusH]

Ja det är väl ett antagande.. Jag utgår ifrån att finnarnas studie inte är gjord i någon extrem biotop som är extremt olik all annan mark i deras land, det förtar ju studiens syfte.
Och förhållandena i Finland är ju tämligen lika Sverige så där kan man väl flytta över resultaten till Sverige.. Är man ovillig att göra det får man väl vänta på resultatet från SLUs studie..

Finnarnas studie är gjorda i ett bibliotek. :-)

Nej, det var påstående att stora delar av Sverige skulle passa för den här typen av skogsbruk och att det skulle rädda många arter, som jag undrar om det var ett antagande eller fakta? Stog inget om det i abstraktet för rapporten du länkade till.

[Halte]

Finnarnas studie är gjorda i ett bibliotek. :-)

Nej, det var påstående att stora delar av Sverige skulle passa för den här typen av skogsbruk och att det skulle rädda många arter, som jag undrar om det var ett antagande eller fakta? Stog inget om det i abstraktet för rapporten du länkade till.

Aha, nej det var från en svensk studie som kommit fram till att en blandning av trakthyggesbruk och hyggesfritt, på nationell nivå, är det som ger flest arter chans att överleva.

Och det är klart studien är gjord teoretiskt..  Det lär den svenska också vara,inte mkt nytta att sitta ute i skogen och glo när man ska räkna på ekonomi.