Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Placeringen av egr-ventilen  (läst 4598 gånger)

Axelis

  • Inlägg: 34
Placeringen av egr-ventilen
« skrivet: 15 mar-10 kl 18:43 »
Är det någon som begriplikt, kanske även med bild, kan förklara var egr-ventilen sitter på en Daewoo Matiz skulle jag bli väldigt tacksam. :D

softarn

  • Inlägg: 157
  • humm humm humm...
    • Västmanland
    • http://psyklopedin.org
SV: Placeringen av egr-ventilen
« Svar #1 skrivet: 15 mar-10 kl 22:59 »
Om det verkligen sitter en EGR-ventil (jag trodde de försvann på 80-talet.. användes för återföring av avgaser in i insugsröret) så leta i närheten av grenrör och insugsrör, ventilen sitter mellan dessa på något vis. Jag trodde de idag ersatts med lambdasondstyrd insprutning på alla bensindrivna bilar.
//Daniel

Nyfiken "teknikfientligt teknikintresserad" ingenjör/mickelgubbe som tycker om att vara ute i naturen och att försöka tänka på miljön. Är också lägenhetsboende, seglare, träbåtsrenoverare, djurvän, fäbodsägare och säkert lite mer som jag inte kom på på rak arm.

torbjorn

  • Inlägg: 13715
    • Medelpad
SV: Placeringen av egr-ventilen
« Svar #2 skrivet: 15 mar-10 kl 23:37 »
EGR användes ju från början (70-talet) mest bara för att få ner kväveoxidutsläppen - genom att återcirkulera avgaser kunde man få ner de utsläppen utan att samtidigt öka bränsleförbrukningen, till skillnad från andra metoder som t ex att sänka kompressionen, låta motorn gå med sen tändning eller laborera med konstiga ventiltider. 70-talets EGR-system var ganska grovhuggna, en vakuumstyrd on-off-ventil som inte medger några mellanlägen och en fast strypning som bestämmer avgasflödet. Vanligtvis kopplades styrvakuum in så att ventilen stod öppen vid delgas men stängd vid tomgång och fullgas. Oftast fanns också en termoventil inblandad så att ventilen inte öppnade alls när motorn var kall. Det kunde också finnas förreglingar så att den t ex bara öppnade på vissa växlar (en del modeller av Fiat hade en extra "backljuskontakt" på växellådan för att koppla in EGR bara på 3:an och 4:an) , inom ett visst varvtalsområde eller över en viss hastighet (Saab 99 och 900 med automatlåda hade en "klump" på hastighetsmätarwiren som gav signal över 35 km/h).

På 80-talet upptäckte motorkonstruktörerna att ett välkonstruerat EGR-system tillsammans med noggrannt styrd tändförställning kunde sänka bränsleförbrukningen kraftigt. Detta utnyttjades t ex på Volvos K-motorer och B230E, med en analogt styrd EGR-ventil som öppnar olika mycket beroende på motorbelastningen. Detta tillsammans med ett tändsystem med knacksensor som utnyttjar att motorn inte spikar så lätt vid kraftig EGR gjorde att man fick ner bränsleförbrukningen kraftigt jämfört med tidigare årsmodeller.

När katalysatorer infördes i slutet av 80-talet tog många europeiska biltillverkare bort EGR till att börja med, katalysatortekniken var då "onödigt" bra jämfört med de avgaskrav som gällde på den tiden. Japanska och amerikanska tillverkare behöll dock ofta EGR ändå.

1993 blev avgaskraven strängare igen och samtidigt krävde marknaden i många fall sänkt bensinförbrukning, så då dök EGR upp igen även hos många tillverkare som hade producerat bilar utan EGR några år kring 1990. Volvo B230F fick t ex EGR igen från ungefär 1993 års modell, men Volvos turbomotorer var utan EGR större delen av 90-talet.
I mitten av 90-talet började många biltillverkare också med övervakning av EGR-systemet för att kunna tända en varningslampa och sätta felkod vid fel. Exempelvis har Ford på många modeller en strypning på EGR-röret och en tryckgivare som mäter tryckfallet över strypningen, motorstyrsystemet övervakar att tryckfallet är vad som förväntas vid aktuellt varvtal, gaspådrag osv. Vissa Volvo har en anordning som mäter EGR-rörets temperatur och övervakar att det blir varmt inom rimlig tid efter att ventilen har öppnats men inte blir varmt då den är stängd en längre tid.

Men, åter till huvudfrågan: Jag vet inte exakt var EGR-ventilen sitter på en Daewoo Matiz (det kan dessutom säkert variera beroende på motortyp och årsmodell), men EGR-röret bör vara lätt att hitta, det går från avgasgrenröret till insugningsröret, vanligtvis är anslutningen på insugningsröret nära gasspjällhuset. Röret brukar vara 8-20 mm i diameter och vanligtvis av rostfritt stål. EGR-ventilen kan sitta var som helst utmed röret, men oftast i ena eller andra änden.

Jorlan

  • Inlägg: 230
    • Skåne
SV: Placeringen av egr-ventilen
« Svar #3 skrivet: 17 mar-10 kl 19:56 »
Den är elektriskt styrd och har alltså ett kontaktstycke på sig. På 0,8L-motorn sitter den på vänstergaveln på toppen, dvs. mot växellådan. Och om jag inte minns fel så gör den det på 1,0L-motorn också.


EDIT : NejFörFasen! Den sitter precis runt hörnet, bakåt i bilen så att säga, från den plats jag just sade!
« Senast ändrad: 17 mar-10 kl 20:01 av Jorlan »

Axelis

  • Inlägg: 34
SV: Placeringen av egr-ventilen
« Svar #4 skrivet: 19 mar-10 kl 11:05 »
Tack ska ni ha. Jag har hittat den. Den e inte elektriskt styrd på denna årsmodellen.

Digger

  • Inlägg: 178
SV: Placeringen av egr-ventilen
« Svar #5 skrivet: 20 mar-10 kl 17:39 »
På dieselbilar brukar man plugga den, för att slippa få mer syre i förbränningen
1,5 plan med uppvärmd källare byggd -54. totalt ca 270 kvadrat. kalmar v33 panna och 1500 liter acktankar.

100% veduppvärmt(har inte ens elpatron) och håller 23grader konstant  ca 30-35 kubik ved/året

torbjorn

  • Inlägg: 13715
    • Medelpad
SV: Placeringen av egr-ventilen
« Svar #6 skrivet: 20 mar-10 kl 22:08 »
På dieselbilar brukar man plugga den, för att slippa få mer syre i förbränningen

I så fall vet man nog inte vad man håller på med. Syrehalten i dieselavgaser är lägre än i luft, så genom att blanda ut insugningsluften med en del avgaser får man LÄGRE syrehalt i förbränningsrummet än utan EGR.

En dieselmotor som är konstruerad för att ha EGR bör inte köras annat än i nödfall och i så fall mycket försiktigt om EGR-systemet inte fungerar. Detta för att förbränningen blir "hårdare", maximitrycket och risken för dieselknack ökar. Därmed ökar också risken för att t ex blåsa topplockspackningen, få sprickor i kolvar, eller skador på kolvbults- eller vevlager.

På en bensinmotor med EGR är risken för skador av ofungerande EGR-system mindre, i synnerhet om tändsystemet har fungerande knackreglering eller om man kör på ett bränsle med betydligt högre oktantal än motorn är byggd för. Men man ska se upp på 70- och 80-talsbilar som inte har knacksensor, speciellt om motorn dessutom är tänkt för 98-oktanig bensin.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

314 gäster, 3 användare
xaelanar, Storlyckans Anna, Palle500

* Forum

* Om tidningen Åter



- Bästa tidningen!
/Gabriella S

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser