Betesträd.

[Mikeyse]

Hur många betes träd har ni per kvh ?

Vad tycker ni är det mest optimala för att få ett bra betes träd ? Har hört att det skall vara minst tre meter upp Och att snittet skall vara sågat tillhälften och resten skall vara avbruttet med ca 15-30 cm spjälkade stickor.

Har ni några andra tips för att få en bra mångfald? Brukar ni lägga riset på ett specielt sätt så det bildar reden åt Fasan & tjäder?

[Filip Skräplund]

Antar att du menar kullfällda sälgar och aspar till rådjur och älg...?!
Det beror väl på djurintresse om man vill skapa såna, det kan ju vara särskilt angeläget under kalla vintrar med mycket snö och skare.
Såna inträffar alltmera sällan i södra delen av Sverige som bekant.
Varför ska man upp 3 meter och såga, det är ju farligt?
Brösthöjd räcker bra, och man kapar utan att göra fällhugg först och bara så mycket att trädet faller, inte helt av förstås.
Lämpligt att göra vid blidväder när virket är segare.
Det är väl främst sälg som passar för detta.
Gör man på rätt sätt kan en fälld sälg funka som betesträd under många år.
Både rådjur och älg brukar gilla att äta tall-och granskott från toppar, när man avverkar.
Asp är särskilt omtyckt av älgen, fällda stora stammar brukar bli fullständigt barkade på stam och grenar.
Det lär vara acetylsalicylsyran i barken, som den är ute efter.
Även älgar kan ha huvudvärk.

[Mikeyse]

Okej bra att veta om sälgen o blandskog jag syftade mer åt Björk, tall & gran som är de vanligare träden i göteborg med omnejd där jag bor.

Det om Selg ocjh de andra träden kände jag inte till.

Angånde höjdne på 3 m läste jag att detta skulle vara den höjdendles för att älg och rådjur inte skulle förstöra bets trädet för insekterna. ex skalbaggar, gråsuggor, spindlar och annat.

Jag brukar själv lägga lite gran eller tallris i en slänt med en öppning utifrån slänten så att grankvistarna ligger som i en båge och då bildar ett rede. Någon som gör lika dant?

[Filip Skräplund]

Aha du menar högstubbar, som brukar lämnas på hyggena för insekter och hackspettar, och som blivande boträd.
Enda säkra sättet att göra såna är väl att använda en modern skördare.
Avråder från att stå där uppe och såga med hand- eller motorsåg.
Har provat båda delarna.
Man känner sig rätt liten och osäker när man är uppe i ett stort träd och sågar, allt är mycket högre och grövre än det verkar nerifrån marken, och om nåt går snett så kan det få otäcka följder.
Jag brukar nöja mig med att låta en del självdöda träd stå kvar.
Somliga blåser av en bit upp efter några år, de flesta går av vid roten.
Har inte gjort reden för skogshöns men det är ingen dum ide.
Vet inte hur pass väl såna accepteras av fåglarna.

[Mikeyse]

Kollat runt nu lite bla.

på www.sakerskog.se
     www.skogssallskapet.se
     http://www-gran.slu.se/Program/naturvard/naturvard_planerat_arbete.htm

Det med riset är tydligne en "bonepraktika för att få tur"

Har hört av en gammal bonde att man skulle lägga 3 kvistar ris i botten lägga, över 6 st. riskvastar så att de bildare ett skyddande tak, på 9 st. ställen när man har av verkat en skogs del. Detta skulle tydligen vara någon gammal bonde skröna om att man skulle få ha sina djur i fred och att man skulle få ett rikt djur liv på sina marker.

Jag tycker nog ängå att man skall försöka göra det till en viss del .  

[Filip Skräplund]

Vill man förhållandevis snabbt få värdträd för många sällsynta insekter, fåglar, mossor och lavar, så ska man lämna sälg och asp att växa fritt på lämpliga ställen.
Aspen blir jättelik där den trivs och har ett enormt och ytligt liggande rotsystem. Inte så bra i åkerkanter alltså. Aspen blir med tiden ett bra hålträd.
Sälgen brukar få en massa stammar som murknar efterhand och går av, medan nya växer upp istället. En gammal sälg tar mycket stor plats så den passar bäst att släppa upp där det finns en lucka bland "nyttigare" träd. Sälgen är särskilt viktig för pollinerande insekter eftersom den blommar så tidigt.

[Garyu]

vill man ägna sig åt naturvård finns det ju olika behov i olika delar av landet. läs t.ex. om läderbagge som vill ha ekar (eller bok) som är minst 150 år gamla att bo i. det tar alltså mer än 150 år att få fram lämpliga bostäder åt läderbaggen, och med det arbetet ligger vi efter pga dålig planering. läderbaggen anses därför drabbad av utdöendeskuld, dvs att dess biotop försvunnit eller kommer att försvinna och att arten därför sannolikt är på väg att dö ut helt.

visst är det bra att låta sälg och asp vara kvar, men ska man ha ett seriöst naturvårdsarbete får man nog tänka längre än så. asp är annars ett bra träd eftersom det skjuter rotskott, så om man kapar en asp kommer en massa nya småaspar att växa upp även om man inte planterar eller sår eller markbereder. asp är dessutom otroligt omtyckt av nästan alla betande djur.

att fälla träd och/eller buskar är ju annars inte bara ett sätt att ge mat åt djuren utan även att ge skydd. fasaner brukar till exempel uppskatta täta snår, åt dem kan man kapa 5-6m höga buskar i midjehöjd, men helst inte kapa hela stammen, så att man bara fäller ner buskarna till en lite lägre nivå. det finns ett särskilt ord för det här, men jag har glömt vad det heter. P-A Åhlén forskar på SLU om såna här saker, sök på hans namn så hittar du säkert en massa intressant.