Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Klassning  (läst 12468 gånger)

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
Klassning
« skrivet: 22 aug-08 kl 13:23 »
Vad krävs för att man ska få E eller U klass på sina slaktlamm? Alltså, vad kännetecknar en uppfödning som lyckas med det - ras, utfodring, betestyp mm?

Jag känner mig jättenöjd med att ligga på R+ - R-, fettklass 3 i medel och slaktvikt 19-23 kg (medel 21kg) som i år på mina finullslamm.

Men kan jag nå högre? :)
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

Rosa

  • Inlägg: 3282
  • ♥♥ Limousin ♥♥
    • -
SV: Klassning av lamm
« Svar #1 skrivet: 22 aug-08 kl 18:09 »
För att ha en rimlig chans att nå upp till en E klassning ska du ha Texel....

I klass U har Texel 35% mot Suffolks 5%...

Det är rasen som avgör när man börjar prata om E och U
Du kan inte få slaktkroppar med svällande former om inte djuren har gener för att utveckla svällande former.


Texel
« Senast ändrad: 23 aug-08 kl 10:25 av Rosa »
Ekologisk Limosinkor Blondekor och Fjäll/Fjällnärakor.
25Leicesterfår & 9 Helsingefår.Limousine ♥ har lägst foderförbrukning/kg tillväxt.

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #2 skrivet: 22 aug-08 kl 19:11 »
Ahaaa.....ja då fortsätter jag att vara nöjd med R då, för nån ras med svällande former vill jag inte ha...... ;)

Tack!
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

Putte E

  • Inlägg: 104
SV: Klassning
« Svar #3 skrivet: 22 aug-08 kl 22:40 »
vart på slaktmognads kurs på slakteriet igår och dom rek.suffolk eller texel om man ska upp i dom klassningarna även om tackorna inte är av den rasen så hjälper de att betäcka med dom raserna

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Klassning
« Svar #4 skrivet: 23 aug-08 kl 12:09 »
Och som vanligt är det bara slakterierna som ska tillfredsställas ???

Problemet är att Scan satt EUROP-skalan i system för prissättning. När den togs fram var den avsedd för att beskriva djurets utseende. Det var alltså fritt att betala högre för P än för E.

Förvånas över att alla ser det som en lag? Ingen som ifrågasätter eller protesterar. Bedömning utifrån smak och fettsyra-sammansättning t.ex? Det vill inte Scan höra talas om, för det passar inte i deras styckmaskiner.

Tycker svekhult-ias resultat låter väldigt bra. Börja inte blanda bara, för du får en helt annan fettsammansättning också.

RaggarBonden

  • Inlägg: 429
    • Hälsingland
SV: Klassning
« Svar #5 skrivet: 23 aug-08 kl 14:15 »
Birgit:

Det är ju slakterierna som köper det mesta av det kött som produceras. därför har dom naturligtvis stor inverkan på oss djuruppfödare.

Smak är ju en subjektiv sak och vad är det som säger att ett lamm klassat till P smakar bättre än ett klassat i E ? Inget anser jag.
Jag tycker att det är mycket trevligare med en rund fin lammstek (E) som innehåller mycket köttdelar än en smal liten stek med mest senor (P) !!
Smaken på köttet i tillagat tillstånd beror ju mest på kryddning och tillagningssätt.

Fettsammansättning finns det ju klassning för idag !!  KRAV och Ekologisk uppfödning ger ju en "bättre" fettsammansättning om man nu vill ha mer Omega-fetter tex.
Inte beror fettsammansättningen på ras ! Fettsammansättningen beror ju på vad djuren fått för foder !

RaggarBonden 8)
« Senast ändrad: 23 aug-08 kl 14:18 av RaggarBonden »
"Cowboy med köttraskor som kör Jänkare"

Ulla Krull

  • Inlägg: 325
SV: Klassning
« Svar #6 skrivet: 23 aug-08 kl 15:27 »
Det är ju inte slakterierna som äter upp allt kött...

I andra änden finns det kunder som betalar mer för en viss sorts kött, t ex lammkotletter som har medaljonger som är större än 50-öringar.

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #7 skrivet: 23 aug-08 kl 19:36 »
Faktum är att det egentligen bara är Scan som inte insett att konsumenterna numera efterfrågar kött MED fett i. Alla dessa oändliga matlagningsprogram har faktiskt gjort nytta där, och fler och fler konsumenter förstår vikten av att fett finns i köttet åtminstone vid tillagningen, för smaken och saftighetens skull.
Se tex Gröna Gårdar från Bohuslän, som betalar MER för kött med fett i - visserligen nöt men ändå. Trevlig text att läsa från deras hemsida;

"-Djuren ska vara slaktmogna och något fetare än vad man är van vid. Varje uppfödare ska noggrant välja ut vilka djur som skall slaktas, så som den gammeldags slaktaren gjorde.
-Djuren ska vara ca två år innan de slaktas. Detta är viktigt eftersom marmoreringen inte visar sig förrän djuret är vuxet.
-Den ideala slaktvikten ligger mellan 300 och 350 kg.
-Vi föredrar lättare köttraser som Aberdeen Angus och Hereford. De tyngre köttraserna är ofta för magra ("blanka") och dessutom tenderar de att bli för tunga. "

Man kan hoppas på att Scan vaknar på denna punkt också snart. Och ur djurhälsosynpunkt så har jag mycket hellre djur med 3+ eller 4- än 2, mina djur har det bra!

Ur smakhänseende så har blindtest gett utslag på att köttet från gotlandsfår och finull vara mycket smakligare än texel, dessutom!
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

Henning

  • Inlägg: 706
SV: Klassning
« Svar #8 skrivet: 23 aug-08 kl 21:19 »
Man ska inte skylla allt på  slakterierna. Efter EU-inträdet är vi tvungna att följa EUROP-skalan. Två goda skäl finns för det, Dels så ska köparna av köttet veta vad dom betalar för och dels ska producenten ha en rättvis betalning.

Det var värre med med fettskräcken innan EUROP infördes.

Sedan är jag den förste att hålla med om att inte form och fett inte är allt när det gäller kvalitte., Mörheten är beroende av snabbvuxenheten men å andra sidan smakar ett lamm lite mer då det är lite äldre. Fettsyrasammansättningen är beroende av utfodringen. Rasen har nog en viss betydelse men fåruppfödarna brukar hävda att deras ras är godast.

Vi kan nog inte begära att de stora slakteriern ska nischa in sig på olika raser eller uppfödningsmodeller. Vi har alltför små kvantiteter av lammkött.

Små företag lyckas ibland med att skapa efterfrågan för uddda produkter till konsumenternas glädje.

Det hjälper inte att skälla på SM eller andra stora slakteriföretag. De jobbar för mesta möjliga lönsamhet efter deras förutsättningar.

Om man vill vara bekväm och sälja lammen med minsta möjliga besvär så får man snällt anpassa sig.

jag har förvånats ibland hur blåögda uppfödare kan vara. Man väljer inte ras efter vad man har avsättning för.

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #9 skrivet: 23 aug-08 kl 21:32 »
Det kan möjligen vara blåögt att gnälla på slakterierna, som liten uppfödare är väl nischning och alternativa vägar till konsumenten enda vägen.

Man kan ju ändå inte låta bli att ÖNSKA att slippa fettavdrag på ett 3+ eller 4- lamm, då det inte är något som minskar köttets värde i disken som konsumentens önskemål ser ut.

Att man skulle vara blåögd när man väljer ras och inte låter avsättningen styra är väl dock lite hårt. Det finns ju andra saker som styr, att föda upp texel på naturbetesmarker är väl sådär tex. Förutom alla andra saker att väga in - modersegenskaper, ullkvalité mm

Man får betala priset gentemot Scan dock, och sedan bara.....önska........
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

RaggarBonden

  • Inlägg: 429
    • Hälsingland
SV: Klassning
« Svar #10 skrivet: 23 aug-08 kl 21:44 »
Det är en tydlig missuppfattning att den stora massan av köttkonsumenter vill ha fett kött !!

Ser man på det kött som går åt i köttdisken och det kött som blir kvar så är det ju så att det magra köttet går åt blixtsnabbt men det mer fettrand och insprängt fett i köttet blir kvar och måste ibland tom kasseras.

Jag vet då jag kör ut matvaror till en större butikskedja och det som kasseras är alltid det köttet med mest fett på. Och man kan dessutom kolla om man står vid köttdisken en fredag/lördag em och folk ska välja grillkött. Inte tar de fläskkare'n med lite extra fett på inte  :)

Så att fett kött är vad den vanlige konsumenten väljer stämmer inte i min värld.

De som vill ha mer fett i köttet är slakterierna för det är jättemycket enklare (snabbare) att stycka djur med extra fett, och då måste man intala folk att det är godare med fett kött.

De som köper kött av mig är jättenöjda då mitt kött i princip är fettfritt pga att jag har köttras med lite fett  :)  Och ingen ska säga att mitt ekologiska nötkött är smaklöst bara för att det inte är fett inte  ;D

RaggarBonden 8)
« Senast ändrad: 23 aug-08 kl 21:49 av RaggarBonden »
"Cowboy med köttraskor som kör Jänkare"

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #11 skrivet: 24 aug-08 kl 08:54 »

De som vill ha mer fett i köttet är slakterierna för det är jättemycket enklare (snabbare) att stycka djur med extra fett, och då måste man intala folk att det är godare med fett kött.


Det var ju en lustig teori.......eftersom man får avdrag from 3+........

Och säkerligen är det så att folk väljer magert kött i diskarna fortfarande, men det måste ju ändå ses som en positiv utveckling att fler och fler konsumenter efterfrågar kött med lite fett i. Lite fett i är ju INTE lika med osmakliga fettslamsor!

Fläskkarré med fett är ju dessutom mycket mindre lockande än nöt- eller lammkött med fett i, så det blir ju lite fel att jämföra.
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

Ulric Eriksson

  • Gäst
SV: Klassning
« Svar #12 skrivet: 24 aug-08 kl 10:29 »
Det är väl år ut och år in av antifettindoktrinering som gör att det fettlösa köttet säljer. Jag tror att kunder som bryr sig om vad de köper helst tar en köttbit med insprängt fett. Det gäller även fläsk.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Klassning
« Svar #13 skrivet: 24 aug-08 kl 12:05 »
Slakterierna vill ha kött uppfött på stora mängder kraftfoder, för det är lätthanterligt. Inte fett. Djur som bara äter gräs får ett mer svårhanterligt kött i industrihanteringen.
Att det skiljer i smak och fettsammansättning mellan raser har jag själv ganska stor erfarenhet av. Mina första får var Oxford Down. Näst intill oätliga, sedan finull/texel. Vissa hemska, andra ok. Sedan ren finull. De flesta bra. Nu gute och roslagsfår. Fantastiskt gott kött.
Det är också i fettet smaken sitter. Precis som "kofta"smaken hos dåligt fett! Just det dåligt fett. Det gäller grisar också! Naturligt fett är både nyttigt och gott, till skillnad från kraftfoderbaserat fett som har en tendens att smaka härsket! Subjektivt? Javisst 8) Men som sagt, jag har faktiskt prövat mig fram under många års tid för att dra slutsatsen ;)
Stora kotletter??? har jag aldrig mött krav på. Små som 50-öringar??? Man slaktar inte nyfödda lamm här i landet! Mycket fördomar uppenbarligen.
Henning: jag hade ingen invändning mot EUROP-skalan, den är jättebra på att beskriva hur ett får ser ut (eller nöt/gris). Det var betalningssystemet efter den, där det förutsätts att störst är bäst kvalité.  Dessutom är slakterierna inte ett dugg intresserade av kvalitén. Har diskuterat det med lammansvarig flera gånger. "Om fettsyrorna blir bättre vid grovfoderuppfödning och långsam tillväxt, är det inget konsumenten ska upplysas om" fick jag till svar.

RaggarBonden

  • Inlägg: 429
    • Hälsingland
SV: Klassning
« Svar #14 skrivet: 24 aug-08 kl 21:36 »
Slakterierna vill ha kött uppfött på stora mängder kraftfoder, för det är lätthanterligt. Inte fett. Djur som bara äter gräs får ett mer svårhanterligt kött i industrihanteringen.

Varför skulle kött från djur som ätit mest grovfoder vara svårhanterligt för slakterierna ?? Det är väl kött som kött fast de grovfoderuppfödda är ju mycket äldre eller mycket små vid slakttillfället förstås. Men det har ju inget med köttets kvalitet att göra utan det faktum att slakterierna helst vill ha djur av samma storlek och ålder till slakt.

Citera
Att det skiljer i smak och fettsammansättning mellan raser har jag själv ganska stor erfarenhet av. Mina första får var Oxford Down. Näst intill oätliga, sedan finull/texel. Vissa hemska, andra ok. Sedan ren finull. De flesta bra. Nu gute och roslagsfår. Fantastiskt gott kött.

Men nu får du väl ge dig !
Skulle Oxford Down kött ha sämre smak än Gute ??  Smaken på köttet beror ju mest på utfodringen, strukturen på köttet har däremot med ras att göra !! Oxford har möjligen lite grövre köttstruktur men oätlig är väl att ta i !?

Citera
Det är också i fettet smaken sitter. Precis som "kofta"smaken hos dåligt fett! Just det dåligt fett. Det gäller grisar också! Naturligt fett är både nyttigt och gott, till skillnad från kraftfoderbaserat fett som har en tendens att smaka härsket! Subjektivt? Javisst 8) Men som sagt, jag har faktiskt prövat mig fram under många års tid för att dra slutsatsen ;)

Det dåliga fettet du pratar om kommer inte från kraftfodret utan beror vanligen på för mycket havre i foderstaten vilket ger ett vekt fett som smakar sämre och har en sämre hållbarhet.

Citera
Stora kotletter??? har jag aldrig mött krav på. Små som 50-öringar??? Man slaktar inte nyfödda lamm här i landet! Mycket fördomar uppenbarligen.

Det som EUROP skalan anger är ju köttansättningen och därigenom storleken på styckdetaljerna. Jag äter hellre en lammkotlett från ett E-lamm än en kotlett från ett P-lamm om dom haft liknande uppfödning och slaktats vid samma vikt. E-lammets kotletter kommer ju att vara minst dubbelt så stora som P-lammets....

Citera
Henning: jag hade ingen invändning mot EUROP-skalan, den är jättebra på att beskriva hur ett får ser ut (eller nöt/gris). Det var betalningssystemet efter den, där det förutsätts att störst är bäst kvalité.  Dessutom är slakterierna inte ett dugg intresserade av kvalitén. Har diskuterat det med lammansvarig flera gånger. "Om fettsyrorna blir bättre vid grovfoderuppfödning och långsam tillväxt, är det inget konsumenten ska upplysas om" fick jag till svar.

Kvalite är återigen subjektivt. Jag vill kanske ha stora styckdetaljer medan du kanske vill ha en speciell smak på köttet. Den stora massan konsumenter vill nog ha ett smakneutralt kött med fina styckdetaljer därför betalas det bäst !!

RaggarBonden 8)
"Cowboy med köttraskor som kör Jänkare"

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Klassning
« Svar #15 skrivet: 25 aug-08 kl 08:03 »
Först raggarbonden: Kött uppfött på stora kraftfodergivor ger en konsistens som är lätthanterlig i maskinstyckning. Naturligt kött blir inte lika fast i konsistensen och passar inte in. (skapar mer manuellt arbete).
Jo, Oxford Down har en helt annan smak p.g a bl.a fettsammansättning och när de sätter fettet med samma uppfödningsmetod. Har testat mina olika raser genom åren. Dessutom har familj och släkt varit utsatta för "testandet" också. Alla har dragit samma slutsatser.
Ja, slutsatsen är att Oxford Down smakar klart sämre (våran släktträff då + ett antal fårbekanta) Subjektivt? Naturligtvis 8)

Nej, dåligt fett = alltså låga omega-3 halter kommer både från havre och "kraftfoder". Det är just detta fett som också lättare får en härsken smak och är oaptitligt att äta. Enbart grovfoderbaserad uppfödning ger höga halter omega-3!
Köttansättning har inget med storlek på djuret att göra, utan hur det sätter kött i förhållande till sin storlek! Ett roslagsfår t.ex med en vuxenvikt på kanske 40-45 kg (2-årig bagge) kan ha välfyllda kotletter vid 4 - 5 mån. utan tillskottsutfodring. Men naturligtvis klassas den ner för att totalvikten är låg. Köttansättningen är det inget fel på! Kotletten är dessutom större än en 50-öring.

Smakneutralt - där slog du huvet på spiken! Höga kraftfodergivor gör som du skriver, köttet smakneutralt. Man vet inte om det är lamm, gris eller kyckling man käkar! Bra ???  ???  ???

Kvalité är för mig ett kött som smakar som sådant kött ska smaka och dessutom är nyttigt att äta och djuretiskt producerat = betesbaserad extensiv produktion.

Dessutom sparar ju detta på resurserna idag, när det behövs åkermark till annat. Är ju helt vansinnigt att föda upp djur på människoföda!

Var finns alla Alternativare???? som vänder sig mot industri- och intensivproduktion ???

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Klassning
« Svar #16 skrivet: 25 aug-08 kl 09:12 »
 Visst vänder jag mig mot industriproduktion, men VAR nånstans har du sett någon förorda det i den här tråden?
Ett fanatiskt framhävande av Lantraser som det enda rätta i alla lägen däremot gör ju att det antagligen är många som inte ids vara med och stödja dina påståenden. Allmogedjuren ÄR bra på sitt sätt, men det gör väl inte att ALLT annat är värdelöst?
I din produktionsmodell fungerar dom ju bra, men alla har väl inte samma situation som dig?
Allvarligt talat undrar jag vilka slakterier du pratar om? Vi har i det stora hela enbart gräsuppfödda djur och får alltid beröm för dom, jag har ALDRIG hört någon kommentar om svårstyckade djur.
För övrigt så är jag säker på att Fettskrämdgeten är på väg bort, så småningom kommer det att nå även slakterierna och grossisterna.
                                                Mvh
                                             Charlotte
 
« Senast ändrad: 25 aug-08 kl 09:26 av Charlotte »
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #17 skrivet: 25 aug-08 kl 10:09 »
Fast om man konstaterar att köttras är enda vägen till RIKTIGT bra slaktavräkning (i kronor), med stora köttstycken, lite fett och snabb tillväxt - ja då är det ju industriproduktionen som styr, det går ju inte komma ifrån.

Det är väl då inte fel att hävda lantrasernas fördelar i smak, Omega-3 iom mer extensiv uppfödning, landskapsvård mm? Om inte lantrasägarna får tala för sin vara, hur ska man då kunna skapa opinion och kunskap som breddar kundens valmöjligheter?

Som sagt, jag önskar.......och tycker att debatten är ruskigt intressant.......och detta är väl ett bra forum för att få reda på hur andra resonerar och tänker?
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

Grimla

  • Inlägg: 4057
  • 432Grimla på bilden.
    • Hälsingland
SV: Klassning
« Svar #18 skrivet: 25 aug-08 kl 10:22 »
Definationen av vad en s.k Industriproduktion är efterlyser jag då  ???

Islandshöns och Sk.Blommehöns (båda raserna med o utan hätta). 4 Fjällkor, Häst, Får, Katt ♥

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #19 skrivet: 25 aug-08 kl 10:30 »
Kostnadseffektiv produktion med fokus på kvantitet och kortast möjliga ledtid
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

Grimla

  • Inlägg: 4057
  • 432Grimla på bilden.
    • Hälsingland
SV: Klassning
« Svar #20 skrivet: 25 aug-08 kl 17:04 »
Blir då en fårägare med t.ex 5 Texelfår som är noga utfodrade en Industriproducent  ???

Och vart går gränsen om det inte är så ?
Islandshöns och Sk.Blommehöns (båda raserna med o utan hätta). 4 Fjällkor, Häst, Får, Katt ♥

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #21 skrivet: 25 aug-08 kl 17:41 »
Nej, hon blir väl ingen industriproducent...... ;)

MEN, har hon känt sig styrd av slakteriernas krav för högsta möjliga ersättning per kilo lamm när hon valde ras, så kan man möjligen säga att hon har begränsats av slakteriernas gynnande av industriproduktion.....
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

trädman

  • Inlägg: 1272
SV: Klassning
« Svar #22 skrivet: 26 aug-08 kl 23:02 »
Jag har aldrig hört någon slakteriföreträdare förorda djur uppfödda på spannmål för att de skulle vara lättare att hantera maskinellt. Den som vill nischa in sig på att producera lamm i klass P, eller lamm med speciella smakkvaliteter och hittar/utvecklar en marknad för det är naturligtvis fri att göra så.

Att större djur premieras är väl ganska givet eftersom slakt och styckning i stor utsträckning är en stycketalshantering. Det går i stort sett åt lika mycket resurser att slakta och stycka och hantera ett litet lamm som ett stort.

Att relativt stora aktörer som SM inte jobbar med smala nischer är inte konstigt eller klandervärt. Små nischer och ovanliga produkter/marknader passar sällan in i stora företag, efter som de utgör en så försvinnande liten del av verksamheten. Det gäller inte bara i slakteriföretag.Frågan är om lamm överhuvudtaget passar i SM. Det är försumbara mängder jämfört med gris och nöt. Och SM har ju milt uttryckt inte varit ett särskilt framgångsrikt företag ens inom sina huvudområden

Det förefaller finnas något slags axiom som säger att industriellt är dåligt och "småskaligt" är bra som är tämligen utbrett. Liksom att verksamhet som bedrivs i vinstsyfte skulle vara dålig per definition. Jag delar (föga förvånande!?) inte någon av dessa två föreställningar. Vissa verksamheter/produkter/processer passar för storskalig industriell produktion andra inte. Inom många industrigrenar är det dessutom så att resursutnyttjandet, energiförbrukningen etc blir lägre per producerad nyttighet i takt med att produktionen skalas upp.

Den generella trenden inom konsumentprodukter och -tjänster tycks dock vara den omvända. Ökad frihandel, öppnare gränser och förbättrad kommunikation tycks leda till att utrymmet för nischproduktion inom mängder av områden ökar och att dessa produkter och tjänsters totala marknadsandel ökar på bekostnad av megavarumärken. Läs exv The long tail - Uppmuntrande för oss som gillar mångfald.

Henning

  • Inlägg: 706
SV: Klassning
« Svar #23 skrivet: 27 aug-08 kl 10:55 »
Hur många vet vad de pratar om när det gäller fettsyrasammansättningen. var dubbelbindningarna sitter i det fleromättade fettet har betydydelse men det är inte så att allt fett  är uppbyggt av omega 3 fettsyror en på beteslamm. likaså är det inte heller bara omega 6 i fettet från ikraftfoderlamm. Oxford down eller texel som uppföds på bete får också en hög halt av omega 3 fettsyror.

Håll ut Birgit. jag tror att du får rätt en dag. kanske inte i vår tid men om sisådär 100 år tror jag att konsumenterna ställer högre  krav på vad de stoppar i sig. Nu följer de bara trender i massmedia.

Vad är det för fult med begreppet industri? Det syftar väl bara på rationell hantering och pruduktivitet. Djuren i små hobbybesättningar har det i många fall värre än i de stora rationella beseättningarna. bristsjukdomar och parasitstörningar är vanligare i hobbybesättningar.

jag är lite svag för texelkorsningar med lantras. Köttet blir utmärkt gott och det blir fina bitar att sätta tänderna i. texel är nog den magraste rasen men med korsningar med lantras blir det lite mer insprängt fett och mer smak de tas emot väl av SM dessutom. Nackdelen är att skinnet sjunker kastrofalt i värde.

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #24 skrivet: 27 aug-08 kl 12:35 »
Personligen har jag inget emot industriproduktion, jag är ju som de flesta andra en del av den i yrkeslivet.

Jag har heller ingenting emot att det betalas någon krona mer per kilo för E och U klass, även om det då uppenbarligen endast är köttrasägare förunnat. Jag levererar ju samma slaktvikt som dem men det sammansättningen på ex texelköttet är tydligen mer efterfrågat för slakteriets produktion. OK. Synd för lantraserna, men OK.

Och lite synd är det att högst betalda EUROP-klass i kombination med högst betalda fettklass och viktklass och tid på året förutsätter snabbväxande lamm innan betesperiod. När vi väl var överens om att beteslamm som var lite äldre ger bättre smak och bättre fetter? Men OK.

Däremot kan jag inte låta bli att gnälla lite över att få 400 resp 800 öre i avdrag för lamm som har fettklass 3+ och 4-. Sorry.

Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Klassning
« Svar #25 skrivet: 27 aug-08 kl 14:48 »
Rätt Henning, det är balnsen mellan fettsyrorna som skiljer. Vid kraftfoder till omega-6 fördel, vid grovfoder/bete omega-3 fördel.
Naturligtvis ger även köttraser bra fettsyror vid betesgång. Vad jag försökte få fram var att de har en annan fettsammansättning, men även en annan betesteknik. De kräver mer proteinrikt bete än de äldre lantraserna och är inte lika mycket finsmakare. Det påverkar också fettsammansättningen.

Industrin står hos mig för en produktion som bara inriktar sig på kvantitet och hastighet = maximal lönsammhet kortsiktigt. Som jag påpekat i så många andra trådar så anser jag att djuren har ett egenvärde. De är inte produktionenheter utan levande väsen, som bör behandlas därefter. Låter man inte lammen få komma ut på bete osv. är det oetiskt. Den uppfattningen delar jag med en hel del folk faktiskt! Även om jag ibland känner mig väldigt ensam på alternativ! Att vissa hobbybönder missköter sina djur är ju tråkigt, men att det är ok att djur dör i fina stallar, för att miljön skapar problem med bakterier, klövsjukdomar och annat är alltså helt ok?

Nej Henning, jag tänker inte hålla ut, det är jag FÖR gammal för, däremot fortsätta kämpa. Jag är fortfarande för rödhårig för att ge upp. Här kommer det kämpas till sista andetaget 8)
Min övertygelse och mitt intresse för djurens (speciellt fårens) väl och ve och för miljön, kommer vara det sista som lämnar mig! Kanske kan detta hålla mig vid liv tills jag fyllt 150 :o

Henning

  • Inlägg: 706
SV: Klassning
« Svar #26 skrivet: 27 aug-08 kl 17:07 »
Birgit, Du är för härlig  :-*. Vad vore trådarna utan dina inlägg. Man kan reta sig på dig, Du kommer med goda råd och har en idealitet som är ovanlg. Envis är du också. Fortsätt i samma stil.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Klassning
« Svar #27 skrivet: 27 aug-08 kl 17:50 »
Åh, tack Henning :-[

trädman

  • Inlägg: 1272
SV: Klassning
« Svar #28 skrivet: 28 aug-08 kl 00:17 »
Birgits definition på industri skiljer sig från det mesta i industriväg jag stöttpå. Industriföretag är generellt långsiktiga. Ju tyngre industri destu långsiktigare verksamhet. Ingen som är på jakt efter "snabba pengar", kortsiktiga "spekulationsvinster" etc bygger sig ett stålverk, ett pappersbruk eller en bilfabrik. Gör man sådana investeringar så gör man det för att man tror att de kommer att vara i drift för lång tid framöver.

Rosa

  • Inlägg: 3282
  • ♥♥ Limousin ♥♥
    • -
SV: Klassning
« Svar #29 skrivet: 28 aug-08 kl 00:54 »
Jag har heller ingenting emot att det betalas någon krona mer per kilo för E och U klass, även om det då uppenbarligen endast är köttrasägare förunnat. Jag levererar ju samma slaktvikt som dem men det sammansättningen på ex texelköttet är tydligen mer efterfrågat för slakteriets produktion.

Det är FORMEN på E och U djur som är efterfrågat !
INTE "köttsammansättningen".

Det skiljer upp till 14 kr kilot mellan ett E lamm och ett O- lamm.....
Ekologisk Limosinkor Blondekor och Fjäll/Fjällnärakor.
25Leicesterfår & 9 Helsingefår.Limousine ♥ har lägst foderförbrukning/kg tillväxt.

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #30 skrivet: 28 aug-08 kl 08:10 »
Det är FORMEN på E och U djur som är efterfrågat !
INTE "köttsammansättningen".

Det skiljer upp till 14 kr kilot mellan ett E lamm och ett O- lamm.....

F´låt, då är jag med......
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Klassning
« Svar #31 skrivet: 28 aug-08 kl 11:20 »
Det finns redan en massa kunder som efterfrågar beteskött, Stenålderskostätare tex...
Som jag ser det finns det två sätt att "bli av med" köttet...
Antingen får man anpassa rasval till slakteriets krav så att dom kan sälja via sina redan inarbetade försäljningskanaler till kunder som har krav på en viss typ av kött.
 Eller så får man lägga ner den tiden/pengarna själv och bygga upp en egen kundkrets, särbehandling på slakteri/eget gårdsslakteri och ta ut mer pengar från kunden  för att täcka merkostnaderna och därmed kunna ha vilken ras man vill.
Det vore ju konstigt om slakteriet skulle vilja betala fullt pris för en vara som (ännu så länge i alla fall innan fler efterfrågar särbehandlat naturbeteskött) är mindre lönsam för dom?
Dom är ju precis som vi vinstdrivande företag. ;)
                               Mvh
                            Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #32 skrivet: 28 aug-08 kl 11:37 »
Det finns redan en massa kunder som efterfrågar beteskött, Stenålderskostätare tex...
Som jag ser det finns det två sätt att "bli av med" köttet...
Antingen får man anpassa rasval till slakteriets krav så att dom kan sälja via sina redan inarbetade försäljningskanaler till kunder som har krav på en viss typ av kött.
 Eller så får man lägga ner den tiden/pengarna själv och bygga upp en egen kundkrets, särbehandling på slakteri/eget gårdsslakteri och ta ut mer pengar från kunden  för att täcka merkostnaderna och därmed kunna ha vilken ras man vill.
Det vore ju konstigt om slakteriet skulle vilja betala fullt pris för en vara som (ännu så länge i alla fall innan fler efterfrågar särbehandlat naturbeteskött) är mindre lönsam för dom?
Dom är ju precis som vi vinstdrivande företag. ;)
                               Mvh
                            Charlotte

Allt det där är man ju helt på det klara med. ÄNDÅ, med en dåres envishet, kan jag inte låta bli att tycka att det är synd eftersom det missgynnar lantraserna som vi väl ändå är ganska angelägna om att ha kvar? Det lämnar ju deras öde i entusiasternas händer, medans Sverige så sakteliga (i takt med att fårnäringen växer) byter huvudras till texel. Det nyetablerade fårföretaget väljer givetvis texel som ras efter att ha läst in sig på bästa ekonomi, och texel får en bred fin avelsbas i Sverige. På lantrasernas bekostnad?

Kan det inte vara angeläget att försöka lyfta lantrasköttets fördelar och hitta vägar att påverka konsumenterna, tex som Gröna Gårdar? Det behöver väl inte betyda att man är världsfrånvänd och tror sig enfaldigt bekämpa en industriproduktion? 
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Klassning
« Svar #33 skrivet: 28 aug-08 kl 11:57 »
  Det vore intressant att veta vad som blev av Projektet man startade där Lantrasföreningarna skulle samverka för ett mervärde?
Jag hoppades väldigt på det ända till jag fick veta att Allmogefårföreningen inte ens ville vara med... Pga en rädsla att fårägarna skulle börja avla fram stora Allmogefår för att tjäna pengar (om jag förstod rätt). Det var då jag insåg att jag hade fel ras om jag någonsin skulle kunna leva mer på gårdens inkomster och mindre på lönearbete... Jag har inte tid/lust/möjlighet att legoslakta och jobba mot kunder och när inte intresset för samarbete fanns inom vår intresseförening ens en gång, då tappade jag sugen...
Jag såg framför mig nåt som kanske liknade Villsauprojektet i Norge, bevarande OCH ekonomisk lönsamhet, kanske t o m en samverkan för ull och skinnprodukter, men det var tydligen inte intressant...
 
                                             Mvh
                                         Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Klassning
« Svar #34 skrivet: 28 aug-08 kl 12:06 »
Jag tycker som du svekhult-ia.
Sedan finns ju fler aspekter: T.ex. så har Sverige ett bevarande ansvar för vissa raser, för detta får man ett litet bidrag, som djurhållare. Men det löser inga problem med avsättning.
Regler och avgifter för småskalig slakt och charktillverkning borde verligen ses över. Sverige har ju värre regler än de flesta andra EU-länder, vilket fått till följd att många mindre fått slå igen. De klarar inte bördan av avgifter och regler.
Sedan har jag i många år efterlyst just samarbete mellan rasföreningarna och även enskilda djurägare, för att gemensamt hitta lösningar. Tyvärr verkar alla tro att vägen är att "förbättra" djuren efter EU-skalan.
Just nu är vi några entusiaster i NordGens får- och getgrupp som jobbar med att ta fram ett varumärke för våra ursprungliga nordiska kortsvansfår, så att vi kan marknadsföra hela djuren på ett "bräde".
Vet att flera tycker det är naivt, men vänta och se ;) Vi är ett gäng envisa fårskallar!!!! Såna behövs det fler av!


Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Klassning
« Svar #35 skrivet: 28 aug-08 kl 12:10 »
Förstår dig Charlotte :-\ Jag har kört huvet i väggen där också! Men att det avlas på utseende och storlek i föreningen är ingen hemlighet. Dessutom är det de som lyckats lösa sina avsättningsproblem som protesterar! Vitsen med hela projektet var just det motsatta. Att inte avla på storlek.
Det är därför jag skaffat andra samarbetspartners med såna illusioner som jag ;) Läs mitt förra inlägg.

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Klassning
« Svar #36 skrivet: 28 aug-08 kl 12:16 »
Vet att flera tycker det är naivt, men vänta och se ;) Vi är ett gäng envisa fårskallar!!!! Såna behövs det fler av!
Det är inte ett dugg naivt!
 Villsauprojektet bevisar väl detta?
Kanske jag börjar om med Allmogefår i framtiden? Om förutsättningarna ändras är det inte omöjligt.
                        Mvh
                      Charlotte
« Senast ändrad: 28 aug-08 kl 13:22 av Charlotte »
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

Rydberg

  • Inlägg: 204
    • Hagby Gård
SV: Klassning
« Svar #37 skrivet: 28 aug-08 kl 23:54 »
Allt det där är man ju helt på det klara med. ÄNDÅ, med en dåres envishet, kan jag inte låta bli att tycka att det är synd eftersom det missgynnar lantraserna som vi väl ändå är ganska angelägna om att ha kvar? Det lämnar ju deras öde i entusiasternas händer, medans Sverige så sakteliga (i takt med att fårnäringen växer) byter huvudras till texel. Det nyetablerade fårföretaget väljer givetvis texel som ras efter att ha läst in sig på bästa ekonomi, och texel får en bred fin avelsbas i Sverige. På lantrasernas bekostnad?

Kan det inte vara angeläget att försöka lyfta lantrasköttets fördelar och hitta vägar att påverka konsumenterna, tex som Gröna Gårdar? Det behöver väl inte betyda att man är världsfrånvänd och tror sig enfaldigt bekämpa en industriproduktion? 


Tycker det är en väldigt gnällig tråd detta.
Väljer du en lantras får du räkna med lägre avräkning.
Du kan ju dock få bidrag för lantraser.
Gotlandsfår är väl fortfarande den överlägset största rasen i sverige och texel är inte så stor.
Finns ju inte så många stora besättningar med ren Texel i.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Klassning
« Svar #38 skrivet: 29 aug-08 kl 08:10 »
Man behöver varken läsa eller skriva i tråden om den inte känns rätt ;)

Men detta är ju ett diskussionsforum och då är det väl lämpligt att diskutera saker man tycker är fel ???
Visst är gotlandsfår störst. De har ju också "förbättrat" tillväxten en del. Det är väl inte så vi ska göra med alla de gamla lantraserna? Problemet är väl inte texel i sig, utan att många väljer att korsa sina lantraser med köttraser för att få upp vikterna. Visst får vi bidrag och det ska ju täcka förlust vid slakt. Men det gör det inte, speciellt inte för de minsta raserna, som roslag, dala päls och åsen.
Samma gäller ju för kor och gris. Om slakterierna inte ens vill slakta djuren, eller betalar 0, då hjälper väl inte 150:- långt? Dessutom täcker den summan bara avelsdjur inte slaktdjur.

Som jag skrev har Sverige ett bevarande ansvar för vissa raser. Då måste logistiken fungera, annars vill inte folk hålla raserna. Man kan inte jobba i en evig uppförsbacke, då tröttnar man. Det mste vara positivt.
Vad föreslår du då Rydberg? Som inte är gnälligt?
Många av oss som håller lantraser är intresserade av vårt lands historia och miljö också. Det hänger liksom ihop: lantraserna skapade våra naturbeten. Är vi då inte skyldiga att värna deras fortlevnad?
Dessutom ull- skinn och hantverk. Jag har i många år försökt få folk att hjälpas åt, men tyvärr finns det såna som är emot detta. Oftast just för att de själva lyckats lösa sina problem och är rädda för konkurrens. På djurens bekostnad. För som Charlotte skrev, så varken vill, eller kan alla lägga all sin tid åt att söka avsättning för det djuren producerar. Tyvärr är intresset från SJV:s sida väldigt lågt. Idag finns inget engagemang där för lantraser. Vi står alltså ganska ensamma, vi som kämpar.
Vi kanske behöver ett "gnäll-forum"!

svekhult-ia

  • Inlägg: 569
    • Västergötland
    • Svekhult-ia
SV: Klassning
« Svar #39 skrivet: 29 aug-08 kl 09:09 »

Gotlandsfår är väl fortfarande den överlägset största rasen i sverige och texel är inte så stor.
Finns ju inte så många stora besättningar med ren Texel i.

Jajaja - men läs då - "....medans Sverige så sakteliga (i takt med att fårnäringen växer) byter huvudras till texel"......dvs futurum.

Nu anstränger jag mig alltid i diskussioner (både på forum och irl) om att INTE låta gnällig - det ger ju aldrig något att gnälla. Om jag misslyckats med mina ansträngningar, så ber jag om ursäkt.

Fast jag trodde att det föregick en seriös och ömsesidigt givande diskussion, och jag fullkomligt suger i mig argumentationen från de erfarna som Birgit, Rosa, Henning, Charlotte mfl. Jag lär mig massor!

Vad tycker du vi ska skriva om på forumet, Rydberg?
Glad människa med mindre finullsbesättning i Stenstorp utanför Falköping.

http://svekhultia.wordpress.com

agge

  • Inlägg: 231
SV: Klassning
« Svar #40 skrivet: 29 aug-08 kl 10:56 »
Tycker denna tråden börjar bli intressant.

Jag har tidigare funderat på hur ni får avsättning för de små lantraslammen om de vuxna djuren ligger på ca 40 kg. hur gamla är då deras lamm när de går till slakt?
En annan fundering ( som egentligen ska vara på getsidan) vad händer med alla killingpojkar ? har aldrig sett nåt getkött på marknaden.

Själv har jag texel blandning mest för deras lugna egenskaper o för att de passar våra beten och tidig slaktmognad trots att vi föder upp dem som beteslamm. Vi har tidigare haft finull passade inte oss med dessa stora lammkullar mm.

Camillur

  • Inlägg: 58
SV: Klassning
« Svar #41 skrivet: 29 aug-08 kl 10:58 »
Jag, och säkert många med mig, har med stort intresse följt denna diskussion. Har själv haft Värmlandsfår i ett år nu och kan inget om slakt eller klassning därför är det spännande att få ta del av olika syn på det.
Bor tillsammans med Jonas, värmländska får, grannens katter, för många rådjur och några dammråttor på en liten gård mellan Lysekil och Kungshamn i Bohuslän.

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Klassning
« Svar #42 skrivet: 29 aug-08 kl 11:00 »
  Bockkillingarna kan jag svara för: På vissa Getgårdar avlivas de när de är nån dag. (De flesta jag känner till). >:(
På vissa gårdar föds dom upp och köttet tas tillvara och vidareförädlas på gården :)
                              Mvh
                           Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Klassning
« Svar #43 skrivet: 29 aug-08 kl 14:14 »
Jag har hört liknande Charlotte. Fast det är ju skrämmande, för kött av killing är ju väldigt gott och inte olikt lamm.
Sedan finns ju de som kastrerar dem och skänker bort dem. De tenderar då att bli något slags vandringspokaler >:(

Charlotte

  • Inlägg: 5285
    • -
SV: Klassning
« Svar #44 skrivet: 29 aug-08 kl 14:23 »
 Nu ska jag absolut inte säga att det är alla...
Men den största getgården i närheten gick t o m ut och berättade om det i en tidningsartikel. Jag tycker det är ett fruktansvärt slöseri med liv >:(
                                            Mvh
                                         Charlotte
"He is your friend, your partner, your defender, your dog.
You are his life, his love, his leader. He will be yours, faithful and true, to the last beat of his heart. You owe it to him to be worthy of such devotion"

Henning

  • Inlägg: 706
SV: Klassning
« Svar #45 skrivet: 30 aug-08 kl 12:43 »
Just så går det till i den rationella djuruppfödningen. Det är inte bara bockkillingar. Många jerseytjurkalvar avlivas. Har ni funderat på var tuppkycklingar av värpraser tar vägen eller hönskycklingar av broilerras. Viktigast är väl att avvlivningen går smärtfritt till. jag är tveksam när det gäller kycklingar. Man gör foder av dem och utomlands är det nog inte frågan om avlivning innan de nått kvarnen. Här i sverige, vet jag inte. Vi har ju våra regler...

Visst kan man se det som slöseri. Maten är för billig helt enkelt. Vi slänger 25 % av maten. Det hade vi nog inte gjort om den hade varit dubbelt så dyr.

Tråden skulle ju handla om klassning av kött - förlåt.

om ngn annan vill fortsätta diskussionen, gör det i en ny tråd.

Birgit

  • Inlägg: 2897
SV: Klassning
« Svar #46 skrivet: 30 aug-08 kl 17:07 »
Det här är väl lite baksidan av "industriproduktionen". Det är inte lönsamt att föda upp "fel" djur.

Lika lite som jag tycker det är rätt att folk håller allmogefår enbart som gosedjur, för att de inte vågar låta dem föröka sig, då de inte vet vad de ska göra med djuren de inte vill behålla >:( Det är heller inget bevarande.

Ja, samhället är sjukt, men det är nog en annan tråd!

Bösahusarn

  • Inlägg: 1271
  • Lagom kan också vara för mycket.
    • Skåne
SV: Klassning
« Svar #47 skrivet: 21 okt-17 kl 16:28 »
Fått mitt första protokoll från slakteriet...tydligen inga toppresultat men eftersom det är Värmlandsfår så får man väl vara nöjd. Är här någon mer med allmogefår som kan berätta om sina resultat?

Resultatet följer:
 2-årig bagge: R 4
3-årig tacka: R- 4
Tacklamm: O+ 2+
Bagglamm: O- 2-

Från tidigare år så vet jag att mina bagglamm har blivit mindre, då dom har fått gå i ett lite magrare bete tillsammans med avelsbaggen. Så är min betesplanering.

Det är aldrig för sent att ge upp.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

349 gäster, 5 användare
xaelanar, Banelinjen, Valpen001, Hönshjärna, peterm

* Forum

* Om tidningen Åter



- Tidningarna blir utnötta och får fötter. Bara kompletterar gamla tidningar så alla finns :) Viktigt.
/Jandi

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser