Granstolpar å hållbarhet

[louise]

Hur länge kan man räkna med att granstolpar håller om man linoljar dem?

[annan]

vet inte, men ville bara tillägga att man ju kan bränna dem i änden också, det ökar livslängden på dem

[Nina W]

Doppa i tjæra...

Doppa den delen som ska ner i jorden i trætjæra och låt dom torka en månad eller så. Då håller dom ungefær tio år, naturella så håller dom bar ca 5 år.

[louise]

Men mina blir ju inte naturella, de får ju linolja. vad kan längden vara på dem då? Vad blir skillnaden tjära kontra linolja?

[Nina W]

Hej Lollo

jag har aldrig testat linolja till stængselstolpar så jag vet inte.

[Edgar]

Hej!

Lollo får väl göra en försöksserie med några tjärade, några linoljade och några obehandlade stolpar, så får vi avvakta resultatet någon gång år 2017!

Edgar

[javill]

Hej!

Lollo får väl göra en försöksserie med några tjärade, några linoljade och några obehandlade stolpar, så får vi avvakta resultatet någon gång år 2017!

Edgar

Några som bränns i änden måste ju också ingå i testet!  

[Filip Skräplund]

"Stolpar" brukar betyda lite grövre störar, mer än 5-6 cm diameter, och såna av gran ruttnar snabbt, oavsett behandling.
Håller högst ett par år, knappast värt besväret alltså.
Klenare störar av undertryckta smågranar håller rätt länge och används även obehandlade bl a i gärdsgårdar.
Räkna med en livslängd på ca 10-15 år, sen kan man behöva ta upp störarna och vässa en ny spets.
Det är därför nya gärdsgårdsstörar brukar vara extra långa.
Att bränna delen som hamnar i jorden kan förlänga livslängden något, men det brukar vara i markytenivå störar och stolpar ruttnar fortast.
Spetsen längre ner i marken håller mycket längre än stören i övrigt.
Observera att klena toppar av större granar är betydligt rötkänsligare än undertryckt gran.

[pertorparn]

Jag har märkt att det är väldigt olika hur fort stolparna ruttnar beroende på vilken jordart de står i .

[louise]

Gud vad smart med de långa störarna! Har tänkt på att gamla gärdesgårdar ofta hade mycket längre stolpar än moderna, det var förstås för att kunna korta pinnen då och då!

Om man bygger en gärdesgård av hässjestörar, tror ni stolparna ser alldeles för långa ut? Jag har tänkt fläta med sly mellan stolparna.

[Filip Skräplund]

Gud vad smart med de långa störarna! Har tänkt på att gamla gärdesgårdar ofta hade mycket längre stolpar än moderna, det var förstås för att kunna korta pinnen då och då!

Om man bygger en gärdesgård av hässjestörar, tror ni stolparna ser alldeles för långa ut? Jag har tänkt fläta med sly mellan stolparna.

Det beror väl på hur högt du flätar.
Fläta åtminstone en meter högt med klent sly.
Det hänger väl ihop åtminstone en 5 år.
Sen kan du ev staga upp lite så håller det några år till.
Riv sedan alltsammans, vässa om störarna och börja om på nytt.
Har du djur som trycker emot stängslet är det bra att staga upp på utsidan redan från början.

[donderboss]

Min erfaring er at barken skal af straks du har skoget træet ,det bliver også lidt lettere ,derpå skal det tørre ,det har godt af at tørrer en sommer , gerne så der ikke regner på det ,og først da smører det med en blanding af træ tjære og linolie ,om du bruger ren linolie skal du tilsætte et svampe midel ,citric ,er godt.
giv det et par gange ,og helst flere op snitfladen.
Så holder de længe ,det er ogsp en god ide at brændeinden trætjere og lindolie

[Tompas11]

Behandla stolparna med järnvitriol så håller de mycket länge. Denna metod var vanlig förr så den borde även fungera framledes.

[Jonne1970]

Det är väl kanske dumt att använda hässja-störar, de borde vara så torra att de drar åt sig väta på nolltid.. eller?

[Anders E]

Jag rev en gammal gärdsgård för ett par år sen som min morfar byggde i slutet av 60- talet. Stolparnas spetsar var brända och det fans inte en tillstymmelse till röta på dom, däremot skarven mellan det brända och obrända i bedrövligt skick, jag tror att om man varje år penslar på lite linolja  ett par dm från mark och uppkan man nog få stolparna att leva längre.
Trä behöver syre för att murkna, så ju mer lera i jorden desto längre håller trät är min teori.

[nordtravare]

Hej jag vet att man använde  järnvitrol eller kopparvitrol och gjorde en uppslamning i vatten sen ställde man nyhugna stolpar med roten ner .då drog "kapilärkraften "?upp blandningen själv .copprinol bör ochså gå bra.spillolja tycker jag nog att det inte passar varken idetta forum eller ikonventionellt drift

[Filip Skräplund]

Bränt eller obränt spelar ingen större betydelse för hållbarheten.
Det är just i markytenivå de bästa förhållande finns för rötsvampar, både syre och fukt.
Därför ruttnar det fortast där och även en bit ner i utskiktet.
Rätt meningslöst att pensla på linolja alltså.
Spillolja och cuprinol (det var säkert mer gift i den då jag använde den på 60- och 70-talet) kanske förlänger stolpens liv med ett eller annat år, knappast mer.

[nordtravare]

Hej det var den kraft som drar vatten upp som fick blandningen i stolpen .Hållbarheten skulle ha blivit många år .

[Filip Skräplund]

Som nämnts nånstans så har granen slutna celler, det är därför den inte går att impregnera.
Vill man ha ett stängsel som håller mer än ett fåtal år väljer man inte granstolp, helt enkelt.
Saktvuxna smågranar kan vara 50-100 år gamla och håller betydligt längre,
men dom är sällan grövre än 5 cm.
Dessutom får man leta efter dom, finns inte överallt.

[Jonne1970]

Hur är det med enbuskar? En har väl används till just störar, och gran till liggande?

[Filip Skräplund]

Hur är det med enbuskar? En har väl används till just störar, och gran till liggande?

Visst, en har utmärkt hållbarhet.
Granstolpar däremot bör man glömma i sammanhanget.

Definition:
stör = diameter mindre än 5 cm
stolp = grövre än stör

[Hörken]

Detta har jag själv inte provat (ännu), men har för mig att jag någonstans läste om hur  "Aztekerna" gjorde med trästolpar de slog ner i marken. Och det var att man i änden som sattes ned i maken slogs en kopparspik eller  liknande (i koppar), och att det genom att kopparn utsöndrade något gjorde att träet blev impregnerat. Vore kul om någon annan kanske också hört talats om det och provat det.....

[borsdorfer]

De gamla telefonstolparna var av furu och kreosot(gasverkstjära)impregnerade. Höll i 30 år. Tror att furu impregnerat med en blandning av linolja och trätjära ger samma livslängd. Lägg grovt grus närmast stolpen för bättre dränering.

[torbjorn]

Innan man började med tryckimpregnering av telefonstolpar, så brukade man bränna stolparna på en halvmeters längd vid jordbandet, och ansåg att det ökade livslängden så pass att det var mödan värt.

Att slå in en kopparspik är väl lite grann av ett halvdant förstadium till modern tryckimpregnering med koppar (eller förr i tiden arsenik) -salter.  I tele- och eldistributionsvärlden brukar man kalla sådana (gröna) stolpar "saltstolpar". 

När en impregnerad stolpe väl börjar ruttna, så blir en saltstolpe först angripen på ytan medan kärnan håller sig frisk längre, kreosotstolpar är tvärt om, där ruttnar kärnan bort så stolpen blir ihålig men ytan är fortfarande fräsch.

[Nordic Vargtand]

Om man vill använda tjära så kan man först värma den i ett vattenbad till ca 45 grader och sedan doppa hela den nära och under jorden biten och låta den suga åt sig. Det går dock åt väldigt mycket tjära med den metoden.
Skadar nog inte att bränna spetsen också först.

[torbjorn]

Det är i så fall också viktigt att virket är absolut torrt innan tjärningen. Om porerna redan är mer eller mindre upptagna av vatten, så kan ju träet inte suga upp någon tjära.