Dela detta:
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  kontinueligt skogsbruk  (läst 5925 gånger)

kretslopp

  • Inlägg: 1051
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #20 skrivet: 01 jan-18 kl 10:02 »
Du är välkommen hit och titta på hur det ser ut i verkligheten. Om du räknar stammar så kommer antalet inte att minska utan att öka eftersom du har en flerskitad skog med mycket ungskog. Om du gör relaskopering (räknar ut volymen på varje hektar) kommer volyminnehållet att vara detsamma över tid när överbeståndet blivit utglesat kommer nytt bestånd underifrån. 
kretslopp

TW

  • Inlägg: 2538
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #21 skrivet: 01 jan-18 kl 11:37 »
Jag tvivlar på skogskunnigs teorier......... det låter inte logiskt.......

Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Skogsola

  • Inlägg: 910
    • Värmland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #22 skrivet: 01 jan-18 kl 11:55 »
Stamantalet kommer kanske att vara någorlunda konstant om man räknar in underväxten. Men volymen kommer det inte att vara mycket kvar av.

Ett svart får

  • Inlägg: 7183
    • Bohuslän
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #23 skrivet: 01 jan-18 kl 13:50 »
Stamantalet kommer kanske att vara någorlunda konstant om man räknar in underväxten. Men volymen kommer det inte att vara mycket kvar av.
Volymen kommer hålla sig på en relativt jämn nivå och bara variera de 20% man avverkar var femte år. I det konventionella skogsbruket får kurvan en sågtandsform, volymen ökar gradvis till man efter 70 år kalavverkar och då går den ner på noll. Så den stora frågan är vilken modell som har störst genomsnittlig volym över längre tid?

Skogskunnig

  • Inlägg: 139
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #24 skrivet: 03 jan-18 kl 11:27 »
På 40 år hinner plantor växa till 12-15  höga träd om de startar på ett hygge, men på 40 år hinner merparten av plantorna inte ens bli 2 meter höga om de startar inne i en sluten skog. Ett litet fåtal som växt allra fortast har kanske hunnit bli 5 m. Titta på Mats Hagners ytor med Naturkultur. Där planterades till och med flera tusen plantor per hektar, både tall och gran, men nästan inga har kommit nånstans än, framförallt inte tallarna. Massor av dom har dessutom dött genom åren och då är de bestånden ändå ganska glesa.
 
Kretslopp har inte kört sin variant i 40 år än. Hagners ytor har man följt i nästan 30 år och i Siljansfors söder om Mora finns ytor som man följt i snart 100 år.

Om du redan har fullt med halvstora, medelstora och små träd och massor av föryngring och det allra mesta är gran, jamen då har du ju en blädningsskog och kan köra med blädning. Men det är ju ett specialfall som knappt existerar. Jag har bett Kretslopp att lägga in foton men än har vi inte sett nåt. Jag har frågat efter mätdata men än har vi inte sett nåt. Hur långa toppskott har plantorna inne i dina gallrade bestånd? Två-tre decimeter eller 2-3 centimeter?


kretslopp

  • Inlägg: 1051
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #25 skrivet: 03 jan-18 kl 18:40 »
Jag har försökt lägga in bilder vid ett par tillfällen men inte lyckats. Det beklagar jag. Jag har gjort relaskopering (uppskattat virkesinnehåll per hektar) vid ett par tillfällen. Virkesinnehållet har varit något högre inför varje ny femårsavverkning. Trädhöjden har ökat med ca 2m och stammantalet har ökat. Fler klena stammar. Dom grövsta stammarna vid sista huggningen (i fjor) var runt 40 cm i brösthöjd och 22 - 24m höga. Det här beståndet är ett  planterat bestånd som är ¤5 år gammalt. Dvs det planterades för 40 år sen. Förmodligen 5 år gamla barotsplantor.
kretslopp

Skogskunnig

  • Inlägg: 139
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #26 skrivet: 03 jan-18 kl 19:00 »
Väldigt bra ståndortsindex, ca T33/G35, inte precis nån vanlig skogsmark.
Hur många stammar, per hektar? Idag? Hur höga är de du kallar klena och hur många är de grova?

kretslopp

  • Inlägg: 1051
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #27 skrivet: 18 jan-18 kl 14:32 »
Efter gallring blir det en extra stor tillväxt, det syns på årsringarna. Med mina så tätt återkommande gallringar är tillväxten stor hela tiden. Vist det är en ganska hög bonitet (tillväxtpotential) om jag ser på grannens skog. Men jag har maxat tillväxten med det här systemet! Ändå blir det betydligt bättre kvalité på mina träd med mindre kvist.
kretslopp

Skogskunnig

  • Inlägg: 139
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #28 skrivet: 22 jan-18 kl 16:27 »
Nej, tyvärr, du ökar inte tillväxten när du gallrar. Du sänker hela beståndets tillväxt. Det du ser är att träden växer till sig nertill på stammen men inte upptill. Man kan till och med råka ut för att höjdtillväxten sjunker en aning om man gallrar hårt. Så det du ser är att träden får sämre form, blir mer koniska (större avsmalning) och det tar 10-15 år innan de återfår den tidigare stamformen.

Intressant att du inte svarar på enkla frågor...

Hur många stammar, per hektar? Idag? Hur höga är de du kallar klena och hur många är de grova?

kretslopp

  • Inlägg: 1051
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #29 skrivet: 29 jan-18 kl 09:47 »
Både av praktisk lärdom och av teoretiskt kunnande och läsande av försök; tillväxten ökar alltid på kvarvarande träd vid gallring. - Toppskotten blir alltid längre efter gallring. Trädavsmalningen blir i genomsnitt bättre eftersom dom frodvuxna knaggiga tas bort när jag gallrar. Som tidigare sagt; antalet stammar har inte minskat, vid relaskopering kan jag konstatera att volymen per areal ökar. Jag har följt Mats Hagens försök dom liknar inte min skog als. Det är trettiotvå år sen jag kom hit och började bruka skogen. Trädhöjden  varierar, men ser jag till dom högsta  träden så ligger den mellan 18 och 22 meter. Flera av dom kan jag också beteckna som klena. Toppskottstillväxten i underbeståndet ökar alltid rejält efter gallringen, även på små plantor mellan 20 och 40 cm ligger den på nu.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 1051
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #30 skrivet: 31 jan-18 kl 10:41 »
Skogsbruk, du frågar efter antalet stammar per hektar, det vet jag inte för jag har inte räknat dom. Jag mäter i stället in min skog med relaskopytor, för då får jag veta vilket virkesinnehåll jag har.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 1051
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #31 skrivet: 08 feb-18 kl 09:35 »
Skogskunnig, hur har du det? Driver du eget skogsbruk? Beskriv för oss hur du gör.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 1051
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #32 skrivet: 24 mar-18 kl 09:06 »
Har du övergrova träd så låt dom stå. Hade själv ett par grova granar där Sydved lovade köpa dom grova  stockarna, men det blev bara vrak och inget betalt.
kretslopp

TW

  • Inlägg: 2538
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #33 skrivet: 31 mar-18 kl 09:51 »
Ja det är märkligt att de kasserar övergrovt för alla som har varit i bakändan av en blocksåg och tagit undan plankor och bräder och bakan vet ju att övergrovt virke ger det överlägset bästa utbytet vid sågning. Mycket virke och litet bakan.
Volymen är stor i förhållande till omkretsen och bakanen blir tunna eftersom rundningen är långsam.

Dessutom finns det fullgott kärnvirke till fönstersnickeri inne i övergrova tallar. I klenare tallar är kärnan så liten och full av invuxna torrkvistar att den inte ger någonting men då tallen börjar bli 150 år eller mer och litet platt i toppen då blir det riktigt fönstervirke.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Skogsola

  • Inlägg: 910
    • Värmland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #34 skrivet: 31 mar-18 kl 10:18 »
 Problemet är att de väldigt grova stockarna är så få att sågverken bryr sig inte om att dimensionera anläggningarna för att kunna ta emot dem. Men en liten mobil bandsåg kan ta dem.

Thomas_

  • Inlägg: 1626
  • Biodling sedan -94, Möbel/Finsnickare sedan -97.
    • Skåne
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #35 skrivet: 31 mar-18 kl 19:31 »
En annan aspekt är ju att de har brist på uppvärmningsved i skogsindustrin, inte minst i pappersindustrin. Och de övergrova stockar som klassats som "vrak" går väldigt ofta till just bränsle där.

Att behålla dem för egen vedproduktion, alternativt sågning i mindre bandsågverk är ofta en god idé för skogsägaren.
Egenföretagare som lever på bi, pollineringstjänster, Drottningodling, uthyrning av bisamhälllen till företag och privatpersoner, honung, samt snickeriarbeten. Avelsarbetare i Lunds Biavelsklubb. Korsvirkeshus med 8 rum och kök, jordvärmepump med 1 000 meter kollektorslang + Contura 520 Täljsten

kretslopp

  • Inlägg: 1051
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #36 skrivet: 23 maj-18 kl 16:51 »
Sommaravverkning är dåligt för omgivande skogar för det ökar barkborre och andra insektsangrepp. Det är också förödande för alla häckande fåglar och andra djur. Så det hör inte hemma i  ett varsamt skogsbruk. Eller någon skogsskötsel över huvud taget.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 1051
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #37 skrivet: 23 maj-18 kl 17:15 »
I handboken står det att man ska ha mer än 20 meter mellan stickvägarna. Det tycker jag är förödande. Stickvägarna ska ju vara så tätt för att ingen maskin ska behöva lämna vägen. Varken vid gallring eller utkörning. Körs det kors och tvärs över känsliga  rötter blir det bara en massa stormfällning, tillväxthämmande skador och röta. Dom råden som står i handboken är inte tillämpliga för den som är rädd om sin skog.
kretslopp

TW

  • Inlägg: 2538
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #38 skrivet: 23 maj-18 kl 22:59 »
En fullstor kran på en skogsmaskin har väl över 10 meters räckvidd. Det är väl så de räknar.

Om skogsbruket är i liten skala så man kör med vajerkran då kan man ha upp till 100 meter mellan stickvägarna utan att man någonsin behöver köra utanför vägarna.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

kretslopp

  • Inlägg: 1051
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #39 skrivet: 24 maj-18 kl 11:04 »
 Men i praktiken, när jag ser averkningsmaskin i gallring, så kör dom kors och tvärs. Virkesutköraren rättar sig efter hur virkesbuntarna ligger och kryssar sig fram till dom. Så i stället för att ha givna vägar blir det kors och tvärs vägar som upptar större areal än om det lagts ut bestämda vägar, samtidigt som beståndet skadas.
kretslopp


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

* Forum

* Nyheter

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser