Dela detta:
Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  kontinueligt skogsbruk  (läst 6024 gånger)

kretslopp

  • Inlägg: 1072
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
kontinueligt skogsbruk
« skrivet: 16 dec-17 kl 16:36 »
Jag tittade nyss på en kort video om Lubeckmodellen (Silverskog) Det är presis så jag tänker. Hugg bort dom dominanta kvistiga träden och spara undervegetationen och dom klena träden. Jag gör ju också så att jag är noga med att göra utforslingsvägar över hela skiftet. Sen är jag noga med att det inte ska köras vid sidan av utan bara på vägarna. Är det blött så ska det risas så det blir spårfritt. Mycket blött så får huggningen vänta. Det ska bara huggas från Oktober till April. Jag återkommer var femte år med ny huggning.
kretslopp

Skogskunnig

  • Inlägg: 139
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #1 skrivet: 20 dec-17 kl 16:38 »
... och var femte år hugger du en tredjedel av träden, har du skrivit förut. Då är det inte många träd kvar efter 20 år = fem huggningar.

Ett svart får

  • Inlägg: 7372
    • Bohuslän
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #2 skrivet: 20 dec-17 kl 16:55 »
... och var femte år hugger du en tredjedel av träden, har du skrivit förut. Då är det inte många träd kvar efter 20 år = fem huggningar.
En femtedel av det bestånd som finns för stunden, inte en femtedel av det som fanns vid startpunkten...

Skogsola

  • Inlägg: 930
    • Värmland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #3 skrivet: 20 dec-17 kl 17:56 »
Det är ju bra att var och en kan bli salig på sin tro...

kretslopp

  • Inlägg: 1072
  • 66 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #4 skrivet: 21 dec-17 kl 09:43 »
Om du är rädd om uppväxten (underbeståndet) kommer det nya träd.
kretslopp

TW

  • Inlägg: 2541
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #5 skrivet: 22 dec-17 kl 10:56 »
Vi har ju ett litet skifte med mycket varerande åldrar mellan 120 år och 5 år eftersom tidigare ägare mest har låtit allting växa och bara huggit några stockträd för husbehov någon enstaka gång. Skogsexperterna förespråkar kalhuggning men det struntar vi i.

Jag har ju börjat gallra litet smått med bågasåg och yxa för att bygga upp ryggmusklerna igen (kan inte ännu använda motorsågen uppe utan att bli överansträngd i det skadade området) och har funderat och iaktagit en del.
Jag tycker mig se att jämfört med ett skifte som har skötts enligt experternas läror så innehåller vårt skifte mycket högre utbyte av fullgott sågvirke och mycket lägre andel pappersved och betydligt högre andel brännved.
Med tanke på att långa raka sågstockar med få kvistar är den dyrbaraste delen av sortimentet och att vi behöver brännved varje år så är ju den fördelningen fullkomligt idealisk för oss.
Det innebär att då jag blir frisk kan jag hugga bort sådana granar som inte längre växer och bygga hus av dem och endå ha skog kvar.

De halvvuxna granarna har tyvärr en del toppbrott för att tidigare ägare inte har brytt sig om att gallra bort björkar och aspar som hänger över dem men de som inte är toppbrutna kommer på sikt att producera betydligt bättre virkeskvalitet än modernt gallrad plantskog i samma ålder.

Allt beror ju på vilken sorts utbyte man vill ha men om man bara är ute efter att maximera mängden sågstock av toppkvalitet då är jag tämmeligen säker på att kontinuerligt skogsbruk ger störst utbyte per århundrade och hektar.
Att sedan dagens skogsmaskiner och utrustning inte är anpassad för den här sortens skogsbruk är ett eget problem.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

torpjens

  • Inlägg: 1856
  • Vi lever på naturens villkor
    • Södermanland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #6 skrivet: 22 dec-17 kl 13:16 »
Jag tycker mig se att jämfört med ett skifte som har skötts enligt experternas läror så innehåller vårt skifte mycket högre utbyte av fullgott sågvirke och mycket lägre andel pappersved och betydligt högre andel brännved.


Det där är intressant tycker jag. Det är precis den fördelning jag själv önskar på min lilla markplätt (10 ha). Även om jag har lite mark har jag bekanta som har mer och är mer beroende av skogens ekonomiska avkastning, därför blir det ofta samtal om hur skog ska skötas. För bekantingarna, som inte vill lägga allt för mycket tid i skogen, verkar vanlig skogsskötsel med röjningar och gallringar bäst. Min tanke är att det nog ger bra utdelning i förhållande till arbetsinsats. De röjer lite själva och lejer ut resten. Ett bestånd med kanske hälften-hälften massa och sågtimmer ger rätt bra men jag undrar hur det står sig mot det du beskriver med mer sågtimmer och mer brännved?


På min plätt röjer jag och tar stormfällen. Har haft in maskiner två gånger. Ena gången var det gammal gran med en del röta på 2 ha som fick huggas rent, andra gången en sedan långt före min tid eftersatt plantering som fick gallras igenom. Nu röjer jag lite, mest med inställningen att det ska vara vackert och promenadvänligt (om några år i alla fall) och så tar jag enstaka träd till ved och spar fina till framtiden. Förhoppningen är att få en ganska gles "skog" som består av rejäla träd till sågtimmer och halvgamla träd för ved och unga träd för kommande trädgenerationer. Vet egentligen inte vad jag håller på med men jag är glad ändå.  ;D


Inbillar mig att det du beskriver känns rätt vettigt, det borde väl bli så att om man inte sköter skogen så kväver gamla stora träd de yngre träden så de blir skräp-/bränn-ved? De ena tar för sig på de andras bekostnad liksom... Ur ett självhushållarperspektiv, där massa inte är så intressant, är det rätt idealt tänker jag. Dessutom behövs inte mycket arbete som det verkar på din beskrivning.


Beroende på mark och sånt tänker jag att det ändå kan vara bra att röja lite så man inte bara får massa allt för tät granblandad asp med fulväxta björkar i. Förstås kanske det rättar till sig med åren men det är inte kul att gå omkring i ett allt för tätt uppväxt gammalt hygge som bara består av arm- till lår-grova stammar av "skräpträd".


Allt ovan egentligen en fundering på vad jag själv håller på med och vad jag är ute efter. Jag vill ha just den fördelning du beskriver, ved och sågtimmer och jag vill helst slippa kalhugga - av rent estetiska skäl. Så jag undrar lite hur man kontinuitetsbrukar fram en sådan blandning. Kanske har jag fått en del av svaret här.


Vad är din uppfattning om hur det kommer att bli framöver i området du beskriver? Kommer något av brännveden att växa till sig och bli fint timmer eller är den så undertryckt och dålig att allt måste bort en dag?
Problemet är inte att makt korrumperar, det är att de korrumperbara söker makten.

TW

  • Inlägg: 2541
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #7 skrivet: 22 dec-17 kl 14:47 »
Min uppfattning är att vår stora utmaning inför framtiden är att rädda så många yngre granar som möjligt från att bli toppbrutna. Tidigare ägare har som sagt inte hållit efter någonting sådant så en del skada är redan skedd men mycket går ännu att rädda men både jag och pappa har litet nedsatt förmåga i kroppen just nu och vi kan inte hugga mer än vi orkar.

Bortsett från det skulle jag inte säga att skogen har tagit någon akut skada av att inte bli skött på minst 50 år.
Det som har hänt är att de starka träden har konkurrerat ut de svaga och vi har fått dels förstaklassiga stockträd av en kvalitet som knappt förekommer i modernt skogsbruk och dels skräpträd som oftast bara duger till brännved.

Vår oskrivna skogsbruksplan för de närmaste två-tre åren är att hugga bort:

-Sådana björkar och aspar som hindrar nästa generation granar och tallar från att växa och förorsakar toppbrott.
-Innanruttna granar innan sjukan sprider sig.
-Glesa ur några granklungor som är så täta att de har slutat växa och kan ruttna.
-Björkar och aspar som själva är sjuka och kunde ge sitt livsrum åt en yngre generation.
-Vindfällen om de kommer.

På litet längre sikt räknar vi med att hugga bort:
-Granar som har slutat växa och kan bli virke till mitt framtida egna hem och snickeriverkstad.
-Ett björkbestånd som under sig har fått en undervegetation av naturliga granplantor.

Det här är ett experiment...... men vi räknar med att skiftet ger större ekonomisk vinst som självhushållningsskog än som kalhygge.

Utrustningen som jag har från tidigare är rätt storlek för att driva kontinuitetsskogsbruk. Massey-Ferguson 165 med 5 tons Gisebo kärra och Normet vajerkran.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

torpjens

  • Inlägg: 1856
  • Vi lever på naturens villkor
    • Södermanland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #8 skrivet: 22 dec-17 kl 15:35 »
På vilket sätt gör asp och björk att gran får toppbrott? Jag vet att björkar kan piska sönder granar men inte att de kan göra toppbrott, är det också genom pisk?
Problemet är inte att makt korrumperar, det är att de korrumperbara söker makten.

TW

  • Inlägg: 2541
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #9 skrivet: 22 dec-17 kl 16:02 »
Toppskottet bryts av då det blir piskat och kvistarna blir ny topp.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Skogsola

  • Inlägg: 930
    • Värmland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #10 skrivet: 23 dec-17 kl 12:25 »
 Går av gör de inte av piskning. Däremot så kan de självdö. Toppbrott blir det av mycket snö i oskött skog.

Skogsola

  • Inlägg: 930
    • Värmland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #11 skrivet: 23 dec-17 kl 12:28 »
Lübeckmetoden går ut på att man fäller någon enstaka stor ek och inväntar självföryngring av bok och silvergran i luckan. Känns inte helt relevant på våra breddgrader.

TW

  • Inlägg: 2541
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #12 skrivet: 23 dec-17 kl 14:17 »
Går av gör de inte av piskning. Däremot så kan de självdö. Toppbrott blir det av mycket snö i oskött skog.

Det var kanske fel i min terminologi men du vet mycket väl vad jag menar.

Att fler träd skulle brytas av snön i det som ni kallar "oskött" skog tror jag inte på.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Skogsola

  • Inlägg: 930
    • Värmland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #13 skrivet: 23 dec-17 kl 17:34 »
I oröjd skog blir stammarna väldigt långsmala för att de växer dåligt i grovlek men sträcker sig upp  till ljuset. Sådana stammar tål inte värst mycket snötryck. Man kan se det som en naturlig gallring när de vekaste bryts av.

TW

  • Inlägg: 2541
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #14 skrivet: 29 dec-17 kl 16:38 »
Ja då jag tänker på det så är det faktiskt vanligt med sådana snöbrott i riktig tät klenstammig granskog....det har du rätt i.....
Jag högg bort de topplösa pålarna som stod kvar i ett sådant bestånd efter en storm med blötsnö och drog ut dem med vinsch. De blev bra ladutimmer........ fast det som blev kvar efter stormens och min gallring håller på att bli ett lämpligt tätt bestånd av fantastiskt fina stockträd med små och få kvistar så slutresultatet var inte alls illa.

Fast jag tycker att jag har sett samma fenomen i nygallrad granskog........ med skillnaden att det skogen blev väldigt gles efter det......
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Skogsola

  • Inlägg: 930
    • Värmland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #15 skrivet: 29 dec-17 kl 17:38 »
 Det är helt klart ett dilemma- Har man inte röjt skogen från början så får man snöbrott när man börjar att rota i den. Gallra svagt och ofta!

TW

  • Inlägg: 2541
    • Finland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #16 skrivet: 31 dec-17 kl 11:49 »
Alternativet är att gallra svagt och sällan.
Somliga förespråkar det alternativet och säger att det stöder sig på forskning. Jag vet inte vad som är bäst.

Jag vet bara att det blir mycket bättre kvalitet på virket och mycket större andel virke och mindre andel bakan då man sågar plankor och bräder av skog som har varit svagt gallrad.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......och en kvinna att dela det med.
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

Toll

  • Inlägg: 8091
  • En man i sina bästa år!
    • Småland
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #17 skrivet: 31 dec-17 kl 12:12 »
Jag som har så lite skog, bara 3 ha, tycker det låter bra att bara göra ett litet uttag varje år. En femtedel av det nuvarande vuxna beståndet låter bra.
En gubbe kan inte gräla ensam och ett vedträ kan inte brinna ensamt.

Skogskunnig

  • Inlägg: 139
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #18 skrivet: 01 jan-18 kl 00:51 »
En slarvigt gallrad äldre skog kanske har 1200 stammar. Om du gallrara ut en femtedel varje gång så får du:

1200
960
768
614
491
393
315
252

Om den har färre stammar när du börjar går det fortare att få ner stamantalet. Träden tar slut. Och om man gallrar så ofta som vart femte år så är skogen hela tiden instabil och i riskzonen för vind- och snöskador så det kommer att falla en hel del träd utöver de du avverkar så den blir fort gles och sen -r det bara att ta ner resterna, markbereda och plantera. Dyra gallringar och sen en olönsam slutavverkning.

Ett svart får

  • Inlägg: 7372
    • Bohuslän
SV: kontinueligt skogsbruk
« Svar #19 skrivet: 01 jan-18 kl 08:38 »
En slarvigt gallrad äldre skog kanske har 1200 stammar. Om du gallrara ut en femtedel varje gång så får du:

1200
960
768
614
491
393
315
252

Om den har färre stammar när du börjar går det fortare att få ner stamantalet. Träden tar slut. Och om man gallrar så ofta som vart femte år så är skogen hela tiden instabil och i riskzonen för vind- och snöskador så det kommer att falla en hel del träd utöver de du avverkar så den blir fort gles och sen -r det bara att ta ner resterna, markbereda och plantera. Dyra gallringar och sen en olönsam slutavverkning.
Det kommer inte vara 252 träd efter 40 år eftersom det hunnit komma upp en del nya på den tiden...


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

61 gäster, 0 användare

* Forum

* Nyheter

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser