Nja, det där stämmer inte precis med svenska erfarenheter av vätgaskonvertering, jag skulle tro att det - som vanligt när man har med amerikaner att göra - är en något "friserad" verklighet som visas upp.
Här i Sverige arbetade ju framlidne Olle Tegström i Härnösand med vätgasdrift av fordon i många år, och det har också gjorts mer storskaliga försök med att bl a köra bussar på vätgas.
Just smörjoljan är ett stort problem eftersom man får stora mängder kondensvatten i vevhuset på en motor som körs på vätgas. Dessutom blir cylinderslitaget stort eftersom avgasernas (vattenångans) daggpunkt är så hög att det alltid fälls ut vatten på cylinderväggarna under drift, så även vid körning med varm motor slits cylindrar och kolvringar lika fort som i samband med kallstart av en bensinmotor.
Vätgasens mycket höga förbränningshastighet ställer också till problem med momentana tryckstötar under förbränningen, de medför dels risk för motorskador (sprickor i topplock, blåst topplockspackning mm) och dels mycket höga NOx (kväveoxid) -utsläpp.
För den delen är det ett mycket ineffektivt sätt att använda elenergi, att göra vätgas av den och sedan driva en ottomotor med vätgasen. Då är det bättre att konvertera elenergin direkt till mekanisk energi med en elmotor, eventuellt efter mellanlagring i batteri om det rör sig om fordonsdrift som inte lämpligen kan ske via kontaktledning.
