Jag vet en i ett annat europeiskt land som vägrar ha öronbrickor på sina kor. De får ibland lite böter som de betalar. Men inget mer än så. Men de tar ju hand om korna och har inte övergett dem på andra vis (ja, det är väl inte att överge att inte sätta i öronbrickor, men...).
De tycker bara att det är fult och onödigt helt enkelt. I Sverige skulle man nog inte komma undan så lätt?
Är det bara jag som tror att största anledningen till att djuren avlivades är att det inte fanns en ägare att uppbringa?
Hade en ägare funnits som kunnat sätta i öronbrickor på de yngre djuren och talat om ifall djuren flyttats emellan produktionsplatser så hade antagligen "straffet" varit avdrag från ev EU-bidrag...
Men nu är det alltså ägarlösa, förvildade djur som Länsstyrelsen fått ta över ansvaret för och då ska man ta fast dom, tämja dom och omplacera dom? Jag tycker fortfarande att det var humanast att skjuta djuren på plats.
Angående att grannarna hade djuren samlade så kan jag bara tala av egen erfarenhet med våra icke handtama dikor, det är bara att gå ut i hagen och ropa på dom så samlas alla snällt (dom är vana vid lockrop och att följa med när vi byter bete), men om det är något "ovanligt" på gång så skingras dom lika kvickt igen om dom inte är instängda i uppsamlingsfållan.
Mvh
Charlotte
