Kollektivhus

[Deadicated]

Hallo Alternativare,

Jag och min fru har tillsammans med goda vänner nyligen köpt en helt underbar gård.
Av praktiska skäl är det ett par som i nuläget står som köpare. När vi nu ska skriva över ägandet på alla tio personer, funderar vi på vilket alternativ som är bäst. Ekonomisk förening, bostadsrättsförening, kooperativ hyresrättsförening?

Alla tio har köpt en andel och i det stora boningshuset har alla egna rum, men även gemensamma utrymmen finns. I framtiden kommer en del även att bygga egna hus på marken, vilket kanske är viktigt i sammanhanget.
Kollektivet är inte öppet för vem som helst, men vi kommer periodvis även ha hyresgäster.

Jag söker nu synpunkter, idéer, råd och tips från alla er med erfarenhet eller kunskap om liknande scenarier och är tacksam för all input.

Just nu tittar jag på Riksföreningen kollektivhus NU och Coompanion.se - som tydligen ger rådgivning om kollektivt boende. Verkar dock mest handla om kooperativ hyresrättsförening.

Fridens!

[trädman]

Är det en jordbruksfastighet är det allt från knöligt till omöjligt att överlåta den till en juridisk person, vilket en ekonomisk förening är. 10 personer kan sammäga fastigheten, men det kan också bli besvärligt när det måste fattas beslut och alla inte är överens. En möjlighet som kanske kan utredas är att använda möjligheten att skapa ägarlägenheter för det "privata" boendet och bilda en samfällighet för mark, uthus etc där varje ägarlägenhet har sin andel. För förvaltning av samfälligheten kan man bilda en samfällighetsförening som s a s tar hand om det gemensamma.

[Deadicated]

Hej Trädman,

ja, det är en jordbruksfastighet. Jag antar att du syftar på jordförvärvslagen? Jag var inte medveten om det, men som du säger verkar det svårt för en juridisk person att få igenom det. (Dock tycker jag att det inte borde vara några problem då vi alla ska bo och verka på orten, samt driva skogs- och jordbruk.)

Samägande är en lösning, och att delägarna sedan bildar en förening, möjligtvis.

[Sivert]

Nä, den där jordförvärvslagen har gjort det svårt för många som vill samverka.
Jag är själv inne på att kolla upp hur man kan skriva avtal som gör att det inte gör nåt vem som står som ägare. En förening som arrenderar utan ägarens uppsägningsrätt? Föreningen kan teckna borgensförbindelse för ägarens lån (eller att en varje medlem gör det vid inträde) eller så står föreningen för lånet medan ägaren upplåter fastigheten som säkerhet.
Avtal kan även skrivas mellan ägaren och andra boende utan att gå genom en förening, om det är klart hur inträde, utträde och beslut ska ske. Oavsett formen och vem som äger är det viktigt i ett kollektivprojekt att ha på bordet vad som gäller mellan ägare och enskild. Föreningsformen inbjuder tyvärr till slarv med detta - som medlem känner man sig som ägare och ser inte till att få papper på vad man har rätt till.
Lycka till med ert projekt!

[scorpio_xri]

bilda ett aktiebolag som äger fastigheten och en förening som äger bolaget?

[Amanda Feldt Fd Carlsson]

Hej! va intressant, jag ställde just samma fråga här på forumet men såg nu att du redan ställt den. Vi är 6 personer som för 9 år sedan köpte en jordbruksfastighet ihop men där det av vissa praktiska skäl endast var två som stod på lagfarten. Vi tänkte att det skulle vara lätt att bilda en ekonomisk förening men efter en dyr advokaträkning ett flertal avslag och många år senare har vi nu lagt ner det, tyvärr! Vi har börjat bygga privata bostadshus på marken och behöver nu en större trygghet för alla. Men det är super svårt att hitta en bra form för samägandet av detta slag...Det lutar åt att vi alla kommer stå på lagfarten men det är absolut ingen bra lösning i längden.. Skulle vara intressant att få följa hur det går för er!
Mvh Amanda

[Små]

Det finns sådan här liknande samäganden och communitys som är riktigt framgångsrika och långvariga, titta på hur de gör, och kopiera det. Eller ta vissa bitar.

[skogaliten]

Det finns sådan här liknande samäganden och communitys som är riktigt framgångsrika och långvariga, titta på hur de gör, och kopiera det. Eller ta vissa bitar.

Kan du ge några svenska exempel på det?

[Små]

Jag tänker på de som har små gårdar i en trakt, och hjälper varandra med att bygga, eller lån. T ex Amish i USA. De är faktiskt otroligt framgångsrika, trots att de vägrar ha ens en traktor. De var bara några hundra när de kom, nu är de flera hundratusen. Grejen är just att de hjälper varandra.

[Skogsvilde]

Det finns sådan här liknande samäganden och communitys som är riktigt framgångsrika och långvariga, titta på hur de gör, och kopiera det. Eller ta vissa bitar.

Problemet är att i Sverige finns det en lagstiftning som förhindrar gemensamt ägande annat än att alla ägare står på lagfarten.

Idealet skulle vara att kunna bilda en förenin eller aktiebolag som står som ägare och de boende köper in sig i andelar.
Meeeen det går inte om det är jordbruksmark inblandat.

I USA som du hänvisar till har man helt andra möjligheter.

[Carolus]

Betyder det att stora jordbruksenheter i Sverige, det som man förr kallade säterier o liknande namn, OM de skulle vara aktiebolag, inte har eller rentav inte får, ha mer än 2 ägare?

Hör ibland talas om stiftelser som äger kursgårdar. Eller rentav stiftelser som enbart äger mark. T e x Naturarvet   https://naturarvet.se

[Carolus]

Kan du ge några svenska exempel på det?

Skogsnäs.

www.skogsnasgreens.com/skogsnäs

Startades 1973. Enligt deras hemsida 200ha, med 40vuxna och barn.

[Skogsvilde]

Skogsnäs.

www.skogsnasgreens.com/skogsnäs

Startades 1973. Enligt deras hemsida 200ha, med 40vuxna och barn.

Återstår bara frågan hur man löst ägandet.

[Carolus]

Enligt deras hemsida:

Marken och byggnaderna ägs av kooperativet och alla byns medlemmar har en egen ekonomi ur vilken de betalar en mindre avgift till kollektivet varje månad.

[Skogsvilde]

Enligt deras hemsida:

Marken och byggnaderna ägs av kooperativet och alla byns medlemmar har en egen ekonomi ur vilken de betalar en mindre avgift till kollektivet varje månad.

Läste den meningen också... 
säger ungefär att det kan vara ett bolag, förening eller att man går in som delägare på lagfarten.

Dessutom kan reglerna för ägandeformer ändrats sedan -73 vilket kan omöjliggöra samma lösning i dag.

[Små]

Dessutom kan reglerna för ägandeformer ändrats sedan -73 vilket kan omöjliggöra samma lösning i dag.

Nej, om reglerna ändras (angående ägarformer) så måste man anpassa sig. Ett bolag som är bildat på 1800-talet kan inte använda reglerna som fanns då. Enda undantaget är de fideikommissen som finns kvar än, men även de måste ansöka om förlängning.

Jag skulle gissa att Skogsnäs är ett handelsbolag eller ekonomisk förening.

[Skogsvilde]

Nej, om reglerna ändras (angående ägarformer) så måste man anpassa sig. Ett bolag som är bildat på 1800-talet kan inte använda reglerna som fanns då. Enda undantaget är de fideikommissen som finns kvar än, men även de måste ansöka om förlängning.

Jag skulle gissa att Skogsnäs är ett handelsbolag eller ekonomisk förening.

Nja....   lite osäker på att du har rätt där.

Fidikommisen som företeelse kunde inte genom en regeländring förbjudas. Utan det som hände var att man inte kunde skapa nya, och ställa krav för att den skulle få fortleva.
Samma sak med så mycket annat.
Tex man kan inte kräva att man uppdaterar elen i en kåk bara för att.
Men om man bygger om eller till så behöver berörda delar uppdateras, andra är bara lämpligt.

[Små]

Jodå jag har rätt. Alla bolagsformer, alltså alla som har ett bolag av någon form måste anpassa sig efter hur lagen ser ut.

[Skogsvilde]

Jodå jag har rätt. Alla bolagsformer, alltså alla som har ett bolag av någon form måste anpassa sig efter hur lagen ser ut.

Då får man nog se till att fråga hur deras ägandeform ser ut.
Studera lagstiftningen gällande formen och även se till hur den såg ut vid grundandet.

För än så länge så är det bara gissningar.

[Små]

De verkar ha en ekonomisk förening

[Skogsvilde]

Jodå jag har rätt. Alla bolagsformer, alltså alla som har ett bolag av någon form måste anpassa sig efter hur lagen ser ut.

Gäller lagen retroaktivt?

[torbjorn]

Gäller lagen retroaktivt?

I många fall, ja.  Det finns exempel på både ekonomiska föreningar och bolag, som har varit tvungna att kalla till extra stämma för att besluta om ändringar i stadgar/bolagsordning för att anpassa sig till ändrade regelverk.