Vara självförjande som vegan i Sverige

[Radar]

Nog ska man kunna diskutera det här utan att behöva blanda in politik.
När det gäller vilka vegetabiliska produkter som är lämpliga i stället för kött är det nog lämpligt att diskutera det i "Liv och hälsa".
När det gäller hur man lämpligen odlar dessa produkter tycker jag det här är rätt plats.
Sedan gäller det att komma fram till vilka produkter som går att odla med de förhållanden som gäller där man tänkt förlägga odlingarna.

När man kommit fram till ett svar på dessa saker behöver man veta hur stora arealer man behöver för att förhoppningsvis få den mängd produkter man önskar.
Det är inte förrän här man behöver fundera på hur man odlar dessa volymer på ett klimatsmart sätt.
Om ekvationen inte går ihop får man ändra någon variabel och fundera på om den då går ihop.

Med detta sagt kanske vi kan återgå till ursprungsfrågan nu.

Jag undrar om det är någon vegan på detta forum som är uthålligt, d v s långvarigt, helt eller till övervägande del, självförsörjande med livsmedel genom odling och detta i Sverige.

Även odlare som man hört talas om.

Undrar över följande:
Vilka proteinrika grödor odlar man?

Hur gödslar man eller tillför / återbördar till jorden de näringsämnen som man avlägsnar genom odlingen?

Hur hanteras sk dåliga odlingsår?

[kretslopp]

Det finns som sagt gott om svenska bönor och ärtor som  odlas. För att få näring till det odlade behövs det gräs och löv och liknande. Som läggs i kompost eller använts som täckmaterial i täckodling. I större odling är det lättaste att använda gödsel från betesdjur som har ätit en stor mängd gräs och koncentrerat näringsämnena presis som i en kompost. Men om man inte vill använda gödsel från hästar, kor, får och getter, ja då finns bara kompostalternativet kvar. Det finns många kravodlare, dom flesta  är m beroende av gödsel från djur. Att det finns påverkan från fribetande idisslare  (kor får och getter älgar rådjur hjortar) på klimatet är inte ett stort problem! Det som är problem är djur som i massor föds upp på kraftfoder (soja mm)eller där det varit regnskog. Det fribetande kor gör med gräset är samma sak som händer i en kompost.

[Tångräkan]

Intressant och viktig tråd! Som vegetarian sedan 1980 med en dotter som är vegan sedan många år är vi intresserade av vad och hur vi kan odla själva och hur vi kan minska våra egna ekologiska fotavtryck.

Kan inte låta bli att kommentera lite först. Kalla skriver (lyckades inte citera, se inlägget mellan strecken):
--------------
Jag tycker också att frågan är viktig.

Lite fördomsfullt skulle jag nog säga att många veganer är dåligt pålästa om klimat, miljö och näringslära.
Vad jag förstår är man vegan främst av tre anledningar:
1) Moraliskt - det är fel att döda eller utnyttja andra varelser.
2) Politiskt - jorden kan bara föda alla om alla är veganer.
3) Näring - vegansk mat är det mest hälsosamma för människan.

Tyvärr haltar det på alla punkter, för
1) även monokulturer har ihjäl andra varelser (småkryp och mikroorganismer).
2) det finns studier som säger att jorden kan föda alla med ekologiska råvaror.
3) läs vilken näringstabell som helst, animalierna kommer överst i listan. Dessutom är animaliskt protein, järn, B12 och omega 3 betydligt mer lättupptagligt för människan.

Om jag skulle bli självförsörjande vegan i mellersta-norra Sveriges inland skulle jag satsa på potatis, kålrötter och andra tunga rot- och grönsaker. Sen försöka festa till det med bär och svamp från skogen.

Men efter en tid skulle jag bli både hungrig, gnällig och må dåligt. Min kropp behöver animaliskt fett och animaliskt protein för att kunna orka odla den vegansk maten. :-)
------------

Detta är tyvärr en typisk inställning och visar bara på den okunskap som råder om veganer och deras kriterier. Tack och lov inser Kalla att kommentaren är fördomsfull men alla gör inte det. Man blir inte hungrig och gnällig av att vara vegan. Och varför skulle veganer förespråka monokulturer? Tvärtom, veganer vill ha en mångsidig kost och de som odlar för husbehov fattar att det lönar sig att samodla för bästa avkastning. Veganer är minst lika smarta som andra dödliga, de förstår nog hur naturen fungerar, att småkryp och organismer dör hela tiden. Kalla igen: "Läs vilken näringstabell som helst..." Gör det. Men kolla att den är uppdaterad! Nya tider, nya rön.

Så, tillbaka till ursprungsfrågan:

Kretslopp tar upp det som så många missar här: det finns massor av gamla sorters ärter och bönor som går att odla i vårt klimat och det räcker väl för det proteinbehov vi har. I kombination med näringsrika frön (och nötter om man har, vi har massor med hassel här) blir det ännu bättre. Genom genomtänkt växelbruk och odling av biomassa för jordförbättring borde det väl gå att odla ganska bra? Många veganer har faktiskt också djur och har nog inga som helst problem med att använda deras spillning i odlingen. Jag tror inte heller de skulle dra sig för det jag brukar göra, nämligen tillföra näring från havet. I hötter och tång finns massor av näriong och "djuren" där är självdöda. Det finns ingen lag som definierar vad en vegan får göra och inte göra. De vill bara inte äta eller använda djur. Det hindrar dem inte att hålla djur. Och naturen är rik på föda för den som vill. Vi har svamp och vilda växter som få förstår att ta vara på. Egen odling i kombination med skörd av vilda växter kan säkert hålla en engagerad vegan vid god hälsa. Jag kan tillägga att både dottern och jag är flitiga förnsterodlare också. Att få sin dagliga dos av nyttigt grönt är inget problem alls.

Hoppas någon självhushållande vegan hör av sig här! Jag vill gärna veta mera om detta.

 

[Skogsvilde]

Självklart går det att vara självförsörjande vegan.

Det som krävs är en bred kunskapsbas i näringslära, och sedan rullar man på med växtlära.
Sedan är det hårt arbete som gäller, inget annat.

Odlandet består av en hel del och sedan gäller det att ta hand om skörden.
Här behövs det mer än väl kunskaper, massor av kunskaper och utrustning.

För det gäller att ta hand om skörden på absolut bästa sätt och om möjligt förbättra dess näringsvärde.

[kretslopp]

För den som vill veta mer om odlandets konst finns flera bra trådar här plus handboken. Men jag kan inte låta bli att påminna om Sara Bäckmo och hennes odlingstipps och tillvaratagandetipps i böcker och blogg.

[Tångräkan]

Ha, ha! Tipsade just om hennes knep och videor i en annan tråd. Håller helt med både Skogsvilde och Kretslopp här. Det är med veganer som med andra, helt självhushållande är svårt (man kanske vill ha salt, kryddor och kaffe) men det går om man bara har vilja, kunskap och ork. Tror jag.

[Lena III]

Hum, jag tror inte att det är proteinet som är det svåraste utan oljan, odla raps eller liknande kräver väl rätt mycket mer än ett trädgårdsland?

[Tångräkan]

Hum, jag tror inte att det är proteinet som är det svåraste utan oljan, odla raps eller liknande kräver väl rätt mycket mer än ett trädgårdsland?

Många veganer förlitar sig på fröerna direkt och väljer helt bort olja. Jag kan inte säga om det är bra eller ej.

[skogaliten]

Självklart går det att vara självförsörjande vegan.

Det som krävs är en bred kunskapsbas i näringslära, och sedan rullar man på med växtlära.
Sedan är det hårt arbete som gäller, inget annat.

Odlandet består av en hel del och sedan gäller det att ta hand om skörden.
Här behövs det mer än väl kunskaper, massor av kunskaper och utrustning.

För det gäller att ta hand om skörden på absolut bästa sätt och om möjligt förbättra dess näringsvärde.

Men om det nu går så bra (här i Sverige alltså, med vår relativt korta växtsäsong), varför dyker det inte upp någon här på forumet, som berättar hur de gör, vad de odlar, och hur länge de hållit på?

För det de frågas efter, är praktiska erfarenheter av självförsörjning i ett regelrätt veganskt odlingssystem.

Det finns hur många påståenden som helst, om hur enkelt det skulle kunna vara, men ingen som vittnar om att det går att lever helt veganskt, eller ens med 90 % självförsörjning.

Det räcker inte med att hävda att vi odlar våra grönsaker/bönor/rotfrukter själva och klara oss med det egenodlade större delen av året , men köper resten, utan en mer helhjärtad, och långsiktigt hållbar självförsörjning.

Givetvis lever vi i ett samhälle där det är OK att använda kyl, frys, vakuumpackning av livsmedel, och annat modernt, inklusive trädgårds- och jordbruksredskap som är motordrivna.

[skogaliten]

Hum, jag tror inte att det är proteinet som är det svåraste utan oljan, odla raps eller liknande kräver väl rätt mycket mer än ett trädgårdsland?

Ja, inte bara raps, utan även spannmål.
Det existerar ingen "vegansk" spannmål, eller för den delen raps, eller andra grödor som odlas på åkrar.

Även de mest konventionella av bönder vi har i Sverige, använder så mycket "djurbaserad" gödsel de kan få tag i. Jordens bördighet är omöjlig att upprätthålla långsiktigt utan att man tillför tillräckligt med organiskt material.

Det går liksom inte att köpa havredryck m.fl. liknande produkter, och samtidigt hävda att man är helt vegansk.

[skogaliten]

Några av er som deltar i tråden, och ger glada besked om odling, glömmer bort att förleden "vegansk", egentligen är ganska begränsande och besvärlig vad avser långsiktigt hållbar odling.

Alltså om man helt utesluter allt vad hönsgödsel, koskit m.m. heter, och helt och hållet förlitar sig på gröngödsling (odling av växter som samlar näring i jorden och som sedan arbetas ner), kompost helt baserad på växtmaterial, nässelvatten etc., så går det åt mycket större arealer för att odla på och mycket större arbetsinsats, eftersom man också måste odla det som ska ge bördighet till jorden.

Därför är frågan om det i praktiken finns någon som provat att odla vegansk med målet hel självförsörjning mycket intressant. Är det något som verkligen orkat mer än någon enstaka säsong? Vad var det som fungerande bra, vad fungerade dåligt?

Jag vill aldrig förorda användning av mänskliga fekalier eller urin, eftersom väldigt många människor äter mediciner, som (i olika utsträckning) tas upp av de växter som sedan ska konsumeras, och/eller sprids ut i kretsloppet och hamnar i andra djur eller växter. Det finns också risken att man oavsiktligt sprider sjukdomar.

Som konsument, så vill jag inte i få i mig ens spår av andras lugnande medicin, hjärtmedicin, dopningspreparat eller antibiotika...

Den som är självförsörjande, får ju bara i sig "sin egen" medicin, men i odlingar för avsalu, så tycker jag nog att mänskliga fekalier/urin ska uteslutas.

[Skogsvilde]

Men om det nu går så bra (här i Sverige alltså, med vår relativt korta växtsäsong), varför dyker det inte upp någon här på forumet, som berättar hur de gör, vad de odlar, och hur länge de hållit på?

För det de frågas efter, är praktiska erfarenheter av självförsörjning i ett regelrätt veganskt odlingssystem.

Det finns hur många påståenden som helst, om hur enkelt det skulle kunna vara, men ingen som vittnar om att det går att lever helt veganskt, eller ens med 90 % självförsörjning.

Det räcker inte med att hävda att vi odlar våra grönsaker/bönor/rotfrukter själva och klara oss med det egenodlade större delen av året , men köper resten, utan en mer helhjärtad, och långsiktigt hållbar självförsörjning.

Givetvis lever vi i ett samhälle där det är OK att använda kyl, frys, vakuumpackning av livsmedel, och annat modernt, inklusive trädgårds- och jordbruksredskap som är motordrivna.

Dom har inte tid att hämga på nätet och snacka en massa.
Dom är fullt upptagna med att se till att få mat på bordet.

Sa juh att det är mycket jobb. 

[Tångräkan]

Som konsument, så vill jag inte i få i mig ens spår av andras lugnande medicin, hjärtmedicin, dopningspreparat eller antibiotika...
Den som är självförsörjande, får ju bara i sig "sin egen" medicin, men i odlingar för avsalu, så tycker jag nog att mänskliga fekalier/urin ska uteslutas.

Den här tråden heter "Vara självförsörjande som vegan i Sverige". Därför handlar den inte om odlingar för avsalu. Många använder guldvatten i sina odlingar och mår hur bra som helst. Du väljer ju själv hur du odlar om det är du som ska äta grödorna sen. Och om jag mår bättre av att ha havremjölk i kaffet och köper ekologisk havre av min granne till det men ändå väljer att inte äta djur, att kalla mig vegan, varför är det ett problem för dem som inte är veganer?

Det är hyckleri att hålla på hacka på veganerna när ingen i dagens samhålle trots allt är 100% självförsörjande. Alla som skriver i detta forum behöver sånt som andra producerat som el, bensin, mackapärer att skriva inlägg på nätet med etc. Jag förstår inte vad vad som är så irriterande med folk som vill ta eget ansvar. Vad spelar det för roll vad man kallar sig? Är det finare att vara nästan-självhushålls-carnivor än vegan? Varför? Inte konstigt att veganerna lyser med sin frånvaro, de hinner ju inte ens öppna mun innan de får på huvet. Jag trodde det här var "snälla klubben". Nu börjar jag undra...

[karsan]

Så klart finns det en undertext i frågeställningen som  lyder ungefär så här:" Om det inte är möjligt att vara vegan, och få i sig allt man behöver, och bara förlita sig på saker som man odlar själv i Sverige,  så finns det ett problem med den veganska ideologin".  Man kan ju se det som en attack på veganer om man vill.

Man kan ju konstatera att den traditionella kosthållningen i Sverige som rådde innan vi började importera mat alltid var baserad på en kombination och djur och vegetabilier.  Fisk var också ett stort inslag, så allt handlade inte om odlingar.  Så vi vet att det går att leva i Sverige på den kosten utan att importera något. Fast då var vi i ärlighetens namn inte  10 miljoner människor.   Fast dagens bättre kunskap borde det nog gå att försörja 10 miljoner idag. Men med mindre kött och mer direktkonsumtion av säden än i dag.  Vi har ju rätt mycket åkermark som växer igen. Och ibland tittar jag på min närbelägna golfbana och undrar hur många människor den skulle kunna försörja med mat om det blev nödvändigt.

(Fast någon liten rest av skolans Historia anmäler sig här:  Importerade vi inte spannmål från t.ex Polen redan på 1700-talet?  Men det var väl mest till städerna som var högst en tiondel av befolkningen?)

[Skogsvilde]

Så klart finns det en undertext i frågeställningen som  lyder ungefär så här:" Om det inte är möjligt att vara vegan, och få i sig allt man behöver, och bara förlita sig på saker som man odlar själv i Sverige,  så finns det ett problem med den veganska ideologin".  Man kan ju se det som en attack på veganer om man vill.

Man kan ju konstatera att den traditionella kosthållningen i Sverige som rådde innan vi började importera mat alltid var baserad på en kombination och djur och vegetabilier.  Fisk var också ett stort inslag, så allt handlade inte om odlingar.  Så vi vet att det går att leva i Sverige på den kosten utan att importera något. Fast då var vi i ärlighetens namn inte  10 miljoner människor.   Fast dagens bättre kunskap borde det nog gå att försörja 10 miljoner idag. Men med mindre kött och mer direktkonsumtion av säden än i dag.  Vi har ju rätt mycket åkermark som växer igen. Och ibland tittar jag på min närbelägna golfbana och undrar hur många människor den skulle kunna försörja med mat om det blev nödvändigt.

(Fast någon liten rest av skolans Historia anmäler sig här:  Importerade vi inte spannmål från t.ex Polen redan på 1700-talet?  Men det var väl mest till städerna som var högst en tiondel av befolkningen?)

Visst är det en underton av något.   Brukar bli så när man är stelbent och vill hacka ner på något.

[skogaliten]

Den här tråden heter "Vara självförsörjande som vegan i Sverige". Därför handlar den inte om odlingar för avsalu. Många använder guldvatten i sina odlingar och mår hur bra som helst. Du väljer ju själv hur du odlar om det är du som ska äta grödorna sen. Och om jag mår bättre av att ha havremjölk i kaffet och köper ekologisk havre av min granne till det men ändå väljer att inte äta djur, att kalla mig vegan, varför är det ett problem för dem som inte är veganer?

Det är hyckleri att hålla på hacka på veganerna när ingen i dagens samhålle trots allt är 100% självförsörjande. Alla som skriver i detta forum behöver sånt som andra producerat som el, bensin, mackapärer att skriva inlägg på nätet med etc. Jag förstår inte vad vad som är så irriterande med folk som vill ta eget ansvar. Vad spelar det för roll vad man kallar sig? Är det finare att vara nästan-självhushålls-carnivor än vegan? Varför? Inte konstigt att veganerna lyser med sin frånvaro, de hinner ju inte ens öppna mun innan de får på huvet. Jag trodde det här var "snälla klubben". Nu börjar jag undra...

När diskussionen handlar om "självförsörjning" och finns i tavlan "övrigt  om odling", så är det nog ingen som förutsätter att man ska vara 100 % självförsörjande på allt, alltså sådant som kläder, skor, hushållsapparater, datorer, kylskåp, jordbruksredskap.

Utan det handlar om det finns någon som är självförsörjande (eller nära nog) på mat. Och i Sverige, inte någonstans där man har ett förmånligt klimat, och kan ta tre-fyra skördar per år, eller odla mer kontinuerligt (förutom när jorden ligger i träda, med/eller utan gröngödsling, eller så).

Det finns en grupp, som vill att alla ska övergå till en vegansk livsstil. Om ALLA lever veganskt, så finns det inte någon granne som odlar ekologisk havre att köpa ifrån. Det har visat sig i stort sett omöjligt att odla spannmål (annat än pyttesmå mängder) utan att gödning eller att försöka få fram kompost i sådana mängder att det räcker till att odla grödor som passar på åkermark. På åkermark kan man välja konstgödsel, eller gödning från djurriket, eller möjligtvis ha en del av varje.
Vad som är bäst för åkerjordens bördighet och den biologiska mångfalden på lång sikt, är definitivt inte att enbart använda konstgödsel...

I synnerhet ekologisk odling (är själv KRAV-certifierad), är djupt beroende av att nyttja djurgödsel. Och för att nyttja djurgödsel, så måste man hålla djur, själv, eller ha en granne som gör det.

Jag känner ett flertal familjer som är nära självförsörjande med mat, som inte äter kött till vardags (och som aldrig skulle komma på tanken att köpa kött) men som äter ägg och använder mjölk på olika sätt, och som håller kor, eller getter samt höns. Dels för att få mjölk och ägg, men väldigt mycket för att få gödsel till de omfattande grönsaks- och rotfruktodlingarna.

Man äter alltså inte kött annat än när något av djuren måste slaktas av ålderskäl, eller därför att man har för många handjur.
Kon måste ju kalva för att ge mjölk, liksom geten, och man har ett begränsat behov av tjurkalvar, bockar och kycklingar, statistiskt sett, så är hälften av djuren som föds handjur, och dessa djur föds upp hemma, hemslaktas och äts upp.
Så man är inte vegetarian, men äter endast egenproducerade djur, och strävar inte efter att få fram djur att slakta, utan äter endast de djur som det inte finns plats för, men som ändå måste till för mjölken och äggens skull.

Det är absolut ingen som ifrågasätter gödslingseffekten hos urin. Men hur långt räcker den egna produktionen i självförsörjningsperspektiv?

Jag vill fortfarande ha reda på om det är någon som lyckats.

[Tångräkan]

Jag vill fortfarande ha reda på om det är någon som lyckats.

Jag med. Å andra sidan har jag aldrig träffat någon vegan som hävdat att hen är, eller önskar vara, självförsörjande. Veganer brukar äta tillskott som B-jäst och vitaminer. Det är svårt att odla sånt. Däremot finns det många veganer som skippar spannmål. Vissa dricker kaffe och vin, äter gärna goda frukter och veganska choklad. De är inte bättre eller sämre än andra människor men tror på sitt. Diskussionen är hypotetisk men skulle kunna vara intressant om den fördes välvilligt och med ett seriöst intresse av och kunskap om hur veganer lever.

[piggetröska]

Nej, jag tycker inte att diskussionen om ämnet för tråden är helt hypotetisk med tanke på syftet för det här forumet.

Jag har från tråden "Moderering av klimataspekter" tagit till mig två inlägg:

-ena inlägget är från 'Själv är bäste dräng' som påpekar att klimatförändringen kan innebära att han (och därmed andra) hamnar i en annan odlingszon.
Jag tolkar att han menar att han hamnar i en "varmare" odlingszon, vilket ju kan vara både bra och dåligt. Bra, för att grödor som innan inte gick att odla kanske nu funkar.
I framtiden rentav sojabönor? Dåligt, för det kan innebära att nya skadeinsekter/sjukdomar kanske trivs.

-andra inlägget är från Skogsvilde, som kommer med en bra definition på vad som är självhushållning, när denna upphör och politiken tar vid:
(ungefär:) självhushållning är när du är på din egen mark och försöker försörja dig på vad den kan ge. Politiken startar när du rör dig på andra sidan din tomtgräns.

Tillbaka till klimataspekten. Denna kan tyvärr innebära att risken för globala konflikter ökar. Ifall det tyvärr skulle inträffa att en global politisk kris övergår till krigshandlingar med förstörelse av strukturer som
annars dagligen förser oss med (soja)djurfoder, olja (andra råvoror också?) för tillverkning av konstgödning. För att nämna några.

En del, flera - många? självhushållare som har fåtal eller inga djur, använder animalgödsel som blir 'över' i det vanliga lantbruket. Eller från hästgårdar?

Blir det en varaktig avstängning, finns det en påtaglig risk för att det blir brist på gödning? Höskördarna kommer inte att kunna tas tillvara  lika bra p g a brist på bränsle till lantbruksmaskinerna. Djurfoderimporten försvinner. Den befintliga spannmålsskörden eller spannmålslagret kommer ätas av människor, inte av djur.  Resultat: mjölk- och köttdjursbeståndet i landet kan komma försvinna snabbt p g a foderbrist. Även hästarna på hästgården.

I en sådan situation borde det vara värdefullt att ha kunskapen/förmågan att upprätthålla kvalitén på egen odlingsjord utan djurgödsel. Rätta mig gärna om jag resonerar fel

[Visionaryrealist]

andra inlägget är från Skogsvilde, som kommer med en bra definition på vad som är självhushållning, när denna upphör och politiken tar vid:
(ungefär:) självhushållning är när du är på din egen mark och försöker försörja dig på vad den kan ge. Politiken startar när du rör dig på andra sidan din tomtgräns.


Ja problematiken är ju  att klimatförändringar tenderar att liksom inkräkta på din mark.

 Så vill man diskutera vad  som kan hända/händer på sin mark finns ju risk att man då bryter mot forumets regler.

Det blir i den kontexten, år 2019, lite konstigt att man skall vara förbjuden i ett sånt här forum att nämna detta ämne

[Skogsvilde]

Nej, jag tycker inte att diskussionen om ämnet för tråden är helt hypotetisk med tanke på syftet för det här forumet.

Jag har från tråden "Moderering av klimataspekter" tagit till mig två inlägg:

-ena inlägget är från 'Själv är bäste dräng' som påpekar att klimatförändringen kan innebära att han (och därmed andra) hamnar i en annan odlingszon.
Jag tolkar att han menar att han hamnar i en "varmare" odlingszon, vilket ju kan vara både bra och dåligt. Bra, för att grödor som innan inte gick att odla kanske nu funkar.
I framtiden rentav sojabönor? Dåligt, för det kan innebära att nya skadeinsekter/sjukdomar kanske trivs.

-andra inlägget är från Skogsvilde, som kommer med en bra definition på vad som är självhushållning, när denna upphör och politiken tar vid:
(ungefär:) självhushållning är när du är på din egen mark och försöker försörja dig på vad den kan ge. Politiken startar när du rör dig på andra sidan din tomtgräns.

Tillbaka till klimataspekten. Denna kan tyvärr innebära att risken för globala konflikter ökar. Ifall det tyvärr skulle inträffa att en global politisk kris övergår till krigshandlingar med förstörelse av strukturer som
annars dagligen förser oss med (soja)djurfoder, olja (andra råvoror också?) för tillverkning av konstgödning. För att nämna några.

En del, flera - många? självhushållare som har fåtal eller inga djur, använder animalgödsel som blir 'över' i det vanliga lantbruket. Eller från hästgårdar?

Blir det en varaktig avstängning, finns det en påtaglig risk för att det blir brist på gödning? Höskördarna kommer inte att kunna tas tillvara  lika bra p g a brist på bränsle till lantbruksmaskinerna. Djurfoderimporten försvinner. Den befintliga spannmålsskörden eller spannmålslagret kommer ätas av människor, inte av djur.  Resultat: mjölk- och köttdjursbeståndet i landet kan komma försvinna snabbt p g a foderbrist. Även hästarna på hästgården.

I en sådan situation borde det vara värdefullt att ha kunskapen/förmågan att upprätthålla kvalitén på egen odlingsjord utan djurgödsel. Rätta mig gärna om jag resonerar fel

Du både resonerar rätt och fel.
Soja som du tar upp importeras till en del.
Men, samtidigt så har vi just där jag bor ett gäng bönders om håller kor.
Min närmaste köper inget foder alls i dagsläget utan hans djur betar och får hö eller enslilage att äta.
Och några skäppor havre, i dagsläget måste han köpa utsäde men rent teoretiskt kan han använda eget utsäde.
Problemet som uppstår för honom is in självförsörjande djurhållning är om han inte får diesel. Då kommer det att stå stilla.
Men det är förhållandevis lätt att skola oxar till att görantjänst i lantbruket, faktiskt mycket enklare än hästar.
Och folk jobbar gärna för mat.

För egen del så jobbar jag bara med täckodling och guldvatten.
Det innebär att jag hela tiden föder mina djur som sköter om gödslingen, djuret i fråga är mask. Helt vanlig ödmjuk metmask.
Matrial är förhållandevis enkelt att samla, lie och räfsa.
Ett år han grannen inte med att ta hand om sisstaskörden på skiftet utanför mitt innan regnet kom, då vart jag ut med skottkärra och samlade upp det slagna gräset.
Det blev til ett 10 cm tjockt täcke över alla bäddar.
Vid en eventuell nedsläckning så måste grannen, jag och folk i bygden sammarbeta ännu mer än vad vi gör idag.
Framförallt så behövs det arbetsutbyte, massvis med arbetsbyte.
Och att man byter varor.

Men det finns grejer som vi helt enkelt inte har i inlandet och det är tex salt, salt som behövs för att kunna göra syrningar och andra slags inläggningar.
Samtidigt så kan man med rätt kunskaper framställa sådant längs vår västkust, processen är förvånansvärt enkel. Men det kräver åter igen en ursäkt utrycket en jävla arbetsinsats.