Författare: Carina Olander
carina.olander@home.seTidigare publicerad: "Carinas sida om livet på landet" och Åter nr 2/02
Bidragslämnare: Camilla Söderstjerna (
camilla@alternativ.nu)
Nuförtiden finns det relativt enkla och bekväma sätt att ta in hö på. Man kopplar maskiner till traktorn, som hjälper till med slåtter, vändning, strängning och inkörning. Har man hötork behöver det inte ens vara helt torrt när man kör in det utan det sista kan torkas på skullen. Skulltorkat hö blir oftast bättre kvalitetsmässigt än hö som legat och torkat på slag och vänts fler gånger. Solen gör att näring försvinner och vändningarna gör att blad trillar av från stråna och blir kvar på marken. Ju fler gånger man behöver köra över höet desto större risk är det att få smuts på höet som sedan måste slängas bort.
En inte lika enkel och bekväm metod är den gamla konsten att hässja höet.
Hö som har hässjats blir oftast överlägset kvalitetsmässigt.
Förr var det vanligt att man torkade höet i "krakar". En krake är en ensam stör som man trär höet över så att det blir som stackar.
Det var också vanligt att man hässjade höet. Hässjorna gjordes på olika sätt beroende på var i landet man bodde. Min mormor och morfar levde i Dalsland och de hängde upp höet i hässjan på kraftiga snören eller ståltråd. Norrut i landet där det var gott om skog var det vanligare med träslanor istället för tråd.
Att hässja är minst sagt ett styvt arbete och är det bra tork och pålitligt väder är det enklare och mindre arbetsamt att kraka höet. Men var sommaren riktigt dålig och det aldrig blev bra tork så var hässjning det enda sättet att få in bra hö till djuren inför vintern.
För att höet ska vara skyddat mot regn i hässjan är det viktigt att man är noga när man hänger upp höet och tänker på att det inte får finnas några inkörsportar för väta. Mer om det senare.
Har man tur med vädret kan det vara torrt och klart att köra in redan efter en vecka. Har man otur och höet blir hängandes länge så gulnar/mörknar det yttersta lagret, men inne i hässjan är höet fortfarande grönt, friskt och näringsrikt.
För att få reda på om det är klart att köra in får man helt enkelt lirka in handen på några ställen i hässjan och känna på höet. Det frasar när man gnider höet om det är torrt. Är det tyst och mjukt så är det fortfarande för blött.
När ska man slå höet då? Förr sa man att när slåttergubben (översta blomman) och båda hans drängar (de två under) slagit ut i blom var det dax för slåtter. Nu finns det inte så många ställen i landet där slåttergubben finns kvar och kan ge vägledning.
När man ska slå beror på var i landet man bor, och naturligtsvis på vädret. Generellt kan man säga att höet blir mest näringsrikt om man slår runt midsommar. Väntar man till bortåt slutet av juli så för man väldigt mycket hö, stråna har ju växt sig rejäla, men det blir oftast ganska grovt och näringsfattigt hö. De grova stråna brukar inte heller uppskattas av djuren.
Ska man hässja kan man inte heller slå alltför tidigt för stråna måste ha vuxit till en längd som gör att de går att hänga upp på hässjan. För korta strån trillar bara av. Hur mycket gräset växer och vad näringsinnehållet blir varierar oerhört mycket beroende på jorden, ev. näringstillskott i form av gödning, tidpunkt för slåtter, vädret under torktiden, längd på torktid och lagringsförhållanden.
För att veta hur mycket foder man behöver ge för att djuren skall få i sig det de behöver så bör man göra en grovfoderanalys. Man tar helt enkelt några tussar hö ur olika delar av höpartiet och skickar in det för analys. Värdet kan skilja mycket från år till år och från en äng till en annan. Man kan aldrig se på ett hö och avgöra vad det har för näringsvärde.
Hässjestören gör man av en gran som barkas och vässas i toppen. Toppen ska vara helt slät för att höet ska glida lätt och inte fastna. Den grova änden, markänden, spetsas så den går lätt att få ner i det uppspettade hålet. Längden varierar, men runt 200-220 cm kan vara lagom.
Nu till hur man gör...
Hö kan alltså hässjas när det är nyslaget, men är vädret fint och torken bra så kan det gärna ligga och torka en dag innan man hässjar upp det. Om vädret är ostadigt är det bättre att slå lite och sätta upp en hässja åt gången än att slå mycket på en gång och sen få stressa med hässjningen.
Spetta upp hål och sätt ner stör så att hässjan får långsidorna i öst- västlig riktning, då blir det så liten del av hässjan som möjligt som är skuggad hela dagen.
Stören sätts i sicksack och de yttersta sätts mittemot varandra, mellan de andra, de ska dessutom luta ganska kraftigt utåt. Slå till jorden runt stören med spetsen av spettet så att den står stadigt.
Att man ställer dem i sicksack gör att hässjan blir bredare, då rymmer den mer hö, torkar bättre och står stadigare i vinden.
Antalet stör per hässja kan man variera . Vissa gör riktigt långa andra korta, själv tycker jag 10 stör per hässja kan vara lagom.
Knyt fast ett kraftigt snöre/tunt rep eller en galvaniserad järntråd (svårarbetat) runt första stören cirka 40-50 cm över marken. Dra den vidare till nästa stolpe, vira ett varv och fortsätt på samma sätt till sista stören. Där virar du några varv extra och sen virar du upp den cirka 40-50 cm högre upp på stören och fäster den där.
Nu är det klart att lägga på första lagret hö.
Lägg i ordning högarna med hötjugan (högaffeln) innan du lägger upp dem över tråden så att det kommer på ordentliga lass åt gången. Lägger man på för små "tussar" så ligger det inte kvar lika bra.
Lägg mellan störarna och trä över störarna så att det binder ihop hässjan bättre. Lägg på jämnt och från båda håll så att det inte blir "toppar och dalar" eller hål någonstans.
Glöm inte att lägga hö över ändstörarna också så att det övre lagren överlappar de nedre och håller så mycket som möjligt torrt.
När första varvet är klart viras tråden på samma sätt som första varvet. Håll ett avstånd till föregående lager på cirka 15 cm. Det brukar bli lagom med 4 lager på en hässja. Låt inte störarna sticka upp ur hässjan utan lägg höet jämnt och fint så att den blir rak i överkant och att störarna inte syns. Syns störarna så får vattnet en chans att rinna in i hässjan och förstöra höet.
Kamma bort löst hö försiktigt med hötjugan och se till att stråna ligger så att vattnet rinner av lätt.
Städa nedanför hässjan så att det inte ligger hö och drar in fukt i hässjan från marken. Slutligen "slå" in höet längst ner lite så att det inte sticker ut.
Om hässjan trots allt inte verkar stå stadigt eller om det blåser hårt så kanske man vill ta det säkra före det osäkra och stötta upp den. Lirka försiktigt in en hand där du vet att det står en stör. Leta reda på ett snöre där det är virat runt stören. Trä in en annan stör och sätt toppen av den mot stören, under snöret. Skjut stören lite bortåt uppåt så att du kan ställa ner änden mot marken stadigt utan att den glider iväg. Gör om samma sak på andra sidan men inte på samma stör utan på en intilliggande.
Krakar
Om höet får torka på slag i en eller ett par dagar och torken är bra så kan man göra krakar istället för hässjor. Det spar både tid och arbete. Höet torkar bättre i en hässja, men kraken rymmer mer hö i förhållande till antalet stör som går åt. Kraken är också snabbare och lättare att göra.
Spetta ner störarna en och en och packa jorden med spettet på samma sätt som när du hässjar. I detta fall måste stören ha en tvärpinne som gör att höet stoppar en bit från marken så att det inte kommer i kontakt med marken i mitten av kraken. Har inte stören en pinne i trä kan du slå fast en "u-krampa" och tvinna lite hö som du knyter fast över krampan.
Börja genom att göra i ordning en liten hög där höet ligger korsvis och binder ihop sig själv. Denna lilla hög träs försiktigt över spetsen på stören och fås att stanna vid tvärpinnen. Den ska ligga stadigt fast och inte riskera att kana av. Upprepa med en lite större hög, men ändå inte fullstor. Denna ska också fastna och ligga stadigt. Nu är det klart att lägga på större högar. Lägg från alla håll så att inte kraken blir lutande och sned utan rund och jämn. Toppen på stören ska inte synas (men när det torkar brukar den ändå sjunka ihop så att toppen av stören syns). Kamma, städa runt och slå in kanten längst ner precis som på en hässja.
Det är viktigt att toppen på störarna är vass, jämn och slät, annars fastnar höet och det blir svårt att trä över stören.
