arrendera

[Slättahultarn]

Vad är skäligt att betala för att arrendera en bit åker mark ca pris per hektar

[LILL-BONDEN]

mycket intresant fråga.....  ääven pris på vanlig betesmark(stenig ock besvärlig med andra ord sån mark som storbonnen inte bryr sig om men som duger för våra hästar?)

[christine]

Den mark jag lånar vill de som äger marken inte arrendera ut då de själva vill ha stödpengarna. Så jag får "låna" marken och bruka den som jag vill. Men på det sättet så blir det ju osäkert eftersom man kanske nästa år mister marken, så man drar sig för att sätta plogen i jorden eftersom det kostar ju diesel, gödsel, utsäde, osv.

Den dag jag skriver under ett arrendeavtal tappar jag hakan.

[Strajder]

Den mark jag lånar vill de som äger marken inte arrendera ut då de själva vill ha stödpengarna. Så jag får "låna" marken och bruka den som jag vill. Men på det sättet så blir det ju osäkert eftersom man kanske nästa år mister marken, så man drar sig för att sätta plogen i jorden eftersom det kostar ju diesel, gödsel, utsäde, osv.

Den dag jag skriver under ett arrendeavtal tappar jag hakan.

Man blir förvånad att det finns så snälla och godtrogna människor som lånar utan marken på det sätt du beskriver. Om du en sommar vanvårdar marken så kan avdragen på bidragen bli större än de får för din mark. 

[Fordson]

Så är det hos oss också. Det finns inte en kvadrat meter att arrendera, man får helt enkelt låna mark. Vilket är skit eftersom man inte vågar "investera" i marken, man kan ju bli av med den när som helst.

[guba]

Jag lånar fem hektar och  stödrätterna, det tycker jag är skäligt då jag gör allt som skall göras med marken

[christine]

Så är det hos oss också. Det finns inte en kvadrat meter att arrendera, man får helt enkelt låna mark. Vilket är skit eftersom man inte vågar "investera" i marken, man kan ju bli av med den när som helst.

Jag tycker att reglerna ska ändras så att de som verkligen brukar marken får stöden och så att det täcker en del av de verkliga kostnadena att bruka marken. För dyrt det är det att t ex lägga om en vall med de höga diesel priser vi har idag.

Så är det hos oss också. Det finns inte en kvadrat meter att arrendera, man får helt enkelt låna mark. Vilket är skit eftersom man inte vågar "investera" i marken, man kan ju bli av med den när som helst.

Ja, det är ett lotteri i dag. Drar jag en vinstlott eller nitlott nästa säsong.

[trädman]

Priset beror nog alldeles på var i landet du vill arrendera mark. I skogsbygd och norröver tycks arrendena ofta vara väsentligt lägre än gårdsstödet, typ några hundra kr /ha eller t o m gratis. Så är det i hos oss i den mellansvenska skogen i alla fall. I mer intensiva jordbruksbygder är det väsentligt dyrare.

[Fordson]

Det närmaste jag kommit ett riktigt arrende var ett par år sedan när jag "fick" bruka ett vallgärde i fem år.
Ägaren skulle ha alla bidrag och jag tvungen att odla vall ekologiskt. Det var det han tog bidrag för.
Tyvärr låg gärdet för långt ifrån oss så efter att ha putsat och gödslat insåg jag att det skulle bli en rejäl backaffär
med alla resor fram och tillbaks så jag struntade i det hela. I år fick jag däremot köpa ett närliggande ha vall på rot.
Det kändes helt ok.

[Johnny]

Bor granne med ett stort skogbolag som har lite åker mark granne till mig.
Tidigare ägare samt en granne har arenderat detta men idag har ingen brukat detta på 10 år.
Jag frågade om jag fick arrendera detta så var svaret kanske.
Men tyvärr så sitter jag som ordförande i vägsammfäldigheten och var tvungen att stoppa dem när de körde ut timmer så att vägen brakade i hop eller rättare sakt fick stoppa dem efter som styrelsen tog detta beslut.

Nu får jag inte köpa eller hyra utav dem utan är bara besvärlig.
Tråkigt att se denna goda mark bara ligga där utan att brukas.
/Johnny 

[saittam]

här på öland ligger arende priserna mellamn 2200 upp till 4000 kr ha 

[covboy]

Jag tycker bonden lurar er om ni bara får låna åkern och ni inte har tillgång till stöden.. ni borde ju få ersättning för att ni gör ju en välgörenhetstjänst åt bonden om han inte behöver sköta åkern,bara lyfta stöden..

[christine]

Jag hoppas i framtiden gårdsstöden görs om så att dom som verkligen sköter sin mark själv får stöden

[covboy]

Stöden ska ju försvinna 2015..

[Horace engdahl]

tillbaks till pudlens kärna.... vad är skäligt att betala för 1 ha fin åker respektive 1 ha stenig betes mark?   i skåne? i mellan sverige? i norrland?

[Mårten Swärd]

Betesmarken skulle jag inte betala för alls.. Om det går att få ut EU-stöd för det så borde det räcka för den som äger hagen. Hagmark brukar det (iaf i stora delar av Sverige) inte råda någon brist på så det är snarare så att de som har hagar letar efter djur som kan beta där.

Åkermarken är lite lurigare.. Jag håller själv på och velar hur jag ska ta betalt för 2.5 hektar åker som är utlånad muntligen. Någon 600-1000:- per hektar tycker jag känns någorlunda rimligt iaf.. Sedan är det ju lite beroende på om någon, och i så fall vem, som lyfter stödrätter på marken. Om det är arrendatorn som tar ut stödrätterna så tycker nog jag att man kan ta hälften utav detta..

Men detta är alltså mina högst personliga tankar och det är väl ungefär så jag kommer att försöka lägga fram det till han som ska arrendera lite mark utav oss nästa år..

[christine]

Stöden ska ju försvinna 2015..

Det ska du inte räkna med. Allt kan ändra sig i dagens samhälle.

[javill]

Stöden ska ju försvinna 2015..

De lär inte försvinna helt bara ändras.

[covboy]

Och ni skall komma ihåg varför stödet har kommit till för ! Det är ivf inte till för att arrendegivaren skall få ett högre pris för sin åker!!

[Fordson]

Och ni skall komma ihåg varför stödet har kommit till för ! Det är ivf inte till för att arrendegivaren skall få ett högre pris för sin åker!!

Nej men i vissa fall funkar det så, jag känner personligen tre-fyra pensionerade bönder som "brukar" sina jordar endast för bidragen skull.
Pension från staten och bidrag från EU. Vill inflika att jag inte har något emot riktiga (aktiva) bönder som verkligen (försöker) försörja sig på jordbruket. Det borde vara förbjudet att ta emot bidrag om man inte själv brukar jorden.

[fräsen]

Här, i norra småland, ger man 500 kr/ha för åker o de flesta tar inget för bete. Vi "lånade" oxå åker innan men våran plånbök är inte så stor att den kan betala mer för ett foder bara för att få tillverka det själv. För våran del handlar det om många tjänade tusenlappar att KÖPA foder istället. Konstigt samhälle vi har idag.

[Johnny]

Såg att förslag på att eubidragen skall försvinna för småbönderna.

/Johnny

[christine]

Såg att förslag på att eubidragen skall försvinna för småbönderna.

/Johnny

Och var har du sett och hört detta   

[Mårten Swärd]

Såg att förslag på att eubidragen skall försvinna för småbönderna.

/Johnny

Vad defineieras som "småbönder"?
Det som vi i Sverige definerar som småbönder med jordbruk som sköts på "fritiden" är nog på många håll i Europa är fullt aktiva heltidsjordbruk, speciellt i de nya medlemsländerna kan jag tänka mig. Så frågan är hur man centralt inom EU ska kunna lägga en gräns som samtidigt inte slår ut dessa lantbrukare.

[Ulric Eriksson]

Från sjv.se:

Slopat stöd till små jordbruk
EU vill undvika stödutbetalningar som är så små att kostnaden för det administrativa arbetet är högre än det utbetalda beloppet. EU höjer kravet så att jordbrukaren måste bruka minst 1 hektar eller få minst 100 euro i stöd för att ha rätt till stöd i fortsättningen. Sveriga kan sätta gränsen vid upp till 4 hektar eller 200 euro i stöd. Det är inte ännu klart exakt vilken gräns som Sverige kommer att välja.

http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/halsokontrolleneuseroverjordbrukspolitiken.html

[Mårten Swärd]

Där ser man.. Så då räknas man som en storbonde då, iaf i SJV:s ögon.. 

[christine]

Från sjv.se:

Slopat stöd till små jordbruk
EU vill undvika stödutbetalningar som är så små att kostnaden för det administrativa arbetet är högre än det utbetalda beloppet. EU höjer kravet så att jordbrukaren måste bruka minst 1 hektar eller få minst 100 euro i stöd för att ha rätt till stöd i fortsättningen. Sveriga kan sätta gränsen vid upp till 4 hektar eller 200 euro i stöd. Det är inte ännu klart exakt vilken gräns som Sverige kommer att välja.

http://www.sjv.se/amnesomraden/stodtilllandsbygden/halsokontrolleneuseroverjordbrukspolitiken.html

Ja, då kan ju jag pusta ut då. Men det är väl meningen att jordbruket ska drivas i stordrift. Vi småbrukare räknas ju inte. Jag tycker det är huvudsaken att man brukar jorden och håller landskapet öppet samt håller djur på gården.

[Sommartorparn]

Läste en undersökning om EU-stöd (eller hörde nåt på radio kanske). Många länder, bl a Frankrike, kontrollerar inte så noga att bönderna följer riktlinjerna, vilket förstås är till landets fördel. Jämfört med Sverige som kollar och kollar och t o m övertolkar regler ibland.

[covboy]

Fel drag av EU igen ! Jag vet ingen som enbart lever på sitt lantbruk länge,så där kan man inte dra några gränser när ett lantbruk blir lönsamt längre.. Då jag tog över min gård för 20 år sedan då levde mina föräldrar enbart på gårdens inkomst..

[Strajder]

Ja, då kan ju jag pusta ut då. Men det är väl meningen att jordbruket ska drivas i stordrift. Vi småbrukare räknas ju inte. Jag tycker det är huvudsaken att man brukar jorden och håller landskapet öppet samt håller djur på gården.

Om man tittar på litet mer i detalj på hur stöden är utformade så ser man att de belönar miljöriktig odling och bibehållande av öppna landskap. Några exempel:

* Extra vallstöd (jag får 300:-/ha extra för att inte plöja vallen så ofta), förhindrar fosforläckage och i förlängningen minskar algblommningen i sjöarna.
* Extra bidrag för speciellt intressanta biotoper
* Lågproducerande betesmarker få höga stöd jämfört med högproducerande åkermark

[ulfg]

LRF konsult kan svara på skäliga arrendepriser i olika delar av landet.  I Syd och Mellansverige kostar 1 ha åker i arrende från 500 kr upp till flera tusen. Klass 1 eller klass 10 jord? 1 ha naturbetesmark som högst 500 till 1000 kr. Dessa priser är riktiga arrendeavtal, då stödrätterna följer med och avtal skrivs.
Det vore bra om stödrätterna skulle försvinna på sikt: de förstör en normal och vettig arrendemarknad medan bidragsfusket florerar och mark ligger för fäfot. Det kan vara omöjligt att arrendera i en bygd därför att det fuskas med stödrätter på samtliga marker.

[Fordson]

En granne till mig putsar sina ca 4 ha vall gärden för att få bidragen. Annars ligger gärdet obrukat hela året.
Ingen arrendator finns för han vill själv ha bidragen. Snubben har inga djur och brukar inte gården förutom miniminsats för att få ut bidragen. Här pratar vi alltså om ca 4 ha åkermark som skulle kunna brukas av oss eller någon annan "aktiv" granne. Men eftersom bidragen finns utnyttjas inte denna åker areal alls. Kan det va tänkt så när dom införde bidragen?

[christine]

Nej, det är nog inte tänkt så och många av oss önskar reglerna ändrade så det inte blir möjligt att göra så för pengarna skulle kunna användas på bättre sätt för att utveckla landsbygden. Sen tycker jag personligen att om man inte brukar jorden för djurhållning eller odling så ska man inte ha marken heller utan gå till någon som behöver marken till sitt lantbruk.

Jag står och behöver mark och grämer mig när jag ser en oslagen vall som bara står och växer igen. Det finns mycket mark som är obrukad. Tyvärr!

[guba]

Om de nu inte brukar sin mark för foder eller djurhållning och inte vill arrendera ut marken så är det väl bra att de får ett bidrag så att gammal kulturmark hålls öppen.

Alternativet är granodling, men det kanske föredras att få en svart vägg utanför sitt hus som effektivt skymmer solens strålar in på den egna tomten än att grannen får några kronor?

[fräsen]

Om de nu inte brukar sin mark för foder eller djurhållning och inte vill arrendera ut marken så är det väl bra att de får ett bidrag så att gammal kulturmark hålls öppen.

Alternativet är granodling, men det kanske föredras att få en svart vägg utanför sitt hus som effektivt skymmer solens strålar in på den egna tomten än att grannen får några kronor?

Ja, det kanske vore att föredra, så slapp jag reta mig på gubben..

[christine]

Om de nu inte brukar sin mark för foder eller djurhållning och inte vill arrendera ut marken så är det väl bra att de får ett bidrag så att gammal kulturmark hålls öppen.

Alternativet är granodling, men det kanske föredras att få en svart vägg utanför sitt hus som effektivt skymmer solens strålar in på den egna tomten än att grannen får några kronor?

Varför ska man få pengar får något som man inte brukar

[Strajder]

Varför ska man få pengar får något som man inte brukar

Det får man inte! Det finns ett skötselkrav för att få bidrag. Har man vall så krävs att det skördas eller betas minst en gång under säsongen. Kontrollerna är ingående och sker ungefär vart tredje år. Syftet med bidragen är ju bland annat att bevara det öppna landskapet och minska miljöpåverkan. För att minimera fosforläckage och utsläpp av växthusgaser så är nog det bästa att undvika att plöja och att inte odla för djurproduktion!

Jag tror att det vi ibland ser är att man upprörs över att man kan få bidrag utan att ha som målsättning att utveckla sitt jordbruk. Att åka över med betesputsen och låta det slagna ligga håller landskapet öppet och uppfyller reglerna. Däremot sticker det i ögonen på de som hellre hade sett att man tagit hö på den marken.

Det finns många sätt att sköta jorden och ibland blir övertygelsen så stor att den metod man själv företräder är den enda rätta. Bidragsodlare, biodynamiker, kravodlare, högeffektivodlare...

[Boston Tea Party]

LRF konsult kan svara på skäliga arrendepriser i olika delar av landet.  I Syd och Mellansverige kostar 1 ha åker i arrende från 500 kr upp till flera tusen. Klass 1 eller klass 10 jord? 1 ha naturbetesmark som högst 500 till 1000 kr. Dessa priser är riktiga arrendeavtal, då stödrätterna följer med och avtal skrivs.
Det vore bra om stödrätterna skulle försvinna på sikt: de förstör en normal och vettig arrendemarknad medan bidragsfusket florerar och mark ligger för fäfot. Det kan vara omöjligt att arrendera i en bygd därför att det fuskas med stödrätter på samtliga marker.

ursäkta mig   men priserna ni skriver gäller per år va?

[Charlotte]

  Jag tycker man såg att vissa markägare tog tillbaka sina arrenden när de nya reglerna för gårdsstöden kom. Men det var visst bara roligt att putsa vallarna ett år. Sedan upptäckte man att det faktiskt kostade en del att leja för putsning också och de som lät bli fick härliga sorktillhåll runt sina hus. Nu är marken utarrenderad igen, det tråkiga är att här runt omkring blev det så att "storbönderna" trissade upp arrendepriserna så att de små inte alltid fick tillbaka "sina" marker.
                                                    Mvh
                                                 Charlotte

[covboy]

Arrende priset borde inte ha nåt att göra med lantbruksstöden att göra !
Lantbruksstöden har kommit till för att kompensera  produktprisen som rasade då vi annslöt oss till EU.
Skulle inte stödsystemet finnas så borde matpriserna höjas med sirka 50% i affärerna om bonden har nån möjlighet att överleva.
Egentligen är stödet till för att komsumenterna ska få billig mat i affären,men ser snyggare ut om producenten får det..

[Ulric Eriksson]

Skulle inte stödsystemet finnas så borde matpriserna höjas med sirka 50% i affärerna om bonden har nån möjlighet att överleva.

Håller med om det. Om man gör en analys vart stödpengarna egentligen tar vägen så är jag rätt övertygad om att det inte är många kronor som blir kvar i böndernas fickor. De hamnar hos leverantörer, mellanhänder och livsmedelskedjor. Bättre att matpriset höjs till sitt verkliga värde. Det skulle också stimulera till riktig produktion, inte bara meningslöst bortforslande av gräs som avfall.

[Mårten Swärd]

Håller med om det. Om man gör en analys vart stödpengarna egentligen tar vägen så är jag rätt övertygad om att det inte är många kronor som blir kvar i böndernas fickor. De hamnar hos leverantörer, mellanhänder och livsmedelskedjor. Bättre att matpriset höjs till sitt verkliga värde. Det skulle också stimulera till riktig produktion, inte bara meningslöst bortforslande av gräs som avfall.

Jo, man borde kombinera det med en skatt på transporter också så att närproducerad mat gynnas, eller iaf mat producerad inom landet. Problemet vi har här uppe i norden är att det är dyrare att producera grödor/mat här än nere i den varma södern vilket gör att om man får en kraftig ökning på matpriserna så kommer det att slå hårdare mot nordiska lantbrukare än mot lantbrukare med mildare klimat. Ökar priserna kraftigt så kommer det bli ännu färre som köper "närproducerat" så en höjning måste kombineras med något annat, annars kommer det bli ganska bistert för de nordiska lantbruken..

[ulfg]

Till Hr Larsson som inte har något körkort: priserna gäller per år. Lycka till med körkortet, förresten

För övrigt tycker jag att det finns ganska mycket luft i hur hårt Länsstyrelserna kontrollerar skötselkrav ute på vallarna. Det är många som chansar på att det inte blir någon kontroll det året. Att man åker dit då och då kan ingå i kalkylen. Borde finnas något bättre bidragsystem än nuvarande. Kanske rentav inget system?

[christine]

Till Hr Larsson som inte har något körkort: priserna gäller per år. Lycka till med körkortet, förresten

För övrigt tycker jag att det finns ganska mycket luft i hur hårt Länsstyrelserna kontrollerar skötselkrav ute på vallarna. Det är många som chansar på att det inte blir någon kontroll det året. Att man åker dit då och då kan ingå i kalkylen. Borde finnas något bättre bidragsystem än nuvarande. Kanske rentav inget system?

Stöden borde rimligtvis gå till dom som verkligen brukar jorden.

[Strajder]

Stöden borde rimligtvis gå till dom som verkligen brukar jorden.

Det gör de också, däremot skiljer det hur intensivt man brukar jorden. Det var mycket bråk kring om bidragen skulle gå till den som ägde marken eller till den som åtagit sig att bruka jorden. Mycket bråk blev det också under den perioden då vi hade krav på träda. Självklart så blev det den mark som låg långt bort eller var svår att odla som blev lagd i träda.

[Fordson]

När en (gammal) bonde lägger ner och pensioneras så arrenderas marken ut till nån yngre förmåga (om inte arvskifte skett) som kan och vill fortsätta att bruka jorden. Problemet är att bonden behåller bidragen själv, och eftersom allt måste va så himmla stort idag sväljer den yngre förmågan detta eftersom han är i stort behov av marken. Jag vidhåller att bidrag inte borde betalas ut i ett sånt fall.
Borde vara ganska lätt att kontrollera ihop med vanliga kontroller.

[christine]

När en (gammal) bonde lägger ner och pensioneras så arrenderas marken ut till nån yngre förmåga (om inte arvskifte skett) som kan och vill fortsätta att bruka jorden. Problemet är att bonden behåller bidragen själv, och eftersom allt måste va så himmla stort idag sväljer den yngre förmågan detta eftersom han är i stort behov av marken. Jag vidhåller att bidrag inte borde betalas ut i ett sånt fall.
Borde vara ganska lätt att kontrollera ihop med vanliga kontroller.

Det är just det som är så klurigt hur man ska kunna komma runt problemet. Eftersom det är den som brukar jorden som logiskt sett har driftskostnaderna t ex vid vallskörd, jordbearbetning osv. Den som äger marken och tar bidragen har ju inga kostnader på det sättet. Orättvist!

[Charlotte]

När en (gammal) bonde lägger ner och pensioneras så arrenderas marken ut till nån yngre förmåga (om inte arvskifte skett) som kan och vill fortsätta att bruka jorden. Problemet är att bonden behåller bidragen själv, och eftersom allt måste va så himmla stort idag sväljer den yngre förmågan detta eftersom han är i stort behov av marken. Jag vidhåller att bidrag inte borde betalas ut i ett sånt fall.
Borde vara ganska lätt att kontrollera ihop med vanliga kontroller.

Här är det ingen av storbönderna som brukar något utan bidrag. Det är dom små (som jag tex ) som använder bidragslösa marker pga behov. Jag har inget bidrag för mitt naturbete, men jag räknar bort kostnaden för stängsling (det finns fårstängsel runt de 14-15 Ha) och att gott samarbete med ägaren i allt möjligt. Har tex fått ta andra skörder ibland eller beta fin återväxt.
Jag upplever inte problemet som så utbrett här.
 Jag tror också att vi kommer att få försöka sluta vara så bidragsberoendei framtiden. Jag tycker helt klart att det vore bättre att få betalt för vad vi producerar, då får problemet en snabb lösning.
                                                      Mvh
                                                    Charlotte

[trädman]

Det är just det som är så klurigt hur man ska kunna komma runt problemet. Eftersom det är den som brukar jorden som logiskt sett har driftskostnaderna t ex vid vallskörd, jordbearbetning osv. Den som äger marken och tar bidragen har ju inga kostnader på det sättet. Orättvist!

Den som äger marken har kostnaden för marken i sig. Åkermark är inte gratis utan kostar ungefärligen mellan 20 000kr/ha och 250 000 kr/ha i Sverige. Om markägaren begär exempelvis 1500 kr/ha i arrende eller i stället väljer att behålla gårdsstöden (antaget att det ger motsvarande belopp) och på de villkoren låter någon annan bruka marken är väl fullständigt likgiltigt. Det råder i stort sett avtalsfrihet. Vill man inte arrendera mark eller bruka mark som andra tar hand om gårdsstödet från så står det var och en fritt att låta bli. Här i skogen är inte jordbruksmark mer attraktiv än att den går att arrendera för mindre än halva gårdsstödet. Å andra sidan är avkastningsfårmågan blygsam och arronderingen usel jämfört med i de riktiga jordbruksområdena. Att någon som bedriver jordbruk ens i mindre skala här skulle vara intresserad av att "sköta" marken medan markägren behåller gårdsstödet tror jag inte.

[Mårten Swärd]

Vi arrenderar ut 2.5 hektar till en granne, men det är inte för att vi vill utan för att den biten ligger så förbaskat krångligt till, skulle vi börja bruka den så skulle både grannen och vi få betydligt obekvämare fält att jobba på. Då vi egentligen vill ha marken och vi inte vill missa stödrätterna så har vi gjort så att vi tar stödrätterna plus en del spannmål, det grannen vinner på det hela är att han får ett bättre och mera körbart fält.

Så jag tycker inte att man rakt av kan säga att det är den som brukar som ska ha bidragen.. Det är ju upp till de som äger/brukar att komma överens om, olika lösningar är olika passande för oilka tillfällen..

[Fordson]

Vi arrenderar ut 2.5 hektar till en granne, men det är inte för att vi vill utan för att den biten ligger så förbaskat krångligt till, skulle vi börja bruka den så skulle både grannen och vi få betydligt obekvämare fält att jobba på. Då vi egentligen vill ha marken och vi inte vill missa stödrätterna så har vi gjort så att vi tar stödrätterna plus en del spannmål, det grannen vinner på det hela är att han får ett bättre och mera körbart fält.

Så jag tycker inte att man rakt av kan säga att det är den som brukar som ska ha bidragen.. Det är ju upp till de som äger/brukar att komma överens om, olika lösningar är olika passande för oilka tillfällen..

Ja det låter ju tämligen oskyldigt men min åsikt är att detta är fel. Grannen borde ha ett riktigt arrende, inkl. stöden.
Sen kanske pengarna är dom samma; men det är principiellt fel att den som inte brukar jorden ska ha bidrag från EU (skattebetalarna).

[Mårten Swärd]

Ja det låter ju tämligen oskyldigt men min åsikt är att detta är fel. Grannen borde ha ett riktigt arrende, inkl. stöden.
Sen kanske pengarna är dom samma; men det är principiellt fel att den som inte brukar jorden ska ha bidrag från EU (skattebetalarna).

Ja alternativet är ju att jag brukar marken, vilket är det som jag skulle tjäna mest på och det som jag egentligen vill, läget blir ju då att jag får min mark, mitt hö och bidragen. Grannen får då en jävla knepigt fält att bruka vilket han in i det längsta vill undvika.
I vårt fall gör jag honom en tjänst att låta honom bruka marken då jag egentligen vill ha den men avstår då jag hellre månar om goda grannrelationer, att jag uppepå detta skulle avstå från stödrätterna är i mina ögon befängt. Principer hit och principer dit, man brukar inte marken med skrivbordsteorier.. Ska man följa dina principer i detta läge blir det en loose-loose-situation, det blir skit för båda, som det är nu så är det i.a.f. ett acceptabelt läge för båda.

[Charlotte]

 Skattebetalarna betalar för att markerna ska hållas öppna, sen är det väl upp till markägare/arrendator att göra upp om hur pengarna ska fördelas?
                                        Mvh
                                    Charlotte
 

[covboy]

I Mårtens fall borde väl vara klokast att byta mark med grannen och få bättre arrondering.

[Mårten Swärd]

I Mårtens fall borde väl vara klokast att byta mark med grannen och få bättre arrondering.

Helt klart.. Och så ska ske nästa år är tanken, fast det blir inte ett riktigt byte utav marken utan att vi brukar en utav hans skiften som ligger bättre till. Detta skifte är det enda som passar storleksmässigt och "brukningsmässigt" för oss att använda, det ligger dessutom direkt angränsande mot våra marker, det är utarranderat muntligen på 1 år till en hästgård som har den som beteshage så därför kunde vi inte ta den i år.
Vi vill inte byta bort marken "på rikitigt" eftersom att det skiftet han arrenderar utav oss är gårdens bästa jord och den bäst skötta jorden, det skiftet vi ska låna nästa år är i betydligt sämre skick, inte dränerat i modern tid så det har varit beteshage där de senaste 20 åren iaf..

[skum]

Jordbruksverket har sänt ut en blankett i vilken man svarar på hur mycket mark man själv har och hur mycket man arrenderar. Denna kommer troligen att bidra till att riktpriser inom olika områden kommer att framtas.
Som markägare vill jag att den mark som jag eventuellt lånar ut ska skötas på ett bra sätt. Detta sker inte alltid. Dessutom bör de som skaffar djur se till att de har bete med mera innan djuren införskaffas. Markägaren har inte fått marken gratis och det är upp till ägaren att besluta hur han ska göra med marken.

[Fordson]

1) "Dessutom bör de som skaffar djur se till att de har bete med mera innan djuren införskaffas."
- Ja det låter vettigt, vad det har med tidigare inlägg på denna tråd att göra vet jag inte.

2) "Markägaren har inte fått marken gratis och det är upp till ägaren att besluta hur han ska göra med marken."
    Gratis och gratis...arv är väl gratis nu förtiden?
    Givetvis ska markägaren göra vad han/hon vill med marken, det är att ta emot bidrag när nån annan brukar marken jag tycker är fel.
   

[ford-Anders]

anngående arrendepriserna, min morfar arrenderar ut sina 18 ha för 4800 om året? de är ju skitbiligt! han borde ta mer

[Fordson]

Det var billigt, synd att man inte bor granne med din morfar...

[saittam]

det är nästan vad du får ge per hektar här på öland... ligger ungefär på 4000 kr ha

[trädman]

1) "Dessutom bör de som skaffar djur se till att de har bete med mera innan djuren införskaffas."
- Ja det låter vettigt, vad det har med tidigare inlägg på denna tråd att göra vet jag inte.

2) "Markägaren har inte fått marken gratis och det är upp till ägaren att besluta hur han ska göra med marken."
    Gratis och gratis...arv är väl gratis nu förtiden?
    Givetvis ska markägaren göra vad han/hon vill med marken, det är att ta emot bidrag när nån annan brukar marken jag tycker är fel.
   

Alla har inte ärvt sin mark. Särskilt inte jag. Och i att göra vad man vill med sin mark ingår som jag ser det även att arrendera ut arken. Vill någon arrendera till ett pris som är större än EU-stödet så är det väl upp till markägaren och arrendatorn att avtala om det. Om det sen i praktiken innebär att markägaren söker gårdsstöd och upplåter marken vidare "utan gårdsstöde", eller tar ut ett högre arrende spelar väl ingen roll

[Fordson]

Nej, alla har inte ärvt sin mark men långt ifrån alla har köpt den dyrt heller. Det var väl min poäng, typ.
Det vanligaste är väl att man löst ut syskon vid arvskifte kan jag tänka mig, vilket iof. kan bli dyrt det med.
Jag säger det igen. Givetvis ska man göra vad man vill med sin mark. Men jag tycker att det korrekta förfarandet är att
arrendera ut marken helt och hållet, om man inte kan/vill bruka den.

[Mårtesgården]

Vi köpte nyligen vår gård och arrendet har bara fortlöpt för att vi inte har satt oss in i det. Vi bor på västkusten och får dryga 3.000 för ca 5 ha. Och då får arrendatorn stödrätterna. De senaste åren har han bara slått en gång om året och han får bara färre och färre balar. Eftersom vi inte riktigt har lärt oss hur allt funkar ännu så är jag osäker på hur vi ska fortsätta samarbetet. Jag har en olustig känsla av att han "kör slut" på vallen.(funkar det så). Så idag ringde jag honom och frågade om han inte kunde tänka sig att plöja och så och "allt det där man ska göra." Då svarade han skitsnabbt att han skulle komma hem till oss imon bitti och så skulle vi prata om det. Sa jag nåt magiskt ord? Så imon kommer vi väl att börja dagen med någon sorts förhandling. Ska jag pytsa in pengar för att han ska plöja, harva, så och allt det där? Viktigt i ekvationen kan det också vara att jag har gett honom en heads-up på att jag nog vill ha tillbaka marken nästa år.
Hoppas jag inte kapar tråden men mitt fall känns relevant här.

/Daniel

[Existens?]

Det magiska var nog att han hittills gått med ren vinst bara på marken, utan att ta nån skörd alls egentligen..han får ju minst 1200 per hektar i stöd från EU, alltså minst 6000, att jag skriver minst beror på att det är det minsta beloppet man får, har han ekologiskt så hoppar det upp ytterligare 1300 per hektar. Så utan att lyfta ett finger tjänar han alltså 3000 kr per år på dina bitar.
Nu fick han nog lite panik när du hörde av dig , och vill få till ett avtal av nåt slag.  Du ska inte skänka bort marken, minst EU-stödet ska du ha i arrende tycker jag, då har han ändå marken gratis och får skörda hur han vill.
Suger ut vallen är nog inte nåt du däremot behöver tänka på, den dag du vill ha bitarna så får det ju ändå vändas på och gödslas upp lite. Som det är nu är det bara han själv som förlorar på att inte sköta vallen bättre.

Och glöm hela tanken på att pytsa in pengar för att han ska så och plöja, det är hans ansvar att sköta jorden på ett vettigt sätt, annars är det i sig ett argument för att säga upp arrendet.
Vad har ni för avtal? arrendatorer är inte så lätta att bli av med alla gånger, du måste hursom säga till i god tid. Lämpligen redan idag, om du vill ha bitarna själv nästa år.

En annan sak som dock kan vara svår att kolla är att bitarna ska lämnas på samma sätt som han fick dom, var dom plöjda då, ska dom alltså vara plöjda när du får tillbaka dom.

[Mårtesgården]

Vilket jättebra svar!
Nu börjar ju allt klarna.
Han har löpande avtal med ett års uppsägningstid. Så det kommer nog att ordna sig med att vi tar tillbaka marken nästa år. Under tiden ska jag fråga förra ägaren hur plättarna såg ut när han började arrendera.

Exixtens:
Du skriver både att det bara är han själv som förlorar på att inte sköta vallen bättre och att det är hans ansvar att sköta jorden på ett vettigt sätt annars är det ett argument för att säga upp avtalet.
Vad är det minsta man kan begära i form av skötsel?

[Existens?]

Ja, det är nog iofs en rätt låg nivå..att man struntar i den helt och låter det börja växa sly får väl anses som misskötsel som skulle kunna vara grund för avhysning. 
Det minsta som anses brukligt är att jorden skördas varje år, eventuell dränering underhålls, alltså att brunnar rensas och diken sköts om, och att marken hålls i hävd som det heter, du ska alltså inte behöva göra några åtgärder den dag du vill bruka marken, utan det ska bara vara att börja. Var den t.ex inte full med kvickrot den dag han började, så ska den inte heller vara det när han slutar.

Gödsling och sånt kan du nog däremot inte ställa några krav på, det är ju upp till var och en vad man vill skörda.

[javill]

Vilket jättebra svar!
Nu börjar ju allt klarna.
Han har löpande avtal med ett års uppsägningstid. Så det kommer nog att ordna sig med att vi tar tillbaka marken nästa år. Under tiden ska jag fråga förra ägaren hur plättarna såg ut när han började arrendera.

Tänk igenom innan vad ni själva ska ha marken till om ni tar tillbaka den. Om det är för att ni ska ta foder till djuren så kan det vara idé att deala om arrendet på så sätt att ni får ett visst antal balar i betalning för att han brukar marken. Om det nu är så att han har alla maskiner så kan det vara guld värt för er. För det är dyyrt med maskiner. Speciellt när man precis flyttat in på ett ställe och har massor med saker att lägga pengar på. Försök att kolla upp vad arrendepriset brukar ligga på i er närhet så du får en hum om det. Sen är det så att för att få ut några eu-stöd på marken så måste den skötas och är det vall så måste den slås och fraktas bort varje år. Om ni tar över marken så är det ni som måste göra det för att få ut bidragen. Därav min tanke om att ni kanske kan komma överens om något om det är så att ni inte behöver marken i brådrasket egentligen. Goda grannar med maskiner är guld värt på landet! 

[Mårtesgården]

Ja, nu gick det lite som det brukar med mina förhandlingar. Det är tur att jag inte är nån viktig VD nånstans.
Detta framgick:
Han slår inte ens vallen själv längre utan anlitar en gemensam granne. Han odlar ekologiskt. Ett av gärdena har han sått för fem år sedan de andra har han inte gjort något med under de tio år han har arrenderat. När han tog över så var de bete. Han sa att han redan hade lämnat in alla papper för stödet och kunde inte göra annat än att slå vallen även i år.
Så min läxa var att jag skulle ha kollat upp detta redan förra året när vi köpte och tagit över from i år. Jag tror någon skrev något liknande i en annan tråd. Att man ska vara noggrann med sådant här redan vid inköp. Nybörjare som vi var så var vi nöjda med våra 2400:- +moms/år. Men nu är det uppenbart att det var en ren pengakalv för gubben som arrenderade.
Nu är det bara för oss att planera för våren 2010, läsa på om stöd och göra det bästa av våra plättar.
Tack för bra svar!

[Existens?]

Ja, det är inte helt lätt att kunna allt med en gång. Så har ni nu sagt upp honom då? Det borde ju inte vara svårt för honom att ta, intresset för marken verkar ju vara rätt begränsat från hans sida tycker jag.
Har ni diskuterat stödrätterna? Som det är nu så är det alltså han som har tilldelats dom när det systemet infördes eftersom det var han som brukade marken då.

Systemet bygger alltså på att man måste ha en stödrätt för att få EU-stöd, det är en stödrätt per hektar, alltså 5 stycken som ni behöver i ert fall. Och dom sitter han nu förmodligen på. Och oavsett vad folk säger och tycker om värdet på dessa stödrätter, så var det alltså nåt vi tilldelades när systemet infördes, han har alltså inte betalat för dom. Därför anser jag att han för en högst symbolisk summa kan överlåta dom till er. Dom handlas annars för runt 2000 kr styck, och ger ca 1200-1700 kr per hektar i stöd om året, det tar alltså ett par år att få igen pengarna om man köper stödrätter på marknaden.

Utöver detta så har han då troligen gått in i ett 5-årigt åtagande vad gäller ekologisk odling, detta kan han inte bryta utan att behöva betala tillbaka det han fått för det, utan de år som återstår av åtagandet får ni ta över.
En vild gissning är att det sträcker sig till 2011 ungefär.
 Att dessa åtaganden är 5-åriga är ju lite logiskt, det är ju ingen vits med att folk hoppar på ekologisk odling lite hipp som happ, det måste ju hålla på några år för att ge effekt.

Så, nu har du lite mer att diskutera med honom

[Mårtesgården]

Jepp. Nu tar vi över i årsskiftet. Och han menade att ändå tänkt dra ner så det var bra.
Han sa att han skulle kolla upp det här med stödrätterna och om hur vi skulle kunna ta över dom. Jag förstod inte riktigt vad han menade eftersom jag förstått det som att stödrätterna är bundna till honom som person och att jag snällt fick försöka få tag på några, vilka som helst för min region, och han bara kunde sälja sina. Men om han fick dom gratis 2005 för vår mark så blir det ju lite annorlunda. Helt ärligt tror jag faktiskt att han var inne på det lite själv.

Existens:
Menar du att vi MÅSTE fortsätta med ekologiskt hela 5årsperioden även om det är en annan brukare? Får vi då stödet eller fortsätter det att tillfalla den tidigare brukaren?

[Existens?]

Det vanliga i den här sitsen , när en arrendator fått stöden och sen slutar, är nog att han överlåter dom till jordägaren mer eller mindre kostnadsfritt, han har ju som sagt fått dom gratis. Har man dom själv och säljer sin gård kan man ju kanske mer anse att dom har ett värde för gården och ska betalas för.
Men visst, han är inte på nåt sätt tvungen att ge er dom, utan kan sälja dom på öppna marknaden.

Reglerna när det gäller åtagandena är tydliga och samtidigt lite luddiga, som vanligt i byråkratin med andra ord..
Å ena sidan står det att ett åtagande som gäller ekologisk odling MÅSTE överlåtas vid en försäljning eller utarrendering av marken.

Å andra sidan står det så här om när man blir av med ett arrende. Och nu citerar jag ordagrant: Om du blir av med arrenderad mark som ingår i ett åtagande som forfarande gäller, bör du kontrollera om du även kan föra över åtagandet. Annars kan du bli återbetalningsskyldig, eftersom det är ett grundläggande krav att fullfölja de åtaganden som du har gått in i.

Övertar ni åtagandet så är det ju ni som sen får stöden, och även om man är mitt i ett åtagande så måste man varje år söka stöden, de kommer inte av sig självt.

[Mårtesgården]

Okej.
Då kommer han, under förutsättningen att han han har ekologisk odling som fortsätter till 2011, antagligen i samband med överlåteles av stödrätterna (om han nu väljer att göra så) be mig att fortsätta hans åtaganden. Om det är så så borde jag ju ha lite överläge i förhandlingarna då han helst vill hålla sig på god fot med mig så att jag fortsätter odla ekologiskt så att han inte blir återbetalningsskyldig. Det kan ju vara ett argument för att han ska vara juste och bara överlåta hans icke betalda stödrätter till mig.