Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Omröstning

Permakultur: Vad gör ni för att sluta erat vattenkretslopp?

Gray water system
0 (0%)
regnvattensamling
1 (16.7%)
damm
0 (0%)
Använder växter för att sluta vatten cirkeln
0 (0%)
minst två
5 (83.3%)
annat
0 (0%)

Antal personer som röstat: 6

Författare Ämne:  Att Sluta vattenkretslopp  (läst 8834 gånger)

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
Att Sluta vattenkretslopp
« skrivet: 21 dec-11 kl 19:29 »
Det är i tiden att ta up allt som rör permakultur, tillsammans kan vi bli visare: Här sluta vattenkretslopp!
Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #1 skrivet: 21 dec-11 kl 19:32 »
Ny film me permakultur idolen Sepp Holzer! Han använder naturliga material för att skapa sjöar på ställen som människor har förstört vattenkretsloppet genom averkning av skog, dränering osv.
Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #2 skrivet: 23 dec-11 kl 16:26 »
Startade mitt jordbrukarliv för 16 månader sedan.
Efter inspiration från sepp började direkt gräva små dammar för att stoppa, spara vatten. Jag har nu fyra små dammar. Två i skugga så att det inte dunstar så fort.
Insåg snart att bevattning inte var mitt huvudproblem. I Sverige har vi mer nedfall av vatten än avdunstning. Finns det för mycket vatten så börjar röttter ruttna. DRÄNERING är en förutsättning för odling, så nu sysslar jag frenetiskt med det.

Sebastian

Maria C S

  • Inlägg: 3370
    • Småland
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #3 skrivet: 23 dec-11 kl 17:06 »
Startade mitt jordbrukarliv för 16 månader sedan.
Efter inspiration från sepp började direkt gräva små dammar för att stoppa, spara vatten. Jag har nu fyra små dammar. Två i skugga så att det inte dunstar så fort.
Insåg snart att bevattning inte var mitt huvudproblem. I Sverige har vi mer nedfall av vatten än avdunstning. Finns det för mycket vatten så börjar röttter ruttna. DRÄNERING är en förutsättning för odling, så nu sysslar jag frenetiskt med det.

Sebastian

Håller med vi har massor av vatten det enda vi behöver är ställen att ta vatten ur när det är kortvarig torka dvs i högsommaren !

Varför ska man betala för att bo på en planet som man är född på ?

Skogsola

  • Gäst
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #4 skrivet: 23 dec-11 kl 18:05 »
 Ja här gäller det att rensa diken för att bli av med vattnet. Om klimatet ändrar sig så kommer det att bli än värre.

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #5 skrivet: 26 dec-11 kl 17:43 »
Ja det finns bra och dåliga sätt att samla vatten. Dränering = förlust av näring som man måste då måste tillföra = övergödning i vatten drag. (Ifall man inte dränerar för att samla vatten vilket är diskutablet till och med).

Så fort du spolar toaleten eller öppnar kranen bryter du den naturliga vattencykeln.
Det handlar om mer än bevattning. Så vad den här tråden går ut på mer än bevattning är vart ditt vatten kommer ifrån och vart tar det vägen.

Att säga att man inte behöver samla vatten i sverige är nonchalant. Om man har sätt en odling där man har dammar, gray water system, regnvatten samling och annat för att tillföra till vatten cykeln, borde man förstå vattnets viktiga roll både i jorden,luften och på marken. Det skapar mikro klimat, den bästa jorden  och ger hem åt djurliv och mat. För att gå in i en mer hållbar riktning med vår agrikultur måste vi ta med vatten i ekvationen.

Om man bara var ute efter att samla vatten så skulle man lika gärna kunna bygga en septisk tank. Folk bygger dammar i granskogar så de kan plantera saker som inte skulle växa där annars.
Med dammar höjer man temperaturen i området tack vara refektion och avdunstning (därför kan det vara mer gynnsamt att ha det i solen och får man inte tillräckligt med vatten i dammen är det brist på planering)

Man kan också samla regnvatten för att spola toaleten och diska osv. Det vanligaste sättet att samla regnvatten på som många inte ens tänker på är jorden. Har du en väldränerad jord utan organiskt material kommer du förlora näring och du kommer förmodligen få en sur jord. Men har man än väldränerad jord med mycket organiskt material kommer det ge hem åt mikrooganismer ,vatten kommer att stanna längre utan att försura marken och näringen följer med vattnet.

Ett annat sätt att samla vatten är genom att plantera saker, stora perrener särksilkt. En stor björk kan suga upp flera hundra liter vatten på en dag och på så vis säkrar området omkring med en långvarig vattenresurs. Då kanske ni tänker men vi behöver ju inte mer vatten här! Men vattnet som avdunstart från det här trädet blir nederbörd.

I permakultur försöker man att härma naturen och då måste man tänka på hur den gör för att samla vatten.

exempel:
Från vårat utekök får vi dricksvatten från kran, och diskvatten från regn och sjön. Vattnet som används går åter till det naturliga vattenkretsoppet.Nästa år kommer vi installera ett våtmarks område som renare vattnet och har växter som växer i vatten miljö. Sedan kommer vattnet vidare i trädgården antingen till en damm eller till hugelkultur bäddar som både samlar vatten och har dränering i ett!

Vi kommer även på dasset fånga vatten för att tvätta händerna,

En ett dusch kommer användas som bevatting till växter som till vatten/torka,

detta gör vi så vattnet ges direkt tillbaka till naturen och inte till ett renings verk.

Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #6 skrivet: 26 dec-11 kl 17:47 »
Startade mitt jordbrukarliv för 16 månader sedan.
Efter inspiration från sepp började direkt gräva små dammar för att stoppa, spara vatten. Jag har nu fyra små dammar. Två i skugga så att det inte dunstar så fort.
Insåg snart att bevattning inte var mitt huvudproblem. I Sverige har vi mer nedfall av vatten än avdunstning. Finns det för mycket vatten så börjar röttter ruttna. DRÄNERING är en förutsättning för odling, så nu sysslar jag frenetiskt med det.

Sebastian

Dränering är en naturlig process som man kan härma utan att behöva störa vattenkretsloppet. Men med ett dike som leder bort vattnet från din tomt kan du säga hejdå till din näring.
Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #7 skrivet: 26 dec-11 kl 18:22 »
Dränering är en naturlig process som man kan härma utan att behöva störa vattenkretsloppet. Men med ett dike som leder bort vattnet från din tomt kan du säga hejdå till din näring.
Min mark, din mark, vår mark. Vattnet går vidare till 15 stugor som tar vatten ur bäcken. Och för eller senare är det tillbaka som nederbörd, så jag kan förlora vatten - vatten har jag gott om.
Finns ingen naturlig dränering på vissa platser där leran ligger fet och vattnet söker sig upp och rötter står i vatten.

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #8 skrivet: 26 dec-11 kl 19:30 »
Min mark, din mark, vår mark. Vattnet går vidare till 15 stugor som tar vatten ur bäcken. Och för eller senare är det tillbaka som nederbörd, så jag kan förlora vatten - vatten har jag gott om.
Finns ingen naturlig dränering på vissa platser där leran ligger fet och vattnet söker sig upp och rötter står i vatten.


Jag håller med om att man inte kan äga mark men det är bara ett ord vi anväder för att beskriva ett området som vi bor på.
lera är bra dränering om det är luting. Har man inte lutning kan man bygga upp jord med stockar, organiskt material och annat. Du kanske inte gör sån stor skada med din dränering men tänk på vad dränering på en större skala  gör. Jag vill att den här tråden ska komma med lösningar till folk som har lerjord som du eller sur sandjord som jag. Folk har odlat i vattenhål i sedan man började odla.
Jag kan inte säga vad jag tycker personligen om din vatten lösning förens jag sätt situationen
Det jag kan göra är ge lösningar på liknade situationer:

http://en.wikipedia.org/wiki/Chinampa
Här använder man vattenslukandeväxter omkring sin odling för att skydda den.

http://www.alltomtradgard.se/tradgardslistor/tradgardsskotsel-allmant/vatbadd/
Här behöver du kanske inte äns en duk! Har du för mycket vatten kan du bara bygga högre!

Antingen stannar vattten på en plats eller så flyter det vidare, stannar det, blir det en damm. måste man dränera kan man i alla fall sakta ner processen så mycket som möjligt genom dammar eller odlingar så växterna man själv tar hand om får den näringen. de behöver. Försöker man snabbt bli av med vatten tillför man till erosionen av odlingsbar jord.

Jag vill bara att man ska se på alternativa "lätta" lösningar på sånna här saker.
Har du nån annan lösning än dränering sebastian?
Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #9 skrivet: 26 dec-11 kl 19:53 »
Jag är en dilettant.
Jag har turen att ha mycket tid och massa mark.
Jag studerade min mark i ett år.
Nu har jag genomfört massa saker, dammar, diken, vallar, raised beds, täckodling, perenner, träd.

Nu måste jag studera och fundera i ett år för att se och förstå.

Jag har lite diskvatten som jag vill ta hand om, jag tror det finns näring där.
Det växer redan två äppelträd där, men jag funderar på att sätta in en grund dam, eller två.
Vad bör jag odla i dem, för att rena?

Sedan har jag en del våtmark, finns det några matväxter jag kan odla där?
Det påminner om de våtbäddar du länkade till.

Alla dina vattenlösningar...använder du några pumpar, eller sitter iallt ihop med självfall?

Sebastian

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #10 skrivet: 26 dec-11 kl 21:47 »
Jag är en dilettant.
Jag har turen att ha mycket tid och massa mark.
Jag studerade min mark i ett år.
Nu har jag genomfört massa saker, dammar, diken, vallar, raised beds, täckodling, perenner, träd.

Nu måste jag studera och fundera i ett år för att se och förstå.

Jag har lite diskvatten som jag vill ta hand om, jag tror det finns näring där.
Det växer redan två äppelträd där, men jag funderar på att sätta in en grund dam, eller två.
Vad bör jag odla i dem, för att rena?

Sedan har jag en del våtmark, finns det några matväxter jag kan odla där?
Det påminner om de våtbäddar du länkade till.

Alla dina vattenlösningar...använder du några pumpar, eller sitter iallt ihop med självfall?

Sebastian

Tycker du gör det på ett skitbra sätt! fortsätt!
du ligger framför mig i implementeringen.

vattenrenande växter:Scirpus validus, canna spp, typha spp ( ätbar och bjuder in mycket djurliv)
,juncus effusus, Phragmites communis (kan ivadera)

ätbara vattenkrävande växter: Sagittaria spp., aronia, symphtum officinale, fläder, high-bush blueberry, highbush cranberry

salix träd är utmärkta träd för att skydda trädgården mot övervattning, har tyvärr inte prövat effekten av det, men i teorin ska det gå att ha en " vanlig trädgård i mitten. Du kan vara pionär för en ny lösning i dina förhållanden ;)

Gray-water systemet finns inte än men köket står högre än alla trädgårdar. allting är planerat att vara självfall. Min situation är ganska olik din men hade tänkt mig göra liknande lösningar som dom jag sagt.
Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #11 skrivet: 27 dec-11 kl 11:36 »
vattenrenande växter:Scirpus validus, canna spp, typha spp ( ätbar och bjuder in mycket djurliv)
,juncus effusus, Phragmites communis (kan ivadera)
ätbara vattenkrävande växter: Sagittaria spp., aronia, symphtum officinale, fläder, high-bush blueberry, highbush cranberry
salix träd
hmm
Salix - pil? Hittar den ej i Impecta katalogen.
En trädgård med pilar runt - det har jag plats för, det vill jag göra. Behöver också vindskydd, så det passar bra.

Fläder - bra - det har jag på gång.
High bush blueberry - vill jag ha, men ska inte blåbär växa i sura jordar? Var kan jag köpa denna växt?
Aronia - vill jag ha, dyr, men en granne kanske har sticklingar snart.

Vad heter alla dessa andra växter på svenska...?
Vill t ex ha Typha. Ska leta i impecta katalogen, fråga hos min plantskola.

Sebastian

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #12 skrivet: 27 dec-11 kl 12:49 »
scirpus= Skogssävar, typha =kaveldun, går att föröka lett via rhizom och frön.
Canna är en likt en vattenlilja är inte så säker på den du...
amerikanska blåbär:
http://handbok.alternativ.nu/Odling/Frukt_och_b%C3%A4r/Amerikanska_bl%C3%A5b%C3%A4r
Salix(vide,pil) det finns många arter men jag väljer snabbväxande med agressivt rotsystem. Hittade min vid energiskog!

När jag är i bohuslän kommer jag kanske förbi, var inne på din hemsida och fick en bra känsla, lite frihetskänsla tror jag :)
Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #13 skrivet: 27 dec-11 kl 13:57 »
Jo kom förbi du, här är öppet hus, och spring i dörren. Mest om sommaren naturligtvis.
Frihet jo - men det är en paradox - hur är man fri när man har ansvar för 7 hektar och massa djur.
Oberoende strävar jag efter, fast inte oberoende av människor, mest av att behöva köpa/handla så mycket.
Eget vatten är oberoende.

...för att återgå till vattnet.

Jag förstod först inte meningen med trådens namn. Vad då "att sluta"?
Jag markerade att jag inte ser mitt vatten förlorat (eller "oslutet") bara för att det lämnar min mark, det kommer andra till gagn.
Och det är en hedersak (så väl som "juridisk") att se till att rent vatten lämnar tomten.

Men nu är det ju så att vatten inte försvinner, det finns en viss mängd vatten på planeten och detta vatten cirkulerar i olika system.
Det jag pissar ut idag, dricker du imorgon, som jag något provocerande brukar säga.
Jag tror hela cirkeln av vatten tar som mest 5000 år på sig (gissar friskt).

Jag har också en morbror som är ordförande i slagruteförbundet. Han brukar gå här och "mäta" det ena och det andra medan jag tittar på entusiastiskt och skeptiskt. Han pekade ut en vattenåder för en tid sedan. Jag grävde där igår  (med en skurupsborr), i syfte att sätta ner en påle. 60-70 cm ner stötte jag på sten och grus som lagts där, förmodligen en slags dräneringsplats som någon byggt i forna tider.

Sebastian


Jennyt

  • Inlägg: 3177
    • Västergötland
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #14 skrivet: 27 dec-11 kl 15:22 »
Jag hoppar in med lite växtkunskap ;)

Salix/ Pil/ Vide. Du kan lätt ta sticklingar och bara sticka ner i jorden ca. 20cm på våren, direkt efter tjällossning. Håll lite rent runt dem så att inte gräset växer igen alldeles, så brukar de ta sig. Ofta kan man fråga om man får ta några grenar på energiskogsodling.... eller här hos mig ;) Dessutom är den perfekt att skörda och ge till getter, kaniner eller får som extra vinterfoder ;)

Canna är inte härdig här hos oss tyvärr :-\

Kaveldunet är ju aggressivt som nämnts, men man kan äta rötterna/ rizomen.... jag har tyvärr inte testat....ännu.

Hallon trivs ju väldigt bra i fuktig lera.... om de renar vattnet vet jag inte, men trivs för de.

Björnbär funkar oxå bra i dikeskanter och plask.

På gården samsas vi med tre katter, fyra hästar och ett helt gäng höns. Skånsk Blomme och Dvärg Kochin. Genbank för Svensk Blåanka sedan 2011.
Titta gärna in på www.jennysgröna.se

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #15 skrivet: 27 dec-11 kl 21:26 »


Du förstår kanske vattenkretsloppet men har du förståt påverkan av dagens jordbruk, vattenkraftverk/vattenrening och skogsbrukets påverkan på den?
Genom de förändringar som skett i markanvändningen inom jordbruket har förekomsten av våtmarker och källor minskat drastiskt. Våtmarker  har en biologisk mångfalld som inte kan efterliknas och ger hem åt mycket vildmarksliv. Rentvatten är en en av de grundläggande behoven till självförsörning och en hållbar framtid. Dränering förutom övergödning som förstör ekosystem, bidrar till att drickbartvatten försvinner(ja försvinner för en väldigt lång tid), ändrar grundavattennivån, ökar till förlust av odlingsbar jord som leder till att man tar ner träd för att odla där eller konstgödslar. Mer aktuellt i Sverige är kompakta ler jordar tack vare jordbruk som kanske är fallet för dig då du säger att det fanns dränering där. Lösningen till det är att bygga jord, plantera rätt växter och sånt som vi har sagt.
 Jag vill inte gå in på  mer problemen för det finns redan tillräckligt med kunskap om det, jag vill bara motevera varför det behövs ändring. Jag skulle vilja se en framtid där man kan hitta sitt dricksvatten lokalt och inte vara beroende av dammar,vattenreningsverk och konventionellt jordbruk som alla hjälper att bryta den naturliga vattencykeln som bara kan uppnås genom permanenta skogar, våtmarker, och andra naturliga vattensystem.
 Det som jag vill göra oavsätt hur man lever är exempel på vad man kan göra för att bidra till rent vatten lokalt och globalt och ha ett levande hem. Jag har gett en del exempel vad man kan göra föra att sluta vattenkretsloppet redan, plantera träd, samla vatten lokalt istället för att det fraktas från långt bort, förbättra jorden, skapa(acceptera) dammar, och våtmarker. Man kan till och med skapa en källa genom detta även om det tar lång tid,  en källa är ett ett täcken på att vattenkretsloppet är helt.  Vill man ha skapa ett ekosystem vid hemmet måsta man tänka på detta. Om vi inte gör ändringar i sverige  borde vi inte säga till andra att de inte borde ändra heller. Min jord, din jord, vår jord ;)

Intro to Permaculture 13 - The Hydrological Cycle

Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

Maria C S

  • Inlägg: 3370
    • Småland
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #16 skrivet: 27 dec-11 kl 22:29 »
Fin tråd  :)
Grannen hade en badtunna i sommras som vi använde vattnet (grå vatten) till odlingarna.
Den var placerad på högre höjd så det gick lätt att låta gravitationen ta vattnet till önskad plats.
Vatten är liv och i högsta grad levande !

Här är en av mina favorit filmer

Water The Great Mystery (pt.1of6)


Water The Great Mystery (pt.2of6)


Water The Great Mystery (pt.3of6)


Water The Great Mystery (pt.4of6)


Water The Great Mystery (pt.5of6)


Water The Great Mystery (pt.6of6) (Embedding disabled, limit reached)
Varför ska man betala för att bo på en planet som man är född på ?

Anders S

  • Inlägg: 6171
    • -
    • Fröodling.se
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #17 skrivet: 28 dec-11 kl 23:37 »
Om dränering:

Ska man va petig så finns det olika slags dränering:
* avrinning genom jordlager i sluttning; vi kan påverka detta; genom vårt sätt att odla och sköta marken blir den mer eller mindre genomsläpplig
* dränering via träd och andra växter; detta kan vi också påverka, men träd tar ljus och därmed värme (om de inte står i norrläge) och deras rötter kan ställa till med besvär i frilandsodlingar
* konstgjord dränering, d v s dikning. När Joshua talar om problem med dränering så menar han vad jag förstår dikning. (Det är vanligt att man säger dränering, men det blir tydligare om man säger dikning. Obs att dikning kan vara öppen eller täckt.)

Behovet av dränering till tillräckligt djup (ofta runt en meter) är stort för många grödor. Dels gäller det för att kunna bearbeta jorden, i frilandsodling och åkerbruk, dels behöver de flesta (eller alla?) fruktträd väldränerad mark för att trivas. Helst lägger man odlingen där det finns bra naturlig dränering, men det går ju inte alltid att göra.

Dikning har stora fördelar och nackdelar, mycket beroende på omständigheter. Jag tänker inte försöka reda ut allt detta här, utan bara nämna några saker. Dikning har gett oss mycket bra jordbruksmark, men tyvärr upptäcker man ibland andra problem med den dikade marken när väl vattenöverskottet är borta. Det kan vara strukturproblem, ogräsproblem och kanske brist på mineraler. Ogräsproblem hänger ofta samman med dålig dränering, så kanske skulle man dikat ännu djupare? Eller låtit bli?

Urlakning av näringsämnen är ett problem. Inre erosion kallades det i någon organisk-biologisk skrift jag läste för ca 20 år sen.

I små odlingar är problemet med urlakning genom dikning troligen inte så stort. I varje fall blir det väl knappast några större utsläpp av närsalter från små odlingsplättar. Däremot kan man säkert förlora näringsämnen.

Jag har upplevt att marken verkat förlora i vitalitet/bördighet när den dikats. Det har växt sämre. Men jag gjorde en del felaktiga andra åtgärder samtidigt, så det är svårt att utvärdera.

Man kan skilja mellan resultatet av avskärningsdiken (skär av tillrinnande vatten) och sugdiken (leder bort vatten från odlingen). Det tillriinande vattnet kan innehålla näring som är bra för den odlade marken. Och rinnande vatten är ett mindre problem än stillastående. Stillastående vatten kan vara syrefattigt och det är ett extra skäl att vilja bli av med det eller sätta det i rörelse.

Några saker man kan göra i den lilla och kanske medelstora skalan:
* Om man måste dika så kan kan kanske ordna så att diket slutar blint i en liten sankmark. När man rensar diket så får man bra jord, som kan återföras på lämpligt sätt. Man kan också skörda växtligtheten på sankmarken och använda som mulch och kompostmaterial.
* Framför allt kan man göra upphöjda bäddar. Då klarar man sig med grundare diken eller med bara den naturliga dräneringen.

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #18 skrivet: 29 dec-11 kl 02:51 »
Just det bra tilläg anders! Inre erosion, nytt utryck att flasha med!
Tack för rättningen där, dikning och dränering! det ska vi inte blanda ihop!Ok, även om vi dränerar ,  inte dikar måste vi ta reda på vart vattnet tar vägen. Förutom att man finner mulch och bra jord i våtmarker och dammar så ska man inte glömma bort att det är ett ställe att producera mat och annat man kan behöva, speciellt vid kanterna.
Ogräs kan bero på mycket när man tittar på hur man sköter sin jord i jordbruken, kompaktering, urlakning, monocrops och dikning påverkar definitivt. Vart är det mest frodigt på en åker? Vid kanterna och dikena! OM man dikar kan man utnyttja kanterna  och i diket för att producera.
Två bra tekniker är "Swales" och "diversion drains", en Swale lutar inte utan ligger platt och ser ut så här jordtyp, läge, och vatten i området avgör höjden av kullen och djupet av diket.
 Och en diverson drain är liknade fast  du för vattnet till en önskad plats, så det lutar lite och tränger inte sakta genom jorden.
Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #19 skrivet: 29 dec-11 kl 08:14 »
FRÅGA
Alla säger: fruktträd trivs in dränerad mark.
Kan detta uttryckas mer exakt?
Jag har två fruktträd som nyplanterats.
Grundvattnet (jag har ett hål så jag kan se) går upp till ca 60 cm under markytan.
Kommer dessa träd frodas?

Sebastian

Anders S

  • Inlägg: 6171
    • -
    • Fröodling.se
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #20 skrivet: 29 dec-11 kl 10:28 »
Det är tyvärr brist på växter som producerar mat i dåligt dränerad mark (i vårt klimat). Tydligen finns en del bär, surjordsväxter. Typ såna växter skogen/naturen odlar eller odlade åt oss förr. (Inte hemma på detta.) Men det finns vad jag vet inga grönsaker och ingen spannmål.

Ogräs beror på flera saker ja. Men en sak verkar tydlig: försöker man odla frilandsodling/åker på en mark som är alltför dåligt dränerad så får man mycket ogräs. Svåra rotogräs. Särskilt om det är ett gammalt kärr (som det ofta är). Ett svar på frågan vad man kan odla på en sådan mark: Havre. Punkt. Det blir inte mycket till växtföljd. Men man kan också odla nån sorts vall, tror jag. I alla fall bör man undvika grödor som medför mycket bearbetning och körning.

Annars så är väl melodin att undvika bearbetning av jorden så mycket som möjligt. Upphöjda bäddar är t ex bra. Man gör en kraftig bearbetning när man formar bädden. Sen bearbetar man mycket sparsamt.

Swales är väl mer eller mindre detsamma som täckdiken?

Just det bra tilläg anders! Inre erosion, nytt utryck att flasha med!
Tack för rättningen där, dikning och dränering! det ska vi inte blanda ihop!Ok, även om vi dränerar ,  inte dikar måste vi ta reda på vart vattnet tar vägen. Förutom att man finner mulch och bra jord i våtmarker och dammar så ska man inte glömma bort att det är ett ställe att producera mat och annat man kan behöva, speciellt vid kanterna.
Ogräs kan bero på mycket när man tittar på hur man sköter sin jord i jordbruken, kompaktering, urlakning, monocrops och dikning påverkar definitivt. Vart är det mest frodigt på en åker? Vid kanterna och dikena! OM man dikar kan man utnyttja kanterna  och i diket för att producera.
Två bra tekniker är "Swales" och "diversion drains", en Swale lutar inte utan ligger platt och ser ut så här jordtyp, läge, och vatten i området avgör höjden av kullen och djupet av diket.
 Och en diverson drain är liknade fast  du för vattnet till en önskad plats, så det lutar lite och tränger inte sakta genom jorden.

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #21 skrivet: 29 dec-11 kl 11:07 »
Havre säger du.
Så jag skulle alltså på mina 30 m2 mellan två bäckar kunna sätta havre.
Är detta något som mina får kan äta sedan, obearbetat?
Var köper man isåfall havrefrö?

Sebastian

Anders S

  • Inlägg: 6171
    • -
    • Fröodling.se
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #22 skrivet: 29 dec-11 kl 11:19 »
Havre säger du.
Så jag skulle alltså på mina 30 m2 mellan två bäckar kunna sätta havre.

Ganska annorlunda odlingsplats jämfört med vad jag tänkte på, som var utdikat kärr. Platt mer eller mindre sank mark. Sämre åkermark.

Det du beskriver låter mer som ett ställe att låta vara som det är eller göra något fint och kanske mindre nyttoinriktat på. Spannmål behöver i alla händelser större ytor för att det ska bli något.

PS Du har ju vatten i rörelse i bäckarna. Mer syrerikt vatten antar jag. Beroende på typ av bäck, lutning m m förstås. Kanske fiskodling? Och/eller växter som sätter särskild värde på sån miljö, men jag kommer inte på nåt på rak arm. Inte mitt område riktigt...
« Senast ändrad: 29 dec-11 kl 11:23 av Anders Skarlind »

Jennyt

  • Inlägg: 3177
    • Västergötland
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #23 skrivet: 29 dec-11 kl 12:01 »
0m det är lite halvskugga på Sebastians 30m2.... skulle du kunna testa Ramslök. Om det är fullsol, sätt ett par salix först, som du stammar upp till träd. Du kan hamla träden och ta lövtäckten till fåren.... åsså god ramslök därunder att använda till dig själv.

Ett annat alternativ är hassel. Nötter är gott :)
På gården samsas vi med tre katter, fyra hästar och ett helt gäng höns. Skånsk Blomme och Dvärg Kochin. Genbank för Svensk Blåanka sedan 2011.
Titta gärna in på www.jennysgröna.se

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #24 skrivet: 29 dec-11 kl 12:33 »
Det är tyvärr brist på växter som producerar mat i dåligt dränerad mark (i vårt klimat). Tydligen finns en del bär, surjordsväxter. Typ såna växter skogen/naturen odlar eller odlade åt oss förr. (Inte hemma på detta.) Men det finns vad jag vet inga grönsaker och ingen spannmål.

Ogräs beror på flera saker ja. Men en sak verkar tydlig: försöker man odla frilandsodling/åker på en mark som är alltför dåligt dränerad så får man mycket ogräs. Svåra rotogräs. Särskilt om det är ett gammalt kärr (som det ofta är). Ett svar på frågan vad man kan odla på en sådan mark: Havre. Punkt. Det blir inte mycket till växtföljd. Men man kan också odla nån sorts vall, tror jag. I alla fall bör man undvika grödor som medför mycket bearbetning och körning.

Annars så är väl melodin att undvika bearbetning av jorden så mycket som möjligt. Upphöjda bäddar är t ex bra. Man gör en kraftig bearbetning när man formar bädden. Sen bearbetar man mycket sparsamt.

Swales är väl mer eller mindre detsamma som täckdiken?

oo neeej! då har jag misslyckats! Swales är inte samma som täckdikning, swales är en raised bed (fast kan vara mycket större beröende på hur stor man vill ha) och svagt dike framför. Vattenet samlas i dikena och tränger sakta genom till nästa eller till grundvattnet. Detta händer eftersom det inte lutar så den måste vara 100% plan. Det skapas ingen sjö heller eftesom en swale fungerar som en tvättsvamp,det suger upp håller och lämnar sakta igen. Det här är permakultur design i högsta grad. Jag är inget profs på växter heller men vet att att det man får kolla vad som redan växer där för att av göra vilka växter man kan börja med. Till exempel som jenny är inne på, salix är en bra växt att förbättra jord med(glöm inte att den är bra till eldning och korgar), Al är också bra. Men jag är bara inne på att få mångfald i landskapet men vill man ha en gröda på åkern ja då vet jag inte  :) Nej men Swales är ett under bart sätt att få mindre ytvatten och mer vatten i jorden och grundvattnet. Och då kan man plantera vad så helst där uppe sedan... men en blandning "de sju lagren" :) Avståndet mellan två swales avgörs av lutning och mängd nederbörd. Ju mer nederbörd dessto mer swales behöver man.
Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

Maria C S

  • Inlägg: 3370
    • Småland
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #25 skrivet: 29 dec-11 kl 13:55 »
FRÅGA
Alla säger: fruktträd trivs in dränerad mark.
Kan detta uttryckas mer exakt?
Jag har två fruktträd som nyplanterats.
Grundvattnet (jag har ett hål så jag kan se) går upp till ca 60 cm under markytan.
Kommer dessa träd frodas?

Sebastian

Hade jag varit du så hade jag gjort en stor damm och materialet från dammen hade jag höjt marken med  och placerat träden där !

Det finns risk för att dom står med våta fötter och mår dåligt !

Du behöver många pilar  ;) som slurpar vatten !

Varför ska man betala för att bo på en planet som man är född på ?

Maria C S

  • Inlägg: 3370
    • Småland
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #26 skrivet: 29 dec-11 kl 14:15 »
Lite Swale filmer

Swales Part 1


Swales Part 2


Harvesting Water DVD - The Swale Plume


Harvesting Water DVD - Level Sillway


Swales in Landscape


Swales in Landscape (Embedding disabled, limit reached)

Varför ska man betala för att bo på en planet som man är född på ?

joshua roxendal

  • Inlägg: 48
    • Dalarna
    • Permakultur Ihop
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #27 skrivet: 29 dec-11 kl 16:01 »
MED EN SWALE KAN MAN LÖSA ALLT ;) Filmer är alltid bra!
Problemet är lösningen!
http://permakultur.ihop.nu/

Existens?

  • Gäst
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #28 skrivet: 29 dec-11 kl 16:25 »
Tycker det ser ut som nån slags kombination mellan upphöjda bäddar och vanliga öppna diken.
Som vid all odling handlar det om att få en lämplig sammansättning i jorden mellan jord-vatten-luft.

cebaztian

  • Inlägg: 357
    • Bohuslän
    • Hästekasen
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #29 skrivet: 29 dec-11 kl 17:13 »
Jo jag har flera fruktträd som står på upphöjda bäddar. De får själva söka vatten och gå hur djupt de vill.
Blir det torka (augusti) funderar jag på att köra skurupsborr (jordisering) och ta upp en 60-70 cm djup kanal och vattna djupt.
Vissa upphöjda bäddar står vid diken, träden kan själva välja hur djupt de vill gå, eller om de vill växa mot vattnet i diket.

Min fråga gäller de andra träden som står på plan mark och där jag via borrhål ser att grundvatten samlas upp till 50-60 cm från jordytan.... dvs strax under där de nyplanterade träden har sina rötter, kanske kommer trädet rota sig ut åt sidan och undvika vattnet.

-
Jag har två Swales (vad ska vi kalla dem på svenska? vattenbromsdiken), båda är snustorra året om förutom två veckor på höst och sommar. Kanske göra de sitt jobb ändå, kanske är ,marken nedanför fuktigare.
Jag odlar ännu inget där. Bara massa slånbär som tagit över, men så småningom ska få maka sig.
-
Jag har ett rejält nygrävt dike längs en raised bädd, kanske borde jag göra en fördämning (sill) längs vägen och låta lite vatten sugas in, innan den fortsätter mot stora bäcken.
-
Så fort jag har 20.000 över hoppas jag anlägga fiskdamm i anslutning till bäck/våtmark.
-
Har vi några lyckliga exempel på kommuner som godkänt rening via dammar?
inkluderar detta alternativ alltid en två kammarbrun,eller kan man komma undan det?
 På Bassholmen, Bohuslän finns ett pionjärprojekt, där det snart ska göras en 2 års utvärdering (mäta vad som kommer ut i slutändan).

Sebastian

Maria C S

  • Inlägg: 3370
    • Småland
SV: Att Sluta vattenkretslopp
« Svar #30 skrivet: 29 dec-11 kl 18:32 »
Jag förståd att det var plant !
Vatten lägger sig i våg och jag hade en granne som skulle odla träd där vatten nivån var ca 50 cm som hos dig.
Det gick bra fram till träden blev lite större och så kunde man se på kronan att dom inte mådde helt bra.
Det slutade med att dom dog ! Röttena dog innan dess så var det dålig tillväxt.

Vatten är underbart att ha men för mycket av det goda kan ge problem.
Så även att vattnet inte rör sig då det blir syrefattigt.

Det är strängt jobb att gräva (om man gör det för hand ) men mitt råd blir ändå att kanske gräva en swale nära där och leda vattnet vidare bort via nån sorts dränering.


På ställen där vattnet rinner fort bort är det smart att göra fördämmningar och bromsa upp flödet så det kan läcka ut i omgivningen .
Pil, al och björk på området kan hjälpa dom tycks klara extremt våta förhållanden och ger ju en sorts naturlig cirkulation och dom går djupare än frukt träden och kan göra stor nytta på så vis.

Rotsystemet är ju vanligen lika stor som kronan på ett sunt träd så  60 cm är nog lite lite !
Men å andra sidan brukar sådan mark vara fin fin för div buskar och örter som inte går så djupt !

Vad gäller fiskodlingar så är dom utmärkta att naurligt gödsla odlingarna vid vattning !

Nej jag har inte hört några Svenska fiskdamms rotations system i Sverige men jag har inte heller letat.

Bassholmens utvärdering blir ju intressant ! Vad har dom för sytem ?


 
Varför ska man betala för att bo på en planet som man är född på ?


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

538 gäster, 9 användare (1 dolda)
per.martinsson, xaelanar, ärt, Tur-Johan, sayerbýr, von tratt, Palle500, alternaiv

* Forum

* Om tidningen Åter



- Var väldigt intressant att läsa om vinterskörd. Så blir att försöka sig på det iår. Även mitt intresse för permakultur har väckts och jag hoppas på att det kommer fler artiklar om detta ämne och hur man kan starta upp det hemma.
/Sanna J

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser