Alternativ.nu
Övriga ämnen => Ekonomi => Ämnet startat av: mistlur skrivet 03 apr-12 kl 13:35
-
Köpte i december 2011 en mindre lantbruksfastighet. Har inga inkomster eller utgifter för gården 2011, förutom själva köpet då...
Funderar på om jag kan kostnadsföra och ta upp lagfartskostnad för näringsdelen i bokföringen, samt avskrivningar av ekonomibyggnader (i bokslutet).
Bör man även bokföra lånet på näringsdelen (ca 1/3 av totala lånet i mitt fall)? Kommer nog bara ha underskott ett tag framöver, men skulle kunna göra små avverkningar för att få in pengar. Om det finns någon med erfarenhet av dessa frågor, hur har ni gjort?
Sen är det det här med passiv/aktiv verksamhet... vågar inte registrera det som aktiv då det finns en stor risk att jag kommer behöva söka A-kassa senare i år. Påverkar detta bokföringen på något sätt, alltså vad jag kan/får kostnadsföra etc.
Det är så mycket att tänka på med regler hit och ditt att det bara snurrar just nu... :-\
-
Ovanstående får nån bättre vetande svara på.
Visa saker ska man dock tänka på när man köper näringsfastighet:
Skaffa f(a)skatt.
Registrera sig för moms.
börja spara kvitto.
-
Fast skaffa F-skatt har jag inte tänkt i nuläget. Kan aldrig leva på den lilla fastighet jag köpt. Men det är bara om man utför tjänster som det behövs väl?
Är nu momsregistrerad i alla fall.
Spara kvitton ja, har upptäckt att jag tenderar att knyckla ihop kvitton om det rör sig om små belopp. En ovana jag måste göra mig av med...
-
Om du köpte gården i december 2011 så finns det ju för det första ingen anldening att deklarera näringsdelen nu, utan du kan förlänga räkenskapsåret fram till sista december i år.
Eftersom du bara skulle få ett räkenskapsår på 1 månad om du deklarerar nu, så blir avskrivningarna minimala.
Det är skillnad på att i en pågående verksamhet köpa en inventarie i december för att kunna göra fulla avskrivningar, jämfört med att starta verksamheten i december.
Du inte bara bör, utan skall dela upp lånen på näringsdelen och den privata delen. Oftast går man efter taxeringsvärdet, men det är inte så himla petigt, däremot ska du hålla den uppdelningen du bestämmer dig för, så planera gärna lite för framtiden i den frågan. Man kan inte plötsligt lägga alla lånen i näringen för att ett år kunna kvitta bort t.ex en skogsavverkning.
Om du vill kunna kvitta underskott i näringen mot din vanliga inkomst, vilket man får göra de första 5 åren, så måste det vara en aktiv näringsverksamhet.
Så kolla reglerna mot just din a-kassa för att se om det är nån fara.
-
Om du köpte gården i december 2011 så finns det ju för det första ingen anldening att deklarera näringsdelen nu, utan du kan förlänga räkenskapsåret fram till sista december i år.
Eftersom du bara skulle få ett räkenskapsår på 1 månad om du deklarerar nu, så blir avskrivningarna minimala.
Det är skillnad på att i en pågående verksamhet köpa en inventarie i december för att kunna göra fulla avskrivningar, jämfört med att starta verksamheten i december.
Du inte bara bör, utan skall dela upp lånen på näringsdelen och den privata delen. Oftast går man efter taxeringsvärdet, men det är inte så himla petigt, däremot ska du hålla den uppdelningen du bestämmer dig för, så planera gärna lite för framtiden i den frågan. Man kan inte plötsligt lägga alla lånen i näringen för att ett år kunna kvitta bort t.ex en skogsavverkning.
Om du vill kunna kvitta underskott i näringen mot din vanliga inkomst, vilket man får göra de första 5 åren, så måste det vara en aktiv näringsverksamhet.
Så kolla reglerna mot just din a-kassa för att se om det är nån fara.
Ok, har funderat på att förlänga räkenskapsåret.
Vill mest bara få koll på hur man bör bokför och tänkte att det kunde vara lagom mjukstart.
Jag har en fråga hur man bokför lånekostnader i näringsdelen. Räntan är en kostnad för företaget, men det är inte amorteringar?
Kan man göra såhär?
1940 Bankkonto kredit 4500
2350 Fastighetslån debet 1500
8410 Räntekostnader debet 3000
-
Ok, har funderat på att förlänga räkenskapsåret.
Vill mest bara få koll på hur man bör bokför och tänkte att det kunde vara lagom mjukstart.
Jag har en fråga hur man bokför lånekostnader i näringsdelen. Räntan är en kostnad för företaget, men det är inte amorteringar?
Kan man göra såhär?
1940 Bankkonto kredit 4500
2350 Fastighetslån debet 1500
8410 Räntekostnader debet 3000
Ja, det stämmer , och eftersom 8410 är ett resultatkonto, och 2350 ett balanskonto, så blir effekten att endast räntan blir en kostnad.
-
Ok, har funderat på att förlänga räkenskapsåret.
Vill mest bara få koll på hur man bör bokför och tänkte att det kunde vara lagom mjukstart.
Jag har en fråga hur man bokför lånekostnader i näringsdelen. Räntan är en kostnad för företaget, men det är inte amorteringar?
Kan man göra såhär?
1940 Bankkonto kredit 4500
2350 Fastighetslån debet 1500
8410 Räntekostnader debet 3000
Hakar på med en liten fråga. Hur bokför man amorteringar i näringsdelen?
-
Det är ju så som det beskrevs här innan. Du sätter upp lånesumman som en kreditpost, dvs minus, på nåt av 20 kontona. Sen varje gång du betalar av så plussar du på med beloppet du betalat. Då blir det ju kredit , minus, på bankkontot. Till slut är lånet uppe på noll och alltså borta.
-
Javisst är det så. Tack för förtydligandet. Nästa gång ska jag tänka först och svara sen. o:)
-
Intressant
Jag startade verksamhet 2010 i och med ett köp av lantbruksenhet.
Jag har valt att eftersom jag:
Inte fick bolaget registrerat och plusgirot igång förrän 2011
Ändå inkludera uppstarnings/investeringsfasen 2010
och jag deklarerar allt nu, d v s ca 18 månaders verksamhet.
Undrar om jag kan få problem för det.
Jag har också valt att ha egna konto som passar min verksamhet (alltså inte de där siffrorna).
kan det bli problem tro?
Allt är mycket transparent och tydligt och rimligt med utgifter kopplade till inkomster.
Sebastian
-
Intressant
Jag startade verksamhet 2010 i och med ett köp av lantbruksenhet.
Jag har valt att eftersom jag:
Inte fick bolaget registrerat och plusgirot igång förrän 2011
Ändå inkludera uppstarnings/investeringsfasen 2010
och jag deklarerar allt nu, d v s ca 18 månaders verksamhet.
Undrar om jag kan få problem för det.
Jag har också valt att ha egna konto som passar min verksamhet (alltså inte de där siffrorna).
kan det bli problem tro?
Allt är mycket transparent och tydligt och rimligt med utgifter kopplade till inkomster.
Sebastian
Nej, 18 månader är det maximala man får ha som första räkenskapsår, så det ska gå fint. Tänk på att du ska anpassa t.ex avskrivningar till det längre året, dvs de blir högre.
Bas-kontoplanen består av säkert 100 konton, varför hittar du inget som passar din verksamhet?
Man får göra som man vill, men det hela krånglar till sig när man inte följer kontoplanen. Det blir tex mycket svårare att diskutera ett problem som uppkommit, när man pratar olika språk.
Åtminstone grupperna bör man följa.
Alltså 10-konton för tillgångar, 20- för skulder, 30- för inkomster och 40-50-60- för utgifter..det är själva basen
-
Mer om gårdsköp:
Mitt AB arrenderera både byggnader och mark av mig som privatperson och jag hyr sedan bostad av AB.
Jag har i min första balansräkning för AB ställt mark/fastighet som en tillgång och banklån till bank och till mig som en skuld.
Men kanske är detta fel.
Det ser ju ut som om AB äger fastighet/mark.
Kanske ska bara AB redovisa tillgångar som skapats i och med verksamheten, när inkomster/vinst leder till att AB kan investera, bygga grejer.
Vilket också är lurigt för då äger plötsligt AB fårstall, parkeringsplats, dräneringsrör på min mark.
pust
-
Nej gården, fastigheterna och lån för dessa ska du ta upp i din egna deklaration. På NE blanketten. AB ska bara betala ett arrende till dig, och för de pengarna ska du bekosta byggnader. Du får ju sätta vilket arrende du vill. .är det både mark och byggnader kan det ju ligga på 10 000 i månaden om man vill. ABs tillgångar blir maskiner, skörd och djur.
-
KANSKE det vore en bra ide att cebaztian köper loss alla anläggningar och byggnationer som AB:t bekostat på hans mark, så att det blir tillbehör till fastigheten och inte lösegendom? KANSKE för summan han lånat ut till AB:t eller justerat till en oantstbar summa om bolaget kursar. Behöver summan fyllas upp kan ju MF 165:an och annan lös egendom va bra att ha säkrad.
Lite OT men jag måste få nämna det så det kanske kan bli någon ordning på torpet.
-
Ha ha ha en räddningsoperation.
Jo det verkar rimligt att alla FASTA installationer ägs av privatpersonen.
Och (jag sitter och räknar) det verkar vara så att det egna kapital jag fått sätta in i AB ligger i nivå med investering i fasta installationer.
Återstår då att korrigera främst balansräkningen, förmodar jag.
Det förmodar jag kan bli ett problem. Bolagsverket gillar nog inte när siffrorna "hoppar till" från ett år till ett annat.
Nu har jag lärt mig att det är bra att ha en del vattentäta skott mellan olika verksamheter, så jag funderar på att starta en ENSKILD FIRMA #2 med annan verksamhetsinriktning (det skiljer sig markant från första firman). Och eget konto/betalkort. Kan man ha TVÅ enskilda firmor (det blir väl två NE blanketter förmodar jag)?
Sebastian
-
Nej, jag skulle nog inte göra någonting, möjligen ändra eller lägga till SNI-kod(er ) om jag inte hade något annat att göra på en hel vecka. ;D Inget hindrar att du har olika verksamheter och två F-skattesedlar lär du inte få. Det bygger på ditt eget personnummer.
Krångla inte till det så förb*****at! Skaffa dig en bra bokförare istället.
-
Jag sitter här och skissar på balansräkningar, delar upp verksamheten i en del som äger fastighet (enskild firma) och en del som arrenderar och har verksamhet (detta är ett första steg för att lösa mitt specifika problem där jag blandat in fastighetsvärdet i ett AB´s balansräkning, där det inte hör hemma har jag förstått).
Jag jämför med balansräkningar som Existens har publicerat på bokföringstråden.
Fråga:
Om jag sätter fastighetsvärdet till taxeringsvärdet, och i skulddelen lägger in banklånet (som baserades på marknadsvärdet) så blir det omöjligen balans i balansräkningen.
Kanske måste jag sätta fastigheten till marknadsvärdet (dvs inköpsvärdet).
Men de nytillkomna fasta installationerna får jag väl bara sätta till värdet av materialet (ej ett beräknat marknadsvärde där arbetet vägs in)?
Sebastian
-
Nej, nu har du missat min poäng om vilket värde man kan ändra för att få balans.. ;) .. precis... *eget kapital*
Om vi ponerar att du har 1 miljon i taxeringsvärde, och 1,2 miljoner i skulder. Då petar du in 'eget kapital' på + 0,2 miljoner. Då har du balans. och ett eget kapital som skrivs + 0,2 miljoner, betyder ju alltså ett negativt eget kapital. Vilket stämmer i exemplet, eftersom skulden var högre än värdet.
Tänk också på att du ska bryta ut den del av taxeringsvärdet som är bostadshus. Den delen ska inte blandas in i din enskilda firma. och även då dela upp lånen enligt samma modell.
Om vi säger att du har ett taxeringsvärde på 1 miljon, varav 300 000 är bostäderna. Då är alltså 30% privat, och då ska 30% av lånen och räntorna läggas på din privata deklaration.
-
Hmm, jaha, jasså, man kan alltså ha ett negativt eget kapital.
Vad som gör det hela så svårt att förstå är att balansräkningen bara är en fantasi.
Ett hus som kostar en sak i en värld (marknad) kostar en annan sak i skatteverkets värld (taxerad) och det hela löses med att hitta på en summa (negativt eget kapital).
Och ordet kapital (som jag förknippar med pengar) säger ingenting om vad jag äger eftersom jag i mitt fall där jag får trycka in ca 0.3 miljoner negativt eget kapital, varken lånat eller äger den summan.
Nu har jag inget bostadshus, utan en näringsfastighet, som används i verksamheten, själv bor jag i en husvagn eller ibland hyr ett rum i den näringsfastigheten. Min privatekonomi ger mig inte möjlighet att äga och bo i ett stort hus. Det är enkom inköpt för verksamheten.
Sebastian
-
Vi har ett ännu värre negativt kapital här.. Övertog gården som gåva och betalade 2.3 miljoner. Som gåva så får man inte ta nuvarande taxeringsvärde som värde, så vi ligger på ett negativt eget kapital på 2 miljoner.
Sen vill jag inte strö salt men... Har du ett negativt kapital på mer än 50 000 så ska du egentligen göra en negativ räntefördelning.. och för att räkna ut den så använder man den här underbara blanketten... http://www.skatteverket.se/download/18.2b543913a42158acf800010027/219606.pdf (http://www.skatteverket.se/download/18.2b543913a42158acf800010027/219606.pdf)
-
*tar mig med båda händerna om huvvet* Hur många timmar har det tagit att tota ihop en sån härva? Det har jag inte hunnit på 30 år.
Å andra sidan har jag inte kommit på någon bra anledning.
-
*tar mig med båda händerna om huvvet* Hur många timmar har det tagit att tota ihop en sån härva? Det har jag inte hunnit på 30 år.
Å andra sidan har jag inte kommit på någon bra anledning.
Kul att du är engagerad (och tar dig för huvudet, eller det kanska bara var symbolik). Och tack för ditt inlägg. Du verkar vara väldigt duktig på ekonomi, eftersom du på 30år gjort det mesta rätt. Gratulerar. Gott nytt år.
Sebastian
Nu ska jag läsa om räntefördelning
-
På vilket konto bokför man lämpligen kostnaden för fastighetsvärdering respektive kostnaden för lagfart?
-
Lagfartskostnaden ska läggas till fastighetens värde på ett 11-konto, och alltså ingå i avskrivningarna på fastigheten.
Värderingen är inte lika glasklar, men enligt de uppgifter jag har så ska den in på samma ställe, dvs ett 11-konto.
-
Bra, då kör jag på det.
Är det så illa som jag tror, att man blir momsregistrerad från det datum när skatteverket lyckats fatta ett beslut, inte från det datum som man angett som startdatum för företaget?! De tog ju en evig tid på sig att fatta beslutet, så det känns faktiskt ganska orättvist.
-
Nej du angav ett datum på ansökan det är det datumet som gäller. Är det så att man haft inköp innan som är glasklart till verksamheten brukar det inte vara några problem att få igenom dom heller.
-
Vore ju bra om de skrev det datumet i registerutdraget då, i stället för "Moms fr.o.m. ..." och det datum när de registrerat det.
Det blir ju knasigt i bokföringen om man bokför moms, och sedan måste ändra för att det inte går igenom. Nu rör det sig inte om några större summor i moms innan startdatumet, förutsatt att det är det datum som vi skrev i ansökan som gäller.
-
Det låter ju udda för det är ju det som står på registerutdraget som brukar vara det rätta och det brukar vara det datum som man skrev på ansökan. Har aldrig varit med om nåt annat faktiskt. Men som sagt då har ni ju ett godtagbart skäl att dra momsen som gäller för perioden före det datum som står på registerutdraget, så det ska inte vara några problem.
-
Jag kör enkel variant. Lån privat och sedan samlar jag räntefördelning och underskott från avskrivningarna. Det känns väldigt enkelt och hyfsat bra.
-
Du är skyldig att dela upp lånen på näring och privat. Lämpligen efter tax värdet.
-
Jag har inte delat upp lånen och nog verkar det funka bra. Lån privat som ger eget kapital och räntefördelning i näring. Vad skulle vara fel i det?
-
Jag har inte delat upp lånen och nog verkar det funka bra. Lån privat som ger eget kapital och räntefördelning i näring. Vad skulle vara fel i det?
Du delar bara lånen i bokföringen, i verkligheten har väl i princip alla som äger en liten gård lånen privat ???
Alltså det är räntan på lånen som fördelas, så att räntan för näringsdelen tas upp i bokföringen, och räntan på bostadsdelen tas upp i deklarationen direkt.
-
Tänk på att det är skillnad på att tillämpa räntefördelning och att dela upp räntor. Så att vi pratar om samma sak. .
-
Utan att egentligen ha så bra koll så tycker Jag det låter ologiskt att ta upp ränta i bokföringen när lånen är privata.
Jag skaffar kapital som jag satsar i en näringsverksamhet. För att små näringsidkare ska ha liknande villkor som aktiebolag får man ta ut vinst upp till räntefördelningen med kapitalskydd.
För jag kan väl inte bara sätta in eget kapital och så dra av ränta i näring men ändå få full räntefördelning. Då borde väl motsvarande del av skulden ligga i näring också.
Så ser min ingenjörslogik ut. Men jag är ju ingen ekonom utan utgår från att det finns en logik i reglerna.
-
Svarar lite längre i morgon, men lägger in texten från bokföringsnämnden.. Det är alltså inget jag hittar på, att det ska delas upp.
Byggnader och mark som ägs av företagaren och enligt inkomstskattelagen
(1999:1229) klassificeras som näringsfastighet skall bokföras
i företaget till den del de enligt skattereglerna klassificerats som näringsfastighet.
Byggnader och mark som i sin helhet klassificerats som
privatbostadsfastighet får inte till någon del bokföras i företaget.
Klassificeringen vid föregående års
utgång respektive vid förvärvstidpunkten
är avgörande för bokföringen. Ändras klassificeringen skall justeringar göras
senast i samband med bokslutet
-
Utan att egentligen ha så bra koll så tycker Jag det låter ologiskt att ta upp ränta i bokföringen när lånen är privata.
Jag skaffar kapital som jag satsar i en näringsverksamhet. För att små näringsidkare ska ha liknande villkor som aktiebolag får man ta ut vinst upp till räntefördelningen med kapitalskydd.
För jag kan väl inte bara sätta in eget kapital och så dra av ränta i näring men ändå få full räntefördelning. Då borde väl motsvarande del av skulden ligga i näring också.
Så ser min ingenjörslogik ut. Men jag är ju ingen ekonom utan utgår från att det finns en logik i reglerna.
Vad menar du egentligen med den kursiverade texten?
Alla lån är ju på sätt och vis privata, man har ju bara ett personnummer. Men jag tycker det känns fullt logiskt att den delen av lånen som gäller näringsdelen i en gård t.ex, också ska beskattas inom näringen.
Köper man en gård för säg 1 miljon, och vi säger för enkelhetens skull att taxeringsvärdet är samma. I taxeringsbeslutet framgår det att 300 000 av värdet gäller bostadshuset, och resterande 700 000 gäller näringsdelen.
Då tar man i bokföringen upp en skuld om 700 000,( och tillgångar motsvarande den summan ) och de räntor som betalas på den delen läggs bland kostnaderna för rörelsen ( foder, reparationer etc ) och kommer alltså att påverka resultatet i företaget.
De andra räntorna som belöper på de 300 000 för bostaden, blir ju då en utgift bland 'kapital' på den vanliga inkomstdeklarationen. Som alla andra räntor på privata lån.
Det här blir ju då en nackdel för den som har vanligt jobb, och bara en liten rörelse som kanske går med förlust på gården. De ränteutgifter som ligger på gården har man ju då ingen 'nytta' av som avdrag. Och då är man ju alltså sugen att lägga så mycket som möjligt på den privata delen. Men det får man alltså inte göra.
Dock får man ju dra av alla förluster den dag man slutar med företagande, men i fallet med att äga en gård, så inträder den dagen först när man säljer gården.
Sen finns det då en bokslutsteknisk sak som heter 'räntefördelning' och den är rätt komplicerad att räkna ut, men går ut på att eftersom ditt företag lånar gården av dig ( lånar kapital teoretiskt ) så har du rätt att få ränta på att du lånat ut kapital till ditt företag, och då förs en del av vinsten i företaget över från näringsinkomst till inkomst av kapital på dig privat, och du får då en lägre beskattning på den delen.
Oerhört komplext att räkna ut som sagt ( det finns en speciell hjälpblankett ) och ger heller inte många tusenlappar i vinst.
-
Jag tror du ska kolla mer på räntefördelning. Inte är det svårt att räkna ut. Det görs i stort sett automatiskt när man deklarerar på Internet. Och min utgångspunkt är gården som ägs av någon med jobb vid sidan av.
Jag har ca 400kkr i ackumulerad räntefördelning. Så jag kan avverka för lika mycket och då betala 30% i skatt.
Jag balanserar även alla inköp mot eget kapital och inte mot kassan. Bränsle köpt med privat kort blir lika mkt ökat eget kapital. Om jag säljer ved och handlar mat för pengarna blir det minus.
-
Det går ju inte att säga nåt om vad du har för eget kapital som grund för räntefördelning om du inte har delat upp lånen mellan näring och privat.
Sätter man upp gården som en tillgång i näringen, men inte har tagit upp lånen, så blir ju det egna kapitalet helt missvisande, och därmed underlaget för räntefördelning.
Så jag kan varken säga att dina uträkningar stämmer eller inte stämmer, så länge det inte är utrett hur du redovisar lånen.
-
Vad har du för säkerhet för lånen? är det gården?
-
Har en skattefråga:
Håller på deklarera åt min far, och han drog i jordvärme i fastigheten, och fick rotavdrag. Fastigheten är en jordbruksfastighet och han har f.skatt samt är momsreg.
På fakturan är ca 20 000kr moms.
1. Får man lyfta momsen på hela summan i fakturan?
2. Kan man dra av utgiften att dra in jordvärme mot inkomster i näringsfastigheten trots att jordvärmen ingår i mangårdsbyggnaden? (huvudbyggnaden).
3. Ska man skriva upp värdet på fastigheten då man drog in jordvärme, hur mycket ska man skriva upp?
Tacksam för svar!
-
Har en skattefråga:
Håller på deklarera åt min far, och han drog i jordvärme i fastigheten, och fick rotavdrag. Fastigheten är en jordbruksfastighet och han har f.skatt samt är momsreg.
På fakturan är ca 20 000kr moms.
1. Får man lyfta momsen på hela summan i fakturan?
2. Kan man dra av utgiften att dra in jordvärme mot inkomster i näringsfastigheten trots att jordvärmen ingår i mangårdsbyggnaden? (huvudbyggnaden).
3. Ska man skriva upp värdet på fastigheten då man drog in jordvärme, hur mycket ska man skriva upp?
Tacksam för svar!
Eftersom jordvärmen drogs till privatbostaden ska den inte tas upp i lantbrukets bokföring. Du kan alltså inte lyfta momsen eller dra kostnaden.
Rot-avdrag kan bara göras på kostnader man har för privatbostaden så där är det rätt.