Välkommen! För att skriva i forumet måste du logga in först. Har du inget konto går det bra att registrera ett eller logga in med Facebook här. Det kostar inget.  :)

Författare Ämne:  Jordbruksredskap  (läst 2037 gånger)

Plutteknutt

  • Inlägg: 5
    • Blekinge
Jordbruksredskap
« skrivet: 13 sep-22 kl 07:41 »
Hej!

Har nyligen flyttat till en gård där säljarna (ett dödsbo) lämnade den gamla traktorn kvar, en Massey Ferguson 135 från 70-talet. För oss räcker den traktorn bra i dagsläget, men vi saknar förstås en hel del jordbruksredskap som väl har avyttras eller lämnats att dö rostdöden. Saknar även en frontlastare.

Det finns ju en del på auktioner/begagnatmarknaden, men hur vet en eller tar reda på om det går att koppla på ett redskap av ett visst märke och år på just vår traktor?

Vore schysst om någon kan förklara detta för oss!
/Plutteknutt

esten

  • Inlägg: 2235
    • -
SV: Jordbruksredskap
« Svar #1 skrivet: 13 sep-22 kl 08:03 »
Framaxeln på din traktor är inte så stark så undvik att montera frontlastare på den. Vet att det finns 135or med frontlastare men de brukar alla ha svetsade leder i framaxeln efter att ha gått sönder för mycket och reparationer bara håller kort kort tid. Traktorn blir mycket vinglig och svårkörd när framaxeln är kass.
Redskap till traktorn är 2-skärig plog och små redskap då den inte är mycket större än en grålle.

Carolus

  • Inlägg: 1279
    • Skåne
SV: Jordbruksredskap
« Svar #2 skrivet: 13 sep-22 kl 23:34 »
Finns en gammal tråd som handlar om MF 135

www.alternativ.nu/index.php?topic=57195.20

Annars, vad beträffar redskap, kan det vara att den ursprungliga Grållen (som 135:an sägs bygga på), var mer eller helt beroende av Ferguson original redskap, än vad 135 är?

Plutteknutt

  • Inlägg: 5
    • Blekinge
SV: Jordbruksredskap
« Svar #3 skrivet: 14 sep-22 kl 08:26 »
Tack för info och bra tråd som är länkad.

Nej, det är inte många 135or man ser med frontlastare och nu förstår jag varför. Ska undvika den fällan.

Traktorn har mest använts inom skogsbruk, i alla fall på senare år. Den är specialutrustad med bukplåt och har gått med vajerkran (Star) och skogsvagn.

På gården har det odlads vall på åkrarna i minst 15 år, så vi skulle behöva göra ett vallbrott med allt vad det innebär och sen redskap utifrån vad vi ska ha som mellangröda + fortsatt slåtter/odling.

Funderar även på en griplastarvagn för att förenkla skogsarbetet, särskilt då det inte går att få till en frontlastare, men det kanske blir svårt att få hydrauliken att räcka till. Det stod något om det i den andra tråden.

Tiomilaskogen

  • Inlägg: 196
    • Dalarna
SV: Jordbruksredskap
« Svar #4 skrivet: 16 sep-22 kl 08:47 »
Tips för er som använder gamla lantbruksmaskiner.
Om ni har någon släktforskare i bekantskapskretsen som prenumererar på Arkiv Digital så finns bruksanvisningar till gamla maskiner om man söker på: Jacobsbergs Säteri Vol: 84.
Ni kan ju naturligtvis prenumerera själva också men jag tyckte det var lite dyrt.


Själv är bäste dräng

  • Inlägg: 13524
    • Östergötland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #5 skrivet: 16 sep-22 kl 11:12 »

På gården har det odlads vall på åkrarna i minst 15 år, så vi skulle behöva göra ett vallbrott med allt vad det innebär och sen redskap utifrån vad vi ska ha som mellangröda + fortsatt slåtter/odling.

Funderar även på en griplastarvagn för att förenkla skogsarbetet, särskilt då det inte går att få till en frontlastare, men det kanske blir svårt att få hydrauliken att räcka till. Det stod något om det i den andra tråden.

Det kan vara smart att leja för vallbrottet för att slippa sådana investeringar. 135an fungerar ju för höskörd och potatis till familjen.

Du kan montera en extra pump så du har flöde till griplastarvagnen. Kan ju vara bra även till vedklyv eller annat för det är tråkigt med en traktor som går på högvarv för att få något att hända.

kretslopp

  • Inlägg: 2008
  • 70 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #6 skrivet: 16 sep-22 kl 21:34 »
Börja med att lägga upp en anons här på forumet på vad du behöver för grejer. Om du inte får napp här så annonsera i en tidning som heter ATL. Prata med dina grannar många har både erfarenhet och grejer. I den här byn har det varit så. Dom har kommit med sina maskiner och hjälpt till, eller har dom lånat ut dom. Viktigt hr varit att jag varit generös med betalning, tror jag.

Harvar, plogar ja det mesta, det bär du i trepunktlyften. Där brukar det vara storleken som begränsar,  alltså att du inte köper för stora grejer till din lilla traktor.  Förmodligen har du små kulor i lyftarmar och toppstång. Dom flesta mindre redskap har två storlekar på lyftsprintarna ibland små inåt och stora utåt. Märke och år brukar inte ha betydelse.

Du får gärna berätta hur stor gården är. Vad du ska odla och hur du ska använda sälja det du producerar. Hur stor skog har du? Så får vi diskutera redskap och användning. Min erfarenhet av gamla rosiga redskap är att dom ofta fungerar bra. Beskriv vad du har för något.
kretslopp

Plutteknutt

  • Inlägg: 5
    • Blekinge
SV: Jordbruksredskap
« Svar #7 skrivet: 18 sep-22 kl 20:11 »
Vad många bra svar det har ramlat in! Roligt!

Jag ska tipsa min släktforskande mor om Jacobsbergs säteri.

Gården är på 36 ha, 28 skog och 8 inägomark. Historiskt, som för många andra gårdar, har det varit stora betesområden för mjölkkor, där det idag växer gran. Skogen är blädad fram till för ca 15 år sen och har stora områden kvar med blädningsskog. Jag har mer koll på skog än på jordbruk. Tänkte ha vissa områden för blädning som jag sköter själv och de som är gammal betesmark kommer jag att succesivt låta slutavverka och släppa upp/plantera löv/tall för att ha möjlighet att återskapa hagmarker.

Inägorna är i dagsläget utarrenderade till en granne som är fårbonde och han skulle nog gärna fortsätta med det för han har betalat mindre än vad EU-bidragen ger. Åkrarna har inte gödslats eller markberetts på länge. I hagarna har det kommit upp stora nässelbestånd. Skulle gärna ta över bruket av inägorna själv men har ingen erfarenhet av jordbruk i denna skalan. Har odlat i mindre skala till husbehov men bara med arm- och ryggkraft. På sikt vill vi ha betande djur,  helst nöt som ger stallgödsel. På åkrarna foder och lite odling till husbehov, kanske reko-ring eller gårdsförsäljning på sikt. Tänker inte att jordbruket kommer att ge någon större avkastning utan att det ska gå runt. Inkomster får komma från skogen.

Japp, det är små kulor i lyftstången. Jag har skogsvagn, vajerkran till traktorn, som jag har fått igång. I övrigt finns det en del grejer av äldre datum som har varit hästdragna. Byns gamla remdrivna skördetröska står kvar på logen. En handvevad hackelsemaskin. Har hittat delar till plog, harvpinnar och skärredskapet till en slåtterbalk men inte själva påhängningsanordningen. Det står två vältar utomhus under eternittakplattor som kanske var för tunga för att transportera bort. Så vad gäller jordbruksredskap till traktorn har jag i princip ingenting.

Jag kollar på nätauktionsiter men ställs då inför att det är svårt att veta om det funkar på min gamla traktor och jag har inget intresse av att dra på mig skulder genom att köpa större, modernare maskiner. Men en extrapump för hydrauliken låter rimligt. Ärligt talat har jag inte riktigt koll på vad jag behöver för redskap bakom traktorn för att sköta åker- och ängsmarker.  :-\

kretslopp

  • Inlägg: 2008
  • 70 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #8 skrivet: 20 sep-22 kl 14:47 »
Har du pratat med dina grannar? Vilka redskap och maskiner har dom? Du lär behöva; två harvar, en kultivator och en fjäderharv. Du behöver en plog också en mindre tvåskärig. Men har du inte plöjt själv så lej ut det. Innan du plöjer din  vall behöver markytan ruggas upp med en harv eller annat lämpligt redskap som skålsvans eller tellriksharv.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 2008
  • 70 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #9 skrivet: 23 sep-22 kl 10:20 »
Nässlorna på betsvallen kan du få bukt med genom att slå av dom. Om du upprepar det brukar det gå bra. Avslagna nässlor brukar betesdjuren äta upp.
kretslopp

Plutteknutt

  • Inlägg: 5
    • Blekinge
SV: Jordbruksredskap
« Svar #10 skrivet: 05 okt-22 kl 09:17 »
Har du pratat med dina grannar? Vilka redskap och maskiner har dom? Du lär behöva; två harvar, en kultivator och en fjäderharv. Du behöver en plog också en mindre tvåskärig. Men har du inte plöjt själv så lej ut det. Innan du plöjer din  vall behöver markytan ruggas upp med en harv eller annat lämpligt redskap som skålsvans eller tellriksharv.

Tack för svar! Dessa redskap gäller för att sköta en vall, förstår jag. Hur är det om man vill odla potatis? Grannarna har moderna redskap till stora traktorer och balpress. Men jag håller utkik nu när jag vet vad jag ska leta efter. Visst kan jag leja men det är roligt att klara så mycket som möjligt själv. På sikt i alla fall.

Nässlorna på betsvallen kan du få bukt med genom att slå av dom. Om du upprepar det brukar det gå bra. Avslagna nässlor brukar betesdjuren äta upp.

Jodå, vi har börjat slå av nässlor runt lagårdarna och gamla gödselstacken. Vi arbetar oss utåt, med röjsåg.

kretslopp

  • Inlägg: 2008
  • 70 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #11 skrivet: 06 okt-22 kl 18:57 »
Ska du odla potatis bara åt dej själv? I så fall klarar du dej med ett kupagregat. Ett treskärigt bör bli lagom.
kretslopp

 

Tiomilaskogen

  • Inlägg: 196
    • Dalarna
SV: Jordbruksredskap
« Svar #12 skrivet: 07 okt-22 kl 09:20 »
För att ta upp potatisen kan man använda en sk "sprätt" eller en sållmatteupptagare.
De är små och lätta redskap som din traktor klarar lätt som en plätt.

TW

  • Inlägg: 2683
    • Finland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #13 skrivet: 07 okt-22 kl 21:34 »
MF135 har 22mm lyftarmstappar och om jag inte minns fel är tryckstångstappen 19mm. De flesta redskap med den sortens fästen passar på den.

Starkran och kärra med fällbara stakar fungerar bra i skogen. Om starkranen inte har bomsväng kan det löna sig att eftermontera en sådan.

Det finns få griplastarvagnar i den storleksklassen som passar din traktor och de som finns kräver vanligen större flöde och större oljevolym i hydrauliken än din traktor har. Då måste du ha en extra hydraulpump på kraftuttaget och en extra oljetank.

Du har mycket bra oljetryck så många hydrauliska redskap fungerar bra om du eftermonterar en retur och ett litet ventilbord men det gäller att redskapet inte kräver för mycket olja.
Om din 135 har multipower snabbväxel med den större modellen av multipowerpump (vanligt på litet nyare exemplar) går det att koppla ett ventilbord för yttre hydraulik till multipowerpumpen och så kan du köra trepunktslyften och yttre hydraulik helt oberoende av varandra precis som på en toppmodern traktor. Mycket praktiskt.

Hydrauliska vedklyvare som trycker in kilen i sidan på metersvedklabben kräver vanligen både mindre flöde och mindre oljevolym än de som klyver metersved på längden. Därför är klyvare som klyver från sidan mer lämpade för din traktor.

Här i Finland är det mycket vanligt med små baklastaraggregat som passar i trepunktslyften på MF135 och liknande. De bättre modellerna har skjutande hydraulcylinder och tillräckligt stor lyfthöjd för att kunna lägga ett rågat gruslass på en fem tons kippkärra. De är inte lika vanliga i Sverige men om du letar och har litet tur kan du hitta någonting. Annars kan du importera begagnat från Finland.

En fem tons enkelaxlad kippkärra med låga sidor för jord och sand och höga sidor för lättare varor är väldigt användbar. Grannen har en 6 tons men den är litet på gränsen till för stor för 135an hans.

Om traktorn inte har störtbåge skall du montera en sådan. Den räddar liv!

Ordentliga piggkedjor på hjulen är absolut nödvändiga på vintern.

Ett två meter brett runtomsvängande schaktblad att hänga i trepunktslyften är väldigt användbart. Köp det tyngsta tvåmetersbladet du hittar så du får litet vikt på drivhjulen när du arbetar. På lättare blad kan man ibland gjuta mittenröret fullt med betong för att få mer vikt.

Om din 135 har den gamla sortens sidobegränsare på lyften lönar det sig att köpa den nyare sorten som piratdel och uppgradera. Man får köpa nya uppgraderingssatser än i dag. De gamla är kättingar och de nyare är teleskopiska järndelar fästa under bakaxeln.

Det kan löna sig att byta till en modernare sits om den inte redan är bytt. Många 135 har i originalutförande en sits som saknar ordentlig fjädring och det kan skada ryggen om man kommer för hårt genom någon tjälafall.

En tvåskärig plog skall det vara. Överum Sesam Junior har speciellt gott rykte. Fiskars fungerar bra. Kvärneland saknar stenlås och det är slitsamt för ryggen då traktorn tvärstannar med en knyck varje gång plogen slår i en sten. Ett halvautomatiskt stenlås ger ingen knyck utan man kan helt lugnt trampa in kopplingen halvvägs och lyfta upp plogen så stenlåset slår i utgångsläge och sedan bara plöja vidare.

En s-pinnharv är bra att ha. De flesta modellerna med 22mm lyftarmstappar fungerar.

En rullharv är bra att ha. Jag tycker om Wärtsilä Hankmo harvarna men det finns många andra som är bra. Det viktiga är att harven har stel ram och inte är hopfällbar. De hopfällbara hoppar över lerklumparna och torvorna.

Det finns massor med gamla hästdragna potatissprättar som går bra att bygga om så de passar på MF135. Många är redan ombyggda. Det finns också enstaka sprättar som är byggda för trakror. De minsta potatisupptagarna med matta passar också bra på 135

Potatissättare brukar passa bra på 135. Spårvidden passar och däcken är smala så de ryms i fårorna. En helt vanlig två raders potatissättare som två man sitter på och plockar. Sedan tar man loss rören och vänder billarna med taggiga sidan ut när man skall mylla på potatisen.

Se till att alltid ha tummarna utanpå rattkransen när du kör. För att undvika komplicerade benbrott om ett framhjul slår mot en sten eller stubbe. Folk brukar säga att det syns att jag har kört gamla traktorer när jag på rutin sitter och kör bil med tummarna utanpå rattkransen. Det skall tränas tills det blir ryggmärgsreflex att akta tummarna.
Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.

fri

  • Inlägg: 2071
  • Den som är satt i skuld är inte fri
    • Östergötland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #14 skrivet: 07 okt-22 kl 22:12 »

Ordentliga piggkedjor på hjulen är absolut nödvändiga på vintern.

En tvåskärig plog skall det vara. Överum Sesam Junior har speciellt gott rykte. Fiskars fungerar bra. Kvärneland saknar stenlås och det är slitsamt för ryggen då traktorn tvärstannar med en knyck varje gång plogen slår i en sten. Ett halvautomatiskt stenlås ger ingen knyck utan man kan helt lugnt trampa in kopplingen halvvägs och lyfta upp plogen så stenlåset slår i utgångsläge och sedan bara plöja vidare.
Om man kör i skogen och kanske något på egen väg är skarpsko ett bra val på en 135a,

Kverneland stenomat är ett givet val om man vill ha en Kverneland och har sten i marken.
"Du kan inte alltid stanna i din egen hörna av skogen och vänta på att andra ska komma till dig.
Du måste gå till dem ibland också"

kretslopp

  • Inlägg: 2008
  • 70 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #15 skrivet: 08 okt-22 kl 17:16 »
Potatissprätt kan skada potatisen. så en enklare sållmatteupptagare är bättre. Typ Asalift som var en bra modell.
kretslopp

kretslopp

  • Inlägg: 2008
  • 70 år arbetat med lantbruk skog, har mindre gård
    • Småland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #16 skrivet: 11 okt-22 kl 10:12 »
Hur har det gått för dej "puttteknutt" har du fått ihop dom redskap du behöver? 
kretslopp

Plutteknutt

  • Inlägg: 5
    • Blekinge
SV: Jordbruksredskap
« Svar #17 skrivet: 12 okt-22 kl 12:13 »
Inte på långt när! Har kommit över en treskärig kupåder som behöver lite rostlösning. Den ser _inte_ ut som de flesta man ser på bilder, som bara består av fäste och stång som bladen är fästade i, utan denna har en ram och bygger alltså ut lite. På köpet fick vi en ogrässpruta som vi inte riktigt vet vad vi ska ha till. Nu när vi börjat leta organiserat ser vi att det finns en del på marknaden. Då dyker nästa problem upp, hur ska vi förvara dessa redskap? Här finns ingen maskinhall eller annat i markplan, mer än ett bilgarage, ett traktorgarage och ett vagnslider (där traktor, vajerkran och skogsvagn för närvarande står). Det är ett gammalt gårdscentrum, som inte direkt har moderniserats efter traktorns intåg, utan mer för hästar som kunde kliva över trösklar och höjdskillnader, tänker jag... Det vore praktiskt att bygga ett lågt och långt skjul där man bara kan backa till de redskap man för stunden behöver.

Roligt att läsa att det finns så mycket praktisk erfarenhet att jobba med 135an!

Inför vintern, snökedjor har jag men det är alltså inte säkert att det räcker? Man behöver piggkedjor eller skarpskor?

Jag har en bomsväng på gång, från en som också kör gammalt i skogen men saknar yttre hydraulik på sin traktor.

Multipower snabbväxel har jag tyvärr inte.

TW, vad menar du med klyvare från sidan? Att skäret är kilformat istället för rakt? Jättemånga bra förslag du kommer med, för att förbättra traktorn! Jag ska ha det i åtanke om det dyker upp något.

Vad menas med Redskapskategorier I och II?

Fortsättning följer...

fri

  • Inlägg: 2071
  • Den som är satt i skuld är inte fri
    • Östergötland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #18 skrivet: 12 okt-22 kl 13:32 »
Vad menas med Redskapskategorier I och II?
Kategori 1 har tappar som är 22mm och kat 2 28mm
"Du kan inte alltid stanna i din egen hörna av skogen och vänta på att andra ska komma till dig.
Du måste gå till dem ibland också"

TW

  • Inlägg: 2683
    • Finland
SV: Jordbruksredskap
« Svar #19 skrivet: 12 okt-22 kl 21:37 »
Om du inte har multipower går det inte att få yttre hydraulik som är helt oberoende av trepunktslyften.

Det går att få yttre hydraulik (till exempel till hydraulsväng på vajerkranen) genom att koppla in en väljarventil som finns att köpa som tilläggsutrustning. Man tar loss det lilla fyrkantiga locket som sitter med två bultar om jag minns rätt ovanpå traktorkroppen på höger sida nedanför framkanten på sitsen. Det locket sitter på toppen till stigarröret från hydraulpumpen. Då man tar loss locket måste man hålla i stigarröret med en polygriptång som man sticker in genom den runda luckan på höger sida av traktorkroppen. Röret får inte följa med upp då man tar loss locket för det är extremt svårt att peta ned i anslutningen på pumpen utan att o-ringen i nedre ändan kommer snett. Då man har tagit bort locket skruvar man fast väljarventilen där locket satt. Med papperspackning emellan och två bultar som passar i de gamla hålen.
På väljarventilen kan man koppla ett hydrauluttag eller så kopplar man till ett litet ventilbord. Med väljarventilen väljer man om man skall ha hydraultryck i trepunktslyften eller i yttre hydraulik. Det innebär att man kan använda hydraulsvängen på vajerkranen endast när kranen står på sina stödben och inte bärs av trepunktslyften.

Snökedjor kan räcka men det beror mycket på vad slags vinter du har där du bor. Här i Österbotten är det så pass vanligt med ishalka och snö som bakas ihop av blidväder och sedan fryser så här skall det vara riktiga piggkedjor. Eftersom vi har stenigt i skogen skall det vara grova länkar i piggkedjorna för annars slits de sönder direkt i skogen. Jag skulle säga att 8mm länkar är minimum. Skarpskor använder nästan ingen här i trakten numera. För klumpigt.

Jag menar vedklyvare där man lägger det meterlånga vedträet liggande och så kommer det en kil uppifrån som pressas in i sidan på vedträet. Fördelen är att slaglängden på cylindern blir bara 50cm jämfört med 110cm som krävs för att klyva metersved på längden. Jag som kör med MF165 som också har ganska liten oljevolym och litet oljeflöde tycker att en sådan klyvare fungerar bättre på min traktor.

Kan du bygga ut ett snedtak på stolpar längs någon uthusvägg?

Bor redan på landet men drömmer om ett eget litet hus......
Timmerman och snickare och byggnadsingenjör och gör-det-självare. Gör väldigt mycket av litet men kan inte göra allt av ingenting.
Antifacist.


 


Dela detta:

* Inloggade just nu

162 gäster, 4 användare (2 dolda)
Luffsen, Själv är bäste dräng

* Forum

* Om tidningen Åter



- Som vanligt ett mångfacetterat och informativt nummer om mycket som hör självhushållningen till.
/Håkan

* Nya inlägg

* Nytt i ditt landskap

För inloggade medlemmar visas här nya lokala annonser, aktiviteter och presentationer.
Logga in eller
registrera dig.
 :)

* Nya annonser