alltid snälla getabockar!?

[mor på landet]

Hej, ni som är vana med getabockar under flera år. Ändrar de personlighet varefter de blir äldre, våra är nu 1 år. Undrar bara om de förblir så här snälla och samarbetsvänliga som de är nu. Vi har de i lada under nätterna och i hage dagtid. De följer snällt med däremellan, med vissa avbrott där det växer nåt gott, men inget som är till besvär.  Enstaka gng har den ena trängt sig ut vid grinden men den är bara provisorisk, -nu går vi hem , och de vet att det betyder i i ladan där det väntar gott hö. Man har ju läst om hur ni måste bemästra era bockar o visa vem som bestämmer, är det något vi har att vänta tro. Våra är än så länge som "hundar". Trevliga sådana.

[Weija]

våran bock är 4år o fortfarande lika snäll kanske lite busig ibland men såna  är dom ju

[Angelica]

Hej,

jag har haft "min" fyraåriga bock sedan januari i år. Det är ju inte speciellt länge! Han är inte uppvuxen hos mig så jag tror nog att det har betydelse. Han känner ju inte till mig och jag känner ju inte honom så bra! Han vill ju gärna testa gränserna med mig, men förhoppningsvis så kommer det att gå bättre med tiden då vi lär känna varandra och vet var vi står!!!

Då är det värre med min makes allergi! Getterna klarar han galant men sedan bocken kom till oss så kan han inte vistas i stallet och jag måste klä av mig i källaren och tvätta mig noga innan jag kommer in i huset, annars får han allergiska problem!! Det är mitt största bekymmer just nu. Jag vet att vi inte kan ha det så i förlängningen men det är svårt att förlika sig med tanken om att vi kanske måste söka nytt hem till bocken.

[mor på landet]

hej, tack för era svar.. vad tråkigt med din mans allergi, det är ju inte heller en sån diskret lukt på bockarna. Våra har inte direkt testat oss, jo förstås bockad lite med huvudet, men inget allvarligt. Igår var de på promenad med vår 14 åriga dotter i skogen och upp på vårt "berg". Det går jättebra, sen följer hunden och två katter efter ,som små bihang. Det ser lite fånigt ut. Men men de vill ju också ha motion och sällskapssjuka som de är. Vi får hoppas på en fin vår..ha det.

[fröken fröken]

Min bock är ett år och fortfarande snäll Jag tror dock att det är viktigt att ha tydliga gränser för djuren, så man slipper både dagligt småbråk och tråkiga olyckor som kan vara minst lika jobbiga för djuren som för oss.
   
Jag ser t.ex. alltid till att inte flytta mej för bocken, han ska flytta sej när jag kommer med vattenhinken eller vad det nu är. Står han ivägen knuffar jag han på rumpan så han aktar sej. Det gör jag inte för att retas eller vara dryg mot honom (som ju en människa skulle tycka) Jag ser bara till att han ger mej utrymme och att han inte "äger plats".
Om jag istället går en omväg runt honom för att inte vara "otrevlig" och knuffa på honom, blir det en signal om att han "äger platsen" och att jag aktar mej för honom.
Om jag är den som aktar mej för honom tror jag inte att han skulle dra sej för att "knuffa" bort mej den dagen han tycker att jag står ivägen. En bock får ju aldrig lära sej av sina föräldrar att "knuffas" försiktigt.

Han ska inte heller ta maten ur händerna på mej så fort jag stiger in i hagen. Maten är min. Jag är en god ledarget som delar med mej åt min flock, och leder dem till maten, visar och lockar dem till hötussarna. Getter vågar inte ta mat ur munnen på sin ledare i naturen.

Jag tror också att det är bra att gå lite promenader med getterna där man "leder flocken" (allra helst till bra bete, som när ni tar in dem till ladan där höet väntar) då lär de sej att lita på och respektera sin ägare.

Det sägs att getter är tjuriga, i synnerhet bockar, men min bock har lyssnat jättebra på mej och ingen av mina hundar har gått så fint i koppel.

Och ni ( många här på forumet) som har mycket större erfarenhet än mej, ni får gärna rätta mej om jag har fel. För jag är mycket intresserad av att höra andras tankar kring sånt här, jag vill lära mej ...