Hjälp med värdering

[begion]

Funderar på att lägga ett bud på en gård med lite åker- och skogsmark. Det är dock ingen öppen budgivning, utan man får endast chansen att lämna ett bud. Det är därmed extra viktigt att värdera gården rätt. Finns det möjligtvis någon här som har kunskap kring detta?

Länk till skogsbeskrivningen:
- Länkarna borttagna -

Marken ligger i norra småland.

Tack på förhand!

[Fridolf2]

Vi köpte nyligen vår gård som ligger på ungefär samma breddgrad som din tilltänkta. Där gjorde landshypotek värderingen, vi har ett något högre virkessnitt per ha, men i övrigt likartat. Du har en ganska bra åldersfördelning med ett litet tapp vid 60-70 år åldern. Vår skogsmark värderades till 72 000 per Ha och åkern till 45 000 per Ha.
Sen räknar man ju lite allmänt med dubbla taxvärdet som en ganska normal prisnivå, och från det så får man då lägga till eller dra ifrån det som talar för eller emot just denna fastigheten.  
Men är det verkligen så hemligt med buden då? ( I synnerhet nu, när du lagt ut den här..  ) Vi var på flera gårdsvisningar och fick bra info från mäklaren om trolig nivå, och dessutom var inte buden slutliga utan dom som låg högst fick info om detta och möjlighet till nybudgivning..

[begion]

Tack för infon! Det skulle innebära att åker+skog ligger kring 1,5 mil. Det låter ganska rimligt. Mäklaren har angivit det totala marknadsvärdet till 3,7 (han har väl iofs ingen tydlig fördel av att underdriva i detta fall).

Jag vet inte varför man använder detta budförfarande. Antar att det kan vara bra om man inte förväntar sig så många spekulanter. Mäklaren har visserligen sagt att man eventuellt även kommer att ha ett auktionsförfarande, men jag antar att det hänger på om det kommit in flera höga bud i samma härad.

[larsw]

Begion, denna fråga dyker upp många gånger.

Här är Skogsstyrelsens statistik för priser på skog

http://www.skogsstyrelsen.se/episerver4/templates/SFileListing.aspx?id=15351

Och här är LRF-konsults statistik.

http://www.konsult.lrf.se/makleri/prisstatistik

Om skogen är värd detta, eller om det är bubbelpriser låter jag vara osagt.

Kanske skall göra en ny tråd med just detta och göra den sticky? Vad sägs?

[larsw]

Tack för infon! Det skulle innebära att åker+skog ligger kring 1,5 mil. Det låter ganska rimligt. Mäklaren har angivit det totala marknadsvärdet till 3,7 (han har väl iofs ingen tydlig fördel av att underdriva i detta fall).

Ja. 1.5 miljoner för inäga + skog låter rimligt.

Går man på Skogsstyrelsens schablon för hektar skogsmark i Götaland, så var den 62000 SEK/ha för skiften om ca 15 hektar skog, dvs som erat. Det ger 930000 för skogen.

Går man på LRF Konsults statistik för priset per skogskubikmeter så var den 411:- SEK per skbm, vilket i ert fall med ca 2900 kubik blir runt 1.2 miljoner.

Inägornas pris beror ju helt på vad det är för mark. Är det produktiv åkermark, eller är det betesmark som bara går att hålla djur på (synd om man är vegitarian eller vegan, begion) eller är det vall som bara duger till produktion av grovfoder till djur? Ett pris på 45000 låter som produktiv åkermark. Bete kostar inte mycket.

Men med hästfolk vet man aldrig. De kan betala vad som helst, bara man kan ha häst. Och personligen tycker jag att 200:- per skbm, eller 20-25000 per hektar, borde vara ngn maxgräns för vad man kan tänka sig betala, även i södra Sverige. Gick fram till för några år sedan. Glad att vi hann köpa medan det var billigt.

Men sådana här är priserna nu. Vill man inte vänta en okänt lång tid så får man leva med det.

[trädman]

Förfarandet med slutna anbud och efterföljande "auktion" mellan de högsta budgivarna är ganska vanligt när det gäller skogsfastigheter och kanske även jordbruksfastigheter i allmänhet

[begion]

Inägornas pris beror ju helt på vad det är för mark. Är det produktiv åkermark, eller är det betesmark som bara går att hålla djur på (synd om man är vegitarian eller vegan, begion) eller är det vall som bara duger till produktion av grovfoder till djur? Ett pris på 45000 låter som produktiv åkermark. Bete kostar inte mycket.

Men med hästfolk vet man aldrig. De kan betala vad som helst, bara man kan ha häst. Och personligen tycker jag att 200:- per skbm, eller 20-25000 per hektar, borde vara ngn maxgräns för vad man kan tänka sig betala, även i södra Sverige. Gick fram till för några år sedan. Glad att vi hann köpa medan det var billigt.

Men sådana här är priserna nu. Vill man inte vänta en okänt lång tid så får man leva med det.

Japp, åkermarken är det vi huvudsakligen är ute efter. Vi vill naturligtvis ha gård och skog också, men det är åkermarken som avgör vilka objekt som är intressanta. I det här fallet är åkermarken väl skyddad av kringliggande skogsdungar, vilket borde förbättra odlingszonen något. Gården ligger dessutom hyggligt nära vättern, så vi uppskattar till klimatzon 2-3. Delar av arealen är bete, vilket passar bra eftersom vi också planerar att ha några hästar längre fram i tiden.

Tror du att priserna på gårdar/inägo/skog kommer att falla tillbaka? Lågränteläget tyder ju på att marknaden är "överköpt", å andra sidan finns det fundamenta som talar för att den här typen av reala tillgångar kommer att uppvärderas ytterligare. På några års sikt är det omöjligt att säga, men på 5-10 år tror jag att allt fler kommer se nyttan i att kunna odla sin egen mat. Inte minst tror jag att kapitalstarka tyskar kommer att gå över från att köpa fritidsboenden till permanentboenden med odlingsmöjligheter. Triggern för detta kommer vara en global acceptans för peak oil och dess konsekvenser på matproduktion och finansmarknad. Tillgången är dessutom begränsad, tillverkas inte mycket ny åkermark nu för tiden.

[Ulric Eriksson]

Jag ser tre faktorer som påverkar markpriser, här ordnade från kortare till längre sikt.

Räntan. Stiger räntan så faller priserna och vice versa. Nu är räntan på väg upp och då kommer priserna att gå ner. Senare kommer räntan att gå ner igen och då stiger priserna. Hela tiden med lite eftersläpning.

EU-bidrag. Dagens markpriser är till stor del kapitaliserade EU-bidrag. Med det missnöje som finns bland nettobetalarna i EU är det troligt att bidragen kommer att reformeras.

Oljan. När oljan inte längre kan användas för att maximera avkastningen kommer man att tvingas ta mer mark i anspråk för att producera mat. Efterfrågan stiger och priset med den.

Som sagt, ordnade från kortare till längre sikt. De närmaste åren handlar det om räntan. Oljan, flera decennier fram.

[larsw]

Tror du att priserna på gårdar/inägo/skog kommer att falla tillbaka? Lågränteläget tyder ju på att marknaden är "överköpt", å andra sidan finns det fundamenta som talar för att den här typen av reala tillgångar kommer att uppvärderas ytterligare. På några års sikt är det omöjligt att säga, men på 5-10 år tror jag att allt fler kommer se nyttan i att kunna odla sin egen mat. Inte minst tror jag att kapitalstarka tyskar kommer att gå över från att köpa fritidsboenden till permanentboenden med odlingsmöjligheter. Triggern för detta kommer vara en global acceptans för peak oil och dess konsekvenser på matproduktion och finansmarknad. Tillgången är dessutom begränsad, tillverkas inte mycket ny åkermark nu för tiden.

Någonstans måste vanlig hederlig företagsekonomi komma in kortsiktigt. Priserna på iaf skog är redan idag för höga i södra Sverige för att kunna motiveras företagsekonomiskt. Stiger priserna på virke även fortsättningsvis, vilket de börjat göra hos Södra iaf, så kanske skogen kan ligga stilla i pris några år tills virkespriserna eventuellt kommer ikapp.

Men med högre räntor så borde man få se fallande priser kortsiktigt.

Men på sikt har vi som sagt oljan. Däremot lär det knappast bli billigare att bruka jorden när priset på insatsmedlen som olja och konstgödsel drar iväg explosivt i takt med att det blir allt mer akut brist på olja efter peak oil.

Frågan är om priset på jordbruksprodukterna stiger i samma takt och fortsätter göra det lönsamt, på sikt även lönsamt att stegvis gå tillbaka i produktionsmetoder?

Redan idag pressar oljebristen upp priserna på etanolråvarorna, och med det hela jordbrukskomplexet. Men etanol är ett energisänke, och fungerar bara så länge man har olja att driva jordbruken med. Om man nu inte får igång etanolproduktion ur cellulosa i tid.

Själva har vi rätt lite mark, inte mer än att man kan bruka den manuellt och för eget behov. Skall man bruka 10 hektar åker med häst eller lie måste priset på mark ner rejält och priset på jorbruksprodukterna upp enormt mycket. Enorma ofinansierade subventioner via sedelpressarna skulle inte hjälpa i framtiden.

Men har man mot förmodan en massa pengar som ligger och värker i plånboken, och vill köpa gård och mark, så varför inte göra det? Det tar några år att få igång verksamheten som ett jordbruk innebär. Att vänta tills oljebirsten är här på allvar gör inte saker enklare att dra igång.

Köpa helt lånefinansierat kan inte vara en bra idé idag tror jag. Räntan fortsätter uppåt, konjunkturen viker vilket ger folk mindre pengar i takt med att arbetslösheten stiger.

Gård och mark har också en tendens att ligga på landet När oljepriset exploderar och bensinpriset letar sig uppåt 20,30,40:- tillsammans med att arbetslösheten drar iväg, så kanske utflyttartåget vänder när de som betalar gårdslånen med pendelarbete inte har råd att pendla längre? Men sedan när bristen på allt blir akut, så svänger pendeln och pengarna och folket strömmar ut på landsbygden igen? Någonstans mitt upp i allt kanske vi får se ransoneringar också, vilket knappast kommer göra det populärare att pendla. Sedan är det skillnad på mark och mark. Gårdar som ligger inom cykelavstånd från järnväg kommer vara betydligt populärare relativt sett i framtiden. Och sedan har vi eventuella klimatförändringar som kan göra en del mark obrukbar pga främst översvämmningar gissar jag.

Förbaskat svårt det här. Vi har köpt både skog och liten gård (stort torp kanske?), men åtminstone skogen fick vi billigt jämfört med idag.

Annars blir ju det mindre och mindre mark i Sverige, och mer och mer vägar, ledningsgator, villatomter, köpcentra, golfbanor och industrimark på bekostnad av åker och skog. Den trenden lär långsiktigt fortsätta så länge befolkningen växer. Det ger ett underliggqande upptryck på mark i takt med att den försvinner. Dessutom får ju diverse markägare rätt mycket pengar när marken exploateras, vilket också driver upp priserna på resterande mark.

[begion]

Någonstans måste vanlig hederlig företagsekonomi komma in kortsiktigt. Priserna på iaf skog är redan idag för höga i södra Sverige för att kunna motiveras företagsekonomiskt. Stiger priserna på virke även fortsättningsvis, vilket de börjat göra hos Södra iaf, så kanske skogen kan ligga stilla i pris några år tills virkespriserna eventuellt kommer ikapp.

Men med högre räntor så borde man få se fallande priser kortsiktigt.

Men på sikt har vi som sagt oljan. Däremot lär det knappast bli billigare att bruka jorden när priset på insatsmedlen som olja och konstgödsel drar iväg explosivt i takt med att det blir allt mer akut brist på olja efter peak oil.

Som en premiss till diskussionen gör jag antagandet att peak oil inträffat/inträffar 2007 +- 2 år. Jag tror också att räntorna kommer att stiga framöver. I värsta fall blir högränteperioden utdragen, eftersom energipriserna spär på inflationen.

Frågan är om priset på jordbruksprodukterna stiger i samma takt och fortsätter göra det lönsamt, på sikt även lönsamt att stegvis gå tillbaka i produktionsmetoder?

Finns det någon produkt som har lägre priselasticitet än mat (då räknar jag bort mycket av det skräp som går under beteckningen mat idag)? Jag tror absolut att alla led i matproduktionskedjan kommer kunna kompensera sig för det produktionsbortfall och den kostnadsökning som sinande olja kommer att innebära. Jag tror t.o.m. att tillgången kommer att bli den begränsande faktorn även i västvärlden (till skillnad från de senaste decennierna, då efterfrågan styrt), vilket skulle omvandla bönderna och markägarna till framtidens överklass.

Man ska inte heller glömma att importen av mat kommer att pressas, när alla länder upplever samma matbrist och transportpriserna skenar. Sverige kommer i allt större utsträckning få klara sig på sin egen mark.

Redan idag pressar oljebristen upp priserna på etanolråvarorna, och med det hela jordbrukskomplexet. Men etanol är ett energisänke, och fungerar bara så länge man har olja att driva jordbruken med. Om man nu inte får igång etanolproduktion ur cellulosa i tid.

Själva har vi rätt lite mark, inte mer än att man kan bruka den manuellt och för eget behov. Skall man bruka 10 hektar åker med häst eller lie måste priset på mark ner rejält och priset på jorbruksprodukterna upp enormt mycket. Enorma ofinansierade subventioner via sedelpressarna skulle inte hjälpa i framtiden.

Men har man mot förmodan en massa pengar som ligger och värker i plånboken, och vill köpa gård och mark, så varför inte göra det? Det tar några år att få igång verksamheten som ett jordbruk innebär. Att vänta tills oljebirsten är här på allvar gör inte saker enklare att dra igång.

Köpa helt lånefinansierat kan inte vara en bra idé idag tror jag. Räntan fortsätter uppåt, konjunkturen viker vilket ger folk mindre pengar i takt med att arbetslösheten stiger.

Vi är tre hushåll som inte har några tidigare odlingskunskaper som skulle dela på denna gård. Vi beräknar att det kommer ta åtminstone 10 år innan vi på allvar skulle kunna närma oss någon självhushållsliknande produktion (under de närmaste år kommer vi att löneslava 100%).

Köpet skulle lånefinansieras till ca 50%, beroende på slutpris. Ambitionen skulle sedan vara att spara ihop ett kapital motsvarande lånebeloppet så att möjlighet finns att amortera av det. Om inflationen börjar skena skulle det troligtvis vara mer lönsamt att behålla lånet och investera kapitalet i guld eller liknande.

Gård och mark har också en tendens att ligga på landet När oljepriset exploderar och bensinpriset letar sig uppåt 20,30,40:- tillsammans med att arbetslösheten drar iväg, så kanske utflyttartåget vänder när de som betalar gårdslånen med pendelarbete inte har råd att pendla längre? Men sedan när bristen på allt blir akut, så svänger pendeln och pengarna och folket strömmar ut på landsbygden igen? Någonstans mitt upp i allt kanske vi får se ransoneringar också, vilket knappast kommer göra det populärare att pendla. Sedan är det skillnad på mark och mark. Gårdar som ligger inom cykelavstånd från järnväg kommer vara betydligt populärare relativt sett i framtiden. Och sedan har vi eventuella klimatförändringar som kan göra en del mark obrukbar pga främst översvämmningar gissar jag.

Prisfallet kommer dock bli avsevärt högre på pendlingsbyar/orter som inte har odlingsmöjligheter. Och de allra högsta fallet kommer på platser som saknar kollektiva pendlingsmöjligheter.

Klimatförändringarna har redan börjat förstöra skördar världen över. Vissa får torka och andra får övervämningar. Vid några graders ytterligare höjning kommer problemen att bli ohanterbara i förhållande till världspopulationen.

Förbaskat svårt det här. Vi har köpt både skog och liten gård (stort torp kanske?), men åtminstone skogen fick vi billigt jämfört med idag.

Annars blir ju det mindre och mindre mark i Sverige, och mer och mer vägar, ledningsgator, villatomter, köpcentra, golfbanor och industrimark på bekostnad av åker och skog. Den trenden lär långsiktigt fortsätta så länge befolkningen växer. Det ger ett underliggqande upptryck på mark i takt med att den försvinner. Dessutom får ju diverse markägare rätt mycket pengar när marken exploateras, vilket också driver upp priserna på resterande mark.

I praktiken så handlar det om att ställa energibristen (eller snarare kännedomen om konsekvenserna..) mot räntehöjningarna för att avgöra den kortsiktiga prisutvecklingen. Det troliga är att räntorna är viktigare, men energibristen är en joker värd att räkna med. Att köpa en gård med hög belåningsgrad i dagsläget är dock att leka med elden. I värsta fall sitter man utan gård och stora skulder när man skulle behöva marken som bäst om 15 år, om energibristen får de konsekvenser jag tror. Om konsekvenserna inte blir sådana så ska man nog inte köpa gård alls i dagsläget, utan vänta några år...

[begion]

Efter att jag skrivit inlägget ovan såg jag följande nyhet på DI:

http://di.se/Nyheter/?page=/Avdelningar/Artikel.aspx%3Fstat%3D0%26ArticleID%3D2007%5C10%5C31%5C255319%26SectionId%3DEttan%26menusection%3DStartsidan%3BHuvudnyheter

"...från Wall Street spreds en gnagande oro för att inflationshotet hindrar Fed från att göra någon sänkning alls på onsdagen.

Höga energikostnader och stigande matpriser hotar att pressa upp USA:s inflation till över 4 procent under det fjärde kvartalet..."

Att sänka räntan när inflationen stiger låter sig inte göras (fed styrs av usas mest kapitalstarka bankirer), hur dåligt ekonomin i övrigt än utvecklar sig. Peak Oil-rörelsen har förutspått detta händelseförlopp i flera år. Det här är början på slutet.

[larsw]

Att sänka räntan när inflationen stiger låter sig inte göras (fed styrs av usas mest kapitalstarka bankirer), hur dåligt ekonomin i övrigt än utvecklar sig. Peak Oil-rörelsen har förutspått detta händelseförlopp i flera år. Det här är början på slutet.

Du får plocka fram din "Bernanke Babble Dictionary" senare idag när Big Ben skall hålla sitt tal och ge besked. Han kan mumla saker som "underlying inflation expectations are weak" eller "however core inflation show an increasing stability in market development of price stability increases", och därmed få igenom att räntan skall sänkas fast CPI stiger. Antar att alla hänger med här?

För övrigt är det ju just bankirerna som tjänar på lägre ränta. Men det viktigaste är att storkapitalet på Wall Street skall hinna lasta över förlusterna på gemene man, och då behöver man sänka räntan först.

[larsw]

Som en premiss till diskussionen gör jag antagandet att peak oil inträffat/inträffar 2007 +- 2 år.

Kortade citatet lite. OK, nu börjar diskussionen bli intressant. Får bemöta den vid ett senare tillfälle. Frågan är dock om den hör hemma under Skogsbruk, eller om hela det där inlägget borde hamna i Ekonomi eller ngt. Diskussionen rör sig allt mer bort från just värdering av skog och över till generell diskussion om prisutvecklingen för mark och jordbruksprodukter i spåren av den kommande permanenta energikrisen.

Hm.

Återkommer. Du har förresten fått ett PM från mig, om du inte märkt det.

[larsw]

I värsta fall blir högränteperioden utdragen, eftersom energipriserna spär på inflationen.

Det beror på om man överger inflationsmålen eller ej. Dessutom kan man alltid hävda att kärn-KPI inte innefattar mat- och energipriser, eftersom dessa varierar säsongsmässigt och alltid blir billiga igen. Vilket är exakt vad man hävdar och därmed kan sänka räntan. Först får det nog komma någon form av acceptans från centralbankshåll för att det finns en trend uppåt inom mat och energi. Fd Fed-chefen Greenspan har gjort uttalanden mot det hållet nyligen, men han är numer bara ett "talking head" och saknar makt (och kan därmed säga sådant).

Jag tror absolut att alla led i matproduktionskedjan kommer kunna kompensera sig för det produktionsbortfall och den kostnadsökning som sinande olja kommer att innebära. Jag tror t.o.m. att tillgången kommer att bli den begränsande faktorn även i västvärlden (till skillnad från de senaste decennierna, då efterfrågan styrt), vilket skulle omvandla bönderna och markägarna till framtidens överklass.

Optimist Lång ifrån säkert att alla led i förädlingskedjan kan kompensera för produktionsbortfallet. Subventioner är också en joker i leken.

Sedan tror jag att västvärlden har de finansiella musklerna att initalt kunna exportera både energibristen och matbristen till fattiga länder, vilket ju redan sker idag. Det får nog bli några år efter peak oil innan vi upplever någon brist här i västvärlden och det börjar gapa tomt på hyllorna eller sitta stängtskyltar på bensinmacken, men högre priser blir det förstås ändå.

Vi är tre hushåll som inte har några tidigare odlingskunskaper som skulle dela på denna gård. Vi beräknar att det kommer ta åtminstone 10 år innan vi på allvar skulle kunna närma oss någon självhushållsliknande produktion (under de närmaste år kommer vi att löneslava 100%).

Så många bostäder på marken? Tja, till tidigare nämnt pris, 50% kontantinsats (grattis!) och tre hushåll som delar på skuldbördan, så borde ni nog klara er kan man tycka utan att känna till detaljerna för transaktionen:D Mer än en halvering av priset på jord och skog kan jag inte se att vi kommer få, mer 20-30% ner kanske, och det är bara kortsiktigt, långsiktigt blir det nog bra oavsett. Och med 50% kontantinsats så kan inte banken komma och kräva att ni amorterar av pga för hög skuldsättning om priserna faller med 30%.

Prisfallet kommer dock bli avsevärt högre på pendlingsbyar/orter som inte har odlingsmöjligheter. Och de allra högsta fallet kommer på platser som saknar kollektiva pendlingsmöjligheter.

Jo, så kan det vara. Man skall dock inte överskatta de kollektiva pendlingsmöjligheterna, bortsett från tåg. Större delen av busskollektivtrafiken betalas på skattesedeln. Det har lett till att höjningarna av bränslepriserna har gjort att kollektivtrafiken har stigit snabbare i pris än milkostnaden för bilismen. Se det som att större delen av bränslekostnaden har landat på biljettpriset, medan bensinpriset bara är en liten del av milkostnaden för bil. Och värre blir det när bränslet dubblats mot idag, då kommer många inte ha råd att åka kollektivtrafik, om det inte skall tas via skattsedeln.

Pendeltåg hänger dock på el, vilket kan vara bättre. Fast även där är ju just pendelbiljetterna mestadels betalda via skattsedeln. Elförsörjningen är iaf något tillförlitligare än vad bränsleförsörjningen till bussar och bilar kommer vara framöver.

Dessutom är inte kollektivtrafiken dimensionerad för att folk skall ställa bilen, och frågan är hur snabbt man kan skala upp den när allt man får höra är att de höga bränslepriserna och i framtiden bristen bara är tillfällig...

Att köpa en gård med hög belåningsgrad i dagsläget är dock att leka med elden. I värsta fall sitter man utan gård och stora skulder när man skulle behöva marken som bäst om 15 år, om energibristen får de konsekvenser jag tror. Om konsekvenserna inte blir sådana så ska man nog inte köpa gård alls i dagsläget, utan vänta några år...

Och där håller jag ungefär med dig

Nåja, alla stora köp som fastigheter är förenade med beslutsvånda och en himla massa vägningar för och emot.

Jag tycker det låter fantastiskt att ni är tre hushåll som beslutat er för att göra slag i saken och satsa på ett eget litet jord- och skogsbruk. Bättre lyssna till den sträng som brast än aldrig spänna en båge kanske? Tråkigt kommer ni iaf inte få. Och inga fritidsproblem. Lycka till!

[Fridolf2]

Vi har köpt vår gård för enbart lånade pengar, och visst känns det lite oroligt just nu, men när vi byggt färdigt och produktionen kommit igång så tror vi ändå att det ska lyckas, men frun jobbar ju utanför gården och kommer säkert att få göra det några år framåt. Men jag har uppfattningen att gården ska betala sina kostnader självt, annars känns det inte som så stor vits för oss att ha en gård alls. Då kunde vi lika gärna köpa nåt litet torp och ha vanliga jobb båda två och leva gott.
Jag tycker även man måste jämföra lite med vad man får för pengarna, vi har gett lite över 2 mil. för 15 ha åker och 33 ha skog, mina syskon i Stockholm tycker ju inte precis att det var dyrt om man säger så... Det är ju vad man ger för en liten lägenhet där, och sett i det perspektivet så har jag svårt att tro att vi inte skulle kunna få igen pengarna om vi tvingas sälja, förutsatt kanske att man säljer i tid, innan man rivit ner varenda pinne i skogen. För ligger bara gården lite i närheten av en stad så finns det alltid människor som vill bo lantligt och jobba i stan, även om just jag inte hör till den skaran.

Däremot hoppar jag till lite när det gäller trådskaparens tankar om odlingszon.....vår går ligger i så fall nästan mitt emot er, men på andra sidan Vättern, och ca 7km från sjön, och här har vi zon 5.......Så mitt tips är att kolla upp det där lite om ni tänker er nån slags självhushållning, finns ju inget så tråkigt som att försöka odla där det helt enkelt inte finns förutsättningar. Såvida den inte ligger väldigt nära sjön, men då tror jag å andra sidan att priset kommer att sticka iväg en bra bit, för denna regionen hör ju till just dom där priserna stigit rejält på senare år. Det märkte vi om inte annat när vi skulle övertyga mina syskon om att priset på denna gården skulle stanna vid det vi fick ge... ( det var ju min föräldragård..)

[begion]

Däremot hoppar jag till lite när det gäller trådskaparens tankar om odlingszon.....vår går ligger i så fall nästan mitt emot er, men på andra sidan Vättern, och ca 7km från sjön, och här har vi zon 5.......Så mitt tips är att kolla upp det där lite om ni tänker er nån slags självhushållning, finns ju inget så tråkigt som att försöka odla där det helt enkelt inte finns förutsättningar. Såvida den inte ligger väldigt nära sjön, men då tror jag å andra sidan att priset kommer att sticka iväg en bra bit, för denna regionen hör ju till just dom där priserna stigit rejält på senare år. Det märkte vi om inte annat när vi skulle övertyga mina syskon om att priset på denna gården skulle stanna vid det vi fick ge... ( det var ju min föräldragård..)

Vi har funderat mycket på vad det kan vara för "officiell" odlingszon. Gården ligger 4km från sjön och enligt RST:s rätt grova växtatlas är det ungefär på skarven mellan 2 och 4. Vi har varit några stycken och kikat och uppskattade då till zon 3 med tanke på växtligheten, men det är väl egentligen omöjligt att säga.

Var kan man hitta bäst pris/odlingszon-ratio? Är det längre upp, ovanför Ödeshög möjligtvis? Då slipper man dessutom motorvägen. Odlingszon i all ära, men motorvägsbrummet kan förstöra lite av lantkänslan.

Blir det för dyrt så får vi vänta på nästa guldkorn. Förhoppningsvis faller som sagt priserna de närmaste åren.

[begion]

Du får plocka fram din "Bernanke Babble Dictionary" senare idag när Big Ben skall hålla sitt tal och ge besked. Han kan mumla saker som "underlying inflation expectations are weak" eller "however core inflation show an increasing stability in market development of price stability increases", och därmed få igenom att räntan skall sänkas fast CPI stiger. Antar att alla hänger med här?

För övrigt är det ju just bankirerna som tjänar på lägre ränta. Men det viktigaste är att storkapitalet på Wall Street skall hinna lasta över förlusterna på gemene man, och då behöver man sänka räntan först.

Jepp, läste nån artikel härom månaden som länkats från energikris.nu om att energipriserna inte ingår i inflationstalet. I svedala ingår väl inte bostäder KPI?

Bankirerna tjänar väl bäst på att låg- och högränteperioderna varvas. Låg-perioderna för att värva nya låntagare och höja summorna generellt. Hög-perioderna för att kunna öka skillnaden mellan in/utlåning en aning (svårt när de absoluta räntetalen är för små) och därigenom få maximal utväxling på de större summorna.

[begion]

Kortade citatet lite. OK, nu börjar diskussionen bli intressant. Får bemöta den vid ett senare tillfälle. Frågan är dock om den hör hemma under Skogsbruk, eller om hela det där inlägget borde hamna i Ekonomi eller ngt. Diskussionen rör sig allt mer bort från just värdering av skog och över till generell diskussion om prisutvecklingen för mark och jordbruksprodukter i spåren av den kommande permanenta energikrisen.

Hm.

Återkommer. Du har förresten fått ett PM från mig, om du inte märkt det.

Ekonomi eller kanske snarare Energi.

Jag har försökt svara på PM två gånger, men jag gissar att jag gör något fel.

[begion]

Sedan tror jag att västvärlden har de finansiella musklerna att initalt kunna exportera både energibristen och matbristen till fattiga länder, vilket ju redan sker idag. Det får nog bli några år efter peak oil innan vi upplever någon brist här i västvärlden och det börjar gapa tomt på hyllorna eller sitta stängtskyltar på bensinmacken, men högre priser blir det förstås ändå.

Absolut. I längden tror jag dock vi kommer drabbas hårdare än de fattigare länderna, helt enkelt eftersom vi har längre att falla. Många kommer ha svårt att acceptera de kraftigt försämrade livsvillkoren, vilket gör att jag kanske egentligen är mer orolig för vad vi ska börja göra mot varandra än att få mat på bordet.

Man skall dock inte överskatta de kollektiva pendlingsmöjligheterna, bortsett från tåg. Större delen av busskollektivtrafiken betalas på skattesedeln. Det har lett till att höjningarna av bränslepriserna har gjort att kollektivtrafiken har stigit snabbare i pris än milkostnaden för bilismen. Se det som att större delen av bränslekostnaden har landat på biljettpriset, medan bensinpriset bara är en liten del av milkostnaden för bil. Och värre blir det när bränslet dubblats mot idag, då kommer många inte ha råd att åka kollektivtrafik, om det inte skall tas via skattsedeln.

Pendeltåg hänger dock på el, vilket kan vara bättre. Fast även där är ju just pendelbiljetterna mestadels betalda via skattsedeln. Elförsörjningen är iaf något tillförlitligare än vad bränsleförsörjningen till bussar och bilar kommer vara framöver.

Dessutom är inte kollektivtrafiken dimensionerad för att folk skall ställa bilen, och frågan är hur snabbt man kan skala upp den när allt man får höra är att de höga bränslepriserna och i framtiden bristen bara är tillfällig...

Frågan är om man har jobbet kvar när det gått så långt att man inte har råd att betala bussbiljetterna. Kanske sammanfaller det med att man inte längre vill ta sig in i de slumartade tätorterna.

Avgörande för att vi ska lyckas "skala upp" och göra nödvändiga anpassningar är att det finansiella systemet klarar av att hantera ständigt minskande ekonomier världen över. Jag är själv ingen ekonom och har svårt att överblicka vilka effekter en depression utan synligt slut kommer att få.

Tråkigt kommer ni iaf inte få. Och inga fritidsproblem. Lycka till!

Tackar. Det kommer bli en spännande resa. Vi har iofs inte köpt biljetten än, men det kommer definitivt ske så snart rätt objekt går att få till rätt pris.

[Ulric Eriksson]

Skogsfastigheterna blir billigare