Alternativ.nu
Djur => Arbetshundar => Ämnet startat av: Dexter skrivet 17 mar-06 kl 01:17
-
Hej!
Jag har lagt märke till att det finns flera hundkunniga på forumet. Därför tänkte jag ställa en fråga som kanske är lite sliten, men som jag inte kommit fram till något vettigt svar på ännu:
Är så kallade kamphundsraser mer potentiellt farliga än andra hundraser?
Min erfarenhet är att kamphundsraser som american bulldog, pitbull och staffordshire bullterrier är lite annorlunda än andra hundar.
De valpar jag träffat, vilket är ganska många, har varit oerhört kampvilliga och envisa. När de sedan blivit könsmogna har de allra flesta, i flera fall trots en ihärdig socialisering med andra hundar under valptiden, blivit på ett ovanligt aggressivt sätt ilskna mot hundar av det egna könet. Det är som om de "svallar över" av kamplust och inte känner av läget riktigt innan de går till attack, ofta med både "brottning" och kraftiga, oerhört aggressiva bett med sina oproportionerligt stora käkar.
Mitt intryck är att de har en ovanligt stark kampvilja, ett stort mått av dominant läggning och att de snabbare går till attack mot andra hundar än de flesta hundraser gör. De flesta hundraser har en lång ritual innan de börjar bråka, medan de kamphundar jag träffat har en mkt kort ritual, för att sedan tända till och gå till attack.
Jag vill tillägga att jag på många sätt gillar kamphundsraserna. Hundarna är ofta sociala med människor, trogna vänner, outtröttliga brukshundar och roliga lekkamrater.
Problemet som jag ser det ligger i deras aggressiva beteende mot andra hundar och det är av den anledningen jag inte skaffat en kamphund. Jag orkar inte med att hela tiden riskera ett allvarligt hundslagsmål så fort jag släpper hunden. Även om jag säkert skulle kunna träna hunden till att inte springa fram till andra hundar, kan jag inte garantera att den lyder mig alltid. Det kan ingen hundägare.
Min personliga erfarenhet är att kamphundarna inte är mer farliga för människor än andra hundraser om de är vettigt socialiserade med människor från tidig ålder.
Vad har ni för synpunkter?
-
Hej!
Jag har en americansk bulldog & en pitbull/americansk bulldog.
Mina erfarenheter med mina hundar är kanon bra, min tik funkar ihop med alla andra hundar, liten som stor & har aldrig visat nått aggresivt beteende mot någon eller något.
Att hon har kamplust visst men vi har sedan hon var liten tydligt dragit upp gränser för vad som är ok och vad som inte är ok.
Kampa det får hon göra med en repknut som hänger i ett träd på gården. Visslar jag eller säger loss släpper hon omedelbart & kommer till mig. hon går inte på & vill fortsätta leken utan väntar snällt tills jag säger att hon får återuppta lekandet.
Tiken är korsning americansk bulldog & pitbull
Jag har oxå en hanhund som är americansk bulldog.
Han är en underbar buffel som sover i mitt knä när vi setter i soffan. ( ganska trångt skall medges)
tyvärr har han just som du säger problem med andra hanhundar, detta kan jag dock relatera till en händelse som gjorde att han blev sådan.
Till att börja med gick han ihop med alla andra hundar, men tyvärr så hade vi en oförsiktig granne som alltid hade sin schäferhane lös, trots att han inte lyssnade på henne.
En dag flög han på våran då 1½ åriga hane.
Grann kärringen fick en utskällning & hon lovade att hålla sin hund i koppel.
Jazon verkade precis som vanligt dock en aning slokörad.
2 månader senare händer samma sak igen, men denna gång försvarade sig min hane. efter det kan han inte umgås med andra hanhundar. Tikar går hur bra som helst.
Aggresiviteten däremot kommer nog mer av hundägarens vara eller icke vara.
Har sett *sk* kamphundar som är helt vridna, med detta kommer tyvärr oftast av att det är fel folk som skaffat sig hunden.
Men jag måste säga att jag litar mindre på en schäfer eller en rottweiler än på en pitbull. & till statistiken Golden retriever står som ledare på *bit listan*
-
Jag har English Bull Terrier själv. Så jag klarar kanske inte att vara helt opartisk :)
MEN......tittar jag på problemhunden och sen på hussen. Hmja.....ofta så är det en slirig typ med mysko värderingar om vad en hund är för något.
Vet ni vilken ras som toppar bitstatistiken procentuellt per 100 hundar av samma ras i sverige? Hmjo......golden retriever.
Dom flesta så kallade "kamphundar" jag träffat har varit dom mest slöa, fisiga, soffpotatisarna jag sett i hundvärlden.
Men jag håller med om att låta sin bulle eller whatever "stressa upp sig", är ingen bra idé. Dom testar herraväldet varje dag och den dagen han anser att han vunnit och stressar över så kan man få problem. Jag tror inte ens på såna där stressbollar och liknande.
En annan sak med just bullar är deras strama ansikte och otydliga ansiktsspråk. En "vanlig" hund har mkt. tydligare mimik och vill läsa av andra hundar på samma sätt. Så när stoneface råkar i gruff så beror det ofta på att den andra hunden inte sett varningarna. Som bullhusse ser man direkt när det är dags att bryta en lek som riskerar gå fel. Men tydligt är det INTE.
Men att dom skulle vara mer agressiva, vet jag inte. Snarare att dom är mer av allting. För det finns heller ingenting gladare och pussigare än en bulle när du kommer hem.
Opartisk? Hell no!
;D
-
Hah, Andreana...jag hade missat det du skrev om bitstatistik när jag skrev. Det får en att tänka, eller hur?
-
Vet ni vilken ras som toppar bitstatistiken procentuellt per 100 hundar i sverige? Hmjo......golden retriever.
Är inte Golden Retriever den vanligaste hundrasen i Sverige?
Det skulle vara intressantare att se bitstatistik procentuellt för varje hundras.
-
Zeke, jag satt länge och väl och tänkte på hur jag skulle skriva för att undvika den frågan. Läs igen, det står "per hundra hundar" alltså av samma ras. Det är en procentuel siffra.....
-
Ok, men det stod inte "av samma ras".
Var kan man läsa om den statistiken, vilka som gjort den osv?
-
Ändrade nu. Jag minns tyvär inte helt vem som gjort undersökningen. Det var 5 år sen jag läste den. Men jag "tror" det var SKK och polisen. kan dock inte svära på't. Sorry.
-
Jag har läst på något Forum (kommer inte ihåg var) att den där bitstatistiken på Golden är en "skröna" eller vandringssägen som kommer tillbaka lite då och då ungefär som "Råttan i Pizzan", men jag vet inte hur det är.... När en Goldenägare försökte kolla upp uppgifterna från bla polis och sjukhus så uppgavs det att det inte förs någon sådan statistik.
Oavsett hur det är med bitstatistik osv så beror det mesta säkert på Husse/Matte oavsett hundras.
Mvh
Charlotte
-
Jag har också hört det där med bitstatistiken, och att golden skulle toppa den tycker jag inte är så väldigt konstigt egentligen. Det är en av de vanligaste raserna och är ofta supersnälla och lugna, och det är många barnfamiljer som skaffar sådana. Och efter att ha arbetat med vakthundar i 3 år och även hållit kurser på hundklubben i ca 5 års tid så vet jag att det är många föräldrar som inte riktigt tänker efter, utan låter sina barn vara med hunden utan vuxet sällskap. Och barn är inte alltid så "snälla", de klänger och hänger på hunden och en golden har som regel väldigt hög toleransgräns mot barnen, och ett enormt tålamod. Men en dag tar det väl stopp och hunden som svalt undan en massa av sina känslor gentemot barnens behandling svämmar över och hunden biter. Och alla tycker att det är konstigt att den snälla och fina familjehunden bet. ::)
Jag håller med er andra om att det i stort sett alltid är ägaren som är ett problem och inte hunden när det handlar om en galen kamphund. Det är enbart synd om en sådan stackars hund och det borde inte heta problemhund, utan problemägare tycker jag!!
Sen finns det ju såklart ras-skillnader och det är ju det som är hela poängen med olika raser. Men om man säger som så, att om en okunnig person köper en cavalier eller liten pudel och inte kan ge hunden den trygghet och flock som hunden mist när den togs från sin mamma och pappa, så blir den väl på sin höjd odräglig, men gör väl sällan någon större skada. Om däremot en hund med skarpare lynne, som tex rottweilers, terriers, ovtjarkor eller belgiska vallhundar hamnar hos en sådan ägare så kan det gå illa.
Jag har träffat många supertrevliga hundar av de avanstående raserna, men även en hel del otrevliga och osäkra individer, och till 90% (kanske mer) handlar det hela om vem som äger och delar vardag med hunden.
-
Jag ser ju 1000 gånger hellre ungdomar som ska vara tuffa med s.k kamphundar än med Belgiska vallhundar eller dobermann tex. "Kamphundsraserna" (fånigt ord eg. då det är diverse hundraser som klumpas ihop som inte ens behöver vara kamphundar) är ofta mycket sociala, stabila & trevliga. Visst har de en hel del skärpa men med vettiga ägare så är de mkt trevliga!
Min Malle däremot skulle i fel hem vara en riktig "hugg-hund" då de är vekare, snabbare i reaktion & extremt signalkänsliga (uppfattar "hotsignaler" fort)
så man får tacka sin lyckliga stjärna att de inte ser tuffa ut iaf..
Jag tycker att kamphundsdiskussionen är så överdriven. det handlar (som sagts tidigare) inte om hundarna utan om ägarna...
-
Att den americanska bulldoggen är ngt skarpare än en *vanlig* familjehund är inte särskilt konstigt, american bulldog används i Usa till att jaga vildsvin & den hund som backar när vildsvinet kommer är en död hund...
Min egen bulldog har ett väldigt jakt sinne & är en jägare i märgen. Något som de som skaffar hunden ofta glömmer bort.
Att arbeta sin americanska bulldog är orehört viktigt & att hålla den stimulerad & väl medveten om vad som är ok & inte ok.
Detta är dock något som är ett måste vare sig det gäller en sk *kamphund* eller en vanlig jäkla bond hund.
Jag blir så trött att jag kan spy på folk som direkt dom ser mina hundar lägger dem i *kamphund*´s facket & tror att dom skall bli ihjälbitna om dom rör en fena. Jag är definitivt mer rädd om jag möter en lös schäfer eller en rottweiler på gatan eller i skogen än om jag möter en Pittbull.
*hoppsan blev visst lite i andra tankar på vägen*
Kan inte låte bli att lägga till en bild av hur vildsvins jakt går till , detta mest för att förevisa vad den americanska bulldoggen blivit avlad för, jo just för att vara en arbetande hund.
Rasen är ganska vanlig i australien oxå just pga deras stora mängd av farliga vildsvin.
;D
-
Jag har själv ingen erfarenhet av bullterrier, men med tanke på vad vissa raser avlats till (deras historia) så är det självklart att vissa raser har lägre tröskel till "skarpa lägen" än vad andra har. Detta i kombination med "fel" människa kan sluta olyckligt. Men även med rätt människa kan det gå fel.
Det jag känner till är en bekants bullterrier och denna hund kan slå över och att bli helt galen om den hamnar i situationer som har med kamp att göra. En gång blev det kamp om mat. Hunden tiggde mat av en person som föste undan hunden. Hunden gav sig inte, och blev undanföst några gånger till, och plötsligt small det bara. Hunden tiltade totalt och blev helt blockerad av raseri. Personen kunde inte göra annat än tappert försöka hålla hunden undan från sig innan ägaren (som befann sig i ett annat rum) kom och slet bort hunden. Då först släppte hundens blockering och det var precis som att den förstod att den gjort något alldelens galet men utan att kunna hjälpa att det slog över.
Hade personen markerat ordentligt från första början att hunden inte fick tigga så hade de inte hamnat i denna kampsituation om maten, och detta hade antagligen aldrig hänt. Ägaren kan heller inte anklagas för "skit bakom kopplet" eftersom det är en enormt duktig person med hundar och med lång erfarenhet, ja det finns faktiskt inte många som kan mäta sig med henne. Normalt är denna hund också väldigt go, precis lika go som många av tidigare inlägg beskriver hundarna. Men det spelar ingen roll hur go hunden än är när den visat vilken bomb den är.
Jag berättar inte detta för att ytterligare förstärka hundtypens sämre rykte, men många duktiga hundmänniskor har en förmåga att enbart lyfta fram positiva sidor hos den egna rasen. Om någon hund visar sig från en sämre sida så skylls det alltid på hundägaren. Ofta kan det nog vara så, men absolut INTE ALLTID!! Jag tycker man kan tänka på att en hund, trots en mycket duktig hundförare bakom sig, ändå kan slå över och bli totalt blockerad av raseri. Hur goa soffhundar bullterriers (och andra raser av den hundtypen) än är, så finns det en skarpare sida hos dem också, och den skarpa sidan kan vara lättare att väcka än hos många andra raser.
-
Jag har själv ingen erfarenhet av bullterrier, men med tanke på vad vissa raser avlats till (deras historia) så är det självklart att vissa raser har lägre tröskel till "skarpa lägen" än vad andra har.
Nej, det är inte alls självklart. Vad menar du med skarpa lägen? Den engelska bullterriern till exempel, avlades fram för tjurhetsning, och så småningom hundhetsning. Under de omständigheterna var det viktigt att ägaren kunde gå in och bryta utan att riskera skador.
Tvärtom har den engelska bullterriern en betydligt högre toleranströskel än de flesta andra raser. Min hane har blivit påhoppad flera gånger utan att svara upp det minsta. Om det smäller däremot, då smäller det rejält. En normal, väluppfostrad bulle ger sig inte på andra hundar, eller människor om den inte provoceras å det grövsta, men som Gruff säger har andra hundar ofta svårt att läsa deras något annorlunda kroppsspråk.
Jag tycker det är betydligt värre med dessa ofta veka hundar av andra raser, som helt otippat gör utfall mot både folk och fä på grund av rädsla. Eller schäfrarna på sbk som vrålar och kastar sig fram om man råkar passera för nära deras bil.
-
Det hänger väl lite på uppfödaren också, om han/hon är seriös? Jag föreställer mig att det finns de som inte avlar på de "snällaste" hundarna av dessa raser, som är ute efter att få fram kampvilliga hundar...?
-
Det hänger väl lite på uppfödaren också, om han/hon är seriös? Jag föreställer mig att det finns de som inte avlar på de "snällaste" hundarna av dessa raser, som är ute efter att få fram kampvilliga hundar...?
Den uppfödare av engelsk bullterrier som avlade på kamp skulle åka ur kennelklubb och rasklubb så att det visslade om det. Det skulle också spridas med blixtens hastighet i bulle-Sverige. Eftersom det är en så pass liten ras har vi rätt bra koll på vilka hundar som finns, och till vem de säljs. Det har hänt att det dykt upp hundar på blocket eller andra ställen, som uppenbarligen har eller har tänkts användas till kamp, och då är det någon från klubben som ser till att den hunden blir omhändertagen. Det har visat sig vara importer eller blandningar med andra raser.
Vår rasklubb och dess uppfödare lägger ner oerhört mycket tid och kraft på att att informera om bullterriern som ras. Även till oss som redan har hund, för att poängtera hur viktigt det är i dessa tider att visa våra hundar som de förebilder de faktiskt är. De säljer inte heller till vem som helst, tvärtom.
De hundar som framställs som kamphundar i media är oftast blandraser, och mycket sällan renrasiga hundar.
-
Jag tycker att det är konstigt att folk säger att "det beror bara på ägaren" att en hund har låg retningströskel och agressivt beteende när det gäller just agressiva raser.
Om det bara beror på uppfostran så går det att få en vallhund att aldrig valla (det är väl bara att avprogrammera vallinstinkten då) Pittbul och många andra raser är bara avlade på att slåss bra, skada så mycket som möjligt och att snea ur fort..Jag har träffat många pittbuls som inte kan gå förbi en annan hund oavsett kön utan att försöka rusa på och det även snälla glada hundar. Hur kommer det sig tro ???
Det är väldigt viktigt med socail träning av unghundar oavsett ras men personligen skulle jag hellre köpa vilken hunras eller byracka som helst utan kamphundsinslag.. ;)
Man får än så länge tycka som man vill :)
Ps om ni vill ha en lugn och snäll hund som vaktar så finns det andra raser tex Pyreenehund eller engelsk mastiff :)
-
Nu har det hänt igen att en "pittbull" attackerat... >:(
Offret den här gången var en liten bostomterrier tjej,Jag bara undrar.....Vad är det för mening med hundraser som är så aggressiva ???
Är det kul att se en hund eller människa bli tuggad till köttfärs eller ::).
Jag vet att det finns "snälla" kamphundar men dom går inte att lita på....PS en av mina fd grannar jorde stora pengar på att sälja heltokiga valpar av korsningen shäfer / pittbull.Han fick alla valpar sålda :(
Vad blir det för framtid för sådana hundar tror ni ???
-
Jag tar allt med en nypa salt som står i kvällstidningarna, framförallt när ordet kamphund eller pitbull är inblandat. Det är självklart tragiskt för bostonterriern och hennes ägare, absolut, men jag tvivlar starkt på att det var en pitbull som attackerade, av flera skäl.
Dels finns det inga renrasiga pitbulls uppfödda i Sverige, eftersom rasen inte är godkänd här. Den kan naturligtvis varit importerad, men vad är oddsen för att bostonterrierns ägare eller kvällstidningen känner igen en renrasig pb? Det finns idag inga renrasiga hundar som avlas på egenskapen kamp, i den bemärkelsen att man vill att hunden oprovocerat ska anfalla djur och människor.
Däremot finns det gott om folk som (ibland i välmening) säljer blandrasvalpar av de gräsligaste korsningar, kombinationer som kan bli fullständig katastrof även om de som renraser är jättetrevliga. Där har du kvällstidningarnas "pitbulls". Det är hundar som pga dålig eller okunnig uppfostran blir till exempel hundaggressiva. Jag ser dagligen sådana hundar, av alla de sorter och raser, och många av dem är hundar i vanliga familjer. Men på något vis fäster man sig inte vid en papillon eller corgi som hänger i kopplet och skäller på sammar sätt....
Definiera gärna begreppen "kamphund" och "aggressiva raser"... Jag är rätt säker på att de raser som jag tänker på som har närmare till aggressivitet är helt andra än de du tänker på...
Och hur vet du och jag och tidningarna vilken sorts aggressivitet attackerna bottnar i? Min mamma har en jättetrevlig hund som kan göra utfall mot andra hundar i vissa situationer, oavsett färg och storlek. Varför? Jo, för att hon är osäker...inte aggressiv....
Visste du förresten att i USA används pitbullterriern framgångsrikt som terapihund?
-
Ägare av kamphundar verkar mentalt oförmögna att ta till sig, att en stor hund avlad för skarpt beteende
är potentiellt farligare än t ex en liten folkilsken mops.
NÄR det går snett, och det kan slå slint för den snällaste hund,
så blir skadorna betydligt större av en stor hund än av en liten.
Alltså är stora hundar ALLTID ett större eller mindre riskmoment.
Det ska inte behövas finkänslig drill för att hålla jycken på mattan,
är den så knepig ska den inte vistas bland folk.
Dessutom äter stora hundar så mycket och skiter som små elefanter,
så dom platsar knappast som symbol för ett resurssnålt leverne.
-
Jag vet att det finns "snälla" kamphundar men dom går inte att lita på....
Vad betecknar du som kamphunds inslag, jag har en pittbull korsning som älskar andra hundar, leker med barn & som blir jagad av katten. Henne litar jag på till 100% utan förbehåll.Alla är hjärtligt välkommna att hälsa på världens snällaste *kamphund*
En *kamphund* behöver inte vara särskillt stor, min tik är som en liten border kollie, spårar bra & som hjälper till hemma. Varför skulle jag inte kunna använda henne & ha lika bra hjälp av henne som ni av era andra sk *Vanliga hundar*
-
Min Bulle bröt benet vid lek i en hundgård med en annan hund, efter det vart han rädd för andra hundar och nu tål han dom inte, oavsett om det är en hane, tik eller valp (katter och ankor går superbra). Men för övrigt så är han en otroligt kärvänlig, fisig och lat vovve. :)
Mvh Ella
(http://www.odla.nu/album/data/mikaela/1982_p47750.jpg)
-
Ägare av kamphundar verkar mentalt oförmögna att ta till sig, att en stor hund avlad för skarpt beteende
är potentiellt farligare än t ex en liten folkilsken mops.
Och andra hundägare och "tyckare" verkar totalt oförmögna att t.ex. förstå att man sedan 1835 då tjurhetsningen förbjöds har avlat Bull Terriers till fisande, snälla soffpotatisar.
Ja, jag vet att inte är så enkelt. Men ramarna för diskussionerna mot, är ofta lika förenklade och snäva.
-
Jag kan gott tänka mig att det finns jättesnälla exemplar av stora "vakthundsraser", har tom sett såna själv.
Men jag kan inte låta bli att tycka vissa raser känns mer "onödiga" än andra.
T ex såna som har medvetet framavlade missbildningar (mops, bulldog, pekineser m fl).
Eller onödigt stora hundar.
Och såna som skäller oavbrutet på allt och ingenting.
Vakthundar är oftast onödiga.
Omhuldas gärna av "vakthundsmänniskor" som har ungefär likartat beteende,
dvs ett ständigt misstänksamt förhållningssätt mot omgivningen.
-
Men brukshundar då? Som avlas på drift? Alla hundar som ska var extra lättlärda har ju högre drifter i sig.. Det är ju eg. driften att ex. jaga som man använder sig av vid vallning osv (fast givetvis i modifierad tappning)
Har en egen brukshund härhemma. Som säkert skulle kunna bita vid provokation. Han är heller inte överdrivet förtjust i främlingar vilket gör honom till idealisk i mina ögon (inga problem med att han sticker och terrar folk när han är lös)
Hur stor är onödigt stor? Alla är ju inte förtjusta i hundar som bara är snäppet större än marsvin ::)
Jag kan gott tänka mig att det finns jättesnälla exemplar av stora "vakthundsraser", har tom sett såna själv.
Men jag kan inte låta bli att tycka vissa raser känns mer "onödiga" än andra.
T ex såna som har medvetet framavlade missbildningar (mops, bulldog, pekineser m fl).
Eller onödigt stora hundar.
Och såna som skäller oavbrutet på allt och ingenting.
Vakthundar är oftast onödiga.
Omhuldas gärna av "vakthundsmänniskor" som har ungefär likartat beteende,
dvs ett ständigt misstänksamt förhållningssätt mot omgivningen.
-
Onödigt stora är t ex grand danois, irländsk varghund ( dessutom så j-a ful! >:()
Är överhuvud måttligt betagen i dessa gapiga, svansviftande och skitaktiga djur.
-
Men jag kan inte låta bli att tycka vissa raser känns mer "onödiga" än andra.
Håller med. Specielt dom raser som mår dåligt bara av att leva. Sinusproblem, leder, rygg, bölder, kejsarsnitt, svamp i hudveck.......kan hålla på länge till men jag blir bara less då.
-
Alla hundar som ska var extra lättlärda har ju högre drifter i sig.. Det är ju eg. driften att ex. jaga som man använder sig av vid vallning osv (fast givetvis i modifierad tappning)
Hur stor är onödigt stor? Alla är ju inte förtjusta i hundar som bara är snäppet större än marsvin ::)
Håller med dig Tessiem
-
Är överhuvud måttligt betagen i dessa gapiga, svansviftande och skitaktiga djur.
Ja, jag gillar inte heller sådana typer. De invaderar Skåne på somrarna och bara ställer till oreda. Usch för turister!
Äh, ta emot gomkyssar från en gapig fårhund, skratta när en bulle dunkar sin stenhårda äggskalle mitt på pungen på dig och sätt tårtflaggor i gigantiska bajshögar, så ska du se att du snart är på lite bättre humör! ;D
-
Lite orättvis var jag kanske.
Är ju uppvuxen med jakthundar och gillar att lattja med bekantas jyckar,
men skulle knappast vilja ha nån själv.
Dom är ju som småbarn som aldrig växer upp.
Jag trivs med mina sex katter.
Dom sköter sitt å jag mitt.
Föredrar nog helst byrackor när det gäller hundar.
-
Föredrar nog helst byrackor när det gäller hundar.
Då är det ju min vovve du ska träffa! Han heter byracka, fast på utländska.
-
Manna, och glöm inte att ha tungan bakom tänderna och stängd mun innan du böjer dig ner för att hälsa på en bulle. Man hälsar så illa på det övriga sällskapet efter att man blivit skallad av ren lycka och bitit av sig tungan ;)
-
Tungan är hel, men på armen har jag fått ett bestående minne av lille Tybbegriseknoehjärtat. :-*
-
heej!
egentligen så är ju alla dom här "kamphundarna " tränade till att slåss dom är liksom framavlade till det men det betyder inte att det finns sånna som är hur goa som helst!
sj har jag rottweiler o vet att vissa av våra hundar hatade varandra för länge sen när vi hade ungefär 11 st nu har vi bara 3 men iallafall och rottisarna som har ett veldigt dåligt ryckte tycker jag är fel för det är ägaren som är ansvarig för sin hund betende ! om man skaffar sej en sån ras som är lite svår för nybörgare så pröva nån lätare ras i stället !
för det är du som måste hålla styr på den ! :)
-
tråkigt att idioter skall få förstöra rasers rykten och status. Pack med blandrashundar som avlas hitomditom och rena nervvrak kommer till världen. påstår sig ha PITTBULLS och sätter dom seriöst engagerade hundägarna och deras ras i en j*vla tråkig sits! >:(
-
För det första: När det är problem med en hund sitter problemet (nästan) aldrig i hundens ände av kopplet, så att säga. Det skall vi alltid komma ihåg.
För det andra: Riktiga "kamphundar", alltså raser som avlats fram för att användas i hundkamp (visserligen en vedervärdig verksamhet, men den finns ju tyvärr ändå) är i regel ganska ofarliga för människor. Meningen är att en människa skall kunna kliva in mitt i ett pågående slagsmål mellan dessa hundar och ta hand om dem - utan att bli biten. Det som i dagligt tal slarvigt kallas "kamphundar" är i regel blandraser mellan något sådant och rent ut sagt vad :-X som helst! Exempelvis Amstaff-rottweiler-schäfer eller nåt sånt. Med en sådan anlagsblandning (och i synnerhet med ett pucko i andra änden av kopplet) får man nästan ofelbart en farlig hund!
Lasse C
-
Hej...Jag ville bara påpeka att det finns hundindivider som är
mentalt instabila från början och hamnar dessa hos människor som gör allt för att förstärka alla agressiva tendenser så kan det knappast bli bättre....Och varför avla på hundar som är "knepiga"
när det finns hundratals andra raser att lyfta fram i ljuset...
Nä jag tar hellre tio moppsar framför en Pittbull typad sak...
Ps alla pittbulls som jag träffat har varit stirriga överspända hundar som slitit i kopplet , och det är inte leka dom har i skallen...Men det är föstås tillfälligheter eller inbillning att dom är aggressiva... ::)
-
Ps alla pittbulls som jag träffat har varit stirriga överspända hundar som slitit i kopplet , och det är inte leka dom har i skallen...Men det är föstås tillfälligheter eller inbillning att dom är aggressiva... ::)
Renrasiga pitbulls finns det väldigt få av. Är du säker på att det är sådana du har träffat?
-
Nej det är ganska svårt att se om det är 100% Pittbull men det
är inte kul att ha dessa hundar i bygden som man måste iakta försiktighet när man är ute med sina barn...
En som jag vet om reser ragg och försöker hoppa över staketet så fort han ser en barnvagn...Och jag vill inte höra s-t snacket om att "den vill bara hälsa" för det är det första en ägare till en
hund som gillar att bita brukar slänga ur sig...Som dom tre gånger min mammas hund blev tuggad så blodet pumpade fram och det av en "snäll" hund... >:(
Nä nästa hund jag köper får vara hur ful som helst bara den är stabil i huvet ,sen får den ha ett extra öra om den vill ;D
Dom flesta verkar avla på hur hunden ska ta sig ut i utställningsringen sen kommer lynnet på undantag... :-[
-
Dom flesta verkar avla på hur hunden ska ta sig ut i utställningsringen sen kommer lynnet på undantag... :-[
Tror knappast det faktiskt. Seriösa uppfödare har en massa grejer att hålla sig till för att få fortsätta med sin kennel. Däremot blir det ofta fel när hundar framavlade för en särskild uppgift hamnar hos personer som inte förstår detta. Vallhundar eller bruksraser som inte får arbeta mår helt enkelt inte bra. Vill man ha en vovve som sällskap enbart, får man helt enkelt avstå från vissa raser. Personligen är jag väldigt svag för just flera av bruksraserna, men jag skulle aldrig palla med arbetet med dessa. Vissa terriers är oxå tilltalande, men inget för mig och den livssituation jag befinner mig i.
Jag tycker att debatten kring s k kamphundar är trist. Det här problemet handlar inte om enskilda hundar eller specifika raser, utan om människor som tänker jäkligt skevt. Udda individer sabbar för många, många hundägare som är måna om att just deras ras ska ha ett gott rykte.
-
Nej det är ganska svårt att se om det är 100% Pittbull men det
är inte kul att ha dessa hundar i bygden som man måste iakta försiktighet när man är ute med sina barn...
Jag vet också om flera sådana hundar som du beskriver. Ingen av dom är dock ens avlägset släkt med pitbull, tvärtom är de raser som traditionellt kallas "familjehund", både blandraser och renrasiga. Och en och annan jakthund.
-
tråkigt det är att ordet pitbull blivit ett slags skällsord för otrevliga hundar av visst utseende! tycker synd om dom som seriöst har den rasen! och inte många finns det i sverige heller. så dom hundar som folk har sett på stan, är troligen inga pitbulls ens. det är blandraser med diverse raser, med helt fel funtad människa i änden av kopplet!
såfort det händer någon incident med tråkig utgång så kan man läsa "pitbull" på löpsedlarna även att hunden är av någon/några helt andra raser!
http://www.pitbullsontheweb.com/petbull/findpit.html
-
http://www.pitbullproblem.tk
-
Hej!
Har en amstaff/am. bulldog hane och vi umgås väldigt mycket med andra "kamphunds"folk och det är bara en av dessa hundar som inte är riktigt pålitlig men det beror på dess ägare om är lite väl glad i piller och flaskan.
Jag litar mer på en sk. kamphund än en tex. golden trots att jag träffat många trevliga sådana.
Tycker som många andra här att våra pitbulls, eng.staff, am.staff och bulldogs får ta väl mycket skit för att vissa hundägare bara har dom som statussymbol och struntar i hundens välbefinnande.
Gör en "familjehund" något galet så blir det inga större skriverier om det utan bara när det är en sk. kamphund.
Vet inte om det är "fel" på min hund men han har inte änns någon kamplust. Han vill bara springa och ha kul.
-
Oftast är det ett ägarproblem.
Men,hur förklarar man de på tok för många oprovocerade attackerna från hundar?
Titta på det här,om ni klarar av det.
Speciellt ni som har den här rasen
http://www.dogsbite.org/pit-bull-attack-movie/pit-bull-attack-movie-zupf.htm
-
Det är i första hand ett uppfödarproblem! Det ställs på tok för små krav på uppföljning av vart valparna tar vägen och hur det går.
Jag har just gjort en skrivelse till både Jordbruksverket, SKK och Miljöpartiet.
KRAVEN MÅSTE BLI ENORMT MYCKET HÅRDARE!
Mitt förslag är att alla som föder upp en kull valpar ska vara skyldig att följa kullen genom kontakt med köparen. Det ska finnas ett standardfomulär ang. hundens väl o ve som ska kunna uppvisas för kennelkonsulenten när denne kommer på besök. Om han/hon inte gör det, ska det skickas in en gång om året.
Vid minsta tecken på att nån hund far illa SKA det anmälas till länsstyrelsen!
Fick idag reda på att en yngling som har en amstaff som vapen, bara tar fram "den" när det behövs.
Annars sitter den i en bur med ett skynke över.
Jo, jag tackar jag. Det är jyssta puckar. >:(
-
Å hur har du tänkt att det ska gå till????
Om man köpt något och till fullo betalt varan!!!! är den din. Man har inga skyldigheter att kontrollera den osv som säljare.
Många köpare vill ha kontakt, det är ju bra. Men de som inte vill, ska man genom lagstiftning tvinga dem? Tror inte på den varianten.
Enda sättet att få folk att ta ansvar för sina inköpta djur torde ju vara att i förebyggande syfte lära folk att umgås med och hantera djur från barndomen och upp. Inför detta i skolorna istället. Då skulle antagligen allergierna minska också. Det är ju brist på en naturlig jordnära förankring som skapar de största problemen. Folk köper leksaker!!!! Inte djur, med rätt till ett liv anpassat för djurslaget.
Ska man lagstifta om hundar, bör det väl per automatik innefatta katter, kaniner, marsvin, akvariefiskar också? Alla djur har väl rätt till ett drägligt liv?
Tror du inte de sistnämnda är ett problem? Kolla blocket 8)
-
En kamphund är inte en kamphund förrän den hamnar i fel händer. Min amerikanska bulldog är så långt ifrån en kamphund hon kan bli!
Men det är klart är det en kamphund bara för att den har stor arbetslust, stor leklust och lätt för att låta mycket så ja, då är hon en fullfjädrad kamphund.
-
Å hur har du tänkt att det ska gå till????
Om man köpt något och till fullo betalt varan!!!! är den din. Man har inga skyldigheter att kontrollera den osv som säljare.
Många köpare vill ha kontakt, det är ju bra. Men de som inte vill, ska man genom lagstiftning tvinga dem? Tror inte på den varianten.
Enda sättet att få folk att ta ansvar för sina inköpta djur torde ju vara att i förebyggande syfte lära folk att umgås med och hantera djur från barndomen och upp. Inför detta i skolorna istället. Då skulle antagligen allergierna minska också. Det är ju brist på en naturlig jordnära förankring som skapar de största problemen. Folk köper leksaker!!!! Inte djur, med rätt till ett liv anpassat för djurslaget.
Ska man lagstifta om hundar, bör det väl per automatik innefatta katter, kaniner, marsvin, akvariefiskar också? Alla djur har väl rätt till ett drägligt liv?
Tror du inte de sistnämnda är ett problem? Kolla blocket 8)
Varför tror du att vissa köpare inte vill....?
-
Man kan väl ha olika skäl för det! Har själv både köpt och sålt hundar. Vissa uppfödare känner man förtroende för och pratar gärna med om olika saker, andra kommer man inte alls överens med. Det innebär ju inte att man missköter hunden precis! Har t.ex råkat ut för uppfödare som gett mig fel information om hunden, eller som krävt att man ska ställa ut den osv. Ringer o tjatar i tid och otid. Om rena nonsens.
Likaså har jag sålt valpar till folk som inte hört av sig igen, medan de flesta faktiskt gör det. Jag ser inget fel i vare sig det ena eller andra, även om jag tycker det är kul att höra hur det går för "mina" hundar.
Någon lagstiftning ska det inte bli iaf. Man har sin rätt att vara ifred så länge man inte gör något olagligt. Kontroller har vi nog av! När vi inte ens kan ta hand om våra egna åldringar, utan de både svälter och får ligga till sängs utan rastning, ska vi lägga all energi på hundar, som ju har bättre skydd än våra gamlingar och uppenbarligen är mer värda?
OBS: Innebär inte att jag tycker något djur ska fara illa, men man får se realistiskt på saker o ting!
-
Någon lagstiftning ska det inte bli iaf. Man har sin rätt att vara ifred så länge man inte gör något olagligt. Kontroller har vi nog av! När vi inte ens kan ta hand om våra egna åldringar, utan de både svälter och får ligga till sängs utan rastning, ska vi lägga all energi på hundar, som ju har bättre skydd än våra gamlingar och uppenbarligen är mer värda?
OBS: Innebär inte att jag tycker något djur ska fara illa, men man får se realistiskt på saker o ting!
Precis min mening!
Mvh
Charlotte
-
Precis min mening!
Mvh
Charlotte
Aha, så du har läst nån studie över gamlingar kontra djurens leverne antar jag?
-
När vi inte ens kan ta hand om våra egna åldringar, utan de både svälter och får ligga till sängs utan rastning, ska vi lägga all energi på hundar, som ju har bättre skydd än våra gamlingar och uppenbarligen är mer värda?
OBS: Innebär inte att jag tycker något djur ska fara illa, men man får se realistiskt på saker o ting!
Det där är en massmediaklyscha! Jag är socionom och har arbetat som biståndsbedömare i 10 år och innan jag utbildade mig jobbade jag i äldreomsorgen i 10 år så jag är väl insatt. Djur har inte bättre skydd i lagstiftningen än vad människor har. Jag är så urless på denna typ av klyschor som alltid ska komma upp då man diskuterar djurskydd.
Jag bryr mig om både djur och utsatta grupper av männsikor och det ena utesluter inte det andra.
-
Det är helt fel Gunilla0 för som anhörig har du inte alls något ansvar för en äldre släkting! Det finns heller inga regler som talar om hur ofta och länge äldre ska vistas ute. Eller ens uppe ur sängen 8)
Det finns tydliga regler för sådant på djur sidan. (minimikrav)
Sedan innebär inte detta att det alltid förekommer, eller är accepterat, men faktum kvarstår!
Jag har också jobbat inom äldre vården (för många år sedan) Slutade för jag tyckte de behandlade de gamla så illa, kunde inte se på helt enkelt! De fick inte ens sitta på sitt rum och minnas sitt forna liv och sörja sin partner, utan skulle tvingas ut i dagrummet för att göra någon meningslös aktivitet! Förhoppningsvis är dessa dumheter borta, men personalen minskar, släkten har inte tid, personalen stressar ihjäl sig osv. Påstå inte att de gamla har det bra!
Djurskyddet har tydligare regler, det är bara att läsa på!
Som jag skrev, tycker jag inte heller att någon ska ha det dåligt, men mer lagar för hundägare/försäljare är inte meningsfullt eller relevant!
-
Aha, så du har läst nån studie över gamlingar kontra djurens leverne antar jag?
Jag behöver inte läsa någon studie ;) Jag har jobbat inom äldreomsorgen i 12 år, gör det fortfarande och har haft djur hela mitt liv.
Mvh
Charlotte
-
Det där är en massmediaklyscha!
Det stämmer inte riktigt...
Vi kan bara jämföra hur kontrollen av Äldreomsorg och Djuromsorg utförs tex...
På de år jag jobbat på min arbetsplats har Länsstyrelsen utfört EN kontroll av hur verksamheten sköts, man kollade rapporteringsrutiner och annan dokumentation (tittade inget på hur de gamla såg ut att må, frågade inte hur mycket dom fick gå ut, och Nej, jag har hittills aldrig varit i närheten av ett äldreboende där det finns tillräckligt med personal för den utevistelse som alla har rätt till varje dag.
På den tiden har det hunnit vara ett antal Djurskyddsinspektioner på vår gård, då kläms och kollas och mäts det överallt, rutiner för bete och annan utevistelse och stallvistelse kollas.
Djur har ett bättre skydd och kontroll av det skyddet än vad gamla har enligt min mening.
Mvh
Charlotte
-
Det stämmer inte riktigt...
Vi kan bara jämföra hur kontrollen av Äldreomsorg och Djuromsorg utförs tex...
På de år jag jobbat på min arbetsplats har Länsstyrelsen utfört EN kontroll av hur verksamheten sköts, man kollade rapporteringsrutiner och annan dokumentation (tittade inget på hur de gamla såg ut att må, frågade inte hur mycket dom fick gå ut, och Nej, jag har hittills aldrig varit i närheten av ett äldreboende där det finns tillräckligt med personal för den utevistelse som alla har rätt till varje dag.
Det är en viss skillnad på vilken kontroll det finns av att ett lagstadgat skydd efterlevs och vad själva lagen säger om skyddet. När det gäller själva lagstiftningen så finns det naturligtvis ingen jämförelse mellan hur djur och människor är skyddade (läs tex LSS, socialtjänstlagen m.m) och det ska det väl heller inte göra. Att kontrollera hur de gamla mår, prata med dem och fråga hur de har det är väl snarare biståndsbedömarens uppgift och inte länsstyrlesens. Jag har mycket mer att säga om det här, om men eftersom det verkar väldigt malplacerat i en tråd om kamphundar så släpper jag den diskussionen här.
Vad jag inte förstår är varför man blandar ihop dessa båda diskussioner. Om ni tycker att djurskyddet går för långt och är för överdrivet, så ok, det är er åsikt utifrån era erfarenheter och er syn på djur. Djurskyddet bör man väl diskutera utifrån djurens behov kontra människors behov av att använda djuren för olika syften.
Hur äldre och funktionshindrade tas om hand bör naturligtvis diskuteras utifrån deras behov kontra hur mycket av skattebetalarnas pengar vi vill avsätta för att ta hand om de äldre och de funktionshindrade, för det är nämligen där konflikten ligger (tro mig jag diskuterar budget dagligen med min chef).
Att blanda ihop dessa båda diskussioner är bara förvirrande, missvisande och leder inte någon vart.
Gunilla
-
Tycker absolut att detta kan blandas ihop 8) Dels för att det är ekonomiska resurser inblandade och dels för det har att göra med vilket synsätt man har (vad som är väsentligt osv).
Dessutom, är det väl inte alls upp till de som jobbar i vården att utföra kontroll själva på hur bra de sköter sitt jobb :o Det ska, precis som vid djurskyddsinspektion skötas av utomstående! Jag har sett för många gråtande gamlingar som ingen tar notis om. Men de vågar inte klaga hos personalen. För de gamla fick lära sig att: tiga och lida! Inte sätta sig upp mot överheten.
Åter till djurskyddet: Att folk anmäler missförhållanden är bra, men att folk anmäler för att de inte alls förstår sig på djur och ser dem som håriga människor med samma behov är ett problem idag, som kostar enorma summor skattemedel!
Tycker fortfarande det vore bättre att i skolan lägga in "på landet" dagar. Redan på dagis faktiskt! Dessutom kan man lägga äldre boendet i anslutning till skola/dagis. Skulle vara nyttigt för både barn och gamla (många barn träffar ju aldrig en gammal människa alls numer) Min äldste son gick i en sån skola i lågstadiet. Fungerade toppen. De åt ihop, de äldre kom och berättade sagor och levnadshistorier för barnen. Klassgränserna var flytande, du jobbade i den grupp du var mogen för oavsett förskola eller årskurser! Skulle funnits djur också, så hade lyckan varit fullständig, men de hade i vart fall en heldag var vecka året runt ute i naturen, oavsett väder ;).
-
Tycker absolut att detta kan blandas ihop 8) Dels för att det är ekonomiska resurser inblandade och dels för det har att göra med vilket synsätt man har (vad som är väsentligt osv).
Dessutom, är det väl inte alls upp till de som jobbar i vården att utföra kontroll själva på hur bra de sköter sitt jobb :o Det ska, precis som vid djurskyddsinspektion skötas av utomstående! Jag har sett för många gråtande gamlingar som ingen tar notis om. Men de vågar inte klaga hos personalen. För de gamla fick lära sig att: tiga och lida! Inte sätta sig upp mot överheten.
Åter till djurskyddet: Att folk anmäler missförhållanden är bra, men att folk anmäler för att de inte alls förstår sig på djur och ser dem som håriga människor med samma behov är ett problem idag, som kostar enorma summor skattemedel!
Biståndsbedömaren "jobbar" inte i vården. Det är en handläggare/tjänsteman på kommunen som ska bedöma vilket hjälpbehov den äldre/handikappde har och sedan beställa hjälpen av en privat utförare (hemtjänstföretag, boenden etc.) eller av kommunens egna utförare och sedan betala detta med skattemedel. Som biståndsbedömare har man ett stort ansvar för att tala med den äldre och ta reda på hur hjälpen fungerar. Det händer att man måste byta tex hemtjänstföretag för att de inte sköter sitt jobb bra. Så kommunens handläggare har ett uppföljningsansvar kan man säga och länsstyrelsen har ett tillsynsansvar som är mer övergripnade. Omsorgen om äldre och funktionshindrade kostar kommunerna enorma summor. Det är en stor del av kommunernas hela budget. Lägger man sedan till landstingets budget för sjukvård så blir det ännu mer pengar.
Vad är det du menar att djuren kostar Birgit? Är det djurskyddsinspektörernas arbete du menar? Vad jag vet finns det ingen djuromsorg som finansieras med offentliga medel (och det tycker jag inte heller att det ska göra). Veterinärvård och all annan omsorg betalas ju av djurägarna själva.
Jag tycker inte heller att man ska förmänskliga djuren och djur och människor har ofta ganska olika behov. Men jag tycker det är fel att ställa utsatta djurs behov och utsatta människors behov mot varandra för de konkurerar inte om några gemensamma resurser. Men visst finns det fanatiska människor som tror att de är de enda som som värnar om djur och kanske ändå inte förstår sig på djurens behov. Det är förståss jobbigt om man blir utsatt för sådant som seriös djurägare.
Trevlig skola sonen verkar ha haft förresten :)
Och nu får det kanske räcka med biståndsbedömare i Kamphundstråden.
-
Blev en hyfsat het diskussion.... :o Viktigt att hålla isär kollar å morötter. Kanske vill nån som kämpar för dom gamlas rätt starta ett forum med lämpligt namn.
Jag har också jobbar inom äldreomsorgen, men det kan jag skriva mer om på det blivande forumet.
Vill bara säga att: Djur har det inte så bra som dom skulle kunna ha, trots alla regler och lagar.
Påföljden är rent ut sagt för jävligt mild. >:(
-
Jag önskar med det var hårdare krav på uppfödare,men ven ska kontrollera att de sköter sig?
Hade man ahft rejäl koll på uppfödare och hundägare hade vi som sköter våra hundar på ett ansvarsfullt sätt,haft det mycket lättare.
Det som är bra är att polisen har större befogenheter att ta hand om en hund som beskrivs som en fara,mentaltesta alt avliva hundar.
Har själv en amstaff,men anser att ju mer krav det ställs,destå bättre är det för oss som sköter våra hundar.Hellre mera krva än rasförbud.
Det är ,oftast,inte ett rasproblem utan ägaren.
-
Blev en hyfsat het diskussion.... :o Viktigt att hålla isär kollar å morötter. Kanske vill nån som kämpar för dom gamlas rätt starta ett forum med lämpligt namn.
En trend månne? Som gubben i lådan! Förbjöd man avel på alla hundar så löser man problemet med total kontroll. Det är djurskydd!
-
En trend månne? Som gubben i lådan! Förbjöd man avel på alla hundar så löser man problemet med total kontroll. Det är djurskydd!
Jag har aldrig snackat om rasförbud! Håll er uppdaterade, tack.
Såklart är det nötterna till ägare som allt elände bottnar sig i. :o
-
Hundförbud dvs alla ras och blandrashundar,skulle faktiskt lösa bitincidenter.
Men ska alla bli drabbade för att vissa inte kan sköta sig?
Just nu är vissa raser klassade som mer farliga än andra,men eftersom även jack russel terriers har bitit ihjäl barn så kommer antalet hundattacker bara sjunka i antal,inte försvinna.
fredag en 10 juni,1994 stod det i aftonblandet: Nu är det bevisat,schäfer och chow-chow är världens farligaste hundar.Inga andra raser bits lika ofta.
Sedan kom andra raser som fick ta över "farligast" stämpeln.
Nu ligger ju pitbull terriern högst på listan i bett statistiken i USA.Rasen var på 18 talet en omtyckt familjehund,så vad gick snett? fel personer avlade hunden,fel personer skaffade felavlade hundar .
Mycket trist utveckling,för alla inblandade.de som blir drabbade,de bita och hundrasen.
-
Hundförbud dvs alla ras och blandrashundar,skulle faktiskt lösa bitincidenter.
Men ska alla bli drabbade för att vissa inte kan sköta sig?
Just nu är vissa raser klassade som mer farliga än andra,men eftersom även jack russel terriers har bitit ihjäl barn så kommer antalet hundattacker bara sjunka i antal,inte försvinna.
fredag en 10 juni,1994 stod det i aftonblandet: Nu är det bevisat,schäfer och chow-chow är världens farligaste hundar.Inga andra raser bits lika ofta.
Sedan kom andra raser som fick ta över "farligast" stämpeln.
Nu ligger ju pitbull terriern högst på listan i bett statistiken i USA.Rasen var på 18 talet en omtyckt familjehund,så vad gick snett? fel personer avlade hunden,fel personer skaffade felavlade hundar .
Mycket trist utveckling,för alla inblandade.de som blir drabbade,de bita och hundrasen.
Bort med alla kamphundsraser! Det finns andra raser att välja på.....
-
Det innebär ju i praktiken att alla blandraser ska bort också då Skogsmullan ??? För de går ju att blanda så man får önskade typer av avkommor, medvetet eller av slump!
Du gillar kontrollsamhälle va????
-
Bort med alla kamphundsraser! Det finns andra raser att välja på.....
inte behöver du någon kamp hund ;) mvh pålle
-
Jag anser som flera andra här att det är ägarna som är problemet & inte hundarna. Hur dom uppfostras, motioneras, tränas osv.
Vår hund har vid tillfälle efter tillfälle helt oprovocerat blivit attackerad utav grannarnas 2 kamphundar (den ene är blandras-pitbull, dogo argentino,amstaff,rottis & nr 2 renrasig pitbull) En av gångerna var vi ute i trädgården & pulade, vår hund låg precis bredvid oss när nr 1 plötsligt kom rusande & rakt på våran & attackerade. Vår han inte reagera ens innan det var för sent. Det slutade med vetrinärbesök med stygn här och där.
Nästa gång låg vår hund i bakluckan på vår bil (han älskar bilen & skulle vara där 24 timmar om dygnet fall han fick) Givetvis med bakluckan öppen varpå grannarnas nr 2 kommer rusande & hoppar rakt in i bilen & fullständig tuggar sönder vår hund i öra & ansikte. Det blev vetrinärbesök igen.
Gång 3 hade vi besök av vår hyresvärd från Danmark (det e även deras hyresvärd) & satt i trädgården & fikade. Vår hund låg nedanför mina fötter. Deras båda hundar kommer rusande, attackerar vår hund, nr 2 biter även mig när jag försöker avstyra det hela. Vetrinär igen & riktigt förbannad hyresvärd. Det slutar med att dom ska ha koppel på sina hundar samt att hyresvärden hägnar in deras gård. Det har hänt flera ggr till pga att dom inte uppfyller hyresvärdens krav på att ja dom kopplade eller inhägnade. Dessutom hoppar dom över, lätt som en plätt.
Hundarnas ägare är 3 ungdomar-1 brödrapar samt den enes flickvän som alla bor tillsammans. Vi har åtskilliga ggr sett hur dom kampar med sina hundar med egengjorda "kuddarmar" där dom uppmuntrar hundarna till attack. Dom tränar dom oxå på fåglar, kaniner som dom fångar för att sen hundarna ska attackera & ha ihjäl. Dessutom uppmuntras hundarna att slåss med varann. När det står nåt vilt djur på ngn av ngarna runt oss, så visar dom hundarna det, ex rådjur, kaniner, hägern & säger, ta den! Attack! Det blir värsta jakten då. Mkt sorgligt! Dom särbehandlar dom oxå, nr 2 e lille gulligull medans nr 1 skälls & bråkas på. Han är mkt lynnig nu & som jag ser det e det bara en tidsfråga tills han attackerar ngn av han ägare. Ex han e själv hemma hela dagarna då dom e iväg på ngt medan nr 2 alltid följer med överallt. Det 1a han gör när dom kommer hem e att attackera nr 2 & sen morrar han mot ägarna så dom inte vågar koppla honom varpå han sticker & attackerar vår eller andras hundar. 2 andra hundar har attackerats & fått vetrinärvård.
Allt är polisanmält men inget händer.
Vi har flera ggr varit på väg att flytta men anser samtidigt att vi bodde här först, vi har ingenting gjort & vi trivs jättebra för övrigt.
Vi bor på samma tomt som dom kan man säga. Det finns 4 hus, 1 e garage, 1 e hyresvärdens & så e det då våra 2. Kan tillägga att grannsämjan e inte den bästa...
I detta fallet anser jag helt solklart att det beror på ägarna & inte på hundarna! Ett djurförbud på dessa ägare hade varit bra, tycker jag. Men poliserna verkar väldigt sega i detta ärende...
//
Eva
-
Bort med alla kamphundsraser! Det finns andra raser att välja på.....
Ok,om man ska tänka som du skulle jag säga:bort med alla schäfrar,finnas andra raser att välja på...
Mina hundar har 3 ggr blivit attackerade av lösa aggressiva schäfrar.Men jag vet att mkt beror på ägare och hur man avlar,så jag drar inte alla schäfrar över en kant.
hur dumt du faktiskt tänker har min egna amstaff redan bevisat.
Den 5 juli offrade han sig själv för att skydda en kille som blev biten av en pitbullblandras.Om min hund var så farlig,skulle han väl bara bitit tag i andra armen.Istället skulle han ge sig på den andra hunden,för att skydda en människa han knappt känner.
Hade min hund inte funnits på platsen,hade killen antagligen blivit tvungen att amputera armen.Nu blev skadan mindre,tack vare min amstaff som ryckte in.
Rätt uppfödd,hanterad är en amstaff en underbar familjehund.Tänk efter innan du dömer ALLA.
Sedan,titta på de "kamphunds" attacker som skett/sker mot människor.Det är inte de seriösa hundägarnas hundar.Varför ska vi bli drabbade av att andra inte kan sköta siG? Jag var på amstaff specialen igår,186 st amstaffar på samma plats.Ingen blev biten,varken människa eller djur.Fundera på varför. Jag vet svaret.
Ngt annat du kan roa dig med om du har tid är att kolla hur många renrasiga amstaffar det dinns i Sverige,sedan kolla hur många av dom som bitit folk.Konstigt att inte fler blir bitna,när rasen är så populär,tycker du inte det?
-
EvaE:jättetrist att ni råkat ut för dessa idioter till hundägare.
Att polisen inget gör anser jag helt galet.
Det enda du kan göra är väl att anmäla och anmäla tills de MÅSTE uppmärksamma.De har ju fått befogenhet att gripa in,och då ska de göra det med.Innan ngn hund stryker med,eller ett barn.
Just sådana hundägare som ger oss andra dåligt rykte. >:(
-
Kamphund är även sharpei Akita inu hund kamper var tillåtet till 1935 i japan.
I USA förbjöds hundkamper 1912.
Så har vi Den hollenska bandoggen åxå en kamphund.
Bruks schäffer å bruks mallenoise har åxå enorma kamp drifter.
Amrikansk Pitt Pull används av dom seiösa ägarna på samma sätt som våra.
Rottweilers Boxer å så vidare.
googla på working pittpull å upptäck att det är lika intresant.
Som att titta på vilken bruks hunds uppödare som helst i svergie.
Så ostyriga så kallade kamp hundar är samma fenumen som ostyriga vanliga bruks hundar.
Dom är helt enkelt under stimulerade med sånna här hundar med så mycke drifter.
Räcker det inte med promenader.
Dom behöver spåra Lydnads tränas ja du kan nästan göra vad du vill med dom.
I USA är pitt pull terrien ganska vanlig som räddnings hund.
Till å med som narkotika hundar så lägg av med skit snacket Pitt bull = brukshund.
Fast en anrikansk inhemsk ras.
-
Bort med alla kamphundsraser! Det finns andra raser att välja på.....
oj, då bleve det inte många raser kvar... en och annan bullterrier på sin höjd! :D
-
Skogsmullan
Det finns ingen annan ras för mig, den här rasen passar mig perfekt.
Boerlady
Äger pitbull måste man också förstå att de kan gilla och slåss. De slåss inte av dominans och du måste kunna ta fullt ansvar för detta rakt ut. Äger du amstaff ska du vara väl medveten om att detta kan slå igenom på olika nivåer.
-
Skogsmullan
Det finns ingen annan ras för mig, den här rasen passar mig perfekt.
Boerlady
Äger pitbull måste man också förstå att de kan gilla och slåss. De slåss inte av dominans och du måste kunna ta fullt ansvar för detta rakt ut. Äger du amstaff ska du vara väl medveten om att detta kan slå igenom på olika nivåer.
En ras som GILLAR att slåss och dessutom är avlade för ändamålet? Du tycker alltså att det är helt i sin ordning att hålla sån skit? Jösses.
-
En ras som GILLAR att slåss och dessutom är avlade för ändamålet? Du tycker alltså att det är helt i sin ordning att hålla sån skit? Jösses.
Jag nej. Jag äger en amstaff. En hund vars ändamål är utställning.
-
Jag satte just in en annons under djur finnes.. Har fullständigt renrasiga APBTerriers och söker ansvarsfulla ägare till de valpar jag inte själv ska ha kvar.
Läs gärna: http://sv.wikipedia.org/wiki/Amerikansk_pitbullterrier och besök min hemsida.
Mvh
G.
-
Småskoj att du skrev detta i tråden "Kamphundar" ;D
-
Eller hur Vargerik ;)
-
[quote author=Elishia
Boerlady
Äger pitbull måste man också förstå att de kan gilla och slåss. De slåss inte av dominans och du måste kunna ta fullt ansvar för detta rakt ut. Äger du amstaff ska du vara väl medveten om att detta kan slå igenom på olika nivåer.
[/quote]
Jaha och du berättar detta till mig för att ?
-
Detta du beskriver kunde man säga om de flesta terrier raser ,inte bara pitbull eller amstaff.
Hur många terrierägare fattar detta? inte många verkar det som,iaf inte de man möter på morgonpromenader.Morrar och gör utfall i kopplen.
Rätt onödigt att skriva till mig,för min hund har inte varit i slagsmål på snart 8 år,fick hem honom när han var 8 veckor,ja en AMSTAFF.
Tror du att det är ren tur? bra ledarskap?
Har en boerboeltik som omplacerades,skulle avlivas,var farlig.Idag är hunden en bra medborgare i samhället?
ren tur? bra ledarskap?
En pitbull och amstaff är underbara hundar,i rätt händer,och om de kommer från en bra uppfödare.Detsamma gäller alla andra såkallade "farliga" raser.
-
Hmmm. Kamphund eller inte.
För stt bena ut det hela handlar inte benämningen kamp just om viljan att slåss mot andra hundar eller att ha ihjäl, utan om att kämpa. Tränar du en hund med stor kämparglöd till att döda så ja, den kommer att göra det med glöd. Tränar man den däremot till att söka efter försvunna människor i en lavin kommer den att göra det med kämparglöd.
Pitbull lämpar sej därför inte till oborstade nerknarkade 20-åringar som tror att dom äger världen. Som familjemedlem och gårdshund passar den perfekt. Det är inte en förstagångshund, man bör ha hundvana. Tråkigt bara att det är så många klubbar som förbjuder en att gå på kurser hos dom med sin pitbull. Yes Really ! En kompis till mej blev stoppad från att ta en valpkurs för att hennes hund var pitbull.
Ingen träning, ouppfostrad hund.
Ouppfostrad hund=potensiellt farlig hund.
Alla hundar kommer inte överens, oavsett ras, precis som människor.
Vi har ingen aning om vad dom säger till varandra som kan utlösa ett slagsmål.
Människor har i alla tider uttryckt sej i klartext med ord och ljud om hur vi känner och mår, det är ändå ingen som förstår. Hur kan vi då förvänt oss att vi ska förstå vad som utspelar sej mellan två hundar när deras signaler är så förfinade.
Den värsta hund jag har haft när det gäller att slåss var en engelsk springer spaniel, inte för att rasen är ovanligt bitbenägen eller aggresiv, ( räknas inte som kamphund) utan för att hon var en grinkärring.
Min pitbull är mycket trevligsre mot andra hundar. Däremot så behöver jag inte para ihop honom med kreti och pleti. Han har sin flock och vi leker med grannens hundar ibland, det räcker bra för honom.
Jag tror att vi människor överför för mycket av våra egna känslor på våra hundar, om vi gillar att träffa främmande människor så borde ju våra hundar gilla att träffa nya hundar hela tiden ? !
Hunden är ett flockdjur, och dom trivs utmärkt med det.
Även pitbull och andra raser med kämparglöd.
Dom som inte gillar rasen, synd för dom, jag gillar inte pudel.
Däremot så spyr jag inte galla över alla som äger en pudel bara för ett vissa individer har bitit mej.
Inte heller tänker jag någonsin sjunka så lågt att jag börjar gapa och skrika på en vilt främmande människa bara pga vad den har för hundras. Vi är högre utvecklade än så.
Eva: Tråkigt att du råkat ut för dessa idioter som helt uppenbarligen inte ska ha något djur, helst av allt skulle dom nog behöva ordentliga föräldrar som läre dom vad som är rätt och fel.
Tips, prata med övriga grannar och se om dom har haft samma problem, en gruppanmälan väger lite tyngre. Hundarna mår ju inte bra i den situationen och borde bort därifrån snarast innan det händer något riktigt allvarligt.
Mina hundar går alltid lösa på min gård och det har aldrig varit något problem för varken grannar eller deras hundar, allt hänger på ägaren och att den tar ansvar för sina djur, oavsett ras.
-
PLASMIDER bra skrivet.
Kruxet är att även om man kommer in på en kurs med sin "kamphund" så är det inte säkert kursledarenförstår sig på rasen.
Jag gick valpkurs med min amstafftik,jag hoppade av,då man skulle vara godismaskin och vifta med en kamptrasa hela tiden.
Jag tränade min hund själv,och det gick utmärkt.
Önskar att det fanns fler personer som anordnar kurser för "bull&terrier raser.Som sagt har man en sådan ras,så behöver man ju verkligen en kurs.Att bli nekad,hjälper ju inte rasen.De som vill gå kurs med sin hund är ju de se försöker vara serisöa och ansvarsfulla hundägare,och de blir NEKADE?
helt galet anser jag.
Hundar ryker ihop på kurser.Såg en border collie flyga på en westie på en agilitykurs.Ska border collies med nekas att gå kurs?
Rasisthysteri,kallar jag det.
-
kan det vara någott för jo :) mvh
-
Som kursdeltagare skulle jag aldrig i helvetet gå med på att dessa raser deltar, så jag tycker det verkar helt i sin ordning.
-
Som kursdeltagare skulle jag aldrig i helvetet gå med på att dessa raser deltar, så jag tycker det verkar helt i sin ordning.
det visar jubara hur inskrengta endel kursleda är mycke tråkitt mvh
-
Och de (kursledarna) begriper sig inte på boskapsvaktare heller :-\ De döms ut som aggressiva eller hopplösa att lära.
Vem är då inskränkt, ledaren eller hunden?
-
Som kursdeltagare skulle jag aldrig i helvetet gå med på att dessa raser deltar, så jag tycker det verkar helt i sin ordning.
Din åsikt bottnar i ren okunskap och fördomar.Ta reda på lite fakta.Att inse att man är okunnig är ett bra steg mot kunskap.
Min amstaff har 3 gånger blivit attackerad av schäfrar,3 st olika,hans ena bror blev attackerad av en golden retriver på en valpkurs.
För att du ska vara lugn så är det lika bra vi förbjuder schäfrar och golden med,då de faktiskt med attackerat andra hundar.Du hör väl själv hur galet det låter.
Döm INDIVIDEN som gör fel,inte RASEN.
ALLA hundar ska ha rätt att gå kurs,alla hundägare ska ha rätt att få hjälp för att få bättre ordning,bättre kontakt med sin hund.Så de har större chans att få en bra kompis och en säker medborgare i samhället.
-
Hej.
Det har gått en tid sen mitt förra inlägg ang grannarnas hundar och en del har hänt.
En dag fick jag helt enkelt nog så jag bjöd in mig själv till dom & satt länge & väl &
försökte tala med dom, disskutera osv. Det gick ganska bra. Dom förstod att vi inte kan ha det
så här längre och hade själva börjat inse att den yngsta av hundarna var värst &
tydligen börjat attackera deras äldste hund. Polisen kom oxå till slut, pratade med dom & med oss
och det gick väldigt bra. Dom fick lite alternativ att fundera på i några dar.
Dom tog steget att lämna bort den yngste hunden där dom berättade allt som varit & att han
inte kan vara i ett hem med barn eller andra djur. De som skulle ha honom fick komma och
vara hos dom i 3 dar för att förstå problemen. Det var ett medelålderspar som var barn &
djurlösa och dom tog med honom hem till sig. Han har nu varit där i ca 4 v, enligt rapporter från
de nya ägarna verkar han trivas jättebra & har inte ngt aggressivt beteende längre. Dom
ger honom den träning och motion som han behöver.
Hund nr 2 är kvar, men mkt bättre, dessutom alltid i koppel eller i hundgården när han e ute, han
rymmer inte längre, dom har börjat aktivera honom mera, cyklar med honom, promenerar med honom
inte på den nivå som egentligen krävs men mkt bättre än förut iaf.
Så kanske man snart kan få leva normalt igen :)
//
Eva
-
Din åsikt bottnar i ren okunskap och fördomar.Ta reda på lite fakta.Att inse att man är okunnig är ett bra steg mot kunskap.
Min amstaff har 3 gånger blivit attackerad av schäfrar,3 st olika,hans ena bror blev attackerad av en golden retriver på en valpkurs.
För att du ska vara lugn så är det lika bra vi förbjuder schäfrar och golden med,då de faktiskt med attackerat andra hundar.Du hör väl själv hur galet det låter.
Döm INDIVIDEN som gör fel,inte RASEN.
ALLA hundar ska ha rätt att gå kurs,alla hundägare ska ha rätt att få hjälp för att få bättre ordning,bättre kontakt med sin hund.Så de har större chans att få en bra kompis och en säker medborgare i samhället.
OT: Nu ska självklart hundägare hålla rätt på sina hundar så att dom inte kommer åt att attackera!
Men om hunden man äger blir påflugen då och då kanske man ska kolla vilka signaler den sänder ut till omvärlden.
Såna hundar brukar ofta gå och spänna sig mot andra hundar och vill man slippa problem kan man försöka få den egna hunden att tagga ner lite. Den kan man ju i alla fall träna, det är svårt att få andra hundägare att hålla koll på sina hundar i alla lägen, även om det skulle vara önskvärt.
Sen undrar jag varför en "Kamphundsras" inte passar på en "traditionell" SBK valpkurs (dvs en där man använder godis och lek (bla kamptrasa) som belöning)?
Mvh
Charlotte
-
Sen undrar jag varför en "Kamphundsras" inte passar på en "traditionell" SBK valpkurs (dvs en där man använder godis och lek (bla kamptrasa) som belöning)?
Mvh
Charlotte
Det undrar jag med! Jag har tränat min "kamphund" som vilken brukshund som helst och det har fungerat alldeles utmärkt hittills. Skulle jag inte ha kamptrasa som belöning skulle vår träning se oerhört tråkig ut eftersom just kamplek är det absolut roligaste min hund vet.
Så länge man klarar av att läsa av sin hund och kan bryta innan det går över styr med saker och ting(ex pinntokighet odyl.) så kan man nog göra det mesta med vilken hund som helst, oavsett ras.
-
... så kan man nog göra det mesta med vilken hund som helst, oavsett ras.
Utom att få hejd på kamphundsaktiga hundar som det slagit slint för.
-
Utom att få hejd på kamphundsaktiga hundar som det slagit slint för.
Ja skulle vilja veta hur duståppar en galen rottis ellr schäfer ? vad är schillnaden iså fall ? mvh
-
Om jag får lägga till på pålles inlägg, vilken hund som helst som det slagit slint för.
Förstår inte riktigt vilka raser man ska förbjuda.
Var går gränsen för farlig hund ?
Är det storleken som räknas ?
Eller är det bara pitbull ?
Bullterrier ?
Rottweiler ?
Dobberman ?
Schäfer ?
Amstaff ?
Mastiff ?
Grattis till Eva, bra gjort !
En eloge till dej :)
Fler borde vara som du.
-
Utom att få hejd på kamphundsaktiga hundar som det slagit slint för.
Åter igen... kan man läsa av sin hund så får man ingen hund det slagit slint för. För övrigt är det större risk att träffa på en schäfer det slagit slint för än något kamphundsdito...
Jag har fått rädda en tjej från att bli påkörd för att hon hade noll kontroll på sin schäferhane som ville döda min hoffehane. När jag kom fram till ekipaget riktade schäfern sin ilska mot mig och det var verkligen inte skoj alls. Jag klarade mig utan skador den gången tack vare att jag hade tjocka kängor och hunden hade en stryplänk på sig annars vette sjutton hur det hade gått.
Hatar jag alla schäfrar för det? Nej!
Har jag blivit hundbiten någon gång? Ja!
Vad var det för ras? En schäfer!
Anser jag att alla schäfrar är mördarmaskiner för det? Nej!
-
Som någon nämnde har kvinnor oftast en något vriden syn på sin kapacitet när det gäller djur. När det väl kommer till kritan skriks det mest i falsett. Oavsett kön ska ingen utsätta sin omgivning för hundar de inte kan hantera.
-
Som någon nämnde har kvinnor oftast en något vriden syn på sin kapacitet när det gäller djur. När det väl kommer till kritan skriks det mest i falsett. Oavsett kön ska ingen utsätta sin omgivning för hundar de inte kan hantera.
Det vore betre du besvarar minn fråga i stellett för att ned verdera fruntimer sånna som har dessa tangkar brukar va rätt inkompetänta har bara en stor schäfft mvh Ja skulle vilja veta hur duståppar en galen rottis ellr schäfer ? vad är schillnaden iså fall ? mvh
-
Eller mina frågor.
Dom av feminint kön som gapar i falsett är ganska få, men dom hörs.
Däremot så enligt min åsikt så verkar dom mer skaffa små tofsvippor som skriker i samma ton som dom.
Övertro på sin egen förmåga har alla människor, fråga bara herrar om deras bilkörning.
-
haha bra svarat!
Stämmer helt att de mest gapiga och aggressiva hundar är MESTADELS de små.
De verkar få bete sig hur som helst,för de är ju så söta och små.
Folk med småhundar verkar vara de som är mest okunniga om vad en hund behöver.
Ingen uppfostran,behandlar hunden som ett barn/människa,hunden tar över,bestämmer,men då den är så liten görs inget åt saken.
Hade ngn av mina hundar betett sig som de flesta småhundar vi möter på promenad,skulle väl ngn ringa polisen och mina hundar omhändertas.Men småhundar,de är så små och gulliga,och bjäbbandet är väl lika sött med.
Att de spänner upp sig och muckar gräl med hundar 10 x deras storlek skrattas bara åt.
En amstaffhane i närheten blev attackerad och biten av en border terrier som var lös,den sprang fram och flög på amstaffhanen.Amstaffägaren polisanmälde händelsen och fick rätt.Han hade sin hund i koppel och gick förbi.Han fick skydda den lilla hunden som högg hans amstaff.För en amstaff försvarar sig rätt bra,och vilken skulle få skulden? amstaffen,även om det var han som blev påflugen.
Är så väldigt trött på oseriösa småhundsägare.finns för många av dom.
-
Det vore betre du besvarar minn fråga i stellett för att ned verdera fruntimer sånna som har dessa tangkar brukar va rätt inkompetänta har bara en stor schäfft mvh
?
-
Eller mina frågor.
Dom av feminint kön som gapar i falsett är ganska få, men dom hörs.
Däremot så enligt min åsikt så verkar dom mer skaffa små tofsvippor som skriker i samma ton som dom.
Övertro på sin egen förmåga har alla människor, fråga bara herrar om deras bilkörning.
Så sant! Själv tar jag inte åt mig om bilkörningen, jag kör för långsamt för att kunna köra dåligt! :)
Jag erkänner, jag var på lite provokativt humör... :-[
-
?
läs sakta så trillar polleten ner mvh
-
Jag misstänker att Vargerik är mer ute efter att provocera än vad han egentligen ogillar "kamphundar".
Har man en schäfer så måste man ju mött på en hel del fördomar själv.
Men vad vore en diskussion om alla bara höll med varandra ?
-
Jag misstänker att Vargerik är mer ute efter att provocera än vad han egentligen ogillar "kamphundar".
Har man en schäfer så måste man ju mött på en hel del fördomar själv.
Men vad vore en diskussion om alla bara höll med varandra ?
Nejdå. Saken är att jag har sett alldeles för mycket skit orsakat av dessa hundar och dess ägare. Vad som stör mig mest är att de flesta kamphundsaktiga hundar inte får ett bra hem, dvs folk som har dom enbart för få den "respect" dom tror dom för med sig. Men min fasta övertygelse är att dessa hundar skall bort/förbjudas för allas bästa, för både hundar och människor.
Jag kan inte säga att jag stött på några fördomar... Jo, men då mest från folk som är allmänt hundrädda, men då jag dragit mig tillbaka ut i skogen springer jag inte på så många.
-
ska man resonera som du så får nog schäfern stryka på foten och så för i sanningens namn spriner det om kring en massa schäfrar som skrämmer både barn och gamla och ta en och annan tugga på tantens lilla dverj pudel så va d är schilnaden mvh ps är schäfer ägare ;D
-
haha bra svarat!
Stämmer helt att de mest gapiga och aggressiva hundar är MESTADELS de små.
De verkar få bete sig hur som helst,för de är ju så söta och små.
Folk med småhundar verkar vara de som är mest okunniga om vad en hund behöver.
Ingen uppfostran,behandlar hunden som ett barn/människa,hunden tar över,bestämmer,men då den är så liten görs inget åt saken.
Hade ngn av mina hundar betett sig som de flesta småhundar vi möter på promenad,skulle väl ngn ringa polisen och mina hundar omhändertas.Men småhundar,de är så små och gulliga,och bjäbbandet är väl lika sött med.
Att de spänner upp sig och muckar gräl med hundar 10 x deras storlek skrattas bara åt.
Är så väldigt trött på oseriösa småhundsägare.finns för många av dom.
Åh vad detta är tråkigt! Fördomarna mot så kallade kamphundar blir väl inte färre för att man kastar skit på andra. Lev och låt leva för helsicke! För mig får andra människor ha vilka hundar de vill. Andras hundar får dra i kopplet, skälla eller göra vad tusan som helst och de får se ut hur som helst bara de inte skadar min hund. Det är det enda jag bryr mig om och det enda som angår mig. Det är inte alls något fel på småhundsägare. Små hundar som gör utfall och skäller gör det oftast pga rädsla i och med att de är så små (när det gäller terrier är kanske lite kaxighet inblandat också). Detta fattar alla som har någon kunskap om hundar. Och nej, jag har ingen liten hund själv. Min är mellanstor.
-
Jag äger en liten hund, om nu tax kan räknas som det.
Hon är den som är störst i huvudet.
Fördomarna mot kamphundar kommer inte att förvinna genom att man kastar skit på andra raser, däremot så kanske människor inser att det som är problemet är ägaren.
En liten hund kan dra i kopplet för det är inga problem att hålla emot, medans en stor då kan dra omkull sin ägare. Inte för att någon hund ska dra alls !
Det största problemet jag har haft med små hundar är deras ägare, som tycker att det är coolt att deras lilla jycke gör utfall mot min Pitbull och upmuntrar dom med att göra det.
"Han tror han kan slå en pitbull, ja, ta pitbullen..."
Jag vet vad som skulle hända om denna lilla hund kom lös.
Jag vet också vem som skulle få skulden.
Det var en sådan liten sak som flög på min gamla mastiff, han högg även min mor i handen.
Som tur är var min gamla herre en mycket feg hund och ytterst ovillig till att slåss.
Min mamma fick sparka bort den lilla hunden och springa in i huset för att skydda sej och min hund.
Vi vet inte vem ägaren är eller har sett hunden efter det.
Alla raser kan vara helt underbara och monster, allt beror på ägaren, miljön och arvet.
Ingen ras är mer fel än någon annan, inte genetiskt, bara vissa korsningar som blir mindre lyckade.
Då menar jag inte att det är något fel på blandraser.
-
PLASMIDER bra skrivet.
Kruxet är att även om man kommer in på en kurs med sin "kamphund" så är det inte säkert kursledarenförstår sig på rasen.
Jag gick valpkurs med min amstafftik,jag hoppade av,då man skulle vara godismaskin och vifta med en kamptrasa hela tiden.
Jag tränade min hund själv,och det gick utmärkt.
Önskar att det fanns fler personer som anordnar kurser för "bull&terrier raser.
Jag är fortfarande nyfiken på varför Bull och Terrierraser inte skulle gå att träna med godis och lekbelöningar?
Och hur ska man då uppfostra dom?
Mvh
Charlotte
-
Jag är fortfarande nyfiken på varför Bull och Terrierraser inte skulle gå att träna med godis och lekbelöningar?
Och hur ska man då uppfostra dom?
Mvh
Charlotte
Klart man kan och dessutom bör. Dessa hundar är fruktansvärt veka för sin förare och därför väldigt lätta att hantera.
-
Jag har inte haft några problem att träna min hund med godis, men det fungerar lika bra med beröm.
Leksaker är han däremot mindre intresserad av, men en köttbulle gör han allt för :-)
-
Som någon nämnde har kvinnor oftast en något vriden syn på sin kapacitet när det gäller djur. När det väl kommer till kritan skriks det mest i falsett. Oavsett kön ska ingen utsätta sin omgivning för hundar de inte kan hantera.
Oj vad jag blir trött....
-
Jag äger en liten hund, om nu tax kan räknas som det.
Hon är den som är störst i huvudet.
Fördomarna mot kamphundar kommer inte att förvinna genom att man kastar skit på andra raser, däremot så kanske människor inser att det som är problemet är ägaren.
En liten hund kan dra i kopplet för det är inga problem att hålla emot, medans en stor då kan dra omkull sin ägare. Inte för att någon hund ska dra alls !
Det största problemet jag har haft med små hundar är deras ägare, som tycker att det är coolt att deras lilla jycke gör utfall mot min Pitbull och upmuntrar dom med att göra det.
"Han tror han kan slå en pitbull, ja, ta pitbullen..."
Jag vet vad som skulle hända om denna lilla hund kom lös.
Jag vet också vem som skulle få skulden.
Det var en sådan liten sak som flög på min gamla mastiff, han högg även min mor i handen.
Som tur är var min gamla herre en mycket feg hund och ytterst ovillig till att slåss.
Min mamma fick sparka bort den lilla hunden och springa in i huset för att skydda sej och min hund.
Vi vet inte vem ägaren är eller har sett hunden efter det.
Alla raser kan vara helt underbara och monster, allt beror på ägaren, miljön och arvet.
Ingen ras är mer fel än någon annan, inte genetiskt, bara vissa korsningar som blir mindre lyckade.
Då menar jag inte att det är något fel på blandraser.
Att uppmuntra någon hund - oavsett hur liten och "söt" den är! - att göra utfall mot någon, var något av det dummaste jag hört! Gör människor verkligen det? Dessa människor borde knappast ha hund, tycker jag...en köttätande växt hade nog varit mer lämpligt! ;) För vem som helst kan räkna ut hur den hunden utvecklas, mår och får för griller i huvudet! I varje liten "knähund" - finns en varg.
Men en sak är säkert, en del hundar ska dra! ;D
-
Klart man använder godis men INTE kampa med trasa som det ofta uppmuntras med av kursledare!
Men inte för mkt godis utan just berömma och nonchalera vid oönskade beteenden ger def bästa effekten.
-
Människor med hund kan visst bete sej hur som helst, människan är en mycket intressant och komplicerad varelse.
Och visst, vissa hundar ska dra, men inte i koppel utan när dom arbetar.
Träffade två nya grannar idag, deras lilla vovve tyckte att hon skulle valla mina hästar.
Dom var livrädda för att pitbullen var ute, dom visste bara att det bodde en pitbull här.
Nu har dom träffats och min lilla vovve charmade in sej totalt.
Allt går om man vill, dom har fått en annan syn på rasen än den som står i tidningen.
Ser det som en seger :-)
Ny grannar att låna socker hos :-)
-
Klart man använder godis men INTE kampa med trasa som det ofta uppmuntras med av kursledare!
Men inte för mkt godis utan just berömma och nonchalera vid oönskade beteenden ger def bästa effekten.
Varför ska man inte kampa?
Det är ju en superbra belöning för hundar med kamplust!
Nu menar jag inte hundträning över huvud taget (för där råder det så delade meningar vad det gäller godis/inte godis, belöning eller åthutning osv, osv) utan varför skulle det var fel att berömma en "kamphund" med kamp?
Mvh
Charlotte
-
När jag tränade med min hund på bruks så ville dom att jag skulle "kampa" honom så att han blev intresserad av leksaken och det fungerade inte alls.
Han blev intresserad av kampen inte av leksaken. Därför fungerade det inte för mej.
-
Ja, men det är ju kampen som är belöningen :)
Jag satt och läste en bok om hundaktivering och där nämndes kamplekar som olämpliga för ALLA "Hundgrupper" utom skalldrivande jakthundar ???
Trasa eller "Boll-på-snöre" en liten stund som belöning är ju det bästa många hundar vet.
Mvh
Charlotte
-
Som belöning var det aldrig tal om, bara att få honom inresserad.
Det blev han inte, han ville inte leta upp den lekaken sen, utan tittade på mej att jag skulle plocka fram en ny.
Godis fungerar bättre.
-
Jag är då en som är för att träna "kampraser" med positiva metoder, alltså belöning. Belöning är ju då det hunden tycker om, annars är det så klart ingen belöning för hunden ;)
Att använda godis är en perfekt förstärkare vid inlärning, speciellt när man är bland många andra hundar på kurs tex. För att det ska bli en lite lugnare belöning som passar då.
Annars är kamplek men även jakt lek något som dessa hundar brukar uppskatta.
Man belönar naturligtvis med måtta som med allt annat.
För att kunna använda en trasa som belöning, så måste man få hunden intresserad av den, va nog det som instruktören ville med övningen. :)
En del hundar måste man visa att det är roligt med kamp eller jakt lekar. Denna belöningsform kan vara bra att ha vid viss träning och i vissa situationer.
Många av dessa "kampraser" är som någon redan sagt relativt förarveka och man bör inte vara hård vid inlärning. Men som med alla raser ska dom ha tydliga regler och man ska så klart vara konsekvent.
Man får aldrig glömma eller förneka en hunds ursprung!
-
Varför ska man inte kampa?
Det är ju en superbra belöning för hundar med kamplust!
Nu menar jag inte hundträning över huvud taget (för där råder det så delade meningar vad det gäller godis/inte godis, belöning eller åthutning osv, osv) utan varför skulle det var fel att berömma en "kamphund" med kamp?
Mvh
Charlotte
Jo därför att de bygger upp striden...de vill vinna och du får en hund som kampar om allt.
Att använda en "tycka om" trasa som man har kampat med för att få upp deras intresse och därav använda den sen att få som belöning är däremot jättebra.
Om du har en hund med kamplystnad så skulle du veta hur jag menar ;D varför tror du att många ettåringar är till salu pga av tidbrist :P
Har haft många hundar med kamplust och kan sälla mig till att jag vet vad jag pratar om.
En hund med kamplust beteer sig såhär ex om ngn kommer!
Wow jag hämtar mitt ben el trasa så leker vi lite DRA...aha va kul tycker han som är på besök och drar.
Det slutar med att hunden efter några kamper börjar morra och antingen kampar man inte för att att inte hetsa hunden el så fortsätter man och "leker" denna lek tills det slutar illa för någon.
På hundkurserna så kan man innan ordna så att just din hund har en lektrasa men inte att använda den så som man kan till andra hundraser...alla hundar fungerar inte på samma vis.
Att få en sk kamphund att tycka om en trasa el dyl är så lätt och det räcker att ha gjort det genom småkamp med plötsliga avslut för att den är deras favo livet ut sen.
En sån trasa har man inte ens framme för hunden vaktar sin leksak utan den använder man ex när vi är på sök
Vi har en kanonhund och kampning är def inte ngt vi sysslar med. favotrasan ligger i källaren tills vi jobbar el en tillfällig lek en stund....
besökare är def förbjudna att kampa med vår hund ja våra vi haft och vi har lyckats få "avlivningshotade" kamphundar att bli mycket bra hundar när vi tog bort den delen av lek som fd ägare sysslat med och att det gått åt skogen också.
Sen finns det andra metoder vi använt och det är bla att nonchalera istället för att försöka att ant lägga ner en hund el använda ngt som helst våld och det är något otroligt hur en hund svarar på det.
Jag ger mig inte in djupare mer än såhär :) tack för mig...
-
Live: Då förstår jag, du använder trasan precis som jag gör till min Border Collie, han får inte ha varken trasa eller bollar 'till vardags' utan det är fina belöningar som kommer från mig när han gjort något bra.
Det fungerar nog ungefär lika med alla hundar som har någorlunda kamplust oavsett ras.
Mvh Charlotte
-
Har inte noga läst hela tråden men anser att hundägaren är den största "boven" när det gäller hundars beteende. Sedan har ju olika raser olika nedärvda beteende, jaktlust, drivlust, arbetslust, räddning osv. Har i min ungdom jobbat mycket med hundar, mest brukshundar och träffat många olämpliga hundägare men ingen olämplig hund eller ras. Kunskap, engagemang och utbildning är ett måste för alla hundägare. Om man har en papillon eller rotweiler är ointressant, kunskap och individuell träning ger en bra hund oavsett ras.
-
Jag håller inte med i att kampa ska vara dåligt.Har med erfarenhet av "kamphundstyper" allt från staffe,irländsk staffe,pitbull, amstaff och presa canario.
Absolut inga problem att använda kamp som belöning,bara hunden vet vem som bestämmer,och att det inte är han.
DU startar kampleken,och DU avslutar.
Inga problem då.
Har du ingen kontroll och har en hund med stor kamplust,oavsett ras,så är det nog bättre att finna ett annat sätt att belöna hunden.
-
Det är samma sak när det gäller alla sorts lekar, Du börjar Du avslutar. Har själv en blandning Chihuahu/Papillon som har en kamplust och karisma värre än den Riesen jag för många år sedan tävlade med i bruks. Håller man inte henne på "mattan" skulle hon ta över hela familjen.
-
Det är samma sak när det gäller alla sorts lekar, Du börjar Du avslutar.
Precis EXAKT vad jag tänkte! :D Att vara den som tar initiativ är viktigt för ledarrollen. Det ser man för övrigt tydligt hundar emellan... det är precis så de gör, för att befästa sin ordning.
Jag leker mycket med mina hundar. Vilda lekar också! Kamplekar. Jaktlekar. Brottningslekar. Spelar rugby. Och jag leker som man gör med kattungar ungefär - fast uppförstorat, förstås! Istället för en pappersskrutt på ett snöre - har jag en av mina gamla begagnade ulltröjor, på ett kraftigt rep. Hur kul som helst! ;D Men grundreglen är alltid den att jag inleder, då jag vill (annars ignorerar jag helt enkelt), och avslutar. Och med mina hundar funkar det så också att om jag mitt i leken, hur vild den än är (det kan vara så att vi ligger i en hög och sliter och drar i varandra), säger "vänta" - så mer eller mindre fryser de som till is, mitt i rörelsen och blir slappa i kroppen. Detta kan verkligen vara jättebra! T ex kanske jag ser att någon fått repet kring sig eller nått...
Likadant då vi dragtränar. Jag säger "vänta" - och de tvärstannar, mitt i ett steg om det är så! Från att kanske ha sprungit i 40 km/h. Särskilt Daniel. Han går från våldsam framfart, bus, lek, kamp eller vildsint lek till ett absolut blixtstilla totalt lugnt läge på ett ögonblick så kort att det nästan är mystiskt. ::) Och sedan börjar han igen med samma entusiasm - då jag säger till.
En sak han inte gör är att dra någon annan. Inte ett steg tar han, hur mycket jag än uppmuntrar honom, om någon annan står på släden/ sitter i pulkan. Inte ETT steg. Då står han verkligen som frusen. Och spänner alla muskler så han skakar. Inte heller lämnar han gården med någon hur mycket de än lockar och jag uppmuntrar... Jag tolkar det som att han ABSOLUT vill bli ledd. Det är trygghet för honom. Att veta att det finns någon där som har full koll. I fall han t e x råkar ut för något. Någon som genast kommer ta över - då det behövs. Och reda ut situationen. Fram tills det ögonblicket reder han det bra! Absolut. Han är mycket självständig, begåvad, problemlösande, stark och vild, egensinnig, njutningslysten, lekfull - men då jag säger "vänta" lämnar han över. På ett ögonblick. Och detta är han trygg i. Det är hans skydd.
-
Live: Då förstår jag, du använder trasan precis som jag gör till min Border Collie, han får inte ha varken trasa eller bollar 'till vardags' utan det är fina belöningar som kommer från mig när han gjort något bra.
Det fungerar nog ungefär lika med alla hundar som har någorlunda kamplust oavsett ras.
Mvh Charlotte
Förlåt att jag inte svarat och precis så menar jag :)
Sen kan vi som ägare kan kampa och avsluta med lätthet. Men vi använder det inte i all lek inte.
Men en kamplysten hund vill hitta saker att kampa om HELA tiden om man använder det i vardagen och det är obegripligt hur man orkar med en sån hund :P de kommer puttandes med vad som helst till vem som helst på besök och - Kom igen så så ska vi se vem som vinner!!!!
Inga förutom vi två vuxna kampar på lek med våra hundar. Jag bannlyser alla besökare att ta emot leksaken med draglek som följd.
Så jag är restriktiv just av den orsaken att en sån hund har ett go som man inte ser på andra raser.
Som kålrabbis mamma skrev: du börjar,du avslutar är ju en "självklarhet" men säg det till små barn på besök el vänner och släktingar ;D
Annonserna bakom ettåriga kampvilliga hunden för 500 kr el gratis har det slagit över för pga detta jäkla kampande b.la
Tro mig jag vet...och det gör mig ledsen för hundens skull :-\
Finns så många olika lekar och psykisk träning man kan välja istället.
-
Live: Alla Boll och Pinnkastning från andra än mig är bannlyst hemma hos mig :)
Jag har träffat flera Hysteriska Border Collies som kommer släpandes med ALLT för att man ska kasta det så dom får springa och hämta det....
Mvh
Charlotte
-
Live: Alla Boll och Pinnkastning från andra än mig är bannlyst hemma hos mig :)
Jag har träffat flera Hysteriska Border Collies som kommer släpandes med ALLT för att man ska kasta det så dom får springa och hämta det....
Mvh
Charlotte
;D du har förstått min poäng.
Pinngalen labbe har jag mött...herrejösses. ägarna sa att ja gud vår hund älskar att springa efter pinnar HELA tiden. behöver jag säga att den såg ut som en trasa med stora stressögon :-\
En kamphund går ett steg till och det är om en besökare skulle besvara kampen!!!då skulle hunden börja morra och bli allvarlig och lite retning av ett ex mindre barn i den situationen kan få tråkiga följder vilket ofta sker.
-
Min amstaff är en sk bollidiot.
Tack vare att han är det är han extremt lättlärd.
Han jagar inget när han har en boll.
Det är inga problem för mig att han är bollgalen.Blir inte mkt bollkastanade hemma hos oss,bollen är en belöning som han gör vadsomhelst för.
Dock funkar han utan boll med.Tex på lydnadsplan.
-
Live: Alla Boll och Pinnkastning från andra än mig är bannlyst hemma hos mig :)
Jag har träffat flera Hysteriska Border Collies som kommer släpandes med ALLT för att man ska kasta det så dom får springa och hämta det....
Mvh
Charlotte
Har ochså träffat en del "hysteriska" bordercollie men ofta är det brist på arbete den saknar. Bordern är ju en otroligt arbetsvillig, trevlig och lättlärd ras men den vill jobba jobba jobba. Känner en lantbrukare som har border och hundarna arbetar med djuren, kor, hästar, får, och när de inte jobbar är de lugna som filbunkar. Har en blandning Landseer/Bernersennen /Newfoundland som älskar att jobba speciellt att bära saker allt från foderhinkar till bilnycklar och ägg. Får han för lite att göra blir han otroligt jobbig och trampar mig i hasorna hela tiden.
-
Hej !!
Nu är jag inte opartisk i denna fråga då jag äger 2st av dessa sk "kamphundar".
Den ena är en APBT och den andre är en Irish Staffe, Tiken (APBT) används för lydnad, Skydd och vildsvinsjakt. Hon är en gudagåva och fyller mina syften perfekt då jag haft både rottis, schäfer, amstaff, chihuahua och GD. Ingen av dessa raser är i närheten av den arbetslust och skärpa som denna lilla tik har, hon tvekar inte ett ögonblick för att gå imellan om grisen vill gruffa med husse, hon klipper den direkt. Nu vill jag på inget sätt förringa andra raser då alla har sina underbara kvaliteter men de fyller inte MINA syften.
Den lille Irländska staffen är ett kapitel för sej själv. Han är avlad för att bli det "värsta" bland det värsta i mindre seriösa sammanhang ( läs: Hundkamp) och nu pratar jag inte på bakgårdarna i Malmö utan i stora sammanhang. Denne lille killen är ett under av tillgivenhet och pussgladare kille får man leta efter men när tiken "gruffar" med honom så förvandlas han till ett ton trotyl på 0,2 sekunder.
Detta är inga som helst problem för mej då jag uppskattar denna skärpa och att den inte riktas mot människor.
Jag är ute varje dag, både på klubbar och på stan med dessa båda och det finns inte utrymme för dem att på något sätt försöka "gruffa" eller bära sej åt mot andra hundar.
Det finns i de flesta fall inga dåliga hundar, bara dåliga hundägare.
//Rider
-
Kamphund är ingen ras det är en typ som tex vallhund.
Här är några kamphunds raser.
Sharpej Akita Inu Amrikanskt Akita Staford shire bullterier Amrikansk stafford bullterier.
Pitbull Presa da Canario Å en hög till.
En fråga vilken ras menar du ????????????????????????????
-
Kamphund är ingen ras det är en typ som tex vallhund.
Här är några kamphunds raser.
Sharpej Akita Inu Amrikanskt Akita Staford shire bullterier Amrikansk stafford bullterier.
Pitbull Presa da Canario Å en hög till.
En fråga vilken ras menar du ????????????????????????????
Här måste jag invända. Det är skillnad om en ras någon gång i sin historia har använts som kamphund jämfört med en ras som framavlats för kamp och i viss mån fortfarande används för detta ändamål. Pitbull och amstaff är från början avlade för att användas i någon form av kamp. Vissa håller fortfarande på med hundkamp med dessa raser. Det är vanligtvis dessa raser man menar när man pratar om kamphundar. Japansk akita är en urgammal ras som först och främst varit jakthund och är framavlad för jakt. Den har i Japan i perioder även används i hundkamp (liksom flera andra raser i det landet). Amerikansk akita är en akita med lite andra raser inblandade i sig, bl.a mastiffer och amerikansk bulldog.
-
Nu är ju inte kamphund en rasgrupp.... Iallafall inte när jag ställer ut. Vallhund är väl inte heller en ras utan tillhör väl kategorien brukshundar ???
Amerikansk staffordshire bullterrier är väl utställningsvarianten av pittisen enkelt sett ?
Bullterrier, endelsk bulldog, engelsk staff, tousa t ex är framavlade för att användas i kamp. Precis som alla andra raser har dessa utvecklats sedan de godkändes, det är väldigt liten likhet mellan den bullterrier som avlades fram av James Hinks och godkändes av engelska kennelklubben 1887 och den "bulle" du ser på utställning idag.
Vart vill man komma med den här tråden? belysa de underbara egenskaperna hos dessa missförstådda hundar eller ngt annat?
-
väldigt många hundraser har ett förflutet i hundkamper... bullterrier, tosa,bulldog,shar pei,fila brasiliero,dogo argentino,dogo canario, det folk glömmer är att vilken hund som helst kan bli farlig med fel ägare och jag har sett många MÅNGA galna border collies, labbar,schäfrar pudlar mm Det är massmedier som varit med och hetsat upp hatstämmningen kring pitbull/amstaff för att sälja lösnummer... kamphund bet blablabla många gånger har det varit andra raser som de kallat kamphund men amstaff/pitbull får ta skiten.. missbrukare o tveksamma typer skaffar hundarna för att vara coola.
Det som glöms bort är att kamphundar aldrig någonsin avlats för att attackera människor de hundar som gjorde det valde de bort i kampaveln. De flesta vakt gårdshundar är avlade för att attackera människor =farligare för människor
Själv har jag aldrig träffat snällare keligare hundar än amstaff/pitbull tack för mig..
-
väldigt många hundraser har ett förflutet i hundkamper... bullterrier, tosa,bulldog,shar pei,fila brasiliero,dogo argentino,dogo canario, det folk glömmer är att vilken hund som helst kan bli farlig med fel ägare och jag har sett många MÅNGA galna border collies, labbar,schäfrar pudlar mm Det är massmedier som varit med och hetsat upp hatstämmningen kring pitbull/amstaff för att sälja lösnummer... kamphund bet blablabla många gånger har det varit andra raser som de kallat kamphund men amstaff/pitbull får ta skiten.. missbrukare o tveksamma typer skaffar hundarna för att vara coola.
Det som glöms bort är att kamphundar aldrig någonsin avlats för att attackera människor de hundar som gjorde det valde de bort i kampaveln. De flesta vakt gårdshundar är avlade för att attackera människor =farligare för människor
Själv har jag aldrig träffat snällare keligare hundar än amstaff/pitbull tack för mig..
Det finns ju en anledning att man kallar staffen nannydog i england.... Fast det var inte hlet roligt när söta staffen skulle "laga" älsklingens brutna fot förra året, foten skulle ligga i högläge... Söta staffen förstod inte detta utan puttade försiktigt ner den och vek tassarna runt den för att ta hand om den.
Han har också en del annat han "tar hand om" kycklingarna vi hade i köket förra året hade han ett himla jobb med, han sjöng för den på morgonen och tvättade dem sedan, efter tre dygn fick vi flytta ut dem i hönshuset eftersom han bara låg och passade dem hela tiden, han åt nästan ingenting och gick bara ut korta stunder när han var tvungen.
-
Det finns ju en anledning att man kallar staffen nannydog i england....
ja snällare tåligare barnhund får man leta efter o:)....
pusskalas hela dagarna om man har en bullis i huset :-*...
personlighet har de med som ingen annan hundras... fast de fiser rätt illa :-X
-
Ja, undrbarare får man leta efter länge, älskar vår lilla o:).
Fiser inte ofta, men blir väldigt bekymrad om det händer, ja, det lilla barnet är väl en mes....
-
Jag tycker att det är konstigt att folk säger att "det beror bara på ägaren" att en hund har låg retningströskel och agressivt beteende när det gäller just agressiva raser.
Om det bara beror på uppfostran så går det att få en vallhund att aldrig valla (det är väl bara att avprogrammera vallinstinkten då) Pittbul och många andra raser är bara avlade på att slåss bra, skada så mycket som möjligt och att snea ur fort..Jag har träffat många pittbuls som inte kan gå förbi en annan hund oavsett kön utan att försöka rusa på och det även snälla glada hundar. Hur kommer det sig tro ???
Det är väldigt viktigt med socail träning av unghundar oavsett ras men personligen skulle jag hellre köpa vilken hunras eller byracka som helst utan kamphundsinslag.. ;)
Man får än så länge tycka som man vill :)
Ps om ni vill ha en lugn och snäll hund som vaktar så finns det andra raser tex Pyreenehund eller engelsk mastiff :)
jag ser småhundar varje dag som gör utfall mot andra hundar,men då är det bara "gulligt" undrar varför?
jag anser att ägaren har ett STORT ansvar för vad det blir utav hunden.
ingen hund föds aggressiv!!
-
Det finns ju en anledning att man kallar staffen nannydog i england.... Fast det var inte hlet roligt när söta staffen skulle "laga" älsklingens brutna fot förra året, foten skulle ligga i högläge... Söta staffen förstod inte detta utan puttade försiktigt ner den och vek tassarna runt den för att ta hand om den.
Han har också en del annat han "tar hand om" kycklingarna vi hade i köket förra året hade han ett himla jobb med, han sjöng för den på morgonen och tvättade dem sedan, efter tre dygn fick vi flytta ut dem i hönshuset eftersom han bara låg och passade dem hela tiden, han åt nästan ingenting och gick bara ut korta stunder när han var tvungen.
ta hand om den som i att jucka på den???
-
Hej !!
Nu är jag inte opartisk i denna fråga då jag äger 2st av dessa sk "kamphundar".
Den ena är en APBT och den andre är en Irish Staffe, Tiken (APBT) används för lydnad, Skydd och vildsvinsjakt. Hon är en gudagåva och fyller mina syften perfekt då jag haft både rottis, schäfer, amstaff, chihuahua och GD. Ingen av dessa raser är i närheten av den arbetslust och skärpa som denna lilla tik har, hon tvekar inte ett ögonblick för att gå imellan om grisen vill gruffa med husse, hon klipper den direkt. Nu vill jag på inget sätt förringa andra raser då alla har sina underbara kvaliteter men de fyller inte MINA syften.
Den lille Irländska staffen är ett kapitel för sej själv. Han är avlad för att bli det "värsta" bland det värsta i mindre seriösa sammanhang ( läs: Hundkamp) och nu pratar jag inte på bakgårdarna i Malmö utan i stora sammanhang. Denne lille killen är ett under av tillgivenhet och pussgladare kille får man leta efter men när tiken "gruffar" med honom så förvandlas han till ett ton trotyl på 0,2 sekunder.
Detta är inga som helst problem för mej då jag uppskattar denna skärpa och att den inte riktas mot människor.
Jag är ute varje dag, både på klubbar och på stan med dessa båda och det finns inte utrymme för dem att på något sätt försöka "gruffa" eller bära sej åt mot andra hundar.
Det finns i de flesta fall inga dåliga hundar, bara dåliga hundägare.
//Rider
Använder du oty... eh, din Amstaff till vildsvinsjakt?? Hurdå? Ställade/drivande...
-
Många har skrivit i tråden att de raser som har avlats för hundkamp och i dagligt tal kalls för kamphundar ofta är snälla mot människor och det stämmer nog. Men hur är inställningen till andra hundar om man har hundkamp i generna? Det är där som problemet ligger för mig. Jag har nog aldrig i hela mitt liv varit rädd för en hund för egen del. Däremot har jag alltför många gånger haft anledning att vara rädd för min hunds säkerhet. Hon är en mellanstor/liten hund. Det senaste som hände var att hon, när hon var kopplad, blev attackerad och nertryckt i marken av en lös napoletansk mastiff. Hussen hann fram och kunde dra undan sin hund. Jag vet inte hur mycket allvar det fanns i mstiffens aggressivitet, men jag hann bli verkligt skräckslagen vilket är illa nog. Min hund blev inte allvarligt skadad. Hon haltade ett tag efteråt dock.
Och om riktigt små hundar är aggresiva som så många klagar på, varför ska man bry sig om det? De kan ju inte allvarligt skada en annan hund i alla fall.
Det enda som är viktigt för mig i det här sammanhanget är att min hund inte blir skadad av en annan hund.
-
Många har skrivit i tråden att de raser som har avlats för hundkamp och i dagligt tal kalls för kamphundar ofta är snälla mot människor och det stämmer nog. Men hur är inställningen till andra hundar om man har hundkamp i generna? Det är där som problemet ligger för mig. Jag har nog aldrig i hela mitt liv varit rädd för en hund för egen del. Däremot har jag alltför många gånger haft anledning att vara rädd för min hunds säkerhet. Hon är en mellanstor/liten hund. Det senaste som hände var att hon, när hon var kopplad, blev attackerad och nertryckt i marken av en lös napoletansk mastiff. Hussen hann fram och kunde dra undan sin hund. Jag vet inte hur mycket allvar det fanns i mstiffens aggressivitet, men jag hann bli verkligt skräckslagen vilket är illa nog. Min hund blev inte allvarligt skadad. Hon haltade ett tag efteråt dock.
Och om riktigt små hundar är aggresiva som så många klagar på, varför ska man bry sig om det? De kan ju inte allvarligt skada en annan hund i alla fall.
Det enda som är viktigt för mig i det här sammanhanget är att min hund inte blir skadad av en annan hund.
Jag har själv ägt en Rottweiler/Dobberman tik som aldrig var aggressiv mot andra hundar men vi två tillfällen blev hon attackerad av små hundar.
En var en liten Jack russel som slet upp hennes högra vadmuskel.
Hon fick både fysisk och mentala sår av den attacken men förblev snäll mot andra hundar.
Att små hundar inte kan ställa till det för stora är myt!
Jag har flera gånger stött på ägare av små hundar som hävdar att t.ex. "min Jack russel tiks bror slet upp halspulsådern på en rottweiler i Strömstad"
Enligt mig handlar allt om ägaren! - Alla hundar blir aggressiva i vissa lägen och det gäller att undvika dessa, träna bort oönskade beteenden och försöka få människorna i omgivningen att förstå.
-
Oavsett om hunden är snäll eller inte vill jag inte att den ska springa fram till min hund eller mig, om man inte har såpass med ordning på sin hund bör man inte ha den lös vid tillfällen då sådant kan hända.
Det här tycker jag oavsett ras, jag vill kunna känna mig säker när jag går ut med min hund, därför undviker jag sådana ställen där många rastar sina hundar eftersom så många inte bryr sig om vad hunden hittar på när kopplet är släppt och heller inte kan ropa in den.
-
Oavsett om hunden är snäll eller inte vill jag inte att den ska springa fram till min hund eller mig, om man inte har såpass med ordning på sin hund bör man inte ha den lös vid tillfällen då sådant kan hända.
Det här tycker jag oavsett ras, jag vill kunna känna mig säker när jag går ut med min hund, därför undviker jag sådana ställen där många rastar sina hundar eftersom så många inte bryr sig om vad hunden hittar på när kopplet är släppt och heller inte kan ropa in den.
Ni/du har naturligvis rätt i detta, men har man en jättehund som Napoletansk mastiff så har man ett alldeles extra stort ansvar. Jag trodde verkligen att jättehunden skulle döda min mellanstora och hann bli alldeles fruktansvärt rädd. Hade en jack russel sprungit fram så hade det ju kunnat bli blessyrer, visst, men det är en helt annan sak. En bekants bekant fick faktiskt sin åldriga blandrashund (nån retriverblandning) dödad av just en napoletansk mastiffhane. Mastiffen sprang fram, attackerade och tryckte ner blandisen. Blandisen fick inga allvarliga bett, men dog ändå, av chock eller av inre blödningar pga mastiffens tyngd. Blandisen var ju gammal.
-
Jag har själv ägt en Rottweiler/Dobberman tik som aldrig var aggressiv mot andra hundar men vi två tillfällen blev hon attackerad av små hundar.
En var en liten Jack russel som slet upp hennes högra vadmuskel.
Hon fick både fysisk och mentala sår av den attacken men förblev snäll mot andra hundar.
Att små hundar inte kan ställa till det för stora är myt!
Jag har flera gånger stött på ägare av små hundar som hävdar att t.ex. "min Jack russel tiks bror slet upp halspulsådern på en rottweiler i Strömstad"
Enligt mig handlar allt om ägaren! - Alla hundar blir aggressiva i vissa lägen och det gäller att undvika dessa, träna bort oönskade beteenden och försöka få människorna i omgivningen att förstå.
Ja, jack russel är ju ett kapitel för sig. Min mammas snälla samojedhane blev biten i benet av en sådan liten ilsken svartvit terrier så han måste gå till veterinären och sy. Men det är ändå skillnad på att få ett ordentligt bett och på att dö. Jag skrev i mitt inlägg att man inte behöver bry sig om riktigt små hundar som är aggressiva. Då tänkte jag mest på chihuahua, dvärgpinscher och liknande ettriga minihundar. De kan faktiskt inte göra någon större skada.
Men nu börjar jag komma ifrån ämnet som är kamphundar. Jag undrar hur man ska se på amstaff och pitbulls farlighet för andra hundar? Jag vet faktiskt inte. I mitt område finns flera jättetrevliga amstaff/pitbull och en galen pitbull/rottisblandning som brukar ge sig på och bita tikar allvarligt. Eller fanns, jag tror husse har blivit tvungen att ta bort honom nu. Som någon nämnde här så är jag också oerhört mycket mer rädd för de stora tunga vakthundarna som folk har börjat importera. Vad ska man med en sådan hund till när man bor i lägenhet i staden??
-
Ja, jack russel är ju ett kapitel för sig. Min mammas snälla samojedhane blev biten i benet av en sådan liten ilsken svartvit terrier så han måste gå till veterinären och sy. Men det är ändå skillnad på att få ett ordentligt bett och på att dö. Jag skrev i mitt inlägg att man inte behöver bry sig om riktigt små hundar som är aggressiva. Då tänkte jag mest på chihuahua, dvärgpinscher och liknande ettriga minihundar. De kan faktiskt inte göra någon större skada.
Men nu börjar jag komma ifrån ämnet som är kamphundar. Jag undrar hur man ska se på amstaff och pitbulls farlighet för andra hundar? Jag vet faktiskt inte. I mitt område finns flera jättetrevliga amstaff/pitbull och en galen pitbull/rottisblandning som brukar ge sig på och bita tikar allvarligt. Eller fanns, jag tror husse har blivit tvungen att ta bort honom nu. Som någon nämnde här så är jag också oerhört mycket mer rädd för de stora tunga vakthundarna som folk har börjat importera. Vad ska man med en sådan hund till när man bor i lägenhet i staden??
En riktigt liten hund som beter sig på ett agressivt sätt kan få den andra hunden att tända till, är då den andra hunden en av de som anses som "farliga" så blir den stackarn syndabock fast den bara försvarat sig.
En hund som beter sig på ett dåligt sätt är oftast ett handhavandefel. Problemet är väl egentligen inte de rasrena hundar som genom gediget avelsarbete blivit trevliga familjehundar med tålmodigt lynne som växt upp i en bra familj utan snarare de som är oseriöst avlade av så många olika raser att det knappast ryms i annonstexten av ngn som inte vet ngt om hundavel och säljer till vem som helst.
Jag tycker inte agressivitet och lydnad är en storleksfråga, min staffie har fått stryk av en annan hund en gång och är sedan dess osäker och jag vill inte han ska råka ut för ngn mopsig knähund. Detta både för att han blir rädd och för att jag inte vill att vår träning ska ramponeras.
De stora tunga nya vakthundarna har jag inte engagerat mig i, så där kan jag inte uttrycka ngn åsikt mer än gällande andra raser, arv och miljö borde väl spela en stor roll här med, men som sagt dessa raser kan jag inget om.
-
En riktigt liten hund som beter sig på ett agressivt sätt kan få den andra hunden att tända till, är då den andra hunden en av de som anses som "farliga" så blir den stackarn syndabock fast den bara försvarat sig.
Självklart är det den stora hunden "som tänder till" som är den farliga!! Jag ska inte behöva riskera att en stor hund "tänder till" och skadar min mindre hund. Den som har en hund som "tänder till" och attackerar en annan hund har ingen kontroll över sin hund och ska inte skylla ifrån sig.
-
Men hunden behöver inte attackera för att anses vara en farlig hund. Om man har en lugn och sansad hund, som är noga med att andra hundar är artiga, kan ett lungt morr, eller lyftande av mungipan, som alla som kan hund i den situationen tolkar som att hunden menar "lugna ner dig och kom inte hit och var stökig" tolkas som att man har en aggressiv hund som äter andra hundar till frukost av den som inte förstår hundspråk.
Och vissa hundar är faktiskt med flit provocerande och irriterar andra hundar fullt medvetet, och detta kan också undgå människor som inte kan läsa hundars kroppsspråk. Att den hunden som blir provocerad säger ifrån då är inte det minsta konstigt.
Att hävda att en hund är aggressiv bara för att den kräver sin yta, och säger ifrån till andra hundar när den inte tycker att den andra hunden beter sig okej, är snarast ett sundhetstecken, och bör uppmuntras. Att säga ifrån i tid är mycket bättre än att låta sig retas till den grad att man sedan tappar kontrollen. Alla hundar borde tränas i att hävda sin rätt till att bli lämnad i fred, så att de lär sig att säga ifrån i tid och på ett sansat sätt.
-
Men hunden behöver inte attackera för att anses vara en farlig hund. Om man har en lugn och sansad hund, som är noga med att andra hundar är artiga, kan ett lungt morr, eller lyftande av mungipan, som alla som kan hund i den situationen tolkar som att hunden menar "lugna ner dig och kom inte hit och var stökig" tolkas som att man har en aggressiv hund som äter andra hundar till frukost av den som inte förstår hundspråk.
Och vissa hundar är faktiskt med flit provocerande och irriterar andra hundar fullt medvetet, och detta kan också undgå människor som inte kan läsa hundars kroppsspråk. Att den hunden som blir provocerad säger ifrån då är inte det minsta konstigt.
Att hävda att en hund är aggressiv bara för att den kräver sin yta, och säger ifrån till andra hundar när den inte tycker att den andra hunden beter sig okej, är snarast ett sundhetstecken, och bör uppmuntras. Att säga ifrån i tid är mycket bättre än att låta sig retas till den grad att man sedan tappar kontrollen. Alla hundar borde tränas i att hävda sin rätt till att bli lämnad i fred, så att de lär sig att säga ifrån i tid och på ett sansat sätt.
Så länge den andra hunden inte attackerar och helst inte ens går fram till min hund så är jag i alla fall glad, nöjd och snäll. Då får den andra hunden grimasera och morra bäst den vill och vara hur stor den vill.
Jag har själv koll på min hund och låter henne inte gå fram till andra hundar utan fråga först. Det är bara hanhundar som kan komma ifråga och båda hundarna måste absolut vara lösa. Annars får de inte hälsa för mig. Jag har tyvärr varit med om flera obehagliga incidenter när en annan tik som kanske från början mest är nyfiken springer fram till henne. Min hund avskyr påflugna oartiga hundar, i synnerhet tikar och avvisar den andra hunden mycket övertydligt med morrningar och grimaser. Kaxiga och obalanserade hundar kan då svara och till och med ge sig på henne. De allra flesta gör inte det, men ett antal jack russel, ett par schäfrar och ovan nämnda mastiff har gjort det. En schäfer bet henne rakt över en led så hon måste opereras.
Jag har ibland fått höra att det var min hunds fel eftersom hon morrade. Själv tycker jag att alltihopa borde vara väldigt enkelt: Låt inte din hund gå fram till en annan hund utan att fråga ägaren först.
-
För att svara på den inledande frågan så tycker jag att de snarare är mindre slagskämpar än många andra hundar.
Bullterrier har vi haft fem stycken och jag har aldrig träffat en så tålmodig hund vare sig förr eller senare.
Staffen har lite mer humör men är verkligen ingen slagskämpe.
Det som jag tror skiljer dem från andra är att de innan ngt händer speciellt bullterriern "ber" sin ägare om hjälp. De leker dock lite mer hårdhänt och på ett väldigt annat sätt än andra hundar.
Jag tycker fortfarande att det är varje hundägares ansvar att se till att ens hund iinte rusar fram till vare sig andra hundar eller människor oavsett hundens storlek, det ska vara tryggt att träffa en hund på promenad och man ska kunna vara säker på att den inte springer fram till en oavsett om man är hundeller människa.
-
när man läser ett par gånger om året att folk ofta barn fått ansiktet söndertrasat av en hund så är det iallafall inte av en golden.
-
Att kamphundsraser skulle vara annorlunda är sant. De flesta teriers är envisa, kampvilliga och har ofta ett stort mod.
Även schäfrar är anorlunda med sin speciella kroppspråks"dialekt". Alla raser har ju sin egenhet. Men att kamphundar skulle vara farligare är dock fel.
Kamp var förr en legal sport som (tack och lov) förbjudits. Men under den tid kamp var lagligt fanns det en hel del seriösa "sportare" och också flera seriösa klubbar. (Ja sen kan man ju verkligen ifrågasätta hur seriös man är om man utsätter djur för det lidande de gjorde)
De som var hundkunniga avlade aldrig på en aggressiv hund då en aggressiv hund lider av det de allra helst ville motarbeta i rasen: Feghet.
Det jobbiga med en "modig" hundras är att de gärna tar sig ann allt. Min pitbullhane ville visa att han bestämde mot ekorrar, cyklar, katter, och andra hundar.
Det som tog mig flera år att inse var att hans beteende berodde på min bristande kunskap om hundar. En hund ska aldrig ha behov av att dominera eller bestämma. Är du en bra och trygg ledare är den säker i det faktum att du själv kan ta hand om alla farliga ekorrar och cyklar.
Efter 6 månader på en kurs om hunden eget språk gick jag från att ha en Pitbull som gjorde utfall mot hanar till en pitbull som kunde gå fot förbi en grupp hanhundar som skällde och reste sig på bakbenen mot oss utan att ens vrida på örat. Han visste att jag var där och att det inte var någon fara.
Kamphundsraser är inte farligare för att de har ett mer vacklande psyke eller har större tendenser till att vara aggressiv. Tvärt om, de passar otroligt bra i barnfamiljer för att de är tåliga både mot stress och högljudda barn.
Däremot kräver de mer av dig som ägare. Och kan du inte hantera din hund kommer du slutligen ha en rädd och osäker jycke = rädda och osäkra hundar är livsfarliga, oavsett ras.
Statestiken om Goldens har jag läst förr, Skulle själv gissa på att det beror på överavling på ostabila individer som har en bra extriör och antalet barnfamiljer som skaffar golden utan kunskaper om hund och deras behov.
Men tror ingen kan påstå att Goldens skulle vara farligare än någon annan ras? Man måste gå djupare på frågan än bara statistik för att kunna avgöra en sån sak.
Jag avlivade min pitbullhane för ett år sedan. Han fick epilepsi och blev bara 4 år. Jag avlivade honom efter att han efter ett anfall i bilen högg mig i armen när jag försökte lägga honom tillrätta.
Han var aldrig aggressiv eller rädd och jag litade på honom till hundra procent, men pga hans ras bestämde jag mig för att ta bort honom. Det är ju ett faktum att en Pitbull lätt skulle kunna slita av mig armen, det skulle en liten mops aldrig kunna göra.
Så ärligt så hade jag väntat längre om jag haft en mops och testat fler alternativ. Men eftersom jag hade en hund som kunde tillfoga så pass mycket skada som en pitbull kan så valde jag det säkra före det osäkra. Saknar honom än idag och kommer nästa gång skaffa mig en större mastiffras istället. Terriers i all ära, de är underbara och stabil som berget men oj vilket jobb det är :)
Kan tillägga att jag köpte min pitbullhane för en stor summa pengar då jag upptäckte honom på en gård som hade källarkamper. De använde honom som 10 månader valp som "kampbete" då de ansåg att han var för liten för att kunna bli en "bra" kamphund. De satte djupa spår i honom och krävde extra mycket jobb från min sida. Men han blev ändå min drömhund tillslut.
-
hej alla !!! ger mig ännu en gång in i debatten om kamphundars vara eller icke vara i väldshistorien, förra gången unde nick Andreana.
Jag har fortfarande tiken kvar som det pratas i tidigare inlägg, hon är numera 7 år och har dessutom givit en hel kull valpar (12st).
En valp är kvar hos oss och har ärvt sin mors lynne om än tillochmed blivit bättre. ;D ;D
Hanen Jazon med det stora jaktdrivet är sedan 2 år tillbaka i himlen. o:)
Jag blir så trött på diskutionen...men kan inte låta bli att svara
En pb, am bull eller amstaff kan göra stor / livshotande skada... SJÄLVKLART!!! det kan även en schäfer, dobermann, malle, sgt bernard...ja kort sagt alla hundar....mer än en liten chiuahua ...SJÄLVKLART!!
Har tyvärr sett hos småhundsägare att de är benägna att tolerera mer dåligt beteende hos sina hundar eftersom de inte gör någon större skada...
Känner till många små hundar som styr i hemmen.
jag måste hålla med en tidigare talare om att en hund som hävdar sitt personliga space och förklarar för en ettrig liten hund átt den inte tycker om att bli skälld på retad etc, är ett sundhetstecken.
Mina hundar går lösa hemma på gården, de lämnar inte våra domäner utan tillåtelse och är trevliga sociala individer som kan umgås med nästan alla hundar. MEN, vissa hundar fungerar bara inte ihop. Min gamla tik har reagerat på några få hundar i hela sitt liv, unghunden likaså. hade min Unghund kajsa med på en husdjursmässa en hel helg, massor med barn och hundar som rörde sig genom och framför vår monter. 2 hundar gav ifrån sig signaler som gjorde min lilla tjejj alldeles perplex, bara genom att de gick förbi. Utan några som helst synliga tecken för oss andra i montern.
De som släpper fram sin/sina hundar till mina när vi är ute någon stans utan att kolla med mig om det är ok. De får faktiskt skylla sig själva om hundarna reagerar...jag vet hur mina hundar fungerar bland folk & fä.
En person som släpper fram sin hund till mina får ta de eventuella konsekveser som blir. >:(
Detta gäller liten som stor, jag kräver inte att mina hundar ska tollerera att en annan hund kränker deras personliga space så länge som JAG ser till att inte mina hundar kränker någon annans!!
just_me : mycket bra skrivet :)
korr efter fel skrivning
-
just me..bra skrivet ;)
såg fel jag oxå...
-
Jag minns när de kom till sverige...
Media skrev "Nu kommer mördarhundarna till sverige"
De var alltså kända i sverige som "mördarhundar" innan nån svensk skaffat en.
Varför vill någon ha en "mördarhund"? Kan nån frisk människa ge en vettig förklaring?
-
Ingen vettig människa vill ha en mördarhund, men det finns inga raser som är mördarhundar, det är media som gillar att förstora saker. Det har ju aldrig hänt i något annat sammanhang...
-
Ber om ursäkt för felskrivningar och stavfel, förlitar mig på word innan jag postar, har skrivsvårigheter :)
-
Folk pratar väldigt svävande om kamphundar, utan att veta vad en kamphund är. Helt nyligen var det en insändare i den lokala blaskan där man kallade rottweiler för kamphund. Jag har en hund som delvis är rottis, och hans förrförra ägare vågade knappt gå ut med honom, eftersom hon var bombis på att han skulle bita ihjäl varenda hund han såg... ::) Min hund är signalkänslig och han reagerade på hennes nervositet när de mötte andra hundar - och gjorde utfall...
-
Jag minns när de kom till sverige...
Media skrev "Nu kommer mördarhundarna till sverige"
De var alltså kända i sverige som "mördarhundar" innan nån svensk skaffat en.
Varför vill någon ha en "mördarhund"? Kan nån frisk människa ge en vettig förklaring?
Jag tror inte det är så många som tar medias rubriker på allvar. Så där skrev man om sigenare och romer med för inte så många år sedan. Media gillar saftiga rubriker.
-
Hej
Jag är en stolt ägare till 2 st s.k kamphundar en hane och en tik av rasen American Staffordshire Terrier, Risken folk tar när dom går in hos mig det är att dom skulle bli ihjälslickade och kanske till och med omkullvälta av kelsjuka hundar haha
Men ja Game finns det i dom, min hane går inte ihop med andra hannar, det smäller och han har nästan tagit död på en annan pitbull hanne. Men jag vet om det och kan läsa min hund så därför sätter jag han inte i såna situationer, Skulle en lös hanne springa fram till min hund skulle jag inte lägga 2 fingrar emellan. Inte mitt fel att ägaren inte har sin hund i koppel eller inte kan kalla tebax han. Lika lite som en vallhund eller jakt hund kan hindra sitt vall eller jakt beteende så har min hund kamplust, eller ja kamplust är fel ord, game har han. Men andra tikar eller valpar av han kön går bra han tål vilken behandling som helst av dom.
Brukar säga att min hanne är som oss män på krogen kl 3, flytta på er eller flyg iväg hehe "jobbar som dörrvakt"
Min tik däremot går bra ihop med alla hundar inkl samma kön. Så mycket är individuellt javisst, men gamet finns i dom alla, om jag har dragkamp eller något sånt så ser man på hundarna när det vaknar i dom =)
Men som familjehundar oslagbara, jag litar på mina hundar till 120% mina barn som idag är 5 resp 4 år fick/får göra som dom vill med hundarna, dom flyttar inte ens på sig utan vi fick vara uppmärksamma och ta bort barnen när dom var för mkt på som alla föräldrar gör oavsett.
Mördarhundar? Nja visst min hanne skulle döda en annan hanne om han fick chansen direkt. Om någon människa som inte är välkommen in i mitt hus ja skada skulle han göra absolut, men döda nej det tror jag inte.
Då skulle det nog vara mer troligt att jag skulle skada människan i fråga mera än min hund hehe mitt hem är min borg :)
(http://forumbilder.se/thumbs/289201125603P6f20.jpg) (http://forumbilder.se/show.aspx?iid=289201125603P6f20)
(http://forumbilder.se/thumbs/989201125657Pc4ef.jpg) (http://forumbilder.se/show.aspx?iid=989201125657Pc4ef)
(http://forumbilder.se/thumbs/7e9201130018P75dc.jpg) (http://forumbilder.se/show.aspx?iid=7e9201130018P75dc)
-
Tänkte tipsa om den här korta filmen:
http://video.pbs.org/video/1757336290/ (http://video.pbs.org/video/1757336290/)
Michael Vicks, en känd amerikansk idrottsman, dömdes för att ha arrangerat hundslagsmål. Ett stort antal hundar togs om hand och skulle avlivas då de ansågs vara "tickande bomber". Så blev det inte riktigt. Nästan alla lever idag i vanliga familjer och har sedan dess aldrig visat aggressivitet mot vare sig människor, hundar eller andra djur. Klart sevärd oavsett vilken sida man än står på. :)
-
Kul ett ämne jag inte e nybörjare i :D
Men vart ska jag börja? Som 20 andra sagt det är ett ägar problem, folk vet inte hur man tränar och är en tillräcklig ledare för sin hund. Dom tror även att det inte är en hund dom är ute och går med utan en människa som på nåt sätt blivit fångad i just deras lilla varg. Sen avlivas det på tok för lite hundar. Har haft apbt sen jag var 14 och skulle någon av dom visa minsta aggression mot en människa så skulle jag avlivat dom. Bara för att tiken och hanen är bulldogs så är inte avkomman per automatik en bulldog enligt mig byrackan måste uppfylla vissa kriterier. Och nej aggressioner mot något levande är inte ett krav.
Sen är det även ett avels problem det avlas på sjuka, nervösa, allmänt ostabila hundar. Det är en fruktansvärd blandras avel där motstridiga drifter fram kommer hos vissa individer. Det är bättre med avel där hundarna har ett syfte och inte bara skulle se ut på ett visst sätt och det finns ett mål med aveln inte bara min hund är så gullig, det e klar grabben ska få nuppa innan han kilar vidare eller något annat idiotiskt skäl. Det finns nästan garanterat bättre avelsmatrial än just sin egen hund och det föds alldels för mycket hundar....
Sen är okunskap och den inneboende viljan hos folk att ha en cool hund inte tillgagn för mina gullliga bulldogs men som sagt folk va livrädda för först schäfer, sen rottis å dobermann sen vart det "pitbulls" som enligt aftonbladet kan va vilken ras som helst igentligen. Tro mig 99% av dom som tror att dom har en pitbull har en blandis. Sen måste folk aktivera sina hundar jag blir så lessen över alla stackars understimulerade hundar. Hundar älskar och ha ett jobb! Det är därför jag vet att dom inte är människor ;)
Till sist om din hund biter eller skadar någon eller något så är du ansvarig spelar ingen roll om den är lös och din hund kopplad och jimmy din am staff är hundaggresiv inte game.
Hoppas jag fortfarnade kommer få svar på min surkåls fråga nu när jag gått ut som bulldog ägare ;D
-
Nej, jag tycker inte dom är potentiellt farligare än rena terriers eller andra driftstarka hundtyper, dessutom är dom till skillnad från dom andra ofta mycket förarveka, har lite/lågt försvar, liten skärpa och vakt.
Med andra ord ganska lättsamma hundar att ha och göra med, däremot får man ju inte glömma vad dom faktiskt har i bagaget, könsaggressioner är precis som inom flertalet andra raser inte ovanligt, stort resursförsvar jämt emot andra hundar samt att det finns vissa teorier bla. från freddy worm christiansen (etolog) att dom kan tendera att "hoppa över" en stor del av dom varningar/steg innan det smäller, likaså påstår Kathy Sdao (känd djurtränare/föreläsare) att dom ofta kan kan använda slagsmål som överslagshandling.
Mycket som jag ser ligger till problem är den massproduktion av hundtypen, majoriteten av alla dessa hundar man ser är oreggat/blandningar och gärna blandningar med div. vaktmastiffer/bruksraser etc. som kan nedkomma med helt andra egenskaper i kombination.
Dom säljs till vem som än väljer att betala, och fortsätts att produceras trots att marknaden är mättad sedan länge, det är inte heller ovanligt att hundarna får agera "vandringspokaler" när ägaren tröttnar och dumpar hunden hos vem som än väljer att ta hand om hunden, tragiskt....
-
Hej!
Jag har lagt märke till att det finns flera hundkunniga på forumet. Därför tänkte jag ställa en fråga som kanske är lite sliten, men som jag inte kommit fram till något vettigt svar på ännu:
Är så kallade kamphundsraser mer potentiellt farliga än andra hundraser?
Min erfarenhet är att kamphundsraser som american bulldog, pitbull och staffordshire bullterrier är lite annorlunda än andra hundar.
De valpar jag träffat, vilket är ganska många, har varit oerhört kampvilliga och envisa. När de sedan blivit könsmogna har de allra flesta, i flera fall trots en ihärdig socialisering med andra hundar under valptiden, blivit på ett ovanligt aggressivt sätt ilskna mot hundar av det egna könet. Det är som om de "svallar över" av kamplust och inte känner av läget riktigt innan de går till attack, ofta med både "brottning" och kraftiga, oerhört aggressiva bett med sina oproportionerligt stora käkar.
Mitt intryck är att de har en ovanligt stark kampvilja, ett stort mått av dominant läggning och att de snabbare går till attack mot andra hundar än de flesta hundraser gör. De flesta hundraser har en lång ritual innan de börjar bråka, medan de kamphundar jag träffat har en mkt kort ritual, för att sedan tända till och gå till attack.
Jag vill tillägga att jag på många sätt gillar kamphundsraserna. Hundarna är ofta sociala med människor, trogna vänner, outtröttliga brukshundar och roliga lekkamrater.
Problemet som jag ser det ligger i deras aggressiva beteende mot andra hundar och det är av den anledningen jag inte skaffat en kamphund. Jag orkar inte med att hela tiden riskera ett allvarligt hundslagsmål så fort jag släpper hunden. Även om jag säkert skulle kunna träna hunden till att inte springa fram till andra hundar, kan jag inte garantera att den lyder mig alltid. Det kan ingen hundägare.
Min personliga erfarenhet är att kamphundarna inte är mer farliga för människor än andra hundraser om de är vettigt socialiserade med människor från tidig ålder.
Vad har ni för synpunkter?
Det du skrivit stämmer väldigt bra in på min 7 åriga amstaff blandning. Jag skaffade henne när hon var 10 veckor och började på brukshundsklubben tidigt då jag tyckte det var mycket viktigt att socialisera henne med andra hundar. Vi har gått valpkurs, unghundskurs, spårkurs, agillity tävlingslydnad mm. Vi har varit mycket på planen och tränat genom åren. Hon är inte speciellt samarbetsvillig men ändå så lättlärd. Men hon jobbar när hon själv vill ;)
Hon är världens snällaste mot både vuxna och barn. Hon har aldrig gjort en människa något ont och hon är en underbar familjemedlem.
Men hon tål inte andra hundar trots min ihärdiga träning med henne. Hon reagerar inte på andra hundar när jag har henne i koppel. Jag kan träna med henne löst och ha platsläggning bland andra hundar och gå runt löst när vi tränar på planen.
Men hon kan inte gå upp nos mot nos och hälsa på en annan hund om det inte är en stor dominant hane. Det smäller direkt utan förvarning. Hon har aldrig bitit någon men hon brottar ner dem och sätter käftarna över nacke/hals och skall dominera den andra hunden. Och inte ens om den ligger helt orörlig och underlägsen ger hon sig. Då verkar det nästan som hon blir ännu argare för att hon inte får mothugg.
Jag älskar verkligen min padda och hon är en underbart go och snäll hund. Men jag kommer ALDRIG NÅGONSIN skaffa en sådan här ras eller blandras igen.
-
Det du skrivit stämmer väldigt bra in på min 7 åriga amstaff blandning. Jag skaffade henne när hon var 10 veckor och började på brukshundsklubben tidigt då jag tyckte det var mycket viktigt att socialisera henne med andra hundar. Vi har gått valpkurs, unghundskurs, spårkurs, agillity tävlingslydnad mm. Vi har varit mycket på planen och tränat genom åren. Hon är inte speciellt samarbetsvillig men ändå så lättlärd. Men hon jobbar när hon själv vill ;)
Hon är världens snällaste mot både vuxna och barn. Hon har aldrig gjort en människa något ont och hon är en underbar familjemedlem.
Men hon tål inte andra hundar trots min ihärdiga träning med henne. Hon reagerar inte på andra hundar när jag har henne i koppel. Jag kan träna med henne löst och ha platsläggning bland andra hundar och gå runt löst när vi tränar på planen.
Men hon kan inte gå upp nos mot nos och hälsa på en annan hund om det inte är en stor dominant hane. Det smäller direkt utan förvarning. Hon har aldrig bitit någon men hon brottar ner dem och sätter käftarna över nacke/hals och skall dominera den andra hunden. Och inte ens om den ligger helt orörlig och underlägsen ger hon sig. Då verkar det nästan som hon blir ännu argare för att hon inte får mothugg.
Jag älskar verkligen min padda och hon är en underbart go och snäll hund. Men jag kommer ALDRIG NÅGONSIN skaffa en sådan här ras eller blandras igen.
Så skönt med en "amstaff"-ägare som vågar erkänna att allt inte är guld & gröna skogar! :)
-
Så skönt med en "amstaff"-ägare som vågar erkänna att allt inte är guld & gröna skogar! :)
Erkänner vad? Hur dessa raser är eller hur hans/hennes hund är runt andra hundar? För det säger ju ingenting om hur min hund är (som är så pass socialiserad med andra hundar att hon fått träna andra hundar som inte kan hundspråk).
Men jag ljuger väl....jag vet ju inte vad jag har i kopplet.
-
Fortfarande så är det ÄGAREN som styr hunden oavsett ras, sen har kamphundar som alla ska envisas med att kalla dem ett speciellt temperament MEN om ägaren vet vad han gör är de hur underbara som helst, för övrigt tycker jag inte att ni som inte haft kamphundar ska uttala er i frågan
-
Min dotter har en Am staff och där hon bor så brukar folk fråga henne om det är en kamphund och hon svarar: NEJ DET ÄR EN FAMILJE HUND !
problemet är Inte hunden utan att det är känslorna runt hunden, hennes är underbar mot allt och alla.
Jag däremot har en`` Pitbull´´ av rasen Chines chrested eller Kinesisk nakenhund, han kan inte hälsa på någon annan hund, tik eller hane, han
är livrädd och hugger direkt.
Sådan har han varit sen 10 veckors ålder när jag hämtade honom ( Han kan vara ihop med våran andra och dotterns amstaff)
Det som är skillnad av dessa pittbulls är att man kan styra en liten hund och att skadorna blir betydligt större av en sk. kamphund än en kines.
Men alla hundar kan bli farliga i människors händer.
-
Ägaren styr sam formar sin hund, ja. Dock bara till den månen som går.
Oavsett ras eller användningsområde så skall man komma ihåg att om en ras avlats för ett specifikt mål i en lång tid (selektivavel), så kommer det att lämna spår på avkommorna som kanske inte alltid är önskvärda för folk som endast köper hunden/rasen som sällskap.
ASTn(Amstaffen) som är en hundras som är framavlad ur APBT(Pitbullen) är en mildare variant än sin avart. Amstaffen har oftast inget större problem att umgås i större grupper eller med andra hundar, såklart finns det individer som inte fungrerar med andra hundar även av denna ras.
APBTn fungerar i mer regen än undantag inte med andra hundar. Och förklaringen till varför till det är ju just pga den hårda selektiva avel som utförts inom rasen för att få hunden framgångsrik inom det rasen använts till.
Hoppas det inte blev för virrigt då jag har bråttom iväg.
-
Det finns inga dåliga hundar,bara dåliga ägare!
Kamphund är det bara om man kampar med den!
Och det kan man göra med alla hundar!
-
En hund blir vad ägaren/tränaren gör den till. En hund följer bara sina instinkter och sedan kan man träna bort de icke önskvärda beteendena i viss mån men man får aldrig glömma att hunden fortfarande är ett rovdjur i grund och botten och följer bara sin natur. Man kan ha en go och mysig soffpotatis som ligger och sover dagarna genom, MEN blir den trängd och känner sig hotad reagerar den bara instiktivt. Och då spelar det ingen roll vad det är för ras.
De sk kamphundarna blir fostrade till ett aggressivt beteende av sina ägare/tränare. En kamphund är helst en hanhund som får möta en annan hanhund. Innan kampen börjar får hundarna träffa en löptik och sedan slåss de om tiken, därav de häftiga kamperna. De följer bara sina instinkter och människan finner "nöje" av att se dem slåss.
Sedan skall det tilläggas att kamphundarna är framavlade för sina egenskaper med stor muskelmassa, kraftiga käkar och hett temperament för att människan vill se brutalare hundslagsmål.
Man kan ändra en hunds beteende men det kräver stor kunskap om hundar och deras psyke OCH mycket tid samt tålamod. Ett litet framsteg en dag är positivt men man får räkna med att det även kommer bakslag. Kommer bakslagen så får man tänka att "vad gjorde JAG som hunden missförstod"? och sedan utgå efter det......
-
Jag tror jag har ställt den här frågan förut men aldrig fått ett svar, så jag försöker igen:
Har man alltså på ett visst antal generationer lyckats avla bort kamplusten hos dessa raser så att den inte alls är mer beredd till kamp än låt oss säga en Border Collie? Och är dom inte farligare än andra raser om det väl kommer till slagsmål?
Jag har själv aldrig sysslat med den typen av hund, det är mest vallhundar för hela slanten...
Och jag ser ibland människor som köpt en lugn Sällskaps BC från ickevallningsintresserade föräldrar och ändå får riktiga monster.
Det senaste är en jobbarkompis som trots min avrådan köpte en sån för att köra agility med, uppfödarna hade sagt att instinkten inte skulle komma fram om hon inte fick träffa får ::)
Den hunden kan idag inte vara lös, den vallar folk, bilar, vindpustar och t o m av att se stjärnorna blir den galen och ska samla ihop dom också...
Nu är väl BC ett extremexempel, men vi kan ju ta vanlig Collie eller Bearded collie, dom har inte avlats för vallning på länge, men instinkterna finns kvar...
Mvh
Charlotte
-
Charlotte
Att avla bort vissa egenskaper hos djur tar lång tid. Många av dagens raser började framavlas redan på 1800-talet och att få bort vissa anlag lär ta ungefär lika lång tid.
Att valpar skiljer sig inom samma kull är inget ovanligt. De har alla olika personligheter såsom vi människor. Fördelen med djuren är att där kan vi gå in och träna bort icke önskvärda beteenden till viss del.
Din arbetskamrat verkar ha en hund med stark vallinstinkt. Hur ofta tränar han med hunden? På det som du beskriver verkar det som att hunden behöver mer aktivering för att få utlopp för sin energi. Även hundar behöver få tänka. Han kan kanske pröva att låta hunden spåra så att den får utlopp för sin energi på det viset. Vet att det funkar på min egna Schäfertik.
-
Tror jag skrev det förut med men skriver det igen:
En kamphunds naturliga kampinstinker är inte något du vill avla bort, utan tvärt om förvalta.
Kamp med hund var en gång en seriös "sport" hur vidrigt det än låter. De hundar som avlades fram till ändamålet hade väldigt goda egenskaper.
Deras främsta egenskaper var mod, styrka och smidighet. De var också ofta väldigt intelligenta hundar.
En kamphund som visade aggressivitet avlivades eftersom det visade prov på osäkerhet och feghet.
Tex en amstaff eller pitbull ska vara atletisk, välbyggd och smidig. Den ska vara uthållig, envis och modig/orädd.
I dagens samhälle har kamphunden blivit en symbol för makt hos många gäng, "tuffa killar", kriminella.
Sätt vilken ras du vill i de här händerna och du får en instabil och rädd hund.
Jag köpte min pitbull/amstaff blandis direkt ur en kampsituation där han blivit svårt sönderbiten. Han var bara en valp och de använde honom som kampbete för de andra hundarna att träna på eftersom han var liten till växten.
Tack vare att han fick egenskaper som just oräddhet och mod var han efter några veckor redan en stabil, lycklig valp. Vi tränade mycket med andra hundar för att ge honom possetiva upplevelser.
Många glömmer också att det här är aktiva hundar, terriers som kräver mycket stimulans.
Du kan inte köpa en pitbull och tro att du kan gå runt kvarteret en gång per dag och sen ha en normalfungerande hund.
Jag tränade sök i teräng och lydnad med min, fungerade utmärkt.
Samma gäller många andra raser, du förväntar dig inte att en huskey eller en jakthund ska fungera bra under utan stimulans?
Det har bevisats om och om och om igen varför många vanliga hederliga hundmänniksor väljer en kamphund.
Vi utgår helt enklet från vad för hund vi vill ha, vi ser på egenskaper, utseende, lynne och så hoppas vi på att vårt val är riktigt.
Precis som jägare väljer jakthundar och fårägare väljer vallhundar.
Så nej, det finns inga egenskaper som behöver avlas bort hos kamphunden. Men man behöver, precis som hos alla andra raser, gå via seriösa uppfödare som avlar på rätt individer.
Om du inte har sån tur som jag, som lyckas fånga upp en trasig valp som visade sig vara den bästa hunden jag någonsin haft.
(de som kampade med hundarna blev av med sina hundar och drogs inför rätt.)
-
Problemet med folk är att dom lyssnar för mycket på andra!
Dom vet inte ens hur en amstaff eller pitbull ser ut,lika lite träffat en! ???
Dom litar på skröner och allt skit prat om sånna hundar,men så är ju nästan alla mäniskor.
Det är därför det kommer upp konstiga frågor!
Folk förstår inte bättre.
Döm inte hunden efter håret!
Och NEJ,dom är inte mer aggresiva!
-
Problemet med folk är att dom lyssnar för mycket på andra!
Dom vet inte ens hur en amstaff eller pitbull ser ut,lika lite träffat en! ???
Dom litar på skröner och allt skit prat om sånna hundar,men så är ju nästan alla mäniskor.
Det är därför det kommer upp konstiga frågor!
Folk förstår inte bättre.
Döm inte hunden efter håret!
Och NEJ,dom är inte mer aggresiva!
Är det min fråga du tycker är konstig?
För mig som levt med jakthundar i hela mitt liv och Border collie dom senaste 6 åren (alltså hundar med starka framavlade drifter) är inte frågan konstig...
Tack för svaret på min fråga Just me :)
Mvh
Charlotte
-
Jag menar allmänt hos folk!
Har haft folk som klappat o kelat med min hund och sen frågat vad det är för ras,O FY vad det en amstaff! Jag kunde ju blivit biten?
Ja tackar ja!!
-
Nja jag vet inte jag. Jag tycker nog allt att kamphundarna har lite väl lätt att tända på andra hundar för att det skall kännas säkert att oerfarna hundägare har dem. Många är jättetrevliga med människor, det känns iallafall inte säkert. Jag kände en i Amerika stambokförd pitbulltik för en massa år sedan, det var en jättetrevlig ungtik som ofta lekte och hade roligt med min rätt dominanta, ett år äldre storpudeltik. Hade deras relation inte varit på det viset, att det var min hund som styrde och ställde, hade jag aldrig vågat låta dem leka, för kampen låg väldigt tydligt nära till hands för den hunden.
Jag är utbildad (men numera inte verksam) som a-figge vid mentalbeskrivning. Figgade en amstaff, det var inte helt kul. Den tog sig ut till mig på avståndsleken och började leka, men helt plötsligt slog den om och blev rädd och backade, precis när den slog om var den ett ögonblick på väg att gå på mig. Det hade kunnat sluta mindre roligt. :(
-
Ja nu är vi där igen!
EN hund?
Ska den stå till svars för alla andra?
Har träffat många farliga hundar som inte är kamphundar som man rent ut sagt blir rädd för,vad är skillnaden?
Som sagt,det är inte hunden som ska förbjudas det är ägaren..
-
Men en skillnad är det väl? Om någon, människa eller hund, blir angripen av en "kamphund" lär väl skadorna bli betydligt värre än av en t.ex. vallhund eller fågelhund?
Jag var tidigare i livet med om en del slagsmål mellan collies, och fastän det var ppå fullt allvar och såg hemskt ut, blev aldrig någon skadad mer än små ytliga prickar.
-
Lena i fjollträsk, dom hundar du nu kallar för just "kamphundar" är ju högst troligt blandraser av div slag då varken Amstaffen eöler Staffen bör räknas som en kamphund längre då rasen inte avlats aktivt för ändamålet på ca 100år plus/minus.
Men självfallet så har ju "kamphundar" lättare för att tända till/svara upp mot andra hundar, det kan ju bero på deras historia. Dock gissar jag snarare på bristande uppfostran eller dåligt psyke. Och dom oerfarna ägarna är ju just dom som oftast köper en blandras i tron om att den är renrasig och kan sedan få en hund som inte ens hade varit en "sund och fungerande" hund hos den bäste tränaren
Sonja på slätten. Jag är beredd att hålla med dig här. Sättet "kamphundar" slåss på skiljer sig oerhört ifrån övriga raser jus.
Dom flesta raser slåss ju som så att bita många gånger och snabbt, medans en "kamphund" mer gör ett bett och håller det så länge den kan tills den försöker gå efter ett mer "effektivt" bett. Dock så ska inte en hund utav kamphundstyp(Pitbull,Amstaff och Staffe) inte bita en människa i första taget då raserna aldrig avlats för det, tvärtom.
-
jag har inte ngn. vana vid sk. kamphundar eller tidigare erfarenhet. Det sorgliga som hände hos oss för ett par veckor sedan var att en amstaffkorsning (tror jag) som ngr. grannar har,fick lite spel....vår bordercollie och hon (stereliserad) har aldrig haft någon hundlig kontakt vad jag förstår. (inte förstått varandras signaler).Båda hundarna var lösa (vi eldade ris i en hage) och grannen kom tydligen förbi med sin hund.Plötsligt så hörde vi förtvivlade rop och såg då att deras tik satt som ett skruvstäd över huvudet på vår hund. vi rusade fram men det gick inte att få bort deras hund. Den hade ett "gäddgrepp" och gick inte att lossa........förtvivlat försökte vi att bända upp greppet men icke. Till slut så tog grannen ett rejält strypgrepp på sin hund och vi fick loss den. Det har nu tagit oss 2 veckor med dräneringslangar och antibiotika +smärtstillande och tratt. Ingen rolig historia. Jag klandrar inte vår granne, han är underbar men jag tvivlar på dessa hundar. Att se det stora breda muskulösa huvudet som bara "sitter fast" var en fasa. Det fanns ingen "normal" blick i ögonen utan ngn. sorts fastlåsning...... ingen kontakt fanns.Näe jag kan inte försvara dessa djur.
-
Lena i fjollträsk, dom hundar du nu kallar för just "kamphundar" är ju högst troligt blandraser av div slag då varken Amstaffen eöler Staffen bör räknas som en kamphund längre då rasen inte avlats aktivt för ändamålet på ca 100år plus/minus.
Nu tog jag just dessa två hundar som exempel därför de var just sambokförda hundar. (Du får inte göra mh med blandraser) och att pitbullen var just en av landes få sambokförda pitbulls i händerna på en mycket engagerad "normal" hundägare var liksom poängen.
-
(Du får inte göra mh med blandraser)
Jo, det får man, i mån av plats.
-
Amerikansk bulldog är ingen kampras. Är jakt och vakt. Apbt är den ras ja ser som ren kampras. Staffe används i hk fortfarande till viss del. Och en kamphund är är inte skapt för att vara aggressiv. Utan hunden ska ha game.
Finns mellan 3-600 renrasiga apbt i sverige. En apbt ska ha stamtavla från ett erkänd register inom rasen. Likaså ambull. Annars är hunden av okänd härkomst. Av de tusentals hundar som kallas kamphundar så är deflesta blandraserHär är några länkar om ni vill lära er mer om apbt.
hem.bredband.net/b371982/
Får lägga in fler länkar sedan. Denna mobil vill inte sammarbeta.
Övrigt är jag inne på min tredje Amerikanska bulldog.
-
Länkar om Apbt.
Detta är Nicke´s sida. Där står det mesta man behöver veta, förusatt man kan engelska.
http://hem.bredband.net/b371982/ (http://hem.bredband.net/b371982/)
Här är kortare historik på svenska och fakta och myter.
http://www.iapbtf.se (http://www.iapbtf.se)
www.pitbull.se (http://www.pitbull.se)
www.pitbullforum.se (http://www.pitbullforum.se)
// Jonathan
-
Det hänger väl lite på uppfödaren också, om han/hon är seriös? Jag föreställer mig att det finns de som inte avlar på de "snällaste" hundarna av dessa raser, som är ute efter att få fram kampvilliga hundar...?
Jaha, nu hamnar jag i början av en lång tråd.
Kamphundar.
Alla hundraser har fått sitt distinktiva utseende OCH uppförande ur många många generationers avlande.
Deras antingen ståede öron eller hängande öron eller snällhet elller arghet eller olika arbetsområden är ju framavlat inte bara i en generation utan lääänge.
Det finns ju givetvis individualitet hos hundar men rastypiska är ju framavlat ite bara av den som varit uppfödare av en valp.
När jag tar en valp som uppfödare så är det ju inte jag som skapar en hund utan har bara förhoppningsvis valt bort hundar med specifika sjukdomar i linjerna eller om jag vill ha en speciell sak som kort eler lång päls om det finns dom variationerna inom rasen. Men inte ens där lyckas man då jag som har en långhårstik ville använda hee,,och inte en enda av valparna fick henes låga päls utan blev som sin pappa mediumpäls.
En sak då det gäller bitstatistik är att antalet bett per hundras beror ju också på hur många som finns av varje ras.
OCH typen av bett!
En vanlig familjehund kan bita men biter då oftast bara ett enda bet och backar sen. Den gör detta av rädsla eller av brist på socialisation mot tex barn eller så har barn gått hårt åt hunden som morrat och inte fått vara ifred och då nyper.
En hund som är framavlad i generationer til att slåss biter igen och igen eller håller den den tagit i ett hårt bett.
Detta med hur dom biter är väldigt rastypiskt att när dom väl biter OM dom biter så
är det oliak beroende på ras.
-
...Plötsligt så hörde vi förtvivlade rop och såg då att deras tik satt som ett skruvstäd över huvudet på vår hund. vi rusade fram men det gick inte att få bort deras hund. Den hade ett "gäddgrepp" och gick inte att lossa........förtvivlat försökte vi att bända upp greppet men icke. Till slut så tog grannen ett rejält strypgrepp på sin hund och vi fick loss den.
Har också haft oturen att få se en oskyldig lek gå över i ett sådant grepp (fast runt halsen). Det var en storvuxen blandras som helt plötsligt (utan de vanliga varningarna som föregår en konflikt) satte sig i halsen på en annan hund (inte min). Ägaren suckade bara "-Jahaja, det är pitbullen i henne, var lugna och flytta på er så ska jag lossa henne." Han var tydligen van vid det! Hunden var en pitbullkorsning och hade gjort sånt förr och han varnade inte ens oss andra som hade vänliga, socialtränade hundar i rasthagen den dagen...
Ett litet tag senare i samma rasthage var det en amstaff som oprovocerat sprang fram, attackerade och bet ihjäl en valp. Den amstaffen var socialtränad sen flera år och lekte med andra hundar varje dag, men det slog bara slint i huvudet på den. Jag har träffat den hunden flera gånger tidigare och min hund vägrade umgås med den eftersom den var så het/uppe i varv och inte riktigt kunde läsa av (eller respektera) de andra hundarnas tydliga signaler och gränssättanden.
Har träffat väldigt många hundar, men de där båda är de enda som har attackerat så hårt utan föregående varning. Det var inte ens slagsmål, de bara for på och försökte döda den andre hunden. Det kanske är en slump att båda har "kamphundsblod" i sig, men det tror jag knappast...
Förresten, det finns ett speciellt verktyg för att lossa "gäddgreppet", det heter "break stick" och består av en träpinne som är oval i genomskärning och smal och spetsig i ena änden. Man lirkar in den bakom tänderna och sen rullar man på den. Det gör att hunden tar nytt grepp och i det ögonblicket kan man dra loss den från den andra hunden.
-
Har bara läst, och svarar på, TS.
Det du beskriver är motstridigt - kamplust har ingenting med aggression att göra.
Och jag skulle vilja säga att du umgåtts med okunniga människor som själva skapat sitt problem. Man tränar inte dessa hundar att umgås med andra hundar - man lär dem att vistas bland andra hundar men att ignorera dem. Att inte känna till och respektera hundens ursprung är dumdristigt. Ungefär som att släppa en vinthund i en inhägnad med harar och tro att träning skulle göra att den inte jagar och dödar dem. :)
Har man en hund av kampursprung ska man inte ha dem lösa där det finns en chans att man möter andra hundar. Du ska aldrig lita på att lusten att slåss inte vaknar av just nästa, mötande hund. "Det har aldrig hänt förut" är inte en ursäkt vi ägare till dessa hundar kan kosta på oss, det är ignorant och hänsynslöst mot både den egna hunden och omgivningen, att säga "min hund funkar med allt och är så snäll och lyder jämt" - vi har inte råd med det!
Kamplust är lusten att ta i, engagera muskler eller käkar, att kämpa emot något. Dessa hundar har en hög kamplust och (enligt mig) gör man klokt i att "utbilda" hunden i kamplek. Det vill säga lära hunden vad man biter, när man gör det, hur man gör det och framför allt att sluta på kommando. Kampleken ska alltså omgärdas av regler som hunden måste följa. Men att tro att man inte bör leka kamplekar med dessa hundar gör ingen nytta - kamplusten finns där. Bättre att ta fram den och visa hunden var den ska riktas och när.
Aggression är något helt annat. Jag vet inte om du menar att du verkligen sett aggression hos hundarna du pratar om, eller om det kanske varit frustration? Frustration kan jag mycket väl tänka mig uppstår i hög grad hos hundar som tidigt tvingats umgås med både kreti och pleti (i avsikt "att bli en snäll hund"), och sedan växer de upp, blir könsmogna, deras ursprung gör sig påmint, vips får de inte hälsa men de är ju vana att allt ska hälsas på och... Ja - sen har man problem på riktigt.
Mycket oschysst mot hundarna.
Jag tillåter inte mina hundar att hälsa på andra hundar. Inte heller har jag mina hundar lösa. Det innebär att jag får ställa mig emellan varenda gång det kommer lösa framrusande hundar vars ägare står 30 meter bort och skriker "den är så snäll, den vill bara hälsa!!" Och i ärlighetens namn har jag upplevt, mer än en gång, att många stör sig på min typ av hund just för att det egentligen ställer större krav på dem själva, att bli mer rädda om sina egna hundar. De kan inte längre låta sina hundar fara fram hejvilt som de själva vill och det verkar i många fall vara rätt besvärligt för dem. Och det kan ju bara jag beklaga.
Jag har valt typen av hund för dess överdrivna människovänlighet, deras enorma arbetslust och energi och deras läraktighet - det finns inte mycket de inte duger till egentligen. Alla har raser har sämre sidor man måste vara medveten om, ta hänsyn till eller arbeta med. Att många av dessa har lätt att hamna i slagsmål med andra hundar är inte en stor grej för mig - det finns värre nackdelar som jag aldrig i livet skulle vilja befatta mig med.
Och ville jag ha respekt - då skulle jag aldrig i livet välja dessa hundar! :)
-
Känner flera människor som fått sina hundar attackerade, och i ett fall dödad, av sk kamphundsraser. Och det har inte varit tuffa artonåriga killar som varit ägare, utan blandat folk. Jag är inte det minsta rädd för sådana hundar för egen del, men kopplar raskt mina båda skottar om jag ser en amstaff på håll.
-
Ärligt talat låter o känns det som ni inte har nån koll på rasen Anstaff, staff, pitbull mm!
Själv har jag haft hundar sen jag va 8år o är idag 37år!
Schäfer!, jämthund, karelsk björnhund.' Cocker spaniel, leonbergen och rodesian!
Nu har jag en pitbull/amstaff!!!
Sk kamphund.
För mig handlar det om vad du ger o gör med din hund, jag har aldrig varit med om att mina hundar oavsett ras har går till attack lr bitit varken andra hundar lr människor!
Att säga Att vissa hundar som tex pitbull lr amstaff är mer benägna pga ras är buulshit!!
Visst har dessa raser andra egenskaper ön andra hundar precis alla andra raser !
Min hund jag har nu är utan tvivel den bästa hund jag haft o passar mig perfekt!
Hundar oavsett ras blir inte aggressiva de är ägaren som inte har det rätta ledarskapet o hunden gör utfall.
Sen ska vi ha klart för oss att pittbull, amstaff är en uthållig hund o tar inte skit, den står på sig o är envis o den blir attackerad(går oftast vinnande ur kampen)
Dessa rasen är avlade till sällskapshundar, o inte gå till attack på människor o har ett otroligt överseende med barn o andra djurarter som inte andra raser har,
Även kallade nannydogs, pga av sitt
Engagemang att ta hand om o bevaka barn i familjen(sover nästan alltid brevid dom minsta barnen)
Jag har min hund lös när vi leker o kastar boll lr är på stranden o det är ofta det kommer andra hundar o hon är inte ens intresserad o har aldrig varit.
Ibland händer det att den andra ägaren vill att hundarna ska leka, o de e ok om dom får nosa lite på varann först så får man se hur dom reagerar, det har gått bra alla gånger
Oavsett ras på den andra hunden!
Så klart att det ligger mycket ansvar hos ägaren vad msn vill ha för hund o man måste ha tid till sin hund o läsa på vilken hundras man väljer !
Så min uppfattning är finns inga sk kamphundar
O deras käkat går inte i lås
Inte mer aggressiva än någon ras (ligger hos ägaren)
Alla i min bekantskapskrets som inte hade koll på pitbull/amstaff har total vänt i sina förutfattade meningar om rasen o gar nu skaffat egna o drygt jääääte bra för dom o deras hundar
Puss & kram
Pitbull/amstaff lover 😀
-
Statistik från Storbritanniens Brevbärare och anmälda skador som gott till Försäkringsbolag för skador som hundar gjort , från 2019 , så flest bitskador stod Schäfer för , sen kom det en mindre hund ras med ett Engelskt dubbel namn som jag inte kunde över sätta till Svenska , på 3 plats så va det Labrador och plats 4, Bordercollie ,, så dom som man kallade för kamp hundar dom fans inte med dom 4 värsta i Bit skador ,, varför skriver jag detta för att det är ägarens ansvar att träna , ja har sett livsfarlig och folk ilsken Labrador som högg i metall staketet , ingen gullig familje hund ,, Jag som skriver kan skapa en så kallad farlig Kamp hund som biter kött sår av en vanlig Chivava ,, att kalla vissa hund raser för kamp är fel ,, Jag har ett intresse av LGD HUndar och mina Slovakiska Cuvak Hundar ( stora med tar fin vit päls ) dom kunde lätt Äta en så kallad kamp hund till frukost ,, för LGD Hundarna har och vissa har mycket varg gener i sig den slovakiska blev egen ras 1958 men en Svensk bok från 1990 att skaffa hundvalp går den rasen som Varg Hybrid det inne bär att 50 % kan du inte styra och dom har 50% skarpare sinne än andra
-
Att Schäfer biter flest brevbärare förvånar inte, de är väldigt vanliga och ganska skarpa hundar med en del vakt i sig. Men att labrador kommer på tredje plats låter däremot märkligt. Visserligen är det ju den vanligaste hundrasen men det är också den minst aggressiva av alla vanliga raser, enligt undersökningar. Skulle inte förvåna mig om det egentligen handlar om blandraser som bara delvis är labrador.
-
Verkar ju vara så att brevbärare triggar något hos hundarna. Inte ens den lugnaste labrador kan motstå en sådan ;D
Men att man använder samlingsnamnet kamphundar hänger väl på att de använts till kamp, inte att de är vaktande.