Storlek på latrinkompost för familj permanent boende?

[Naturliv]

Jag har ett utedass med urinseparering och latrinkompostering. Urinet samlas i en större dunk, jag späder med vatten och använder som näring under växtsäsongen. Komposten som blir av fekaliekomposteringen använder jag som gödsel i trädgårdens rabatter. Jag har en annan isolerad kompost för matrester.

När jag startade upp latrinkomposteringen kikade jag runt på olika tunnor och konstruktioner och jag kom fram till att jag behöver välja ett system där jag orkar lyfta/släpa tunnorna. Först från dass till latrinkompostplatsen, sedan för blandning och luftning inför efterkompostering och slutligen för transport ut till trädgårdslanden. Jag valde därför att använda jämförelsevis små baljor, både för kompostering och efterkompostering. Komposteringen sker i samma tunna jag har på dass. Jag har sex stycken som växlar i användning.

Jag bottnar tunnan med mull och strör även i mull under användandet. Jag valde mull eftersom jag då har jordmaterialet väl förberett och slipper lägga till så mycket mull senare. När hinken är full täcker jag med mull och ställer i ett egenbyggt litet "hus" med tak, väggar och myggnät i luftöppningarna. Där står tunnan minst ett halvår, ofta ett år. Sedan häller jag över i en annan, rektangulär, behållare för efterkompostering, även den inte särskilt stor. Tack vare den rektangulära formen kan jag stapla dem ovanpå varandra. Jag bottnar även den med mull för att lätt kunna tömma den. Om det behövs varvar jag med mull. Jag har mull överst även här för att slippa locka dit flugorna. Därefter kan jag köra ut tunnorna och tömma i trädgårdslanden. Jag slipper arbeta med spade under latrinkomposteringen, först i trädgårdslanden sköter jag jordblandningen.

Jag är mycket nöjd med den enkla och billiga lösningen. Oisolerade tunnor och baljor kostar mellan 70 och 200 kronor per styck, beroende på storlek. Jag visste i början inte hur många tunnor jag skulle behöva, men har lätt kunnat fylla på allteftersom. Jag har som det nu är sex runda tunnor och fyra rektangulära. Jag kommer att skaffa fler rektangulära eftersom jag inte använder upp gödslet i den takt det skapas. Vi är två vuxna som använder dasset året runt och systemet skulle lätt kunna byggas ut om vi skulle vara fler. För oss gör det ingenting att komposteringen tar längre tid i oisolerade baljor jämfört med isolerade, eftersom vi inte hinner använda upp gödslet snabbare. Jag är glad för att slippa använda spade för att hämta gödsel ur en större behållare, utan kan tippa ned baljorna direkt i landet. Urinsepareringen gör att hela processen är så gott som luktfri. Tunnorna och baljorna har hittills hållit i nio år och de ser inte ut att behöva bytas ut än på länge.

Jag rekommenderar er att prova en billigare lösning innan ni köper en stor latrinkompost för tusentals kronor. Ändrar ni er kan ni säkert köpa en sådan senare.

[TrottoarSlacker]

Jag har ett utedass med urinseparering och latrinkompostering. Urinet samlas i en större dunk, jag späder med vatten och använder som näring under växtsäsongen. Komposten som blir av fekaliekomposteringen använder jag som gödsel i trädgårdens rabatter. Jag har en annan isolerad kompost för matrester.

När jag startade upp latrinkomposteringen kikade jag runt på olika tunnor och konstruktioner och jag kom fram till att jag behöver välja ett system där jag orkar lyfta/släpa tunnorna. Först från dass till latrinkompostplatsen, sedan för blandning och luftning inför efterkompostering och slutligen för transport ut till trädgårdslanden. Jag valde därför att använda jämförelsevis små baljor, både för kompostering och efterkompostering. Komposteringen sker i samma tunna jag har på dass. Jag har sex stycken som växlar i användning.

Jag bottnar tunnan med mull och strör även i mull under användandet. Jag valde mull eftersom jag då har jordmaterialet väl förberett och slipper lägga till så mycket mull senare. När hinken är full täcker jag med mull och ställer i ett egenbyggt litet "hus" med tak, väggar och myggnät i luftöppningarna. Där står tunnan minst ett halvår, ofta ett år. Sedan häller jag över i en annan, rektangulär, behållare för efterkompostering, även den inte särskilt stor. Tack vare den rektangulära formen kan jag stapla dem ovanpå varandra. Jag bottnar även den med mull för att lätt kunna tömma den. Om det behövs varvar jag med mull. Jag har mull överst även här för att slippa locka dit flugorna. Därefter kan jag köra ut tunnorna och tömma i trädgårdslanden. Jag slipper arbeta med spade under latrinkomposteringen, först i trädgårdslanden sköter jag jordblandningen.

Jag är mycket nöjd med den enkla och billiga lösningen. Oisolerade tunnor och baljor kostar mellan 70 och 200 kronor per styck, beroende på storlek. Jag visste i början inte hur många tunnor jag skulle behöva, men har lätt kunnat fylla på allteftersom. Jag har som det nu är sex runda tunnor och fyra rektangulära. Jag kommer att skaffa fler rektangulära eftersom jag inte använder upp gödslet i den takt det skapas. Vi är två vuxna som använder dasset året runt och systemet skulle lätt kunna byggas ut om vi skulle vara fler. För oss gör det ingenting att komposteringen tar längre tid i oisolerade baljor jämfört med isolerade, eftersom vi inte hinner använda upp gödslet snabbare. Jag är glad för att slippa använda spade för att hämta gödsel ur en större behållare, utan kan tippa ned baljorna direkt i landet. Urinsepareringen gör att hela processen är så gott som luktfri. Tunnorna och baljorna har hittills hållit i nio år och de ser inte ut att behöva bytas ut än på länge.

Jag rekommenderar er att prova en billigare lösning innan ni köper en stor latrinkompost för tusentals kronor. Ändrar ni er kan ni säkert köpa en sådan senare.

Börjar inse att jag bygger en Godzilla när man kan göra det enkelt. "Problemet" är ju just att jag har som mål att bli av med sophanteringen o kostnaden den innebär, slängt 15kg hittils i år bara:( o det kräver ju att jag kan visa upp hur jag själv tar hand om allt, därför tänkte jag göra rejält[emoji23] av nån anledning skaffade förra ägarna till fastigheten sophämtning o de som kör sopsvängen vägrade bara ta bort det när jag flyttade in, måste få dispens först från kommunen, suck, men förståeligt. Egentligen skriver kommunen på hemsidan att när man lagrar själv o komposterar ska det vara gnagarsäkrat o tätt så lakvatten ej rinner iväg men inga ytterliggare "krav" så ert system torde ju vara ok... hur lång tid lagrar ni totalt från att ni bytt tunna? Vet du hur kommunen ställer sig gentemot det system ni använder eller har ni ej behövt gå den väg jag måste? Har ni övrig sophämtning i hushållet?

[Skogsvilde]

Kul med så mycket svar i tråden. Förstår att det är nåt som ligger alternativare där ute varmt om hjärtat att slippa undan installation av slamavskiljare med infiltration och allt som hör till. Dessutom slipper man ju slamtömningen om 1200kr per år med förstås 

Jag har svårt att se hur man skulle kunna göra en billigare lösning än det du pratar om. Rekommenderar du några särskilda tunnor? De ska väl gärna sluta tätt vid locket, fast det kanske inte är svårare än att lägga nån tyngd över ett lock och se till att det inte finns glipor stora nog för flugor att ta sig in i och härja. Nackdelen är väl att de inte är isolerade och således behöver stå längre tid i tunnorna för att bli ordentligt komposterat, men det kompenseras ju med inköpspriset mot en isolerad latrinkompost. Jag kollar som sagt på att köpa in två 500-liters isolerade komposter för ca 6000kr totalt (biokub har isolerade istället för separetts egna komposter såg jag idag) Men det du pratar om lär väl handla om bara någon tusenlapp eller två för att fixa 1 kubik totalt. Håller dina fint i plasten när de fryser över vintern? Att de spricker hade ju varit rätt trist..

Jag använder vanliga blåa med svart plastlock.
Dom har inte deformerats av frost under de senaste 7 åren, det beror på att det är väldigt lite vätska i fekalierna.
Priset för dessa varierar stort, jag hämtade 6 tunnor för en vetekrans.
Andra kräver ett par-tre eller fyra hundringar.

Dom kommer med en låsring, den är jättebra men behövs bara när man flyttar tunnan.

[Naturliv]

Börjar inse att jag bygger en Godzilla när man kan göra det enkelt. "Problemet" är ju just att jag har som mål att bli av med sophanteringen o kostnaden den innebär, slängt 15kg hittils i år bara:( o det kräver ju att jag kan visa upp hur jag själv tar hand om allt, därför tänkte jag göra rejält[emoji23] av nån anledning skaffade förra ägarna till fastigheten sophämtning o de som kör sopsvängen vägrade bara ta bort det när jag flyttade in, måste få dispens först från kommunen, suck, men förståeligt. Egentligen skriver kommunen på hemsidan att när man lagrar själv o komposterar ska det vara gnagarsäkrat o tätt så lakvatten ej rinner iväg men inga ytterliggare "krav" så ert system torde ju vara ok... hur lång tid lagrar ni totalt från att ni bytt tunna? Vet du hur kommunen ställer sig gentemot det system ni använder eller har ni ej behövt gå den väg jag måste? Har ni övrig sophämtning i hushållet?

Jag gjorde en bygganmälan när jag rustade upp dasset och införde latrinkompostering. Det var inga problem med godkännande från kommunens del. Inget lakvatten lämnar baljorna och för min del inte heller vid efterkomposteringen. Om jag minns rätt ställs krav på minst sex månaders kompostering utan kontakt med omgivningen, och jag uppfyller det med råge eftersom jag efterkomposterar utan kontakt med omgivningen också. Normalt för oss är mellan ett halvt år och ett år i den första komposteringen och ytterligare ett år i efterkomposteringen. Tiden är beroende på hur bra jag har luftat dyngan under komposteringen. Om det ligger en blöt klump i mitten kan jag behöva kompostera ytterligare en period efter att jag har hällt över (och samtidigt luftat) det i en ny balja.

Jag har haft ett omvänt problem med sophämtning jämfört med dig. Jag har efter tre försök äntligen fått sophämtning året om. Innan var det sex månaders uppehåll i sophämtningen vintertid, men så tätt som varannan vecka sommartid. Vintertid blev det för oss att köra sopor hit och dit och sommartid tömdes halvtomma soptunnor. Att få sophämtning en gång i månaden stämmer bättre med vårt behov. Kravet från kommunens sida att inte ha sophämtning varannan vecka är att vi källsorterar, komposterar matavfall och inte eldar upp sopor.

[Naturliv]

När jag byggde latrinkomposten kikade jag på Mullbankens latrinkompost. I den är botten i plast för att förhindra lakvatten. I övrigt är den i trä. Jag byggde ett "hus" liknande Mullbanken, med insektsnät och tak för att skydda mot regn. Fast större, så att jag kan ställa in hinkar och baljor istället för att hälla ned innehållet.

https://www.mullbanken.se/latrinkompost/mullbanken-latrinkompost-500-liter-2st-10-rab

[TrottoarSlacker]

Jag har samma krav för att slippa sophämtning som ni, källsorteringen är klar redan så egentligen borde jag undersöka om jag kan använda samma metod som ni gör gällande latrinen och komplettera med enbart 1 kompost för hushållsavfallet helt enkelt, borde inte det räcka? O då finns ingen direkt anledning att tokbygga en egen varmkompost då latrinkomposteringen ändå löses på eget sätt. Mycket smidigare för mig. Har en vän som gjorde samma sak o några dagar efter att han skickat in dispenspappren stod två inspektörer på tomten, med det i åtanke har jag försökt lösa allt i en byggnation[emoji23] ska ringa imorgon o höra om det räcker med detta system, då är det ju snabbt ordnat. Tack för tipset:)

[greger]

Jag har ett utedass med urinseparering och latrinkompostering. Urinet samlas i en större dunk, jag späder med vatten och använder som näring under växtsäsongen. Komposten som blir av fekaliekomposteringen använder jag som gödsel i trädgårdens rabatter. Jag har en annan isolerad kompost för matrester.

När jag startade upp latrinkomposteringen kikade jag runt på olika tunnor och konstruktioner och jag kom fram till att jag behöver välja ett system där jag orkar lyfta/släpa tunnorna. Först från dass till latrinkompostplatsen, sedan för blandning och luftning inför efterkompostering och slutligen för transport ut till trädgårdslanden. Jag valde därför att använda jämförelsevis små baljor, både för kompostering och efterkompostering. Komposteringen sker i samma tunna jag har på dass. Jag har sex stycken som växlar i användning.

Jag bottnar tunnan med mull och strör även i mull under användandet. Jag valde mull eftersom jag då har jordmaterialet väl förberett och slipper lägga till så mycket mull senare. När hinken är full täcker jag med mull och ställer i ett egenbyggt litet "hus" med tak, väggar och myggnät i luftöppningarna. Där står tunnan minst ett halvår, ofta ett år. Sedan häller jag över i en annan, rektangulär, behållare för efterkompostering, även den inte särskilt stor. Tack vare den rektangulära formen kan jag stapla dem ovanpå varandra. Jag bottnar även den med mull för att lätt kunna tömma den. Om det behövs varvar jag med mull. Jag har mull överst även här för att slippa locka dit flugorna. Därefter kan jag köra ut tunnorna och tömma i trädgårdslanden. Jag slipper arbeta med spade under latrinkomposteringen, först i trädgårdslanden sköter jag jordblandningen.

Jag är mycket nöjd med den enkla och billiga lösningen. Oisolerade tunnor och baljor kostar mellan 70 och 200 kronor per styck, beroende på storlek. Jag visste i början inte hur många tunnor jag skulle behöva, men har lätt kunnat fylla på allteftersom. Jag har som det nu är sex runda tunnor och fyra rektangulära. Jag kommer att skaffa fler rektangulära eftersom jag inte använder upp gödslet i den takt det skapas. Vi är två vuxna som använder dasset året runt och systemet skulle lätt kunna byggas ut om vi skulle vara fler. För oss gör det ingenting att komposteringen tar längre tid i oisolerade baljor jämfört med isolerade, eftersom vi inte hinner använda upp gödslet snabbare. Jag är glad för att slippa använda spade för att hämta gödsel ur en större behållare, utan kan tippa ned baljorna direkt i landet. Urinsepareringen gör att hela processen är så gott som luktfri. Tunnorna och baljorna har hittills hållit i nio år och de ser inte ut att behöva bytas ut än på länge.

Jag rekommenderar er att prova en billigare lösning innan ni köper en stor latrinkompost för tusentals kronor. Ändrar ni er kan ni säkert köpa en sådan senare.

Tack så mycket för ett så långt och utförligt svar! Det här kan nog bli en vinnare för mig. Det låter väldigt bekvämt att hantera ett gäng mindre tunnor för att vända runt och lufta i och sen kunna hälla ut i landet i små mängder. Jag har dock några frågor ifall du orkar skriva lite till.. 

Var köper man de baljorna du har bilder på där? 50L är hinken på enligt bilden och hur stor använder du sen för efterkomposteringen? Du kanske inte använder några lock på hinkarna i den här processen, bara mull på och sen ställa dom i ditt lilla hus för hinkarna som är flugtätt i sig?

Hur mycket mull går det åt på ett år för er ungefär och var köper man det till nåt bra pris? Jag är väldigt mycket en amatör på odling men har ett STORT intresse av att börja med det och lära mig!

Och slutligen även hur din urinbehållare ser ut och fungerar.. Sparar du urinet koncentrerat under vintern och spär ut det inför att gödning i landet? Hur stor behållare kan man behöva där? Berätta jättegärna lite om hur du går till väga med den hanteringen!

[rikardn]

Annat tips är vanlig soptunna på hjul med lock. De flesta är täta i botten och hjulaxeln går på baksidan.

Har fått tag i flera sånna när kommunen bytt tunnor och använder som regntunnor.
Jag har trädgårdskompost i bruna ventilerade komposthämtningskärl (sånna kommunen använder).
Kökskompost i vanlig gnagarsäker isolerad Greenline 350L med skruvlock.

[bränn]

jag hade separett förut komposterade direkt i hinken  en spade jord så det tillsattes jordbakterier. minimalt öppet lock så gick det snabbt. efterkompostering med annan kompost.  jag har också dispens för sophämtning med 8veckors tömmning, fick söka hos kommunen.

[xlab]

Kan bara tala för mig själv, har byggt en latrinkompost på 2 Kbm delat i två fack och jag/vi strö torv över ny det nygjorda och sen torv över när vi kastar det i komposten. Det tar ca 1 år innan det är nerbrutet säger dom som kan. Urinen blandar jag ut 1:7-8 och gödslar med det

[xlab]

Hmmm jo.. 
vill man slippa ifrån lagringen så kan man elda upp fekalierna.
Vi började började göra det efter att vi fann att komposteringen tog förbannat lång tid.

Är inte så säker på att det är ok för kommunen, innehåller massor av metan, och det är 20ggr värre än CO2

[greger]

Kan bara tala för mig själv, har byggt en latrinkompost på 2 Kbm delat i två fack och jag/vi strö torv över ny det nygjorda och sen torv över när vi kastar det i komposten. Det tar ca 1 år innan det är nerbrutet säger dom som kan. Urinen blandar jag ut 1:7-8 och gödslar med det

Efterkomposterar du det sen eller kommer det ut som färdig jord?

[Själv är bäste dräng]

Är inte så säker på att det är ok för kommunen, innehåller massor av metan, och det är 20ggr värre än CO2

Det blir inte metan när du eldar, däremot när du komposterar vilket är tillåtet. Så det är inte metangasen som gör att man inte får elda avfall hur som helst.

[Skogsvilde]

Det blir inte metan när du eldar, däremot när du komposterar vilket är tillåtet. Så det är inte metangasen som gör att man inte får elda avfall hur som helst.

Visst är det fantastiskt med rätt kunskaper och förståelse om de olika kemiska processerna. 

[Själv är bäste dräng]

Japp, det är tur att vi är flera som läser och skriver, så vi kan rätta varandra. Det finns ju de som tror på allt de läser.


Om man tänker efter hur mycket man kan spara under låt säga 20-40 års skitande, innan det är dags att själv ingå i kretsloppet, så skulle man lägga mer kraft på skithuset. Och med tanke på att det är där man kan få så mycket ro att tankarna hinner ifatt en, så vore det inte mer än rätt att hedra tronen med lite fler innovativa tankar.

[kretslopp]

Vi har utedass med betonggolv under sitsen. Vi skiter direkt på golvet och strör med kutterspån. Fungerar utmärkt för oss, så gott som luktfritt och lätt att hantera. Inga kladdiga tömningar och multnar efter hand.