Jag brukar vattna med blötläggningsvatten.
Numera blötlägger jag inte ärtor, börjar koka soppan i god tid, eftersom det finns tid här. Under den tid jag förr blötlade ärter bytte jag inte vatten; fortsatt att koka på morgonenL; hade då blötlagt artorna i hett vatten om aftonen. Vid kok av potatis gör jag sås på vattnet som blir över vid potatiskokningen; vid makaronkok kokar jag så att det är färdigkokat vid vattnets slut! G S
När vi gör rotmos och fläsklägg kokar vi först läggen i vattnet (och lök och kryddor och grejer), sen plockar vi upp köttet och kokar rötterna till moset i samma vatten. Riktigt gott !
Låter smart och gott - men vad gör ni med vattnet sen då!
Sedan jag blev fri från rinnande vatten har jag såklart kommit att sätta värde på allt vatten som bärs in i huset, och försöker ta till vara så gott det går. En sak jag funderat en del på är allt vatten från uppkok och blötläggning. Potatis- och pastavatten, vatten som baljväxter blötlagts i osv. Oftast hälls det ju bara ut, men förutom en massa värdefullt vatten är det ju dessutom en del näring som hälls ut. Känns ju instinktivt jättedumt. Hur tar man klokast tillvara på denna resurs tycker ni? Jag bakar en del och tänker att man kan använda i bröd. Är det någon fiffig hushållare här som har andra tips månne?